FOJABs omgestaltning av Teaterparken i Landskrona får ett hedersomnämnande när staden delar ut sitt stadsbyggnadspris. Ambitionen har varit att skapa en tryggare, attraktivare och mer levande park med ett tydligt fokus på klimatinsatser.

Teaterparken är en centralt belägen park i Landskrona med klassiskt formspråk och historiska anor från tiden då platsen var en del av försvarsanläggningen runt slottet. Trots upprustningar genom åren har parken varit relativt outnyttjad, med undantag för en stor lekplats.

Landskrona väntas växa söderut och i stadens satsning på stadskärnan har ett omtag och en upprustning av parken prioriterats. Med FOJABs förslagshandling som utgångspunkt har parken fått en tydligare struktur med rum för olika aktiviteter.

Runt teaterbyggnaden finns nu en öppen plats för aktiviteter och evenemang och med klassiska finplanteringar. Tidigare skyfallsproblematik hanteras genom en stor öppen gräsyta som kan fördröja vattnet vid häftiga regn. Gräsmattan ramas in av sittgradänger i granit som är vända mot solen.

En redan grön del av parken har förstärkts med träd som flyttats från andra ställen i parken, och med ett rikt örtskikt som bidrar med pollinering och biologisk mångfald i närområdet. Träspänger gör att besökarna kan uppleva miljön inifrån och spännande lekutrustning binder ihop denna del av parken med den befintliga lekplatsen.

– Landskrona är en stad att älska och med satsningar och upprustningar av platser som Teaterparken skapas ännu mer stolthet och engagemang i staden, säger Malin Ingemarsdotter Jönsson, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Två mobilitetshus, ritade av FOJAB för Hub Park, ska uppföras i Ulleråker i Uppsala kommun. Mobilitetshusen får viktiga roller för att minimera biltrafiken i bostadsområdet och underlätta hållbara transporter för de boende.

Ulleråker är Uppsalas nästa stora stadsbyggnadsprojekt. Byggandet har precis börjat och ska vara klart 2035. Tills dess är planen att det ska bli 6 000 nya bostäder och en hållbar stadsdel där merparten av resorna ska ske via hållbara transportmedel.

Den första etappen heter Centrala Ulleråker och här planeras två mobilitetshus. I dessa ska all bilparkering för de boende i etappen få plats, liksom för besökare. Dessutom ska här finnas elbilspool och möjlighet att hyra lådcykel, sparkcykel, elscooter eller andra hållbara transportmedel.

– Vi har en målsättning för stadsbyggnadsprojektet i Centrala Ulleråker att 80 procent av alla resor ska ske med hållbara färdmedel. Då krävs smarta lösningar som de här mobilitetshusen som gör det enkelt både för boende och besökare att göra klimatsmarta val i sitt resande, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Helhetslösningen för de båda mobilitetshusen innebär ett samlat grepp om byggnad, fordon, tjänster och människa med långsiktigt klimatsmart byggnation, samarbeten med olika aktörer kring attraktiva mobilitetserbjudanden, digitala hjälpmedel och beteendeförändrade insatser.

– Det stora värdet, som vi ser det, är att vi gör det här tillsammans med våra partners och i dialog med kommun, andra fastighetsägare och framtida användare. Då blir mobilitetshusen en del av lösningen till områdes behov av parkering, enklare vardag, samordnad logistik och förflyttning, säger Annika Fernlund, mobilitetsstrateg på Hub Park.

Mobilitetshusen ska bli flexibla och klimatsmarta byggnader som följer områdets skiftande mobilitetsbehov över tid. Det norra huset kommer att ha cirka 120 lägenheter på tre sidor som bidrar till liv, rörelse och trygghet. Bottenvåningens lokaler tillför närservice, gemenskapsrum eller tjänster kopplade till mobilitet. Det södra huset kommer att ha 35 lägenheter och stora ytor för centrumverksamhet och aktivitet.

– Vi har designat de båda kvarteren så att de ska åstadkomma så låg klimatpåverkan som möjligt och med långsiktig hållbarhet i åtanke. Det norra kvarteret byggs helt i trä, ett material som lätt kan transformeras och som binder koldioxid. Det södra kvarteret har en inbyggd flexibilitet i strukturen, så att det enkelt kan ställas om till exempelvis bostäder när behovet för bilparkering minskar, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. Det säger Lisa Mannheimer, arkitekt och ansvarig för kompetensområdet Inredning på FOJAB.

Vad är en bra inredning för dig?
– En bra inredning ska innehålla något för ögat, handen och för själen. Genomarbetade invändiga miljöer spelar en viktig roll för utvecklingen av verksamheter och varumärken. I dagens komplexa bygg- och förändringsprocesser glöms ofta de mjuka värdena bort. Resultatet blir då ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och det omtänksamma saknas.

– Satsning på kvalitet och miljömärkning i möbler och materialval lönar sig alltid när man tänker mera långsiktigt. Min erfarenhet är också att en genomtänkt, långsiktigt utformad invändig miljö dessutom ger en bra ekonomi, det glöms ofta bort när man letar kortsiktiga besparingar. Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. När vi kan skapa en miljö som tål både ögats och handens slitage över en lång tid – det är hållbar inredning.

– Coronapandemin och den sociala distanseringen, när många av oss tillbringade mycket tid hemma, påminde mig om vikten av det sinnliga och hållbara. Vilka kvaliteter vill vi ha? Är det den sköna stolen i trä eller de vackra utblickarna? Vi som inredningsarkitekter måste alltid se till helheten när vi planerar våra invändiga miljöer. Pandemin har inneburit en förändring och förskjutning i värderingar och gjort det ännu viktigare att skapa vackra och funktionella vardagsmiljöer. Omsorgsfulla rum för kroppen och sinnet där ljus, material och proportioner är i balans.

