Efter några turbulenta år börjar bostadsmarknaden försiktigt ljusna. Men framtidens bostäder kräver mer än ekonomisk återhämtning. Joachim Lundquist, affärsområdeschef Bostad på FOJAB, om varför konstnärlig verkshöjd, nytänkande och affärsförståelse behöver gå hand i hand.

– Att rita bostäder är en hedersuppgift. Här ska människor leva sina liv, då måste det vara vackra och stimulerande miljöer. Vi har inte råd att bygga mediokert! Inte ekonomiskt, inte klimatmässigt, och definitivt inte mänskligt.

Det säger Joachim Lundquist, arkitekturchef och ansvarig för affärsområde Bostad på FOJAB. Efter en perfekt storm av osäkerhet med stigande räntor, elpriser och byggpriser ser han en försiktig ljusning för bostadsbyggandet. Tilltron till framtiden börjar återvända. Men marknaden ser annorlunda ut än före lågkonjunkturen.

– Idag märks en tydlig trend att efterfrågan på större lägenheter ökar. Efter en tid när det byggts mycket smålägenheter – med det statliga investeringsstödet som en bidragande orsak – ser vi nu en större blandning.

Höga krav från boende
Samtidigt väntar stora demografiska utmaningar runt knuten, som kommer att få direkt effekt på vilka bostäder som efterfrågas.

– Vi får fler uppdrag på bostäder som riktar sig till äldre. Det är i regel en köpstark grupp som ställer höga krav på kvalitet och detaljer sitt boende, vilket gör det lättare för oss att skapa attraktiva bostäder.

En kundundersökning som FOJAB nyligen genomförde visade på väldigt högt betyg från bostadskunderna. Vad är knepet?

– En nyckel är att förstå vilka olika förutsättningar som gäller i de olika segmenten. I hyresbostaden måste man kunna balansera höga boendekvaliteter med goda intäktsmöjligheter. För bostadsrätter behöver vi ha koll på den lokala marknaden och skapa boenden med unika platsspecifika kvaliteter.

– Vi kan maximera en byggrätts möjligheter och vi är fantastiskt duktiga på planlösningar. Vi strävar alltid efter fina ljusförhållanden och rum med generella mått som tål olika användningar och som går att möblera på olika sätt. Gärna med rundgång som gör bostaden trevlig att röra sig i och att den känns större.

– Och så givetvis: starka koncept! För oss på FOJAB är den konstnärliga verkshöjden lika viktig och självklar att arbeta med som energi- och klimatfrågorna. De grundläggande arkitektoniska värdena har fått stå tillbaka de senaste tio åren. Det är olyckligt, dåliga miljöer gagnar ingen. Vi mår bättre när vi vistas i vackra miljöer!

Var ser du de största möjligheterna för nytänkande inom bostadsområdet?

– Markbostäder är fortfarande den boendeform flest säger att de vill ha, men det som byggs i dag är ofta ganska mallat. Det är synd för det skulle kunna vara ett magiskt boende. Här finns en enorm utvecklingspotential! Det är väldigt roligt att vi har just flera radhusprojekt i gång åt beställare som vill mer.

Från kontor till bostad
– Det finns också många kontorshus från 60-, 70-, 80-, till och med 90-talet på bra lägen, som skulle kunna bli fantastiska bostäder. Det är en spännande marknad, särskilt när vi vill undvika att riva och bygga nytt. I Stockholm, där ekonomin är en annan, har detta gjorts ett tag redan.

Joachim menar att de nya byggreglerna kommer att underlätta i arbetet med transformationsprojekt. De har kritiserats för att vara för tillåtande, men här kan flexibiliteten vara en förutsättning. Det kräver i gengäld ett extra ansvar – och kunnande – hos arkitekterna.

– Man behöver kunna hitta de rumsliga kvaliteterna som gör sig fint i en bostad, se möjligheterna i geometrin, komponera ihop bostadsfunktionerna på nya sätt. Det gäller att slå sig fri, inte vara rädd för att göra på nya sätt och inte glömma att annorlunda kan vara till något bättre.

Framtidens typologi
En annan typologi med framtiden för sig är hybridhuset. I Malmö är Hylliehybriden precis klar – ett pilotprojekt som utmanar gällande regelverk, ekonomiska modeller och detaljplaneprocess.

– Hybridhuset är otroligt intressant. Det är en byggnad med rumsmått som klarar olika typer av användning, som kan samköra funktioner och tåla omställning över tid. Vi borde utveckla mer i de där skikten mellan bostad, kontor och service.

Vad måste man börja förändra idag som bostadsarkitekt och arkitektkontor för att vara relevant om tio år? 

– Vi kan bli ett mycket bättre stöd för våra kunder i den ekonomiska kalkylen. Förutsättningarna finns redan. Idag har vi klimatdata i våra modeller – CO₂-ekvivalenter på materialnivå – och ekonomin skulle kunna vara en annan beståndsdel. Det borde vara en enkel sak att redan i ett tidigt skede jämföra tre skissalternativ och visa beställaren: det här kostar mer, det här kostar mindre, och så här påverkas klimatet och kvaliteten. Vi vill ju fortsätta vara beställarens bästa rådgivare!

