FOJAB rekryterar Susan Schack

FOJAB rekryterar Susan Schack

FOJAB rekryterar Susan Schack

Susan Schack, tidigare Sverigechef och vd på Arkitema Sverige, börjar på FOJAB. Hennes uppdrag blir att stötta ledningen och utveckla det växande företaget.

FOJAB är ett av Sveriges främsta arkitektföretag med kontor i Malmö, Stockholm, Helsingborg och sedan 2023 även i Göteborg. Sedan årsskiftet har FOJAB rekryterat närmare 30 nya medarbetare och är nu totalt drygt 170 anställda.

Nu stärks även ledningsgruppen. Den 1 november började Susan Schack på FOJAB. Susan kommer närmast från Arkitema Sverige där hon har varit verksam sedan starten 2007. Hennes roll där har varit att bygga upp verksamheten i Sverige samt utveckling av strategi, organisation och kompetenser. De senaste åren har hon varit både Sverigechef och vd.

Susans uppdrag på FOJAB blir att utveckla den växande organisationen med syfte att stärka företagets marknadsposition.

– Vi är väldigt glada att kunna välkomna Susan till FOJAB och få lov att ta del av hennes kunskap och erfarenheter. Vi är mitt inne i en omstrukturering av våra affärsområden där Susans erfarenheter blir värdefulla, inte minst när det gäller att utveckla processer och säkerställa koordinering mellan kontoren, säger FOJABs vd Daniel Nord.

– Jag har länge haft ett gott intryck av FOJAB, det är ett stabilt och välskött företag med sympatiska värderingar, säger Susan Schack. Inte minst den inkluderande kulturen lockar mig. Att personalomsättningen är låg är ett tecken på att man trivs. Och det är naturligtvis en bra grund för att skapa god arkitektur, när medarbetarna är trygga med varandra och där kunskap tas tillvara och får lov att växa.

Susan Schack är född och uppvuxen i Danmark, ekonomiutbildad på Copenhagen Business School, med en master från Bocconi-universitetet i Milano. Hon studerade därefter till arkitekt på Det Kongelige Danske Kunstakademis Arkitektskole i Köpenhamn.

 

Grönt ljus för FOJABs vision för Reykjavik

Grönt ljus för FOJABs vision för Reykjavik

Det svenska arkitektkontoret FOJAB hjälper Reykjavik stad i utvecklingen av stadsdelen Keldur, som ska bli ett föredöme inom hållbar stadsutveckling på Island.
– Det är ett helt nytt sätt för oss att bygga stad, säger Dóra Björt Guðjónsdóttir, ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

2023 vann FOJAB och Ramböll en öppen internationell tävling som handlade om att ta fram en utvecklingsstrategi för ett 116 hektar stort område i östra Reykjavik, där den nya stadsdelen Keldur ska växa fram.

Nu har den formella planeringsprocessen inletts efter beslut i Reykjaviks kommunledning. Det har också slagits fast att det vinnande tävlingsförslaget Crafting Keldur ska ligga till grund för planprogrammet.

Nytt för Island
Förslaget bygger på en för Island helt ny typ av tät och sammanhållen men samtidigt flexibel och dynamisk stadsstruktur. En snabbusslinje, Borgarlína, blir ryggraden för nära kollektivtrafik. Ett viktigt fokus är att sänka stadens och invånarnas bilberoende för att möjliggöra en hållbar livsstil med fokus på livskvalitet.

– Vi har väldigt många bilar i Reykjavik och eftersom staden växer snabbt ökar fordonsflottan i huvudstadsområdet med 60–70 bilar per vecka. Det är en enorm utmaning för oss och en trend som måste brytas, förklarar Dóra Björt Guðjónsdóttir, ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

Utgår från människan
Hon beskriver att man i Reykjavik ända sedan andra världskriget har planerat staden utifrån bilen så att man ska kunna köra överallt. Med Keldur slår man in på en helt ny väg.

–  FOJAB utgår i sitt förslag från människan – inte från bilen, som vi är vana vid. Hur skapar vi en säker miljö för barnen? Hur gör vi det möjligt att gå och cykla överallt? För oss är det ett nytt sätt att tänka, säger Dóra Björt Guðjónsdóttir.

Att öppna upp för alternativa transportsätt är avgörande för att kunna locka unga islänningar att flytta hem efter studier utomlands, menar Dóra Björt Guðjónsdóttir.

– Många unga som bott några år i andra länder har vant sig vid ett liv utan bil. Ska vi kunna konkurrera om arbetskraften behöver vi bygga ett samhälle som gör det möjligt att leva så, säger hon.

Grönska och vatten
Utöver satsningen på hållbar mobilitet lyfter Dóra Björt Guðjónsdóttir hur väl landskapets förutsättningar med grönska och vatten tas tillvara i förslaget.

– Det är en väldigt vacker trakt och jag tycker verkligen om att man stärker platsen snarare än att jobba emot den. Vi har byggt så mycket och så snabbt i Reykjavik på sistone och man har inte alltid haft tillräckligt fokus på kvalitet, säger hon.

I oktober visades förslaget upp för allmänheten i Reykjavik. Det togs väl emot, berättar Dóra Björt Guðjónsdóttir. Våren 2025 ska planprogrammet skickas ut på samråd och vara klart för antagande mot slutet av 2025 eller början av 2026.

– Vi som vill förändra rådande strukturer får ofta höra att vi är verklighetsfrånvända och orealistiska. FOJABs erfarenheter blir viktiga för att få med oss allmänheten och visa att det här faktiskt går att genomföra, säger Dóra Björt Guðjónsdóttir.

Arkitekten en nyckelspelare för framtidens hållbara handelsmiljöer

Arkitekten en nyckelspelare för framtidens hållbara handelsmiljöer

Arkitekten en nyckelspelare för framtidens hållbara handelsmiljöer

Växande näthandel och ökade krav på hållbar konsumtion är två kraftfulla trender som radikalt ritat om villkoren för handeln. Vi borrar djupare i framtidens handel och hur arkitekter kan bidra till utvecklingen av hållbara handelsmiljöer.

Staden som den främsta arenan där människor möts, umgås, handlar och roar sig – något annat är svårt att tänka sig. Men vad händer med staden när vi i allt större utsträckning väljer att hemifrån soffan klicka hem mat, kläder, prylar, möbler, konst ..?

Om vi även fortsättningsvis vill ha besöksvänliga och livliga stadskärnor är kunskaper kring den fysiska handelns förutsättningar och behov avgörande. Det menar Fredrik Kjellgren, arkitekt och inredningsarkitekt på FOJAB, och Carl-Johan Viklund, arkitekt och handelsexpert som samarbetar med FOJAB.

– Det finns ofta önskemål om levande bottenvåningar och butiker i varje gathörn, men alla platser passar inte för handel, säger Carl-Johan. Var behöver handeln stöd och stimulans och var ska man ändra ett innehåll? Hur ska lokalerna utformas för att vara flexibla över tid? Hur kan vi arbeta med alla sinnen för att skapa attraktiva miljöer?

En destination för alla
Det var egentligen först under pandemin som internethandeln blev en reell utmaning för de fysiska butikerna. Såväl gallerior som cityhandel försöker hitta sina nya roller. Affärerna i city drar mot ett mer nischat utbud, ibland med ett mer exklusivt innehåll, mer upplevelsehandel än behovshandel.

Samtidigt är det viktigt att staden inte enbart blir en plats för en viss typ av konsumenter, utan en plats också för vanligt folk, menar Fredrik.

– Vårt uppdrag som arkitekter kommer att bli än viktigare de kommande åren om man vill behålla staden som destination för alla, säger han. Vi behöver studera de platser i städerna där det händer positiva saker idag, och ta efter dem när vi bygger nytt.

Koncept för återbruk
Parallellt med den ökande globala näthandeln finns en trend som verkar i motsatt riktning. Carl-Johan Viklund och Fredrik Kjellgren har gjort en studie åt Alecta kring hur köpcentrum kan utvecklas i riktning mot en hållbarare handel.

Studien resulterade i ett koncept kallat Loopen, en kommersiell plattform som stöttar den växande återbrukshandeln. Idag är många av aktörerna i den mer cirkulära ekonomin små och saknar resurser som de större kedjorna har. Loopen hjälper dessa mindre aktörer att samverka och nå ut. Genom placeringen i ett köpcentrum kan de nå fler, inte bara kunder som redan handlar second hand.

Men Loopen innefattar mer än handel. Förutom butiker med återbruk av varor och kläder har en svinnsmart restaurang kopplats till konceptet, liksom en co-working-yta, en kulturdel med bibliotekstjänster, kursverksamhet och en konsthall. Samt en verkstad för allmänheten där man själv kan laga, renovera och upcycla.

Lustfylld design
Det var en utmaning att sätta designen för ett så vittomfattande koncept och blandad målgrupp. Det övergripande temat var återbruk, men identiteten på projektet skulle passa både den breda massan och de redan invigda.

– När detta skulle uttryckas i designen kände vi att det inte räckte med att göra det hållbart och vackert utan att det behövde vara roligt och lustfyllt också. Hållbar design har en tendens att bli lite för tråkig och seriös. Vi ville göra något som bröt mot det, säger Carl-Johan.

Resultatet blev ett uttryck som är lättillgängligt men samtidigt har en djupare dimension. Inspirationen kommer från italienska Memphisgruppen från 1980-talet och deras djärva färgkombinationer, sinnlighet och dialog med historien.

– Hållbar handel har blivit något åtråvärt och vi ser att konceptet Loopen är högst aktuellt och relevant. En pionjär för framtidens handel, säger Fredrik. Det är här – i den fysiska handeln – vi som arkitekter kan sammanföra människor, upplevelser, identitet, platser och varor.

Mörrums skola vinner stadsbyggnadspris

Mörrums skola vinner stadsbyggnadspris

Mörrums skola vinner stadsbyggnadspris

Mörrums nya skola har tilldelats Karlshamns kommuns stadsbyggnadspris. En lekfull och välgenomtänkt utformning som främjar lärande, enligt juryn. Skolan blev dessutom 10 miljoner billigare än budgeterat.

Mörrums skola är en grundskola för årskurs F–6 med plats för 630 elever. Skolan genomsyras av barnperspektivet – från gestaltning av den fysiska miljön till inflytande, deltagande och uppföljande feedback.

Arkitekterna på FOJAB har varit med från första idéstadiet till färdig byggnad, inredning och utemiljö. Att finnas med tidigt i processen är en viktig framgångsfaktor, menar ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson. Hon framhåller också det nära samarbetet med tjänstepersoner, pedagoger och eleverna själva. Skolgården är exempelvis utformad efter barnens önskemål. Under en hel termin arbetade eleverna fram tankar och idéer kring ”Framtidens drömskolgård”.