Kan inredning göra världen lite bättre?
– Ja, absolut. Vår viktigaste utgångspunkt vid all gestaltning är människans behov och upplevelser. Vi analyserar, strukturerar och skapar vackra, funktionella och hållbara miljöer som också visar omsorg om detaljer. Rum där människor vill vara, trivs och mår bra. Vi arbetar alltid i nära dialog med uppdragsgivaren och ser till varje uppdrags speciella behov. Varje uppdragsgivare är unik och vårt uppdrag är att lyfta de värden som förstärker deras verksamhet. Vi har som målsättning att arbeta med långsiktiga lösningar och hållbara material.

Vad är det viktigaste i ditt jobb som inredningsarkitekt?
– Vi ser det som vår främsta uppgift att ställa frågor, lyssna, titta och vara nyfikna. Vi ser till helheten. Uppdragen innebär att man måste titta på projekten utifrån många synvinklar, men alltid med människorna som ska använda miljöerna i fokus.

Johanna Raflund Tobisson ansvarar för kompetensområde Vård på FOJAB och leder arbetet med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna har under sina år som arkitekt arbetat med alla typer av vårdens lokaler, men brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer.

Varför är vårdpersonalens arbetsmiljöer så viktiga?

 – Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov. Det understödjer ett arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen. Och för att patienten ska få den goda vården behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet.

– Coronapandemin gjorde det extra tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Möjligheterna att behålla viktig kompetens ökar, men också att rekrytera de bästa medarbetarna. Genom att vistas i vackra och genomtänkta miljöer växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och en ”vi”-känsla skapas.

– Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring, men framförallt vill vi skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterad! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?

– Framtidens patienter kommer i ännu större grad att efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

– Gruppen äldre växer och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet blir en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi på bästa sätt att skapa boenden som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

– Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov att det blir svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.

Ylva Åborg, arkitekt och kontorschef på FOJAB i Stockholm, väljs in i Sveriges Arkitekters styrelse.
– Som styrelseledamot vill jag bevaka att hållbarhetsfrågorna genomsyrar all verksamhet. Cirkulär ekonomi kräver en omfattande omställning inom arkitektkåren.

Sveriges Arkitekter är en fack- och branschorganisation för alla arkitekter i Sverige, som jobbar med inredning, hus, landskap eller planering. Med nära 14 000 medlemmar organiserar Sveriges Arkitekter omkring 90 procent av den samlade arkitektkåren. På stämman den 20 november valdes en ny styrelse.

Som ledamot vill Ylva Åborg arbeta för att cirkulär ekonomi blir den tydliga målbilden för kåren.

– Vår bransch står inför ett paradigmskifte som kräver enorma förändringar av oss som arkitekter, i vår roll och praktik. I sådana tider är det viktigt att jobba tillsammans som kår, så att vi gemensamt kan ta ledningen i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.

– Vi har haft hundra år av fokus på nyproduktion, men nu måste vi ställa om till bevarande och förädling av nuvarande bestånd. Här har Sveriges Arkitekter en möjlighet att bana väg. Det handlar om hur vi använder våra gemensamma resurser, hur vi arbetar gentemot politiken och hur vi syns som kår i samhällsdebatten och i branschsammanhang. Hållbarhetsglasögonen ska alltid vara på.

­– Även det ekonomiska läget skapar tuffa utmaningar som vi måste anta tillsammans. De radikalt försämrade förutsättningarna för byggbranschen i stort ställer också krav på vår kårs omställningsförmåga, men framför allt blir Sveriges Arkitekters roll som fackförbund extra viktig.

Till vardags leder och utvecklar Ylva Åborg arbetet på FOJABs Stockholmskontor. Kontoret har vuxit stadigt sedan starten 2013 och har sedan Ylva tillträdde som chef för ett knappt år sedan tagit marknadsandelar i Stockholmsregionen bland annat inom sektorerna kunskapsmiljöer, samhällsfastigheter och idrott & hälsa. Hållbarhetsfokuset är ständigt närvarande på FOJAB, med utveckling av nya verktyg och ny metodik, exempelvis inom hållbar stadsutveckling och livscykelanalyser i tidiga skeden.

– Inom FOJAB finns en innovationsglädje när det gäller hållbarhet och digitalisering som jag vill dela med mig av. För att förflytta arkitekturens positioner behöver vi arbeta tillsammans.

Fakta: Sveriges Arkitekters nya styrelse
Emina Kovacic, ordförande, Björn Ekelund, 1e vice ordförande, Anna Leonsson, 2a vice ordförande, samt ledamöterna Per Bornstein, Patrik Faming, Maja Olsson, Anna Krook, My Lekberg, Valter Fredström, Mårten Claesson och Ylva Åborg. Den nya styrelsen tillträder den 1 januari 2023. Mandatet är på två år.

I Malmö byggs ett mobilitetshus med en fasad av kasserat glas, överblivna värmeväxlarplåtar och skärskelett. Men hur det kommer att se ut är oklart till och med vid första spadtaget. Att jobba med spill sätter både arkitektrollen och bygglovsprocessen i ett nytt ljus, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

Fasaden på mobilitetshuset Hyllieäng som FOJAB ritar åt Parkering Malmö består av material som annars skulle ha kasserats. Glas som plockats ner från universitetsbyggnaden Orkanens fasad kommer att användas, liksom plåtar från värmeväxlare och stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt.

Att det blev just dessa material var resultatet av både tillfälligheter och idogt letande. Att leta tänkbara – befintliga – fasadmaterial till en cirka 2 400 kvm stor yta var en ny erfarenhet.

– Att helt och hållet utgå från det som redan finns är ett helt nytt sätt att arbeta, berättar Petra Jenning. Vi hörde av oss till rivningsprojekt i regionen och olika aktörer som hanterar avfall och restprodukter från olika industrier. Stena Recycling var till god hjälp, de undersökte vilka material de får in stora mängder av och som skulle kunna vara intressanta för oss. Vi fick gå igenom deras depå och stod bokstavligen och rotade i deras containrar.