Kontakta gärna Joachim!
E-post: joachim.lundquist@fojab.se
Mobil: +46 705 – 90 24 18

Island tar hjälp av svenska FOJAB i landets största stadsutvecklingsprojekt, när ett högklassigt kollektivtrafiksystem för huvudstadsregionen ska rullas ut.
– FOJAB kommer in med djärva idéer och hjälper oss att se möjligheterna, säger projektledare Hallbjörn R. Hallbjörnsson.

Borgarlina är ett system för snabbussar med egna körfält och prioritet i trafiken, som ska förbättra framkomligheten, minska bilberoendet och stödja en mer hållbar stadsutveckling genom att knyta samman Reykjavik med kringliggande kommuner. Till år 2040 ska det etappvis rullas ut i det isländska huvudstadsområdet tillsammans med omfattande satsningar på cykel- och gångtrafikanter. Budgeten motsvarar drygt 1 miljard euro.

– 63 procent av invånarna i huvudstadsregionen uttrycker att de önskar sig alternativ till bilen, så det finns verkligen underlag för förändring, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson, projektledare för Borgarlina på Betri Samgöngur.

Bussgata som skapar omställning
Han poängterar att Borgalina inte bara är ett infrastrukturprojekt, utan ett stadsutvecklingsprojekt. Det är inte bara en bussgata som ska skapas, utan en bussgata som skapar omställning. Längs sträckorna planeras även för en stadsutveckling med fokus på kvalitativa stadsmiljöer, bebyggelse och goda förutsättningar för gång och cykel.

Och det är här FOJAB kommer in i bilden. Det svenska arkitektkontoret vann den öppna internationella tävlingen för att ta fram en utvecklingsplan för Keldur, en ny stadsdel längs en av snabbusslinjerna. FOJABs förslag vann juryns gillande med sitt fokus på människovänliga miljöer, hållbart vardagsliv och närhet till naturen. Nyligen antogs planprogrammet.

Nu har FOJAB fått fortsatt förtroende av Betri Samgöngur att ta fram Concept Design för en av sex Borgalinaetapper. FOJAB är den enda aktören som tilldelats ansvar för en hel etapp, och i nuläget det enda utländska företaget.

Djärva idéer
– Vi blev väldigt förtjusta i hur FOJAB tog sig an Keldur. De har ett helhetsperspektiv och de utmanar oss. Vi är många gånger fast i vårt isländska sätt att se på saker men FOJAB kommer med djärva idéer som vi inte ens kunnat föreställa oss. Det är nyttigt att bli påmind om att det finns alternativ till hur vi brukar göra. Vi behöver de här idéerna, säger Hallbjörn R. Hallbjörnsson.

I uppdraget ingår exempelvis att ge förslag på sträckning av bussgatan, placering av hållplatser och bredder av gator, så att man får ut mesta möjliga av kollektivtrafikinvesteringen inte bara i form av kortare restider utan även ökad trygghet, härliga boendemiljöer och närhet till service. Ett gott vardagsliv helt enkelt. FOJAB ger därför även förslag på var nya bostäder och arbetsplatser bör byggas, var torg kan placeras och hur de kan utformas och hur befintlig grönska och vattendrag kan bli mervärden i staden.

Gör visionen tydlig
Det är på många sätt ett för Island helt nytt sätt att bygga stad. Hallbjörn R. Hallbjörnsson lyfter betydelsen av FOJABs presentationer för processen, med bilder och piktogram som gör visionen tydlig.

– De är enkla och lättillgängliga, väldigt bra för att skapa förståelse och acceptans för vad vi vill åstadkomma, säger han.

Hallbjörn R. Hallbjörnsson tror att andra städer i världen skulle kunna inspireras av det som pågår i Reykjavik. Många amerikanska städer exempelvis brottas med samma utmaningar.

– I vissa avseenden har vi legat efter våra nordiska grannar, men nu tar vi några kliv före.

Arkitekterna Joanna Attvall och Cage Copher har valts in som nya delägare i FOJAB.  

FOJAB är ett av landets ledande arkitektföretag med cirka 170 medarbetare och kontor i Malmö, Stockholm, Göteborg och Helsingborg. FOJAB har varit medarbetarägt sedan 1990 och har i dag 28 ägare. Delägarskapet baseras på affärsmässighet och gemensam grundsyn på arkitektur, grundläggande värderingar och framtidsvision för företaget.

De nya delägarna valdes in vid ett ägarmöte i början av året.

Cage Copher, arkitekt SAR/MSA, är ateljéchef på FOJABs Stockholmskontor. Han har en gedigen bakgrund som gestaltande arkitekt och har drivit eget arkitektföretag innan han började på FOJAB. Flera av Cages projekt är prisbelönta, exempelvis Kvarteret Modellen i Vasastan som utsågs till Årets bygge 2025. Cage är en uppskattad ledare och en socialt sammanhållande kraft i på kontoret samtidigt som han utvecklar arkitektur och uppdrag av hög kvalitet.