– Mörrums skola är juvelen i kronan, ett av de finaste skolprojekt vi har genomfört. Det har varit möjligt tack vare samarbete och delaktighet från start till mål, smarta hållbarhetslösningar och en gestaltning som bidrar till barnens lärande, säger Charlotte Kristensson på FOJAB.

För att få det stora skolhuset mer i barnens skala har den stora byggnadsvolymen brutits ner i mindre sammankopplade tvåvåningshus. De är enkla och rena i uttrycket, som små röda monopolhus. Skolmiljön är rik på upplevelser med en palett av olika sorters rum i olika storlekar som möter olika pedagogiska behov.

Kvadratmetrarna är maximalt utnyttjade. Exempelvis finns här inga korridorer, i det närmaste allt är lärmiljö. Skolan blev också 10 miljoner billigare än de budgeterade 230 miljonerna – och tidplanen hölls.

Juryns motivering lyder:

”Genom bevarade träd, uppbrutna volymer, förskjutna gavlar och konsekvent användande av den röda kulören visar byggnaden prov på att en stor och modern byggnad kan uppföras i en småskalig miljö med respekt både för sin omgivning och för barnen som behöver en trygg hemvist.  

Med Blekinges bebyggelsetradition som utgångspunkt har den nya skolan i Mörrum givits en lekfull och välgenomtänkt utformning både interiört, volymmässigt och i utemiljöerna. Tillsammans skapar detta en inspirerande undervisningsmiljö som främjar dagens och framtida generationers lärande.”

Hur lyckas man med ett skolbygge? Läs mer om framgångsreceptet bakom Mörrums skola och FOJABs koncept för kunskapsmiljöer.

Läs mer om Mörrums skola här.

Humanistisk high tech när Lunds Science Village utformas

Humanistisk high tech när Lunds Science Village utformas

Humanistisk high tech när Lunds Science Village utformas

Science Village i Lund ska bli en internationell hotspot och ett kreativt forskningscentrum som ska kunna konkurrera med motsvarande platser i världen. Arkitektkontoret FOJAB fick uppdraget att ta ett helhetsgrepp om utformningen. Nu har planprogrammet skickats på samråd.

Centrala Science Village ligger mellan de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Brunnshög i nordvästra Lund. Det 22 hektar stora området utvecklas av Lunds universitet, Lunds kommun och Region Skåne gemensamt genom bolaget Science Village AB.

Ambitionen är att maximera nyttan av de båda anläggningarna genom att skapa en kreativ miljö för kunskapsutbyte mellan forskning, näringsliv och akademi. Platsen ska även kännas inbjudande och inspirerande för allmänheten att besöka och hjälpa till att tillgängliggöra forskningen.

Ett samlat stadsbyggnadsgrepp
Området är under utbyggnad och FOJABs uppdrag har varit att ta ett samlat stadsbyggnadsgrepp inför kommande etapper, med utgångspunkt i hur platsens kärnvärden kan ta form i den byggda miljön.

– Vi ser fram emot att bygga en plats där innovation och forskning kring nya material kan frodas. Science Village kommer bli en attraktiv campusmiljö med stora parker och torg samt inslag av nöje och kultur, butiker, kaféer och restauranger sida vid sida med världsledande utbildning och forskning, säger Christian Lindfors, vd Science Village Scandinavia AB.

Området föreslås få en hög täthet, så att det unika läget och jordbruksmarken som tas i anspråk utnyttjas väl. Arkitekturen ska signalera att det här bedrivs forskning i yttersta framkant, men utan att det känns kyligt och slutet. Humanistisk high tech är orden som ansvariga arkitekten Karin Fagerberg på FOJAB använder.

Attraktiva rum
De offentliga rummen kommer att bära en stor del av områdets identitet. Stor vikt läggs därför vid att skapa attraktiva platser. Byggnadsvolymernas fotavtryck har minskats till förmån för stadsrum med olika kvaliteter. För att kunna rymma samma innehåll föreslås istället byggnaderna bli högre i strategiska lägen. Som en fortsättning på stråket med höga byggnader vid spårvägens hållplatser genom Lund planeras ett hus med uppemot 35 våningar vid ändhållplatsen, Lund ESS, i Science Village.

Längs ett centralt fotgängarstråk och viktiga vistelseplatser är höjden på husen lägre. Här samlas också en stor del av områdets utåtriktade funktioner. Kärnvärdesprocessen har resulterat i ett antal principer som kommande aktörer ska följa, till exempel att bottenvåningarna ska innehålla ”science lounges”. Det är fritt för tolkning vad de ska innehålla, men konceptet innebär en öppenhet och att man delar med sig av sin verksamhet i någon form.

– Den här öppenheten är inte helt självklar i forskningsvärlden där forskningsresultat kan behöva hållas hemliga. Byggnaderna är därför ofta slutna och insynsskyddade, men i Science Village lyfts den slutenheten upp en våning, säger Karin Fagerberg.

Innovativa hållbarhetslösningar
Science Village baseras på hållbarhet ur olika perspektiv vilket märks i gestaltningen. Hållbar mobilitet prioriteras. Utemiljöerna utformas så att de klarar ett mer extremt klimat med ökad nederbörd och behov av skugga. En prioritering har redan tagits fram för hur träd bör planteras så att de gör störst nytta ur klimathänseende och trivsel. Innovativa områdesgemensamma systemlösningar bidrar till energieffektivitet, lokal energiproduktion och cirkulär användning av resurser. Exempelvis kommer restvärme från ESS och MAX IV att värma husen i fjärrvärmenätet. Den absoluta majoriteten av byggnaderna kommer att uppnå minst miljöklass Guld.

HSB:s nya kontor främjar samarbete och stärker gemenskap

HSB:s nya kontor främjar samarbete och stärker gemenskap

HSB:s nya kontor främjar samarbete och stärker gemenskap

En arbetsplats med hemmakänsla – HSB Södermanland har flyttat till nya lokaler i Nyköping. FOJAB har bistått HSB hela vägen från detaljplan till inredning.

Där det förut låg en parkeringsplats i ett tidigare industriområde står nu en vacker byggnad i handslaget tegel med limträstomme, stora spröjsade fönster och högt i tak. Det är den nya arbetsplatsen för HSB Sörmlands omkring 60 medarbetare. Byggnaden har en tydlig industrikaraktär inspirerad av platsens historia, men anspelar också på ateljéer och andra kreativa rum.

– HSB Sörmlands verksamhet var tidigare uppdelad på olika byggnader och olika våningsplan. Många satt i egna rum. En tidig ambition för det nya kontoret var därför att det ska vara mer socialt och främja samarbete, berättar Cage Copher, arkitekt på FOJAB.

Det nya kontorshuset har ett enda våningsplan som samlar HSB Sörmlands alla funktioner på ett ställe – såväl förvaltning, försäljning och kundmottagning som mekanisk verkstad och snickeri. Kontoret består av olika typer av arbetsmiljöer som passar för olika slags arbetsuppgifter. Det genomgående temat för inredningen är ”Hemma hos HSB” och miljön på kontoret ska spegla känslan i HSB:s egna bostäder.

Rummen är ombonade och varierande, arbetsytorna uppmuntrar till rörelse och samarbete. Matsal och lounge är öppna och inbjudande och speglar hemmets vardagsrumskänsla. Kontorets layout leder till många spontana möten mellan kollegor och i mitten finns en innergård för gemenskap och kontemplation. Gården ger fina utblickar mot grönska, som stärker välbefinnandet ytterligare.

I entréhörnet med extra hög takhöjd tas kunder och medlemmar emot, men rummet kan också användas av personalen, för representation och kan hyras ut till olika evenemang och möten.

– FOJAB har varit med från första idé till inflyttning, där den första skissen är väldigt lik det faktiska resultatet. Hus- och inredningsarkitekter har arbetat sömlöst, vilket har gjort att vi har kunnat bibehålla den röda tråden hela vägen in i mål. En brett representerad medarbetargrupp från HSB har kommit med värdefulla synpunkter och vi har finslipat lösningarna tillsammans, berättar Märta Friman, inredningsarkitekt på FOJAB.

Byggnaden kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad silver.

Nobelberget vinner Nacka kommuns stadsbyggnadsutmärkelse

Nobelberget vinner Nacka kommuns stadsbyggnadsutmärkelse

Nobelberget vinner Nacka kommuns stadsbyggnadsutmärkelse

Kvarter 8 på Nobelberget, som FOJAB ritat åt Atrium Ljungberg, har röstats fram som vinnare av 2023 års stadsbyggnadsutmärkelse i Nacka.

Stadsbyggnadsutmärkelsen premierar vackra, spännande och intressanta byggnadsverk och platser i Nacka. Kvarter 8 ligger på toppen av Nobelberget och har en framträdande roll i framväxten av en ny stadsdel i Sickla med 500 bostäder och plats för handel och kontor.

Platsen på berget har fått inspirera gestaltningen. Solljus och utblickar har noga studerats för att omgivningens kvaliteter i lägenheter och i den yttre miljön verkligen tas till vara. Nacka kommun lyfter i sin motivering fram hur de gemensamma och privata rummen samverkar i gatumiljön, mönsterverkan i fasadernas skifferplattor och de inbjudande entréerna.

– I år har vi en tydlig vinnare som på ett smakfullt sätt bidrar till att stärka den arkitektoniska mångfalden i Nacka. Fasadernas skifferplattor har monterats på ett sätt som skapar variation och ett fasadspråk som lyfter omgivningen, säger miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Johan Krogh (C).

– Vår vardagsarkitektur är så viktig, att vi omges av kvalitet. Och här har vi jättefina exempel på kvalitativ vardagsarkitektur. Det är intressant med skiffer i olika färger på fasaderna som skapar variation och omsorg, säger Nacka kommuns stadsarkitekt Nina Åman.

– För att ett projekt ska bli riktigt bra krävs alltid en ambitiös beställare och en bra dialog. I Nobelberget kv 8 har vi tillsammans med Atrium Ljungberg workshoppat fram koncept för gestaltning, planlösningar och inredning. Vi vill också lyfta den tydliga vision för hela Nobelberget som Atrium Ljungberg arbetat fram. Det var lätt att gilla den och haka på. Vi är stolta över att ha bidragit med en del av utvecklingen kring Nobelberget och glada för att det blev så bra. Det är också extra kul att det uppskattas av Nackaborna, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Priset delades ut vid en ceremoni i Nacka kommuns stadshus.