Nya krav på arkitekten
Utmaningarna när man gestaltar med spill handlar först och främst om att veta vilka material som finns tillgängliga i de mängder som behövs, vid den tidpunkt man behöver. Man måste kunna se potentialen, förstå materialets egenskaper och kvaliteter.

– Vi arkitekter måste jobba med ett större mått av osäkerhet, säger Petra. I vanliga fall väljer vi material som beställs och tillverkas efter våra specifikationer. Här är vi utelämnade till vad som finns att få tag på. Det ställer helt nya krav på oss i gestaltningsprocessen.

Det handlar också om att förstå möjligheterna och begränsningarna i produktionsledet.

– I det här projektet jobbar vi med material från andra industrier än byggsektorn, vilket skapar nya relationer och arbetssätt. Det som företagen tidigare sett som spill tar vi hand om som en resurs. För att lyckas krävs ett nära samarbete, mycket dialog och flexibilitet från alla inblandade.

Slutresultatet oklart
Och exakt hur slutresultatet blir, hur fasaden kommer att se ut, vet man inte ens när bygget startar.

– Glaset från Orkanen kan gå sönder när vi ska sätta upp det. Vi har ju bara en viss mängd plattor och kan inte beställa fler. Osäkerheten när det gäller skärskeletten handlar om utseendet. Ordrarna är relativt små och tillverkningen snabb, så hur spillet ser ut är svårt att säga på förhand.

Utmanar bygglovsprocessen
Osäkerhetsmomenten till trots har projektet fått bygglov. För att det ska kunna ges måste tillgången på återvunnet material vara hanterad av byggherren, det vill säga säkerställd för projektets färdigställande.

– Stadsbyggnadskontoret har utvärderat en av sökanden presenterad ”mock-up”, avseende glas och övrigt återbrukat fasadmaterial. Den ger en uppfattning om karaktären på byggnaden, även om vissa mindre detaljer som mönstret på skärplåten inte är helt klara, säger bygglovshandläggare Stefana Nyberg på Malmö stad.

En mer flexibel bygglovsprocess och tät dialog hade dock varit bättre för den här sortens arbetsprocess, anser Petra Jenning. Det skulle i sin tur gynna den cirkulära ekonomin.

– Istället för ett enda beslut – ja eller nej – ganska sent i processen vore det kanske bättre med ett tidigt mer övergripande inriktningsbeslut som sedan följs av löpande beslut kring detaljerna.

Lagstiftningen inte anpassad
Även Stefana Nyberg på Malmö stad tycker att dagens bygglovsprocess har sina begränsningar.

– Lagstiftningen har inte tagit höjd för problem som uppkommer när man använder sig av återbrukat material. Vi har krav på oss från regeringen att fatta beslut inom tio veckor, med möjlighet till ytterligare tio veckors förlängning. Tio veckor räknas från att ärendet är komplett, säger hon och fortsätter:

– Men lagstiftningen går att ändra och anpassa, särskilt som det finns en nationell ambition att jobba mer med återbruk och cirkulär ekonomi.

En bit kvar
Och även om lagar och regler ändras är det en bra bit kvar för att byggandet ska bli helt cirkulärt, menar Petra Jenning:

– Informationen om tillgängliga material behöver bli bättre. Inom byggindustrin håller det på att byggas upp en slags motsvarighet till Blocket för tillgängliga material, men ska vi lyckas med klimatföresatserna behöver vi använda material från andra branscher också. Det är förstås mycket svårare – även om det också öppnar upp för fler möjligheter.

Nu är ett avtal för totalentreprenad tecknat gällande nya lokaler för Vänersborgs Tingsrätt, ritad av FOJAB. Projekteringen av den nya domstolsbyggnaden startar omgående och beräknad byggstart sker under hösten 2023. Planerat färdigställande sker sommaren 2026.

Vänersborgs nya tingsrätt får en strategisk placering nära järnvägsstationen och kommer att stärka övergången mellan parken med sina äldre institutionsbyggnader och den gamla stenstaden. Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens gröna keramik ger byggnaden en tydlig identitet som relaterar till stadens många koppartak och grönskan i parken intill.

­– De keramiska panelerna är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor på fasaden – lite som vattnets krusning på Vänern. En lösning som kombinerar skönhet med hållbarhet och en effektiv konstruktion, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 rättssalar varav två säkerhetssalar, säkerhetskontroll med anslutande reception, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade. Att rita en domstolsbyggnad är ett intrikat pussel. Personer som vistas i byggnaden – allmänhet, åklagare och nämndemän, domstolens personal och frihetsberövade – klassas i fyra olika säkerhetsnivåer. Deras vägar får inte korsas på väg in och ut ur förhandlingssalarna. Vänersborgs tingsrätt får separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda.

– FOJAB har stor expertis när det gäller rättbyggnader. Det gör att vi kan erbjuda Vänersborg en ytterst funktionell tingsrätt med hög arkitektonisk kvalitet, säger Hanna Tengberg, projektutvecklare på Hemsö.

Byggnaden är förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

– Domstolar är installationstunga verksamheter och vi har byggt in flexibilitet som möjliggör kontinuerlig utveckling och uppdatering. Att framtidssäkra byggnaden är också en viktig hållbarhetsaspekt, säger arkitekt Kjell Adamsson.

Ett uttrycksfullt bostadskvarter, ett grönskande omvårdnadsboende och ett socialt mobilitetshus. Riksbyggen, Odalen Fastigheter och FOJAB tog hem uppdraget att utforma ett stadskvarter på Pottholmen – den nya entrén till världsarvsstaden Karlskrona.

