”Branschstandard behövs för klimatberäkningar”

En byggnads klimatavtryck avgörs till stor del av dess form och stomme. FOJAB har därför utvecklat verktyget Leaf Cutter Ant för CO2-beräkningar i tidiga gestaltningsskeden. Men en branschstandard skulle behövas, menar Simon Kallioinen, arkitekt och lab director på FOJAB.

FOJAB har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Tyréns och Warm in the Winter utvecklat Leaf Cutter Ant, ett verktyg som visar sambanden mellan en byggnads geometri, stomlösning och klimatavtryck. Verktyget ger bygg- och fastighetsbranschens aktörer kunskap att utvärdera olika lösningar för att fatta kloka klimatbeslut i tidiga skeden, som detaljplan, förstudie och volymskiss.

Återkoppling i realtid
Leaf Cutter Ant är kopplat till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) med generiska klimatdata för olika byggelement. Leaf Cutter Ant ger en realtidsåterkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån volym och material, så att arkitekten snabbt och enkelt kan jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck.

För att ytterligare förenkla arbetsprocessen finns förinställda mallar med sammansättningar av olika byggdelar. Leaf Cutter Ant ger även indikationer på pris och gör en överslagsmässig dimensionering för att få fram trovärdiga mängder. Och för att man inte ska stirra sig blind på klimatutsläppen i byggskedet presenteras ett energinyckeltal med en indikation på den valda lösningens energiprestanda.

– Den funktionen är viktig för att få koll på det totala klimatavtrycket. Ett bra LCA-värde i byggskedet kan nämligen ge ett sämre energivärde och därmed högre CO2-utsläpp i driftskedet. Det gäller att inte skjuta problemen framför sig, säger Simon Kallioinen.

Svårt att jämföra
Leaf Cutter Ant kommer att vara fritt att ta del av för alla med licens till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. På marknaden finns emellertid flera olika verktyg för gestaltning och löpande utvärdering av klimatpåverkan. Och även om det är bra att många jobbar samtidigt med att sänka byggbranschens klimatavtryck finns det ett problem med att kalkylerna inte är jämförbara, menar Simon Kallioinen.

– Olika LCA-beräkningsverktyg utgår från olika databaser – som kan ge helt olika besked. Man räknar också till viss del på olika saker: någon tar med innerväggar exempelvis, andra inte. Det funkar bra att jämföra olika lösningar inom ett projekt. Men att ställa projekt mot varandra som LCA-beräknats med olika verktyg är inte lika lätt. En verktygsoberoende standardisering skulle behövas, säger han.

Redovisningar krävs
För behovet av både uträkningar och jämförelser kommer att öka. Idag måste klimatdeklarationer lämnas för alla nya projekt innan kommunen ger slutbesked, och senast 2027 kommer Boverket att presentera sina gränsvärden. EU-taxonomin, ett regelverk som tvingar nya investeringar att hålla sig inom Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning, kommer också att öka intresset för klimatkalkyler i tidiga skeden, när de mest avgörande besluten fattas som påverkar klimatbudgeten.

– Redan idag ska man visa en schematisk redovisning av CO2-utsläppen i vissa tävlingar och markanvisningar, och det kommer sannolikt bara att bli vanligare. Då är det viktigt att resultaten är jämförbara även om man arbetar i olika verktyg, säger Simon.

Gemensam metodik
Samtal pågår mellan de stora arkitektkontoren för att försöka enas om en gemensam metodik. Klimatnätverket LFM30 som samlar bygg- och anläggningsbranschen i Malmö har också bjudit in till en träff om klimatberäkning med förhoppning om möjliga samarbeten.

– Om vi är tillräckligt många som kan enas om en metodik kan den förhoppningsvis bli branschstandard. Det skulle alla tjäna på, säger Simon Kallioinen.

 

Här hittar du mer om vårt klimatberäkningsverktyg för tidiga skeden Leaf Cutter Ant