Nytt liv i gamla väggar – sjavig verkstad blir charmigt kontor

Nytt liv i gamla väggar – sjavig verkstad blir charmigt kontor

Nytt liv i gamla väggar – sjavig verkstad blir charmigt kontor

Förr: en nergången verkstad och tvätthall. Nu: ett modernt kontor proppfullt med charm. FOJAB har hjälpt fastighetsbolaget Hamiltone Fastigheter att ge nytt liv åt en sliten industribyggnad i Markaryd. 

Personalen var gråtfärdig när vd Elijah Hamilton presenterade sin idé, att omvandla den skruttiga baracken till företagets nya huvudkontor.

Arkitekt Anders Lundin på FOJAB blev däremot entusiastisk.

– Vi såg potentialen direkt. Det här skulle kunna bli fantastiska lokaler med en helt unik känsla. Det var också i linje med hur vi vill arbeta på FOJAB: att slippa riva och istället använda och utveckla befintliga strukturer och vända dem till sin fördel.

Utgångsläget var en industrifastighet på 22 000 kvadratmeter vid infarten till småländska Markaryd. En stor asfalterad plan med några olika lager- och verkstadsbyggnader som tidigare använts av Vägverket.

– Byggnaden var förfärlig, både invändigt och utvändigt. Mörk och trång, berättar Elijah Hamilton.

Ambitionen från arkitekt och fastighetsägare var ändå att göra så få ingrepp som möjligt och låta verkstadskänslan finnas kvar.

Ytskikten har bytts, tak och golv tilläggsisolerats, bergvärme och solceller installerats. Tvätthallens stora dörrar har gjorts om till glaspartier och de befintliga fönstren sågats ner till fullhög storlek.

Den gamla tvätthallen har förvandlats till en modern co-working-miljö med både öppna ytor och rum där det går att stänga om sig. I byggnadens mitt, i det som tidigare var verkstaden, finns ett stort socialt rum med braskamin, soffgrupp och ett stort bord där alla får plats. Som ett vardagsrum fast i kontorskläder.

Byggnadens historia är tydligt närvarande. Många detaljer finns kvar, som en gammal travers i taket, ett stort elskåp, ett arbetsbord och en skrivmaskin. Kontorsinredning från det förra kontoret har fått följa med, medan de sociala ytorna, mötesrum, entré och andra öppna ytor har inretts med second hand-möbler.

– Inredningen är lokalt förankrad med en jordnära färg- och materialpalett som hämtat inspiration från den småländska skogen intill. Det stora matbordet är tillverkat av en ek som vuxit inte långt från platsen. Några av möblerna är lokalt producerade från en möbeltillverkare med fabrik i Markaryd, berättar Kristin Henriksson, arkitekt på FOJAB som har ansvarat för inredningen.

Hamiltone Fastigheter flyttade in i januari och ytterligare två företag hyr in sig. Men det finns plats för fler och nyfikenheten på ombyggnaden är stor.

– Vi har skapat något som inte fanns tidigare på den här platsen eller ens i den här trakten. Det tar lite tid att bygga upp varumärket kring byggnaden, men vi hoppas kunna räkna hem investeringen när kontoret är fullt uthyrt, säger Elijah Hamilton.

Hur ser affären ut för den som vill transformera hellre än att bygga nytt?

– Affärsidén är att ta något gammalt som ingen vill ha och förvandla det till något som många fler vill ha och är beredda att betala för. I det här fallet hade vi låga ingångsvärden som gjorde det möjligt att ta kostnaderna. Visst innebär det mer jobb att omvandla en befintlig byggnad än att riva och bygga nytt, men i gengäld får man en miljö som är helt unik, säger Elijah Hamilton och fortsätter:

– Vi har fått ett kontor som är väldigt uppskattat av våra medarbetare, men också av våra besökare, kunder och samarbetspartners. Det är värden man behöver ta med i kalkylen, även om man kanske inte räknar hem dem initialt.

Efterfrågan på att transformera byggnader kommer bara att öka, menar Elijah Hamilton. Energiförbrukningen är en stor fråga för hyresgästerna. Det är svårare att hyra ut lokaler i det äldre beståndet som inte har uppdaterats med energieffektiva åtgärder.

– Fastighetsägare som sitter med energislukande byggnader kommer antingen att behöva sälja till någon som kan ställa om dem, eller göra det själva, säger han.

Det finns säkert fastighetsägare som kan rygga för merarbetet och kostnaderna med renovering och transformation, tror Elijah Hamilton, i synnerhet om man själv inte direkt kan se potentialen.

– Fastighetsägare är generellt inte så visionära, säger han. Man förvaltar snarare än förändrar. Men jag vill verkligen uppmana andra fastighetsägare att ta hjälp av någon som kan!

– Det finns nog en hel del fastigheter som ägarna inte tror är värda något, men som kan bli helt unika platser som folk är beredda att betala mycket för. Här har vi som arkitekter ett tränat öga och en särskild kompetens att se möjligheterna, säger Anders Lundin på FOJAB.

FOJAB lanserar nytt verktyg för ökad grönska i städer

FOJAB lanserar nytt verktyg för ökad grönska i städer

FOJAB lanserar nytt verktyg för ökad grönska i städer

Hur mycket kan mängden grönska öka i våra städer? FOJABs nya verktyg Treeable baseras på 3-30-300-regeln och identifierar var nya träd kan planteras för att uppnå en högre krontäckningsgrad i befintlig stadsmiljö.

Träd och grönska får människor att må bra. Närhet till grönområden är starkt kopplat till minskad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, förtida dödsfall och stressrelaterade sjukdomar. Grönska är också viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, fördröjer vattenmängder vid regn och förbättrar luftkvaliteten.

I många städer ser man nu över mängden grönska och möjligheterna att öka antalet träd inte bara när nya områden planeras utan även i befintliga stadskvarter. Arkitektkontoret FOJAB har utvecklat en metod och ett digitalt verktyg för att identifiera mark som lämpar sig för trädplantering och som skapar förståelse för vilka faktorer som hindrar respektive gynnar grönska. Verktyget tar hänsyn till ledningsstrukturer under mark, nuvarande markanvändning och skyddsavstånd till byggnader, gator och ledningar.

Verktyget Treeable baseras på 3-30-300-regeln, ett mått på grönska som används i planeringen av hälsosamma städer. Den innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från varje hem, skola och arbetsplats, varje stadsdel ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och det ska vara max 300 meter till ett grönområde från varje bostad.

Treeable har bland annat testats i en studie av tre stadsdelar i Malmö. Studien visar att det finns gott om ytor centralt i städerna som gatuparkeringar, gräsmattor och restytor som med enkla medel kan planteras med träd. FOJAB presenterar förslag på insatser som ökar graden av grönska och var träden bör placeras för att vinsterna ska bli som störst. Även lösningar som att helt bygga om gator och ta bort all markparkering analyserades, för att se vad det skulle kunna innebära för krontäckningspotentialen.

– Det finns väldigt många intressen i den täta staden och träden hamnar ofta i kläm. Studien som gjordes i Malmö både visade på möjligheterna att ändra hur vi arbetar och identifierade de ytor som faktiskt finns tillgängliga för trädplantering, säger Patrick Bellan, trädspecialist på fastighets- och gatukontoret i Malmö.

FOJAB har även jämfört Malmös styrande regler för trädplantering med Amsterdam, Berlin och New York, tre täta städer som är betydligt grönare än Malmö. Alla tre har mindre skyddsavstånd till ledningar, byggnader och gator än Malmö, vilket visar att det finns goda möjligheter för Malmö stad – och sannolikt andra svenska städer – att öka grönskan.

Malmöstudien visar också hur viktigt det är att tänka in grönska tidigt när man planerar nya stadsdelar.

– Vår analys visar att man relativt enkelt kan öka krontäckningsgraden i befintliga centrala stadsdelar. I planeringen av nya stadsområden måste vi dock se till att träden prioriteras mycket högre och tidigare i processen – långt före bilar och parkeringar, säger Malin Ingemarsdotter, landskapsarkitekt på FOJAB.

 

Vill du veta mer om Treeable? Kontakta:

 Magdalena Hedman
e-post: magdalena.hedman@fojab.se
tel: +46 708 47 05 50

Malin Ingemarsdotter
e-post: malin.ingemarsdotter@fojab.se
tel: +46 733 23 26 25

P-hus med fasad av skrotavfall finalist till Malmö Stadsbyggnadspris

P-hus med fasad av skrotavfall finalist till Malmö Stadsbyggnadspris

P-hus med fasad av skrotavfall finalist till Malmö Stadsbyggnadspris

Mobilitetshuset Hyllieäng är en av fem finalister till Malmö Stadsbyggnadspris 2024. Med sin fasad av spillmaterial och återbruk från närområdet utforskar FOJAB vad en estetik för vår tid kan innebära.

FOJABs och beställaren Parkering Malmös gemensamma ambition med mobilitetshuset Hyllieäng är undersöka och utmana gränserna för återbruk. Materialet till fasaden är i huvudsak hämtat utanför byggbranschen och samtidigt superlokalt, det vill säga inom Malmö.

– EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efterlyst en ny estetik för vår tid, som förenar stil med hållbarhet. Med Hyllieäng utforskar vi vad en sådan estetik kan innebära. Istället för designprincipen form follows function har vi provat ett nytt angreppssätt, nämligen form follows avaliability. Det är förstås väldigt roligt att Malmö stad uppmärksammar och uppskattar det med den här fina nomineringen, säger Petra Jenning, ansvarig arkitekt för Hyllieäng och utvecklingschef på FOJAB.

Den 2 400 kvadratmeter stora fasaden består av paneler av glas som tidigare satt på lärarhögskolan Orkanen och rostfria plåtar med laserskurna mönster som är skrotavfall från den lokala tillverkningsindustrin. De böljande ytterväggarna i markplan är klädda med en fjällpanel av återbrukade plåtar, som är spillmaterial vid produktionen av plattvärmeväxlare. Fasaden ska också gå att demontera och materialet användas ännu fler gånger.

Stadsbyggnadspriset delas ut till arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt som är hållbara, inkluderande och vackra livsmiljöer. Vinnaren koras i september.

Modern jugend tar plats på Kungsholmen med nya kontorshuset Olivin

Modern jugend tar plats på Kungsholmen med nya kontorshuset Olivin

Modern jugend tar plats på Kungsholmen med nya kontorshuset Olivin

Likt en skimrande grön juvel ska Olivin glänsa som ett av Stockholms mest attraktiva kontorshus. Nu är de sista besluten fattade kring gestaltningen av den veckade fasaden. FOJAB har ritat kontorshuset på den så kallade triangeltomten på Kungsholmen åt Skanska efter parallella uppdrag.