Pottholmen är en ny stadsdel som växer fram i Karlskrona. Strategiskt placerad vid infarten blir den det första mötet med staden. Efter en markanvisningstävling har nu Riksbyggen, Odalen och FOJAB fått i uppdrag av Karlskrona kommun att utveckla två av de mer centrala kvarteren.

Bebyggelsen i det vinnande förslaget är mångfacetterad både till innehåll och uttryck och består av tre delar: Tornkvarteret med sina bostäder, restauranger och uteserveringar blir ett blickfång och en inbjudande mötespunkt för både kvartersgemenskap och stadspuls. Ett nytt landmärke i staden. Trädgårdshusen är ett omvårdnadsboende där den gröna utemiljöns sinnliga upplevelser och ekologiska nytta flätas samman. Och så Hamnkvarteren, ett mobilitetshus som även bidrar till folklivet och platsen med attraktiva lokaler för allehanda verksamheter – och med en publik bastu med utsikt över staden och havet.

– Vårt förslag ger en bra dynamik i den nya stadsdelen, det har juryn uppskattat. Gestaltningsmässigt utgår byggnaderna från Karlskronas speciella historia och brokiga stadsmässighet, men de landar i ett helt eget formspråk. Vi har lagt stor vikt vid platsbildningar, förutsättningar för folkliv och både lugna och livliga mötesplatser. Det är också roligt att juryn uppmärksammat den innovativa dagvattenhanteringen och hur vi arbetar med att integrera solenergilösningar i byggnaderna, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt på FOJAB.

– Vi på Riksbyggen ser fram emot att bli en närvarande aktör i Karlskrona och utveckla staden med vår erfarenhet och strävan mot ett mer hållbart samhällsbyggande. De nya bostäderna kommer att erbjuda Karlskronaborna ett kvalitetsboende med glittrande vyer mot hav i flera riktningar, men inte minst att bo i en tryggt förvaltad lägenhet av vår lokala förvaltningsorganisation, säger Magnus Laneborg, marknadsområdeschef Sydost på Riksbyggen.

– Vi är enormt glada över att återigen se hur en kommun värdesätter vårt fokus på kvalitet. Med mycket höga poäng för vårt gemensamma gestaltningsförslag med projektidé och en motivering som belyser anbudets styrka i stadsmässighet, utformning och innovation är vi tillsammans med Riksbyggen och FOJAB otroligt stolta över det vi nu ska skapa vid Pottholmen. Samarbetet med såväl Riksbyggen som FOJAB har varit betydande för resultatet av denna arbetsprocess, säger Alex Mabäcker, vd för Odalen Fastigheter.

Kvarteret kommer även att vara en del av bomässan Expo25 som arrangeras i Karlskrona 2025.

– Det kanske låter banalt att prata om golv och möjligheten att sitta på golvet när det gäller utveckling av skolbyggnader. Men valet att bygga en skofri skola påverkar en rad andra beslut under byggprocessen – som i slutändan kan leda till förbättrade inlärningsmöjligheter för eleverna.

Det säger Cage Copher, arkitekt för kunskapsmiljöer på FOJAB. Han vill gärna ge skofria skolor – och konsekvenserna av att bygga skofritt – mer uppmärksamhet.

Erfarenhet av skolhusutveckling från start till mål har fått Cage att förstå hur viktiga besluten är i början av processen, och vilka beslut som har en exponentiell effekt på slutmålet. Beslutet att vara en skofri skola är ett av dem.

Naturligtvis blir ljudnivån lägre om man lämnar skorna i entrén, men det ger även fler positiva effekter som påverkar användningen av klassrummen.

– Vi vet, och det är bekräftat med forskning, att vi jobbar bättre, pluggar bättre, lär oss mer när rummet är bekvämt. Ljud-, ljus-, luftkvalitet och temperatur påverkar inte bara vuxna på kontor utan också inlärningsförmågan hos barn i skolan, säger Cage och fortsätter:

– Efter många års erfarenhet av att rita passivhus vet jag hur viktig temperaturen är. Det handlar inte bara om luften i rummen – temperaturen på ytorna kan faktiskt vara viktigare. En köldbrygga till en balk kan skapa ett kallt golv. En underisolerad fönsterkarm kan göra en vägg kylig. Köldbryggor påverkar hur vi använder utrymmen eftersom de påverkar hur bekväma utrymmena är. Ett klassrum kan bli mindre användbart på grund av kalla ytor.

I en skofri lärmiljö måste golvet ha en behaglig temperatur. Det innebär att köldbryggor behöver byggas bort, golvet och grunden isoleras. Ett beslut att bygga skofria miljöer kan alltså ge genomtänkta detaljer som skapar ett jämnare inomhusklimat.

– Valet att använda golvet att sitta på skapar en dominoeffekt som ger ett bättre hus. Jag menar naturligtvis inte att skolan måste vara skofri för att man ska förebygga köldbryggor. Men det gör det mer troligt att det blir så, säger Cage.

En skofri miljö kan också enklare hållas ren. Slitaget blir mindre. Rummen går att inreda med material av högre kvalitet, med tyg, mattor och trä. Det kan bli finare, helt enkelt. Med textilmattor kan eleverna sitta på golvet, vilket öppnar upp för helt nya ställen att plugga på. Rummen får fler möjligheter, fler trygga platser som ger eleverna både mer flexibilitet och en känsla av kontroll och ägarskap – väsentliga faktorer för barns inlärningskapacitet.

– Som arkitekt för kunskapsmiljöer är det viktigt för mig att förstå pedagogiken som bedrivs i byggnaderna. Det är inte min roll att tycka till om pedagogiken, men jag vill förstå den så att den kan få stöd av arkitekturen och inredningen.

Bör skolor vara skofria?