Spaden har satts i marken i Lindhagenskvarteren på nordvästra Kungsholmen, en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Området ska bindas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur och tidigare åtskilda öar av bebyggelse knytas närmare varandra.

Här spelar det nya kontorshuset Olivin en viktig roll. När den triangulära tomten med Essingeleden på ena sidan, Lindhagensgatan på den andra och bostadshus på den tredje sidan nu bebyggs läggs en saknad pusselbit äntligen på plats.

– Gaturummet har varit trasigt med en lucka på Lindhagensgatan som Olivin läker samman. Gatan får mer esplanadkaraktär med levande fasader på båda sidor – så som Albert Lindhagen från början avsåg i stadsplanen från 1870-talet, säger ansvarig arkitekt Ylva Åborg på FOJAB.

Olivin blir en stolt märkesbyggnad som fungerar som en samlande nod för området. En tydlig målpunkt med innehåll som lockar både verksamma och besökare och skapar nya flöden i staden. Olivin är en byggnad för arbete, umgänge och rekreation med arbetsplatser, sociala ytor, bastu och takterrasser. Entrévåningen bjuder in folklivet längs Lindhagensgatan med publika lokaler i bottenplan. Kontoren börjar en nivå upp men sipprar ned i entréplanet med delade ytor och verksamheter som skapar en aktiv byggnad och ett tryggare gaturum.

– Byggnadens formspråk har en koppling både till den historiska stadsplanen och till platsens triangulära form. Gestaltningen är avskalad och stringent men med moderna och lekfulla inslag – en slags modern jugend som tar med sig naturen in i gestaltningen och som knyter an till tiden då Lindhagensgatan anlades, berättar Ylva Åborg.

Inspiration hämtas från den gröna stenen olivin och dess kantiga, lite vassa form. Prismat som geometrisk figur återkommer i alla skalor, i veckningar och reliefer på fasaden och i uppdelningen av den 23 000 kvadratmeter stora volymen i flera mindre enheter. Byggnaden är högre mot Essingeleden medan den trappas ned mot den småskaliga bebyggelsen i sydost. Hörnen kapas för att skapa en mer inbjudande form som förhåller sig bättre till Stockholms klassiska byggnadsordning.

– Och även om skalan bryts ned ska byggnaden uppfattas som en monolit och de olika delarna som en helhet, säger Ylva Åborg.

Skanskas ambition är miljöcertifiering enligt LEED Platinum. Delar av stommen kommer att byggas i trä. Huset ska vara inflyttningsklart 2026.

FOJAB leder vägen för hållbar stadsutveckling på Island

FOJAB leder vägen för hållbar stadsutveckling på Island

FOJAB leder vägen för hållbar stadsutveckling på Island

Det svenska arkitektkontoret FOJAB ska hjälpa Reykjavik stad att sätta en ny standard för hållbar stadsutveckling på Island. Nu inleds arbetet med att utforma stadsdelen Keldur.

FOJAB och Ramböll tog förra året hem segern i en öppen internationell tävling med förslaget Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite. Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en strukturplan och utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik, som ska utmärkas av en attraktiv urban struktur, hållbar stadsutveckling och klimatneutralitet i samklang med naturen och landskapet på platsen.

Nu tas nästa steg. FOJAB har tilldelats hela planeringsuppdraget. I ett första skede ska tävlingsförslaget fördjupas och förfinas i en utvecklingsplan och riktlinjer för gestaltningen tas fram i en designmanual. Flera utredningar ska göras för att säkerställa att de ambitiösa klimatmålen nås.

Island ska vara klimatneutralt till 2040. För detta krävs bland annat en omställning av trafiken, då många idag är beroende av bilen. Här ska den nya stadsdelen Keldur leda vägen för en hållbar livsstil. Området kommer inom några år att trafikeras av ett nytt trafiksystem för snabbussar, Borgarlína, som förbinder Keldur med centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet.

Tävlingsförslaget bygger på en tät och flexibel stadsstruktur med närhet till naturen, universitetet och city. I förslaget fanns också strategier för att få till en social mix i stadsdelen. Bebyggelsen har en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad.

– Skola och service ska finnas på gång- eller cykelavstånd i Keldur. Till jobbet tar man med fördel bussen. Det ska vara enkelt, härligt och självklart att göra hållbara vardagsval. På FOJAB finns en stor expertis när det gäller hållbar stadsutveckling, både kring mobilitet och att skapa attraktiva miljöer, som vi ser fram emot att dela med oss av till Reykjavik, säger ansvarig arkitekt Magdalena Hedman på FOJAB.

 

Spaden i marken för omsorgsfullt gestaltat kvarter i Årstaberg

Spaden i marken för omsorgsfullt gestaltat kvarter i Årstaberg

Spaden i marken för omsorgsfullt gestaltat kvarter i Årstaberg

Nu läggs de sista pusselbitarna i utbyggnaden av Årstaberg. På fredagen sattes spaden i marken för husen närmast pendeltågsstationen. På uppdrag av Wallenstam har FOJAB ritat kvarteret som bildar en ny front mot centrala Stockholm.

I det gamla industriområdet vid Årstabergs station växer ett nytt bostadsområde fram med cirka 1 000 bostäder, en skola och en kvarterspark. Åt Wallenstam har FOJAB ritat ett av de sista kvarteren att byggas. Det består av tre hus kring en sluten gård samt ett punkthus och rymmer drygt 400 hyresrätter.

Kraftfull skala
Förutsättningarna är inte de lättaste. Skalan i området är kraftfull, mellan 7 och 25 våningar, vilket är betydligt högre än den gängse i Stockholm. Precis intill stryker stambanan, Södra länken, tvärbanan och ett regionalt cykelstråk förbi och en bit bort går Essingeleden. Pulsen är hög dygnet runt. Av bullerskäl föreskriver därför detaljplanen att betongelement ska användas som fasadmaterial.

– Vi har lagt stor omtanke vid upplevelsen av husen från olika avstånd, berättar Anna Thorell, arkitekt på FOJAB. Kvarteret ligger på en höjd och syns ända från Västerbron, och blir ett inslag i stadens silhuett. Samtidigt ska den som går eller cyklar förbi inte överväldigas av skalan.

Rytm och repetition
Kvarteret ska också kunna upplevas i olika hastigheter.

– När man kommer med tåget söderifrån är det ungefär här man tittar upp och ut och börjar se sig om efter jackan och väskan innan man är framme på Centralen, säger Anna Thorell.

Fasadernas detaljering är gjord i flera lager och på olika nivåer, för att fungera på håll och nära, i snabb fart och i långsam. De föreskrivna betongelementen har fått en tydlig rytm och repetition. Skarvarna är genomtänkt placerade och är en del av gestaltningen som syns långväga. Reliefer och olika ytstruktur skapar skuggspel på nära håll. De spröjsade, glasade balkongerna på två av höghusets sidor blir ett blickfång, medan träfasaden bakom glaset ger en skön känsla för de boende.

Välgörande folkliv
Lokaler i bottenplan med allehanda service kommer att tillföra ett välgörande folkliv till platsen.

– I ena huset planeras det för en livsmedelsbutik, och förhoppningsvis en restaurang, ett apotek och kanske en frisörsalong. I de andra husen kommer det att finns ytterligare lokaler varav en restaurang eller ett kafé mot den nya parken, säger Anna Thorell.

En ny stadsfront
Utöver att husen samverkar inbördes binder de ihop kvarteren omkring. Med sin nedtonade färgsättning gentemot grannarna bildar kvarteret en elegant front för området och en ny stadsfront för Stockholm.

Rörelsepoesi – FOJAB driver nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Rörelsepoesi – FOJAB driver nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Rörelsepoesi – FOJAB driver nya sätt att gestalta idrottsmiljöer

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare. Forskningsprojektet Rörelsepoesi finansieras av Formas.

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor.

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande.

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB.

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket idag.

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad.

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa.

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.

Så tar FOJAB kontoret in i framtiden

Så tar FOJAB kontoret in i framtiden

Så tar FOJAB kontoret in i framtiden

Vad är ett hållbart kontor? Är det klimatmässigt rimligt att ha en egen kontorsplats och samtidigt sitta hemma halva arbetstiden? Hur kan gestaltningen bidra till att öka kreativiteten och effektiviteten? Vi tog ett snack med Anders Eriksson Modin, hållbarhetschef och arkitekt på FOJAB, om framtidens kontor.

Spotify lämnar flera av sina lokaler i Stockholms innerstad, rapporterade Fastighetsvärlden i mars. Orsaken är dels en ekonomisk besparing, dels att företaget efter covidpandemin är frikostigt med distansarbete för sina anställda.

Frågan om kontorets framtid har blivit högaktuell efter pandemin. Att arbetsgivare förväntas tillhandahålla kontorsplatser åt anställda som arbetar hemifrån en del av veckan är inte bara dålig ekonomi, utan också klimatmässigt tveksamt. Dubbla arbetsplatser driver yta, vilket innebär ett större klimatavtryck.

Hur mår egentligen kontoret? Är det kontorets död vi ser framför oss?

– Det fanns en föreställning under pandemin att kontoret skulle förlora sin mening. Men jag tror inte att kontoret är dött. Det har tvärtom aldrig varit så betydelsefullt. Men det bygger på att man kan skapa attraktiva miljöer som berör, menar Anders Eriksson Modin, arkitekt med ansvar för affärsområde kontor på FOJAB och hållbarhetschef.

Gestalta för kreativitet
– Lärdomen efter covid är att de mellanmänskliga mötena är jätteviktiga för kreativiteten, fortsätter han. Visst kan vi jobba effektivt hemma, det visade vi under pandemin, men kvaliteten blev lidande. De spontana tvåminuterskonversationerna behövs för att bygga kvalitet i arbetet och kulturen på arbetsplatsen.

Att tvinga tillbaka medarbetarna till kontoret är ingen bra lösning, menar Anders. Här finns en viktig uppgift för arkitekterna: att skapa kontor som människor vill vara på, där idéer kan utbytas och relationer och tillit byggas.

FOJABs eget kontor i Malmö, Trikåfabriken dit man flyttade i mars 2022, är gestaltat för att maxa kreativiteten och de sociala interaktionerna. Entréer, fik och kaffemaskin är placerade så att man med fördel springer på varandra, snackar en stund, avhandlar viktiga och oviktiga saker. Här finns soffgrupper att fika i eller jobba från. Plats nog att ha julfest och after work. De fasta arbetsplatserna är utbytta mot flexibla för att stötta ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det finns också flera avskilda rum finns för möten och fokuserat arbete.

– Du kan få en enorm hävstångseffekt och öka effektiviteten i organisationen genom att utforma lokalen på rätt sätt, säger Anders.

Utgå från det befintliga
Framtidens hållbara kontor innebär också i större grad att utgå från det befintliga. Den gamla lösningen att riva och bygga nytt håller inte längre.

– Visst kommer vi att bygga nya kontor i framtiden, men inte i samma utsträckning. Vi behöver utveckla attraktiva lokaler i det befintliga beståndet. Det kan vara en utmaning, för en stor del av dagens bebyggelse är faktiskt inte speciellt attraktiv, säger Anders och pekar på exempelvis låg takhöjd, bristande teknisk standard, trista materialval och dåliga lägen.

Här stavas lösningen transformation, att hitta ett nytt innehåll som passar byggnaden.

– Bostäder fungerar bättre med låga takhöjder. Eller kanske hotell, eller en logistikcentral. Tar man bort ett bjälklag har man istället väldigt höga rum som kan bli ett bibliotek eller en konsertsal. Det handlar om att se bortom utmaningarna och omfamna förutsättningarna.

En långsiktig idé
Den som renoverar hellre än river för att hålla nere klimatavtrycket ställs inte sällan inför ett dilemma.

– Så fort du ska renovera något är det nyproduktionsskrav som gäller. Brandreglerna ska vi förstås inte ifrågasätta, men ska vi verkligen behöva riva ut en hel kontorsinredning från 1960-talet för att dörröppningarna är några centimeter för smala, säger Anders.

Han skulle gärna se att det fanns någon typ av rimlighetsklausul i Boverkets regler för ombyggnationer.

– Bara för att man uppfyller alla krav blir det inte automatiskt ett bra hus, påpekar Anders. Vi använder ibland ordet checkboxarkitektur. Det är vårt ansvar som arkitekter att se till att inte bara bocka av kraven utan också ha en idé om vad huset är till för, vad nyttan är för dem som visats där och hur byggnaden kan leva länge. Då blir det hållbart på riktigt.

Sveriges mest sociala studentbostäder invigs

Sveriges mest sociala studentbostäder invigs

Sveriges mest sociala studentbostäder invigs

Inte en studentkorridor och inte egna lägenheter, utan något däremellan. Nu invigs Villan på Helsingkrona nation i Lund med 65 nya studentbostäder, enligt ett koncept som FOJAB och nationen utvecklat tillsammans.

På Helsingkrona finns sedan tidigare traditionella korridorrum med delat kök i ”Huset” från 1958 och regelrätta studentlägenheter i det nyare ”Tornet”, som FOJAB ritat och som stod klart 2015. På nationen har dock på senare tid vuxit en önskan om en annan typ av boende. Efter pandemin fanns också ett uppdämt behov av social samvaro.

– Det kollektiva boendet var det som de allra flesta efterfrågade. Vi ville därför tillsammans med FOJAB ta fram ett ur både miljö och ekonomisk synpunkt hållbart boende, som skulle kunna fungera som ett komplement till våra omåttligt populära korridorsrum, berättar Sigge Meurling, kurator på Helsingkrona nation.

Nytt koncept
Det ledde fram till det nya konceptboendet ”Vänner för livet”. Boendeformen påminner närmast om storlägenheter med en modern mix av egna och delade utrymmen. Typologin är ny i Lund och det enda byggda exemplet i Sverige finns i Vallastaden i Linköping.

Villan på Helsingkrona nation är ett åttavåningshus med en tio-rums-lägenhet på varje plan. På den översta våningen finns en mindre variant av storlägenheten med fem rum. Varje student har eget sovrum, toalett och dusch, men delar på kök, matplats och vardagsrum. De generösa gemensamma ytorna med spektakulär takhöjd är integrerade i planlösningen på ett helt annat sätt än i den traditionella studentkorridoren. På balkonger finns odlingsutrymmen och på taket en gemensam terrass med milsvid utsikt. I bottenvåningen fungerar en restaurang som ett mjukt gränssnitt mellan studenterna och stadens övriga invånare.

Minskad materialåtgång
Utformningen av Villan underbygger möten och samvaro. Men lika viktig som den sociala hållbarheten är den ekonomiska och ekologiska.

– Storlägenheterna är extremt kompakta och viktade till fördel för de gemensamma ytorna. På så sätt kan vi minimera byggnadens fotavtryck och materialåtgång och därmed byggkostnad och hyra. Vi tror att studenter idag hellre betalar för kvalitativ, effektiv yta med smarta lösningar och gedigna material som håller över tid, säger arkitekt Mats Norrlid på FOJAB.

Fiffiga funktioner
I Villan finns flera fiffiga funktioner som platsbyggda möbler, infälld belysning och smart förvaring som ska ge minimalt slitage vid in- och utflytt, och som kräver mindre nyinköp för nyinflyttade studenter.

– Vi har alltid känt att FOJAB varit duktiga på att realisera de speciella förutsättningar och krav som ett studentboende kräver. Det gäller allt från materialval till unika lösningar som inte går att finna i vanliga bostadshus. Arkitekterna tog till sig våra erfarenheter och hade själva många idéer, då de arbetat med studentbostäder tidigare, säger Philip Ohlin, byggförman på Helsingkrona nation.

Från idé till slutbesiktning
FOJAB har fungerat som generalkonsult och ansvarig arkitekt åt Helsingkrona nation genom hela projektet och då ansvarat för att hålla samman konsultgruppen, från detaljplan till upphandlingen av byggentreprenör. Därefter som gestaltningsansvarig arkitekt hela vägen till slutbesiktningen.

– Vi hade aldrig nått så långt med projektet om vi inte kunnat kombinera ett fantastiskt samarbete med Helsingkrona med förtroendet att hålla samman projekteringen från början till slut, säger arkitekt och generalkonsult Mattias Hedberg Ek på FOJAB.

Uppgraderad teknik
Vid uppförandet av Villan gjordes samtidigt en omfattande översyn av det befintliga Huset från 1950-talet, ritat av Sten Samuelsson. Tekniska installationer byttes ut och de båda byggnaderna integrerades tekniskt för att möta moderna drift- och energikrav. På så sätt kan Helsingkrona nation minska sitt klimatavtryck ytterligare.

 

Fakta
Yta: Cirka 2500 m² BTA
Antal boende: 59–65 studenter
Helsingkronas uppdragsansvarige: Peter Runnerström
Ansvarig arkitekt och generalkonsult: Mattias Hedberg Ek, FOJAB
Bitr ansvarig arkitekt: Mats Norrlid, FOJAB
Totalentreprenör: Thages

”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

En radhuslänga utöver det vanliga. FOJAB vann uppdraget att rita sju exklusiva bostäder åt CA Fastigheter intill en nyanlagd kanal i Lomma.
– Vi har gjort en modern och optimerad tolkning av den gamla stora villan, säger Mikael Pettersson, ansvarig arkitekt på FOJAB
.

Försäljningen har startat för Trident Row – sex radhus och ett friliggande hus som byggs i utkanten av Lomma hamn. Det är en plats rik på kontraster mellan bebyggelse och natur, land och vatten, nytt och gammalt. Husen har formgivits för att maximera platsens kvaliteter, fint förankrade i Lommas historia.

– FOJABs förslag i de parallella uppdragen golvade oss verkligen! Projektet är extremt välritat och genomtänkt utifrån platsens förutsättningar. Jag vågar påstå att de här sju bostäderna saknar motstycke i hela Skåne, säger Remus Cismas, regionansvarig för CA Fastigheter i Skåne.

Upplevelsen av rymd har varit vägledande för utformningen. Bostäderna uppfattas inte som radhus, utan som fristående hus med ljus från alla väderstreck, långa siktlinjer mot omgivningarna och fri passage från gatan till trädgården och ner till den egna båtbryggan vid kanalen som ansluter till Höje å.

– Vi har arbetat med volymernas placering och fasadöppningar så att man kan röra sig i och runt huset och få villakänslans rymlighet och avskildhet. Och bästa möjliga ljusförhållanden från morgon till kväll, både inomhus och utomhus, säger arkitekt Mikael Pettersson.

Materialval och detaljering hämtar inspiration från platsens äldre historia och Lomma som tegelbruksort, snarare än från den nyare bebyggelsen i den närliggande hamnen. De vackert hantverksmässigt murade tegelfasaderna i olika gula nyanser relaterar till gatuhusen inne i centrum. Spröjsade fönster för tankarna till gamla fabriksbyggnader.

– Trident Row är exklusivt i skala och volymhantering, men samtidigt lågmält och äkta med en koppling till det gamla. Det kommer att bli en värdig representant för kommunen, säger Mikael Pettersson.

Byggnationen förväntas påbörjas mot slutet av året, och det förväntas ta cirka 18 månader att färdigställa villorna och den tillhörande kanalen.

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

Från den 1 mars är Anders Eriksson Modin hållbarhetschef på FOJAB. Petra Jenning, tidigare innovationsledare med starkt fokus på digitalisering, tar över rollen som utvecklingschef.  

– När vi ser på framtiden är det två trender som vi med säkerhet vet kommer att påverka oss mycket. Hållbarhet får en allt större tyngd, inte minst genom nya regelverk. Och digitalisering, där den snabba AI-utvecklingen är något vi alla måste förhålla oss till. FOJAB har en stark position både inom hållbarhet och digitalisering, men vi slår oss inte till ro med det – med de här utnämningarna kan vi bli ännu mer offensiva, säger vd Daniel Nord.

Anders Eriksson Modin är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2007. Han har levt med hållbarhetsfrågorna i olika projekt, samarbeten och nätverk under en lång tid. Han är väl insatt i kundernas utmaningar och arbetar innovativt för att förflytta hela branschen. Bland annat leder Anders arbetsgruppen om hållbara material inom LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) och sitter i styrelsen för Solar Region Skåne. Han har arbetat mycket med frågan om hur mobilitet kan bli en del av den hållbara utvecklingen, och hur arkitekturen kan fungera som ett effektivt verktyg i klimatomställningen.

– Just nu är det stort fokus på ekologisk hållbarhet utifrån klimatavtryck och biologisk mångfald. Vi märker det överallt i debatten, politiska direktiv, nya regler och lagar och hur det påverkar hela byggbranschen. Det är bra och viktigt, men vi får inte glömma bort den sociala hållbarheten, för utan den aspekten blir resultatet inte bra. Det är inte lätt att mäta mjuka värden som identitet, inkludering, gemenskap och jämställdhet, men vi vet hur viktigt det är för att skapa långsiktigt hållbara platser. Och självklart behöver vi ha med oss den ekonomiska hållbarheten, för utan den aspekten blir projekten inte av, säger Anders Eriksson Modin.