– Det kan jag inte svara på. Jag ritar båda sorter. Men jag vet att om golvet är hårt, smutsigt och kallt kommer vi inte sitta där. Och då går vi miste om vi den bästa platsen att sitta på.

Tillsammans med Hemsö utvecklar FOJAB en ny idrottshall i Bromma med fokus på tjejdominerade sporter.

Det blir Sveriges första specialanpassade isbana för konståkning och en gymnastikarena för truppgymnastik – allt under samma tak. FOJAB har bistått Hemsö i arbetet med idrottsanläggningen i både tidigt skede, planutveckling, gestaltning och samverkan med idrottsrörelsen.

– Vi har arbetat nära Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet för att förstå deras villkor, berättar arkitekt Anna Belfrage.

– Lika viktigt som att byggnaden ska uppfylla deras idrottsliga krav och önskemål är att den ska vara socialt välfungerande. Många av barnen och ungdomarna kommer direkt från skolan, tränar i långa pass och tillbringar mycket tid i idrottshallen. Att underlätta vardagen för dem och deras föräldrar har därför varit ett viktigt fokus och vi har planerat in plats att göra läxor på och äta mellanmål eller värma sin kvällsmat – lite som en fritidsgård.

Foto: Dennis Wernersson

Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. En utveckling som tog fart under pandemin, och som landskapsarkitekt Caroline Hertzman tror kommer att fortsätta.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?

– Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Under covidpandemin såg vi vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering hittade vi andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

– Flerbostadshus byggs högre och tätare samtidigt som bostadsgårdarna minskar. Det gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!

­– Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer naturlika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och skogspartier i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna ”naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?

– Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om exempelvis skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbeta med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.

Det statliga byggnadsminnet Länsresidenset i Kristianstad har fått en ny innergård, ritad av FOJAB. Gestaltningen utgår ifrån renässansens ideal och ska fungera som en härlig pausplats för residensets hyresgäster.

Residenset, som utgör ett helt kvarter i Kristianstad, har de senaste åren successivt renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. Bland annat har representationsvåningen omvandlats till kontorslokaler, huvudbyggnadens fasader putsats om och huvudentrén diskret tillgänglighetsanpassats. Arbetet leds av Mattias Hedberg Ek på FOJAB. 2016 utsågs han till husarkitekt av Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar byggnaden.

Nu är också innergården färdig efter en större renovering.

– När residenset uppfördes fanns det stall och vagnshus på gården, i övrigt var det troligtvis en grusyta. Utseendet före renoveringen härstammar från början av 1960-talet. Därefter har förändringar och tillägg gjorts allt eftersom. Nu har gården anpassats efter dagens behov och samtidigt fått ett nytt uttryck som harmonierar med byggnaden, berättar ansvarig landskapsarkitekt Caroline Hertzman på FOJAB.

Den nya gestaltningen utgår från renässansens ideal där byggnad och trädgård samverkar och tar fasta på husets material och symmetriska formspråk. En större central mötesplats kantas på två sidor av granitmurar, perennplanteringar och spegeldammar. Mötesplatsen lyfts fram med ett avvikande markmaterial och ett centralt placerat vårdträd.

Befintliga stenmurar runt den tidigare trappan bevaras och skapar en ram runt den nya stenlagda ytan framför entrén. Planteringar som syns på 1937 års relationsritning återskapas längs fasaderna.

Innergården rymmer också cykelparkering och ett nytt miljöhus. I samband med omgestaltningen har även en historisk belysningsarmatur restaurerats. Tillsammans med låga pollararmaturer i planteringarna lyser den nu upp gårdens nya mötesplats.

– Innergården har fått tillbaka sin värdighet och återtagit den status som den en gång hade som residensträdgård. Omdaningen har blivit ett lyft för hela kvarteret, säger Maria Nordh, fastighetschef på Statens fastighetsverk Syd.

Fakta Kristianstad länsresidens
Ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1857–1860. Fram till 1997 var det residens för landshövdingen i Kristianstads län. Sedan 1935 är residenset statligt byggnadsminne.

Efter parallella uppdrag har FOJAB utsetts att gestalta den sista pusselbiten i Masthusen i Malmö, Nordens första BREEAM-certifierade stadsdel. En del av kvarteret är tänkt att bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30.

Kvarter 14 är sist ut i Skandia Fastigheters utveckling av området runt Masttorget i Malmöstadsdelen Västra hamnen. Vinnarförslaget innefattar cirka 240 lägenheter (drygt 14 000 kvm boarea) och publika lokaler.

Gestaltningen utgår från – och spinner vidare på – platsen där havet möter staden, på Västra hamnens palett av varma och naturliga material och det publika läget vid torget. ”Ett stramt och elegant förslag med en känsla av modern funkis”, enligt juryns utlåtande.

– Kvarteret ska ge tillbaka till staden och Malmöborna, och vara en välfungerande del av sitt närområde. Vi har tillsammans med Skandia Fastigheter arbetat hårt med stadsmässigheten, med aktiva bottenvåningar och ett blandat program med verksamhetslokaler, gemensamhetslokaler och olika sorters bostäder, säger arkitekt Ida Stavenow.

Den ljusa och informella arkitekturen förenas med nyskapande hållbarhet. En del av kvarteret planeras bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30 (Lokal Färdplan Malmö).

– Vi skissar på ett massivträhus med bostäder, cykelgarage, växthus och gemensam takterrass. Trähuset står som en infattad ädelsten mitt i kvarteret och blir det sociala navet för kvartersgemenskapen, säger arkitekt Niklas Sonestad.

– Med hjälp av arkitekturen utforskar vi hur man kan göra ett så absolut litet klimatavtryck som möjligt. Vi minimerar betongen genom att plocka bort de delar som normalt sett måste vara betong, det vill säga trapphuset och bottenplattan. Det är både roligare och mer konstruktivt att jobba med klimatutmaningarna så, som en motor för att undersöka oss fram och se vad det kan generera för idéer och arkitektur. Det är så vi vill ta oss an framtida utmaningar, säger Ida Stavenow.