På FOJAB är hållbarhetsfrågan nära knuten till utvecklings- och innovationsarbetet, där digitalisering löper som en röd tråd. Förändringarna som nu görs är också ett led i att stärka arbetet med att skapa synergier mellan arkitektur, hållbarhet och innovation – en ambition som återfinns i den nya affärsplanen.

Den nya utvecklingschefen Petra Jenning är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2012. De senaste åren har hon haft rollen som innovationsledare med ett starkt fokus på den digitala utvecklingen. Petra är flitigt anlitad i expertpaneler och samtal, inte minst kring AI. Petra sitter också i Svensk Byggplåts advisory board och är ledare för temaområdet ”Innovationer och nya tillämpningar” inom Smart Built Environment.

– Jag ser stora möjligheter för arkitekturen med den digitala utvecklingen, men också utmaningar som vi behöver hänga med i. Här ska FOJAB vara med och påverka vart vi är på väg, säger Petra Jenning. Vi har också ett stort engagemang i forskning- och utvecklingsprojekt som vi vill stärka ytterligare. För att möta vår tids utmaningar och skapa framtidens hållbara och inkluderande samhällen behöver vi bygga djup kompetens, men även skapa nya samarbeten mellan olika aktörer och professioner.

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Pontus Tebäck på FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris 2023 för ett flerbostadshus i centrala Lund. Femvåningshuset är en modern tolkning av klassiska ideal som på ett förebildligt sätt fyller en lucka i staden, menar juryn. Det är nionde gången priset delas ut för en FOJAB-byggnad.

Det prisade huset ligger mitt i de kulturhistoriska kvarteren med Kulturens museiområde på andra sidan gatan. Sedan 1950-talet har tomten varit obebyggd och använts som parkeringsplats.

Det nya huset ansluter i material och färg till sin omgivning – ett jugendhus från förra sekelskiftet på ena sidan och ett tvåvåningshus från 1860-talet på den andra – men har sin alldeles egna karaktär. Fasaden är i ljus slätputs med inslag av granit, sandsten och koppar, samt ek i entrépartierna. Mot gatan vetter balkonger med strama smidesräcken.

Juryn skriver i sin motivering:

”Lunds stadskärna har berikats med ännu ett vackert hus när en tidigare lucktomt på Stora Algatan fyllts med nytt och nyttigt innehåll.

Det nya bostadshuset har med sin fina gestaltning, genomarbetade detaljer och vackra materialval inordnats i ett kvarter med mycket höga kulturvärden och byggnaden har med självklarhet landat på platsen.  

Gatufasadens harmoniska proportioner och anpassade skala möter på ett fint sätt intilliggande byggnaders olika volymer. Klassiska ideal har tolkats i modern tappning med genomgående hög arkitektonisk kvalitet, från sockel till nock.

På mycket begränsad yta har nya centralt belägna bostäder tillskapats och ett sår i stadsväven har läkts. Byggnaden är förebildlig för hur en lucka i staden kan omvandlas och fyllas med liv.”

Pontus Tebäck tog emot priset i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 29 februari.

– Det är en stor ynnest att få bidra med ett nytt lager i en stadsväv med tusenåriga anor. Byggnaden är resultatet av ett flerårigt grupparbete där ett stort antal människor bidragit: en lång rad fantastiska kollegor på FOJAB, en ovanligt engagerad byggherregrupp öppen för oortodoxa lösningar och ett stadsbyggnadskontor som i varje steg hade vår gemensamma stadsmiljös bästa för ögonen, säger Pontus Tebäck.

Det är nionde gången som Lunds stadsbyggnadspris delas ut för en FOJAB-ritad byggnad.

– Huset på Stora Algatan är ett elegant exempel på hur man på ett lyhört men samtidigt egensinnigt vis kan förhålla sig till de klassiska idealen. Vi är glada att Lunds kommun lyfter fram det och vi är så stolta över utmärkelsen! Lund är en stad som ligger oss varmt om hjärtat eftersom det var här FOJAB startade för 52 år sedan och det gör förstås att priset känns extra speciellt, säger FOJABs vd Daniel Nord.

Fakta
Projekt: Kv Sankt Mikael 16, Lund
Ansvarig arkitekt: Pontus Tebäck, FOJAB
Beställare: RO Properties och Hexiron
Omfattning: Ca 3000 m²
Färdigställt: 2021

Lunds stadsbyggnadspris
Syftet med priset är att premiera arkitekter eller andra byggaktörer, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun. Härvid ska särskilt beaktas arkitektoniska insatser som förenar utveckling av stadsbilden, skönhetsvärden, väl gestaltad livsmiljö och god funktion.

 

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

Det blir FOJAB:s förslag som kommer att ligga till grund för utvecklingen av Berga trädgårdsstad, en ny stadsdel i Eslöv. Tre arkitektkontor bjöds in att parallellt ta fram förslag för den första etappen av Östra Eslöv.

Uppgiften var att med utgångspunkt i Eslövs identitet ta fram en struktur för den nya stadsdelen i form av en trädgårdsstad med fokus på hållbarhet. Området är totalt 37 hektar och den aktuella etappen omfattar 45 000 kvadratmeter.

Trädgårdsstaden utvecklades i Storbritannien under början av 1900-talet som en reaktion mot trångboddhet och ohälsa. Idén var att kombinera det bästa av stadslivet och landsbygden i ett planerat och välkomnande område. Bland de mest kända exemplen i Sverige är Gamla Enskede i Stockholm och Änggården i Göteborg.

Det vinnande förslaget för Berga trädgårdsstad präglas av hållbarhet, social gemenskap och god arkitektur. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, beskriver de bärande idéerna:

– Vårt förslag tar sin utgångspunkt trädgårdsstadens stadsmässiga småskalighet med en mångfald av gröna rum och mötesplatser. Här är det lätt att leva ett hållbart vardagsliv med generösa odlingsmöjligheter, bekväma cykelstråk och närhet till vardagsfunktioner som förskola, rekreation och service. Vi vill bygga vidare på de lokala handelsfunktionerna och skapa ett litet stadsdelcentrum som blir en ny tydlig entré till Berga trädgårdsstad.

FOJABs förslag kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av strukturplanen för Berga trädgårdsstad. Strukturplanen ska bland annat ge en bild av hur hela områdets ska utvecklas och ligga till grund för kommande detaljplaner i området.

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Elegant och smakfullt. Lokalt förankrat med en internationell touch. Tidlöst, äkta och personligt. Lisa Mannheimer, inredningsarkitekt på FOJAB, beskriver visionen för Daniel Berlins restaurang Vyn.

Efter en arkitekttävling utsågs FOJAB att ta fram ett designkoncept för en restaurang med tillhörande hotell och matbar på en ombyggd gård på Österlen åt krögaren Daniel Berlin. FOJAB har därefter haft i uppdrag att arbeta vidare med den invändiga gestaltningen genom inredningsarkitekt Lisa Mannheimer i ett nära samarbete med Daniel Berlin.

– Daniels vision är att skapa en plats för en helhetsupplevelse, där förstås restaurang, mat och service är i fokus, men där interiören blir en viktig del av totalupplevelsen, säger Lisa Mannheimer.

Hotellet har 15 rum, varav två sviter. I restaurangen finns plats för 30 gäster. Därutöver finns en matbar och en separat matsal för privata sällskap. Materialpaletten består av vackra, robusta naturmaterial som ek, kalksten, linne och ull, valda för att stämma med platsen och byggnadernas karaktär. Interiören ska hålla länge, både estetiskt och funktionellt, hållbarhet är en självklarhet.

Väggarna är vitputsade, golvet av breda tiljor i ek ger en exklusiv, vänlig känsla. Trägolvet är också positivt ur akustisk synpunkt, då det dämpar ljudet på ett naturligt sätt. I taket på den tidigare ladan, som nu är restaurangens lounge, syns det gamla spåntaket som på sina ställen blivit omlagt med nya spån.

Interiören känns varm, trivsam och personlig. Konst har en framträdande roll, där bland andra konstnären Ellen Ekhs verk syns i flera av rummen. Hantverksskickligheten går som en röd tråd genom hela Vyn, där mathantverket i köket speglas i inredningens snickerier och detaljer. Möblerna för restaurangen är speciellt framtagna för Vyn av formgivaren Anton Björsing, och tillverkade i Gärsnäs möbelfabrik ett stenkast från Vyn.

Studenternas är Årets idrottsarena

Studenternas är Årets idrottsarena

Studenternas är Årets idrottsarena

Nya Studenternas som invigdes 2021 har snabbt blivit en omtyckt mötesplats för Uppsalaborna. Nu får den FOJAB-ritade fotbollsstadion priset Årets idrottsarena 2023.

Arenan är en del i utvecklingen av Södra Åstråket längs Fyrisån i centrala Uppsala. FOJAB har bistått det kommunala bolaget Sportfastigheter i arbetet med att skapa ett mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service – en aktiv och attraktiv mötesplats som aldrig stänger.

Utöver fotbollsarenan har FOJAB ritat nya delar av bandyarenan och två nya torg. Här finns också kafé och restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Grönskan och parkstråket har förstärkts och platserna mellan byggnaderna gestaltats för olika aktiviteter.

Studenternas har plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher. Arenarummet med sina läktare i limträ är tätt och omslutande, så att publiken upplever närheten till plan och får en stark fotbollsupplevelse.

FOJAB har lång erfarenhet av att rita såväl idrottshallar för skol- och fritidsidrott som storskaliga sportarenor  med hög komplexitet av publikflöden, matlogistik, säkerhet och teknik. Ett exempel på det senare är Malmö FF:s hemmaarena Eleda stadion.

– Hallar, arenor och utemiljöer för fysisk aktivitet är viktiga nav i staden med stor potential att bidra till stadslivet både till vardags och vid evenemang. Vi är så glada för priset och att Uppsalaborna uppskattar sin hemmaarena. Då har vi lyckats, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Priset Årets idrottsarena delas ut av Sport & Affärer. Juryns motivering för 2023 års pristagare lyder:

”Intresset är större än någonsin för Sirius fotboll vilket till stor del tillskrivs den nya arenan, Nya Studenternas. Arenan som stod klar under pandemin 2020 och invigdes året senare, har snabbt blivit en viktig mötesplats för Uppsalaborna. Publiksnittet slogs återigen den gångna säsongen och landade på över 6 000 åskådare per match med ökande biljettintäkter för klubben. Att läktare är byggda i limträ istället för i betong är hållbart både ekonomiskt och miljömässigt, samtidigt som det skapar en välkomnande atmosfär för publiken.”