Restaurering och återbruk är, utan tvekan, bästa sätten att minska byggbranschens klimatpåverkan. Vi arkitekter måste sluta riva för att rita nytt, menar Karl Johan Kember, certifierad sakkunnig i kulturvärden, representant i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd och arkitekt på FOJAB.

Att bevara det befintliga är plötsligt i ropet av hållbarhetsskäl – hur ser du på den utvecklingen?

– För mig som byggnadsvårdare handlar det befintliga framför allt om kulturmiljön och dess betydelse. Kulturvärdena förmedlar berättelsen om vårt samhälle, ger oss identitet, förankring, kunskap, skönhet och trivsel, och de är därmed väldigt starka i sin egen rätt.

– Men tack vare det ökade intresset för hållbarhet har vi fått hjälp att driva kulturmiljöfrågorna framåt genom att allt fler inser att en hållbar byggbransch inte kan skapas bara av en innovativ nyproduktion, utan i minst lika hög grad genom att ta om hand, renovera och utveckla det befintliga beståndet. På så sätt korsbefruktar hållbarhet och byggnadsvård varandra väldigt fint.

Hur har synen på byggnadsvård förändrats?

– Från att mest handla om monumentvård inkluderas nu också vardagsarkitekturen, det industriella arvet och våra moderna byggnader. Vi vet att byggnadsvårdens metoder för platsanalys – att förstå, värdera och förankra i tid och rum – fungerar för alla slags byggda miljöer, oavsett stil, ålder eller skala.

– Det känns också som att intresset för stilarkitektur och lokala byggnadstraditioner ökat. Det kommer fler och fler exempel på ny arkitektur som verkligen vågar gå i dialog med det gamla utan att kompromissa med det moderna. Inom planeringen återupptäcker man den täta, funktionsblandade 15-minutersstaden, och intresset för att använda småskaligt, spårbart och närproducerat blir bara större.

– Men den kanske största förändringen är att byggnadsvården idag snarare fokuserar på utveckling och transformation än på bevarande. Restaurering handlar ju egentligen om att lösa problem som uppkommit. Att ta hand om våra befintliga miljöer så de blir användbara långt in i framtiden tycker jag är byggnadsvårdens huvuduppgift, och den är otroligt spännande!

Hur är förhållandet till byggnadsvård i byggbranschen?

– I branschen är det mycket fokus nu på energiförbrukning, återbruk och innovation i nyproduktion, men tyvärr mindre om att återbruka och aktivera hela befintliga byggnader och miljöer. Här kan offentliga beställare gå före – och jag upplever att många också gör det. Hos Akademiska hus finns ett stort intresse, och Statens fastighetsverk är en föredömlig beställare. Men även bland privata beställare ökar öppenheten för byggnadsvård när allt fler inser värdet av en långsiktig förvaltning.

Finns det något man bör riva idag?

– Det kommer aldrig gå att undvika rivning helt och hållet. Dels kan det finnas inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen som behöver saneras, dels kan byggnaderna i vissa fall vara i så dåligt skick eller ha sådana tekniska förutsättningar att en ombyggnad helt enkelt inte är möjlig. Tvingas man av någon anledning riva bör man göra det så cirkulärt som möjligt.

– Men huvudpoängen är att vi drastiskt måste minska rivandet. Vi arkitekter måste våga ifrågasätta rivningar och nybyggen med begränsad livslängd, och istället visa på ombyggnadsalternativ som utgår från de befintliga husens möjligheter. Vi måste också bli bättre på att förklara hur kultur-värdena bidrar till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Vilka är utmaningarna för ett sådant förhållningssätt?

– Under de senaste decennierna har lagstiftningen inom byggandet vuxit. Även om alla regler har ett gott syfte ska man vara medveten om att varje tillägg kostar tid, pengar och även miljömässiga resurser. Många av kraven kan dessutom vara svåra att förverkliga i ombyggnadsprojekt utan stora och förvanskande ingrepp. Det behövs en större diskussion om hur lagar, branschregler, certifieringar och produktionsmetoder bättre kan anpassas till kulturmiljö, ombyggnation och återbruk.

– Parallellt med de ökade kraven har arkitektens roll förändrats, från en stor roll i en förhållandevis liten och linjär process, till en liten roll i en stor och alltmer industrialiserad process. Jag hoppas att vi kan komma tillbaka till mer av den gamla rollen, och att arkitektur kan handla mer om skönhet, material, patina, hantverk och detaljering. Jag önskar också fler beställare som förstår vikten av långa tidiga skeden i byggprocessen. Idag går de så fort, tävlingar ska genomföras på ingen tid alls, men det är ju samtidigt då analys och värdering görs!

– En annan utmaning är att få fram bättre metoder för att kunna jämföra ombyggnad mot rivning och nybyggnad, till exempel utvecklade livscykelanalyser i tidiga skeden och obligatoriska klimatdeklarationer för alla typer av byggnationer, där eventuell rivning räknas in.

Vad kan arkitekter göra för att driva på utvecklingen?

– Det är upp till oss själva att ta initiativ, och jag skulle önska att fler arkitekter pratade om kopplingen mellan kulturmiljö och hållbarhet. Den är kanske extra intressant just nu, när vi står inför den stora utmaningen att ta hand om miljonprogrammen. Äldre bebyggelse kan vi mycket om, nu måste vi lära oss se och förstå värdena också i 60- 70-talsmiljöerna. Det är byggnader som ofta ligger vackert i terrängen, har fina planlösningar och bra ljusförhållanden. Det är absolut värden som vi behöver bevaka – inte bara för att det vore ett enormt resursslöseri att riva!