 

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Nu är det klart, mobilitetshuset Hyllieäng i Malmö med sin fasad av kasserat och bortsorterat material – trots många oförutsedda händelser längs vägen. Att gestalta för ett stort mått av osäkerhet är den största lärdomen, menar Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

I Malmöstadsdelen Hyllie står ett hus med en fasad bestående av begagnade glasskivor, överblivna plåtar från värmeväxlare och skärskelett från tillverkningsindustrin, alltså det som blir kvar när man stansat ut former ur plåt. FOJAB har gestaltat mobilitetshuset på uppdrag av Parkering Malmö.

– Det var tidigt vår gemensamma ambition att gå utanför byggsektorn när vi letade material, berättar Petra Jenning. Vi ville utforska och flytta gränserna för vad som är möjligt att göra inom återbruk.

Demonterbart
Och när mobilitetshuset har tjänat ut ska den 2400 kvadratmeter stora fasaden gå att demontera och materialet användas ännu en gång. Därför hålls alla material så rena och råa som möjligt. Också infästningssystemet går enkelt att plocka ner igen.

Är det svårare att skapa vackra byggnader och miljöer med återbruk och med kravet på sig att allt ska vara återbrukbart?

– Jag tycker inte det, det finns ingen motsättning mellan återbruk och vackra, älskbara miljöer. Fasaden på Hyllieäng berättar en historia som ger en extra dimension åt byggnaden. Men på samma sätt som för all arkitektur som ska hålla länge krävs det att gestaltningen är omsorgsfullt genomarbetad, säger Petra Jenning.

– Men visst, fortsätter hon, vi behöver bredda vår syn på vad som är vackert, funktionellt och önskvärt. Måste alla köksluckor vara nya, eller är det okej att lacka om? På vårt Malmökontor har vi låtit det hundraåriga fabriksgolvet vara kvar med alla sina skavanker synliga. Vi älskar det, men det skulle nog inte tolereras överallt. Vi måste vara mer öppna för vad som kan fungera – och det ligger på oss alla att hjälpas åt.

Olika tidsperspektiv
Att gestalta en fasad med sådant som normalt inte räknas som byggmaterial har varit speciellt på många sätt. Inte minst har det varit en kunskapsmässig resa för de inblandade aktörerna att förstå varandras förutsättningar.

– Företaget som skulle förse projektet med skärskelett jobbar i vecko- eller månadscykler medan arkitekter ritar hus där materialet behövs först om två-tre år. Det gjorde det svårt för oss att veta vad som skulle finnas tillgängligt den dag vi behövde det. Ingen vill ju lagerhålla material i flera år.

Att arbeta med befintliga material kräver därför att arkitekten har ett mer flexibelt förhållningssätt. Hyllieäng blev en övning i att hantera osäkra leveranser och material som plötsligt bytte format. Och även om slutresultatet ändå blev ganska likt ursprungsskisserna är en viktig lärdom att ha större beredskap för oförutsedda händelser.

– När vi jobbar med återbruk är det ännu viktigare att vi jobbar smart med designsystem och digitala modeller för att klara av snabba och oförutsedda ändringar, säger Petra.

Annat regelverk krävs
Ökad cirkuläritet ställer också andra krav på regelverket. Dagens bygglovsprocess är inte gjord för situationer där materialen till viss del är okända långt in i processen. I fallet Hyllieäng kunde stadsbyggnadskontoret i Malmö utvärdera en prototyp som gav en uppfattning om karaktären på byggnaden, även om vissa detaljer som mönstret på skärplåten inte var helt klara.

Men när värmeväxlarplåtarna bytte format, så att de inte längre såg ut som det man fått bygglov för – då blev det till att tänka om, göra en ny prototyp och hålla tät dialog med stadsbyggnadskontoret.

– Malmös stadsbyggnadskontor var väldigt tillmötesgående och även de är intresserade av att ställa om till mer cirkulärt byggande, men de är förstås bundna av lagen. Och det är inte säkert att de hade kunnat tillåta ett lika stort mått av osäkerhet om det gällt en centralt belägen byggnad. Ska vi lyckas med återbruk i större skala behövs en förändring av regelverket på samhällsnivå, menar Petra.

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

Så kan en dark och dry idrottshall bli mer pepp. Och två döda gathörn skulle kunna förvandlas till en strulhörna och en chillhörna. På FOJABs kontor står ett gäng högstadieelever och presenterar sina förslag för Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalrådet Stefana Hoti på hur deras närmiljö kan bli bättre.

När FOJAB för två år sedan flyttade sitt huvudkontor i Malmö till stadsdelen Möllevången, var det viktigt för arkitektföretaget att också bli en aktiv del av området.

– Mycket är kul med Möllan, men det finns en annan sida också med sociala utmaningar och segregation som vi inte ville blunda för, säger Haydar Alward, arkitekt på FOJAB, som tillsammans med kollegan Kristina Kember funderade på hur FOJAB kan vara en positiv kraft på Möllevången.

Öppna dörren till arkitektyrket
De landade i samarbetsprojektet FOJAB + Möllevångsskolan = sant. Det handlar om att få unga att upptäcka vad man kan åstadkomma i en stad med arkitekturens hjälp och underlätta för barnen att påverka. Och om att öppna dörren till arkitektyrket.

– Alla barn i Malmö har inte samma förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Om man inte är privilegierad nog att ha kontakter, då kan drömmarna kännas väldigt avlägsna. Alla behöver inte bli arkitekter, men alla ska känna att det är möjligt, säger Haydar Alward, som har jobbat med de här frågorna i flera skolor och stadsdelar i Malmö, både privat och på uppdrag av Malmös stadsbyggnadskontor.

Rätt att bli lyssnade på
Kristina Kember är arkitekt och arkitekturpedagog, med ett särskilt intresse för hur barn bättre ska kunna komma till tals i stadsbyggnadsprocesserna.

– Barn har rätt enligt lag att bli lyssnade på i frågor som rör dem, det gäller också de fysiska miljöerna där barn vistas, säger hon. Men för att det ska ske i praktiken behöver barnen bjudas in och få verktyg att vara med och skapa sina livsmiljöer.

Barnperspektivet behöver finnas med hela vägen från planering till genomförande av projekt, poängterar Kristina:

– Den som deltar i utformandet av en plats vill använda och ta hand om den, det skapas en stolthet och identitet knutet till platsen. Barn har en massa smarta, kreativa idéer som vi vuxna inte kommer på, så platserna blir också mer unika och funkar för fler.

Se omgivningen på ett nytt sätt
Elisabet Niskakari, bibliotekarie på Möllevångsskolan, nappade direkt på samarbetet. Idén sammanfaller med skolans kompensatoriska uppdrag och hennes pedagogiska uppdrag som bibliotekarie att öka elevernas motivation. Vid sex tillfällen har tio elever från årskurs 9 träffat de båda FOJAB-arkitekterna för att, som Elisabet Nisikari uttrycker det, aktivera sina ögon.

– Vi pratade om vilka platser vi gillar i Malmö och varför, formade höga, låga, olikstora rum på innergården, pratade om material och deras olika egenskaper, berättar Haydar.

Det tog inte lång tid innan ungdomarna började se på sin omgivning på ett nytt sätt.

– Jag hade aldrig tänkt på att man kan förändra samhället genom arkitektur, säger Bianca Keza Memari, en av skoleleverna. Att man med färg kan dra blickarna till en viss plats, så att fler ser den, och på så sätt göra den tryggare.

Eleverna fick parvis välja ut egna platser att titta närmare på. De har funderat över vad som är bra respektive dåligt med platsen, vad som funkar och inte, vem som nyttjar den, hur det känns att vistas där – och hur man kan göra platsen bättre. De har fått vägledning i att skissa fram sina idéer och hitta referensbilder. Med hjälp av FOJABs modellbyggare Magnus Nilsson har de byggt modeller som de sedan utvecklat på olika sätt.

Feedback från beslutshavare
I projektet har dialogen genomgående varit väldigt viktig, och att eleverna skulle få möjlighet att få feedback från och diskutera vidare med dem som fattar besluten.

Projektet avslutas därför med att eleverna, inför Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalråd Stefana Hoti, presenterar sina förslag: Hur entréerna längs gatan närmast skolan kan kännas tryggare och bli mindre av ett tillhåll för kriminell verksamhet. Hur två tråkiga hörn som idag inte direkt används av någon kan bli sköna platser att hänga på för högstadieeleverna, något som idag saknas på skolgården. Hur man med arkitektoniska medel kan göra elever mer motiverade till idrottslektionerna. I det sista förslaget har eleverna velat ge musiksalen mer en känsla av musikstudio.

Med QR-koder bjuds åhörarna in att se sig om i modellerna. Stadsarkitekten och stadsbyggnadsbyggnadskommunalrådet är imponerade:

– Ni förmedlar en viktig insikt: att en plats fungerar olika för barn i olika åldrar. Det behöver vi arkitekter bli bättre att tänka på och inte bara säga ”barnperspektivet är hanterat, check på den”.

– Här skulle somliga säga att övervakningskameror är lösningen på otryggheten. Men ni presenterar helt andra åtgärder utifrån vad ni ser som använder platsen. Därför är det så viktigt att vi får med oss era perspektiv!

– Jag tycker om hur ni pratar om ”det lilla extra”. Som arkitekt hamnar man ofta i att behöva motivera varför det ska satsas extra på något. Ni förmedlar väldigt bra vad detaljerna gör för känslan av en plats.

Verktyg för att påverka
Finn Williams och Stefana Hoti är överens om att staden behöver bli bättre på att fånga upp barns perspektiv. Många barn – eller vuxna för den delen – vet inte om att de har möjlighet att påverka. Här är arbetet som FOJAB gjort viktigt, menar Stefana Hoti, genom att ge eleverna på Möllevångsskolan verktygen att lyfta och föra en dialog kring den här typen av frågor.

Hon lovar att försöka koppla ihop eleverna på Möllevångsskolan med dem som har mandat och möjlighet att genomföra idéerna som hon nyss fått presenterat för sig. För det är sällan en enskild aktör, får barnen veta. Det kan handla om privata fastighetsägare, stadsfastigheter, fastighets- och gatukontoret, kulturförvaltningen …

– Även om inte alla era idéer går att genomföra här och nu, kan de kanske bli verklighet när vi bygger andra skolor, säger Stefana Hoti.