FOJAB och Einar Mattsson utvecklar tillsammans hyresrätter i Slakthusområdet i Stockholm – ett omsorgsfullt gestaltat kvarter som projekteras för Miljöbyggnad Guld, och som nu är nu ute på samråd.

Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden i Stockholm och ska bli en urban stadsdel där bostäder, handel och arbetsplatser samverkar med mat, kultur och upplevelser. Etapp 3, kallad Kylrumskvarteren, ligger i sydvästra delen och omfattar cirka 600 bostäder, lokaler, kontor och en mindre park. FOJAB och Einar Mattsson utvecklar här ett kvarter med ungefär 100 hyresrätter i varierade storlekar.

Lova Lagercrantz är ansvarig arkitekt på FOJAB och berättar om den arkitektoniska idén för kvarteret:

– Den kan sammanfattas med ett ord: relief. Den märks både i det levande taklandskapet och det skiftande fasadlivet som ger variation till gatan.

– Men reliefen handlar också om historiska spår. Vi inkorporerar befintliga formelement i gestaltningen, som höga spröjsade glaspartier och industriportar, och lastkajer som blir uteplatser mot gatan. De historiska spåren finns också i material och detaljer, men i en samtida utformning.

Kvarteret projekteras för Miljöbyggnad Guld med fokus på energihushållning, dagsljuskvaliteter och bra materialval. Stor vikt läggs också vid hållbara mobilitetslösningar där cykling underlättas exempelvis med hjälp av cykelpool och lättillgängliga cykelrum. En av de kommersiella lokalerna i bottenplan upplåts som cykelverkstad.

– Staden har en ambitiös agenda i Slakthusområdet, vilket passar oss som planerar för en långsiktig förvaltning, säger Bror Ekblom, projektutvecklare på Einar Mattsson.

Utformningen av gården är inspirerad av naturen och det intilliggande tallskogsområdet. På taket finns en gemensam terrass som är mer trädgårdsbetonad med möjlighet till odling både utomhus och i växthus.

– Gården får karaktär av en hemlig skogsdunge, och de slingrande gångarna bildar mönster som påminner om barken på tallarnas stammar, berättar Malin Ingemarsdotter, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Grannskap, småstad och möten mellan generationer är fokus för Vallentunas nya trygghetsboende. Bakom det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen står Seniorgården, Borätt och FOJAB. Förslaget fick högst poäng för såväl kvartersutformning som gestaltning.

Vallentuna kommun önskade sig fler bostäder för seniorer. Det vinnande konceptet i markanvisningstävlingen utgår från trygghetsbostäder – men de har kompletterats med radhus för en ökad mångfald i området.

– För att få en bra mix i boendemiljön tillför vi boendeformer som riktar sig till människor i olika åldrar och livssituationer. Trygghetsbostaden för den som behöver tänka framåt, radhuset för familjen som fått sitt första barn, säger Fabian Pyk, ansvarig arkitekt på FOJAB.

– Trygghet och gemenskap skapas av människor tillsammans. För att bidra till ökad livskvalitet och minskad ensamhet tror vi på möten mellan generationer, säger Jörgen Palm, projektchef på Seniorgården.

Med småstaden som förebild delas tomten i två som med sina olika karaktärer bildar en helhet. På västra sidan byggs cirka 60 trygghetsbostäder och åtta radhus kring en grönskande gård. Lägenheterna är ljusa och välplanerade med hög tillgänglighet och generösa balkonger och uteplatser. Parkgården är kvarterets hjärta med boulebanor, orangeri och grillplats. Mot gården vetter också en stor gemensamhetslokal, kvarterets vardagsrum. Den östra sidan består helt och hållet av radhus som också byggs kring en gemensam plats för att uppmuntra till gemenskap och möten.

Kvarteret förhåller sig fint till det omkringliggande landskapet i skala och föreslagna materialval. Bebyggelsen varierar mellan fyra och tre våningar i flerbostadshusen och två våningar i de småskaligare radhusen. Träfasader och sadeltak i plåt håller samman gestaltningen, samtidigt som det finns en variation i detaljeringen.

Projektet kvalitetssäkras genom Svanen-certifiering. Beräknad byggstart är 2025.

Vad innebär goda bostäder för äldre? Hur ser utmaningarna ut när det gäller seniorboende, trygghetsboende och vårdboende? Vilka är de senaste trenderna och vad ska man som beställare tänka på? Läs intervjun med Rebecca Saaby Mehlum, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Boende för äldre på FOJAB.

Seniorboendet för socialt aktiva pensionärer. Trygghetsboendet med tillgång till vård eller värd. Och så vårdboendet för personer med somatiska besvär och/eller demens. Boendeformerna innebär skilda förutsättningar och förväntningar – men också beröringspunkter och gemensamma angreppssätt för arkitekter och beställare.

Rebecca Saaby Mehlum pekar på några faktorer som hon menar kommer att bli extra viktiga att beakta framöver. Hon nämner exempelvis flexibilitet, optimala flöden, samutnyttjande och integration i staden. Och så human hållbarhet, som FOJAB lägger extra fokus vid i varje projekt.

Stimulera sinnena
– Det handlar om att skapa goda miljöer. I ett seniorboende kan det vara att möjliggöra social samvaro genom en soffgrupp i entrén eller se till att utevistelsen är attraktiv och lättillgänglig och ger förutsättningar för spontana möten. På ett vårdboende kan det handla om att anpassa miljön efter att våra sinnen försämras med åren och hitta sätt att stimulera dem, berättar Rebecca.

Men human hållbarhet handlar också om att skapa goda arbetsmiljöer för dem som jobbar. Vårdboenden har sina speciella utmaningar. FOJAB arbetar med att omvandla flera vårdboenden, som idag är anpassade för människor med somatiska åkommor, till demensboenden.

– En problematik att ta hänsyn till är att dementa personer ofta vandrar iväg och sedan inte hittar tillbaka. Vi arbetar med frostningar som skärmar av, så att man inte ska lockas att gå ut. Färger och kontrastmålningar hjälper också till att leda rätt.

Optimala flöden
Inom sjukvården finns redan ett utbrett tänk kring flöden, hur människor rör sig, vilka man möter, att vårdpersonal och patienter inte ska exponeras för mycket för att inte sprida eventuella smittor.

– Så har det inte varit på vårdboendena. Där går alla in genom samma entré och personal och besökare måste ofta gå igenom hela boendet i långa korridorer. Det behöver bli annorlunda, menar Rebecca Saaby Mehlum. Under coronapandemin blev det extra tydligt.

Flexibilitet och integration
Åtta av tio äldre bor kvar hemma livet ut. Det är ett önskemål hos de allra flesta, och också så äldrevården idag är uppbyggd. Det ställer krav på att bostäder ska fungera i livets slutskede, men även tiden dessförinnan – långt innan.

– Vi måste bygga bostäder med en flexibel utformning så att de passar även andra åldersgrupper om demografin ändras. Hallen och badrummet ska vara stora nog för en rullator, men inte kännas som ett handikappboende. Det ska kunna passa en ung familj lika bra.

För många är det viktigt att kunna bo kvar i samma område. Att boenden för äldre då finns integrerade i staden, nära vårdcentral och närservice, skapar både trygghet för individen och stärker området socialt.

– Vi ser gärna att det i samma byggnad finns bibliotek eller restaurang dit fler kan gå än bara de boende. Det skapar fler möten mellan olika grupper i samhället. Det ger också stora möjligheter att samutnyttja lokaler som storkök och gymnastiksal, vilket är smart både ekonomiskt, socialt och klimatmässigt.

Översyn av regler
Idag är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att bo kvar i det avbetalade huset än att flytta till ett seniorboende. Hur når man dem som inte har råd att flytta till ett bättre anpassat boende?

– Det går att rita vackra bostäder men med billigare, hållbara material. Andra sätt att få ner byggkostnaderna kan vara att minimera mängden fönsterstorlekar, att rita in uthyrningsbara utrymmen och att bygga flexibelt med lång livslängd.

Hon skulle också gärna se en översyn av många av de regler som omgärdar i synnerhet vårdboendet. Som att varje rum måste ha ett pentry.

– De används sällan utan blir mest en kostnad.

I takt med digitaliseringen kommer också nya möjligheter. Smarta golv kan indikera om någon fallit eller ljus som tänds på toa när man kliver ur sängen. Hjälpmedel som stärker både tryggheten och självständigheten.

Fakta

Vårdboende. Biståndsbedömt vårdbehov. Eget rum.
Trygghetsboende. Kan vara biståndsbedömt. Egen lägenhet. Tillgång till vård/trygghetsvärd.
Seniorboende. Bostäder för 65+. Ofta bostadsrätter.

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Rebecca Saaby Mehlum
rebecca.saaby@fojab.se, tel +46 706 81 58 30

Nära två miljoner klinkerplattor är på plats. Unika arkitektoniska värden har kunnat återskapas på Malmös modernistiska ikon Kronprinsen, tack vare en specialutvecklad metod.

Kronprinsen stod klar 1964 och är fortfarande ett av Malmös högsta hus och viktigaste landmärken. Tjugosju våningar hög, med en fasad av blå mosaikplattor i skiftande nyanser som ljusnar mot byggnadens topp.

– En av de viktigaste hållbarhetsuppgifterna vi har framför oss är att ta vara på byggnader från den här tiden och från miljonprogrammet. Med Kronprinsen tog vi oss an den svåraste uppgiften direkt. Vi har förlängt livslängden med ytterligare femtio år – utan att det märks, säger Andreas Jentsch, uppdragsansvarig arkitekt.

FOJAB fick i uppdrag av dåvarande ägarna Akelius att utreda hur den slitna fasaden kunde renoveras på bästa sätt, för att därefter projektera ombyggnaden. Tillsammans med samverkansentreprenören NCC och Fasadglas som tillverkade fasadelementen utvecklade FOJAB ett system för att montera en helt ny fasad, inklusive fönster, utanpå den gamla. Först när den nya fasaden var på plats togs de gamla fönstren ner.

Det har varit ett verkligt precisionsarbete, både att rita och att bygga. Den nya fasaden fick inte avvika från ursprunget mer än ett fåtal millimeter.

– Vi ville behålla byggnadens karaktär samtidigt som vi skapade en effektiv process för mönstersättningen. Dessutom var vi angelägna att minimera störningarna för hyresgästerna, så att de kunde bo kvar under tiden för fasadrenoveringen, säger Andreas Jentsch.

1,9 miljoner nya klinkerplattor placerades ut i en mosaik som tagits fram med hjälp av en specialskriven algoritm. Denna utvecklades av FOJABcode, FOJABs innovationsplattform för datordriven design.

– Algoritmen optimerade klinkerarkens utformning och placering och skapade en sömlös blå gradient. Utifrån 3D-modellen genererades sedan 1700 mönsterritningar automatiskt, en för varje fasadelement, som direkt kunde skickas till fabriken för tillverkning, berättar Henrik Malm, arkitekt och huvudansvarig för FOJABcode.

IFÖ, som levererade originalkaklet på 1960-talet, har genom sitt arkiv varit behjälpliga med ursprungsrecept på kulörer, glasering och utförande.

Kronprinsen är del av ett stadskvarter som genomgår en omfattande renovering. Även tak, fönster och balkonger renoveras på höghuset. Kronprinsen ägs numera av Heimstaden.

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Andreas Jentsch
andreas.jentsch@fojab.se, tel 0706 64 05 01

Henrik Malm
henrik.malm@fojab.se, tel 076 669 69 57