Eleverna är luttrade, men inte omöjliga:

– Jag tror jag talar för oss allihop när jag säger att det viktiga är inte att detta görs på just vår skola, säger Angelina Vargas. Men det bästa ni kan göra för oss är att visa att våra åsikter är viktiga, inte bara säga det.

Allt att vinna
Fördelarna är många när man involverar barn i stadsplaneringen, menar Kristina Kember. Det ger självförtroende att känna att ens åsikt är viktig och barnen blir mer medvetna om sina rättigheter som medborgare.

– Men även det byggda resultatet blir bättre. Staden får fler platsspecifika platser att mötas och röra sig på, den blir mer lekfull, grön, trygg och omhändertagen. Vi har allt att vinna!

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

Intresset för att bygga nytt i ”gammal stil” ökar bland politiker och beslutsfattare. Kanske är det dags att bredda perspektivet och se vad som kan göras för att faktiskt bevara de äldre byggnader som redan finns? I Helsingborg väljer bostadsrättsföreningen Mariatorget att tillsammans med FOJAB restaurera ett helt kvarter med anor från sent 1700-tal.

I kvarteret som vetter mot en av Helsingborgs centrala gågator syns spår från fem av stadens årsringar: Stadsstrukturen är från medeltiden. En korsvirkeslänga från sent 1700-tal representerar den gamla hantverkarstaden. Det finns putsade tvåvåningshus från tidigt 1800-tal. Industrialiseringen manifesteras av flera pampiga sekelskifteshus i tegel, och 1980-talet av postmoderna bostadshus.

– Den äldre bebyggelsen är en viktig del av vårt kollektiva minne. Den ger oss en länk bakåt i tiden och en stark platsförankring. I en stad som Helsingborg, där många äldre hus revs från 1960-talet och framåt, är det extra betydelsefullt att bevara det som faktiskt finns kvar, säger Karl Johan Kember, arkitekt på FOJAB, ansvarig för området byggnadsvård och expert på kulturhistoriska byggnader.

En ekonomisk vinst
Ett projekt av det här slaget kräver noggrant förarbete och omfattande kompetens kring de olika tidsepokernas byggnadstekniker. Å andra sidan är vinsterna med renovering stora, såväl kulturhistoriskt som hållbarhetsmässigt, och den vanliga föreställningen att det är mest lönsamt att bygga nytt utmanas. De äldre byggnadsmaterialen är valda för att hålla länge. Här finns fönster som suttit i 120 år – jämför med dagens plastfönster som har en beräknad livslängd på cirka 40 år.

Även ur investeringssynpunkt är det en god affär att restaurera tidsenligt – äldre fastigheter som bevarat sin karaktär betingar höga priser. Genom att bibehålla byggnadernas tidstypiska särart och det levande, färgstarka stadsrum de bidrar med i form av butiker, kaféer och restauranger på gatuplan ökar dessutom stadens attraktionskraft för både invånare och besökare.

Tätt samarbete
Restaureringen av Brf Mariatorget kommer påbörjas under våren. Projekteringen har föregåtts av ett tätt samarbete mellan fastighetsägaren, HSB, stadsarkitekten och stadsantikvarien i Helsingborgs stad samt FOJAB.

– Samarbetet har gett projektet en bra förankring i staden redan från början och intresset bland dem som bor och är verksamma i husen är stort. Att få möjlighet att arbeta med ett helt kvarter – och i det här fallet en av stadens mest älskade gågator – är en verklig ynnest. Det blir tydligt vad vi arkitekter faktiskt kan erbjuda när det gäller att bevara och utveckla befintlig bebyggelse, och hur vi kan lyfta fram dess värden och kvaliteter, säger Karl Johan Kember.

Behålla så mycket som möjligt
Projektet började med att FOJAB tog fram ett kulturmiljöunderlag med råd och rekommendationer inför renoveringen. Här beskrivs allt från fastigheternas historia och utveckling till deras nuvarande tekniska status. Målet är att utgå från de aktuella byggnadernas särart och behålla så mycket som möjligt av det gamla materialet. Fönster och fönsterpartier kommer att renoveras, tegeltak ska läggas om, balkongplattor och naturstensocklar ska repareras och kompletteras och allt smide ska ses över. Karaktärsdrag som förvanskats genom åren, till exempel ytterdörrar, takavvattning och plåtarbeten, ersätts med tidstypiska lösningar av hög kvalitet.

Tidsenlig färgpalett
När det gäller restaurering av äldre hus vill man oftast återställa ursprungskulörerna, men i Brf Mariatorget hade all originalputs rivits och färgskrapningen gav bara kunskap om de senaste decenniernas färgsättning.

– Husen kommer att putsas om med kalkbruk och eftersom vi har förmånen att arbeta med hela gatupartiet har vi kunnat välja färger som både passar de enskilda husen och fungerar bra tillsammans. Färgvariationen kommer att bevaras, men istället för dagens starka fasadkulörer kommer vi att arbeta med ljusare toner i bland annat rosa, gult och grågrönt. Snickerierna kommer däremot att målas i starka färger: järnoxidrött, kromoxidgrönt och ockragult, säger Karl Johan Kember.

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

På FOJAB arbetar vi för en långsiktigt hållbar utveckling och är övertygade om att arkitektur kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och skapa mervärden för alla.

Vi är stolta över den utveckling vi bidrar till, men vi är också medvetna om att mycket mer återstår att göra. Vi vill berätta om våra ambitioner samtidigt som vi är öppna med de områden där vi och övriga aktörer i branschen ännu inte når ända fram. I vår hållbarhetsrapport berättar vi om hur vi tar oss an vår tids stora utmaning i projekt och samarbeten. Läs och inspireras!

Här kan du läsa och ladda ner rapporten:

Utskriftsvänlig pdf

 

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Från nischat arkitektkontor till fullservicebyrå med projekt i närapå Stockholms alla utbyggnadsområden. FOJABs Stockholmskontor fyller tio år och sätter omsättningsrekord.

FOJAB har funnits i Skåne i drygt 50 år medan representationen i huvudstaden är av kortare datum. Stockholmskontorets första decennium har präglats av stark utveckling och kröns nu med omsättningsrekord trots lågkonjunktur och bistra tider i byggbranschen. Omsättningen för Stockholmskontoret är drygt 44 miljoner kronor, en ökning från föregående år med 45 procent tack vare nya och pågående projekt inom framför allt affärsområdena bostad, stadsutveckling och samhällsfastigheter såsom kunskapsmiljöer.

– Vi har varit förskonade från den dystra utvecklingen i branschen, men vi påverkas såklart ändå när våra kunder och kollegor har det tufft. Vi försöker hjälpa och stötta genom att vara proaktiva och kreativa, säger Ylva Åborg, kontorschef på FOJAB i Stockholm.

FOJABs Stockholmskontor har förändrats en hel del sedan starten för tio år sedan. Antalet medarbetare har vuxit från ett tiotal de första åren till 35. Första tiden låg fokus i huvudsak på stadsbyggnad, bostäder och landskap. Erbjudandet har vuxit till att numera även omfatta kontor, kommersiella lokaler, samhällsfastigheter, kunskapsmiljöer, fastighetsutveckling och inredning.

– Det var en medveten satsning som gjorde att vi nu är ett fullservicekontor, säger Jens Larsson, som var kontorschef 2015–2021 och numera marknadsområdeschef.

Men bredden vore ingenting om den inte parades med spets. FOJAB förknippas med arkitektur med hög verkshöjd, forskningsnära samarbeten och innovation som driver hållbarhetsarbetet i branschen framåt.

– Vi har knutit till oss väldigt duktiga medarbetare och det finns en oerhörd samlad kompetens inom FOJAB. Våra kunder ska kunna lita på att de kan komma till oss med precis vad som helst och alltid få tillgång till den främsta expertisen. Vi är spretiga men ändå sammanhållna – och levererar alltid arkitektur på en hög nivå, säger Jens Larsson.

FOJAB finns numera representerat i projekt i merparten av Stockholmsregionens utbyggnadsområden, som exempelvis Lövholmen, Marievik, Årstafältet, Hornsberg, Ulvsunda, Riksby, Barkarby och Slakthusområdet.

– Vi har fantastiska kunder som gett oss möjlighet att jobba med väldigt fina projekt, som bidrar till att bygga staden, säger Ylva Åborg.

FOJAB finns utöver Stockholm och Malmö även i Helsingborg och Göteborg.

Byggstart för ny onkologimottagning

Byggstart för ny onkologimottagning

Byggstart för ny onkologimottagning

En trygg, behaglig och funktionell miljö för patienter och personal. Ett första spadtag har tagits för nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB har gestaltat den nya byggnaden och utemiljön tillsammans med byggherren Region Kalmar.

Den nya kliniken för onkologi och strålbehandling ska bidra till en bättre cancervård och mer tillgänglig strålbehandling i Region Kalmar län. FOJAB har ansvarat för projekteringen av byggnader och utemiljö och bygghandlingarna är nu klara.

Rivningsarbeten och förberedelser för projektet har redan gjorts och grundläggningen påbörjats med Byggdialog som entreprenör.

Projektet omfattar cirka 6 900 kvm. En helt ny byggnad om sex våningar innehåller bland annat två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. En ny mer synlig och attraktiv entré till onkologikliniken förbättrar tillgängligheten, tryggheten och besöksupplevelsen.

– Det är ett ovanligt komplext uppdrag, berättar arkitekt Henrik Laurino. Vi har en tekniktung verksamhet som ställer speciella krav på lokalerna, och tekniskt avancerad apparatur som påverkar både stomme och installationer. Dessutom är det trångt på tomten där den nya byggnaden ska passas in och anslutas till andra byggnader i olika höjder. Långtgående samordning behövs mellan många parter, inklusive internationellt. Men vi har ett starkt vårdteam på FOJAB, både på byggnads-, landskaps- och inredningssidan, med stor vana av komplexa program och stora projekt.

Förutom att vara säker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Genom sjukhuset löper ett huvudstråk med utsikt mot en serie gröna rum. Stråket förstärks nu med nya vackra utemiljöer, då ytterligare tre gårdar förses med grönska.

Malin Ingemarsdotter är landskapsarkitekt med stor erfarenhet av vårdprojekt och ansvarig för gestaltningen av innergårdarna:

– Alla känner till och är överens om att grönska spelar roll för patienters välmående och tillfrisknande. Vi har här kunnat göra något vackert av de små gårdarna som ger en visuell koppling till verksamheten. Vi har arbetat nära byggnadsarkitekterna och med en beställare som inser värdet av grönska.

Kliniken beräknas stå klar 2026.