Joanna Attvall, arkitekt SAR/MSA, är en skicklig yrkesperson som utmärker sig både genom tävlingsvinster med idémässig höjd och i sin förståelse för och engagemang i företaget. Joanna har varit drivande i vunna tävlingar, bland annat på Island, som utvecklats till stora stadsbyggnadsuppdrag. I styrelsen och i samarbete med ledningen kring ledningssystemet bidrar hon till företagets utveckling.

– De nya delägarna är skickliga arkitekter och är goda ledare med stort förtroende hos både kunder och medarbetare. De är bra tillskott till ägargruppen och kommer att utveckla och stärka FOJAB, säger vd Daniel Nord.

Överblivet tegel från 1970-talspalatset Jarlahuset blev utgångspunkten för gestaltningen av ett nytt gårdshus i kvarteret Nebulosan i Vasastan. 

Fastighetsägaren Probitas stod med 250 kvadratmeter fasadtegel över efter renoveringen av Jarlahuset på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Att använda det vita högblanka teglet vid bygget av ett nytt gårdshus på en innergård i Vasastan var lockande för både byggherre och arkitekterna på FOJAB.

– Återbruket ger huset en elegant och unik identitet som samtidigt knyter an till andra historiska byggnader i Stockholm, säger ansvarig arkitekt Cage Copher.

Närområdet består av byggnader från sent 1800-tal, tidigt 1900-tal och ett kulturmärkt flerfamiljshus från 1960-talet. Gårdshuset lyckas gestaltningsmässigt smälta in med anspelningar både på 1960-talshusets tegelfasad och de äldre husens mjukare formspråk. Mycket kärlek har också lagts på utformningen av gården med olika rum som minskar insynen och gör att många kan använda den samtidigt.

Tillbyggnaden står fritt på innergården med lika stort avstånd till de närmaste grannhusen. Dimensionerna är strikt uniform i enlighet med detaljplanens krav: en kub som är 17 meter bred, 17 meter djup och 17 meter hög.

– Placeringen och formen gör att huset intar rollen som en naturlig mittpunkt på gården. Det gör också att alla fasader är lika synliga – och lika vackra. Alla sidor är framsidor, säger Cage Copher.

Genom att utgå från kuben som form har varje våningsplan delats in i fyra likvärdiga hörnlägenheter; välplanerade och luftiga tvårummare där varje vardagsrum har stora fönsterpartier i två väderstreck. Utformningen ger de boende både korta och långa siktlinjer över innergården, samtidigt som det skapar dynamiska ljusförhållanden interiört.

– I kvarteret Nebulosan har vi fått alla parametrar att samverka. Den rationella utformningen ger förutsättningar för en effektiv byggprocess samtidigt som lägenheterna blir ljusa och rymliga. Enkelheten förstärker harmonin i fasaden och gör huset till ett vackert blickfång för grannarna, säger Cage Copher.

Nu har bygglovet vunnit laga kraft. Beräknad byggstart i augusti 2026. Gårdshuset ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

En av Lunds mest anrika byggnader, belägen på ett av stadens viktigaste gathörn, har öppnats upp för Lundabor och besökare och bidrar med kultur och arkitektur till en levande stadskärna. Lunds stadsbyggnadspris 2025 tilldelas biograf Kino tillsammans med Stena Fastigheter och FOJAB, för förvandlingen av en tidigare bank till biograf och bistro.

Ett nära samarbete mellan verksamheten Kino, fastighetsägaren Stena Fastigheter och arkitekten FOJAB har resulterat i ett komplett filmhus med fyra biosalonger i olika storlekar, scener för samtal, föreläsningar och levande musik samt en bistro. Ambitionen har varit att skapa en sammanhållen helhet där film, kultur och möten samspelar.

– Kino är ett fint kondenserat projekt som speglar kommunens strategi för utvecklingen av stadskärnan, Stenas ambition att utveckla fastigheten, Kinos strävan att utöka sitt bidrag till Lunds kulturliv och där FOJAB har bidragit med ett starkt rumsligt koncept och en gestaltning som öppnar upp och kopplar insidan med livet i stadsrummet, säger Kjell Adamsson, uppdragsansvarig arkitekt.

FOJAB har varit ansvarig arkitekt och inredningsarkitekt från förstudie, systemhandling, bygglov och FFU till färdig bygghandling. Utgångspunkten vid ombyggnaden var att behålla så mycket som möjligt av Carl Bergstens nationalromantiska bank från 1900-talets början, både vad gäller material och arkitektonisk potential.

En central tanke var att tillgängliggöra huset och levandegöra platsen i stadskärnan. De stora bågformade fönstren, som under bankens tid till stor del var förbyggda och insynsskyddade, har öppnats upp till den nya bistron innanför och ger liv åt gaturummet långt in på kvällen. Lund har blivit tryggare, snyggare och roligare, noterar juryn för stadsbyggnadspriset.

Ur juryns motivering:

Lunds stadsbyggnadspris 2025 tilldelas ett projekt där vikten av kreativ och ambitiös samverkan är avgörande för ett gott slutresultat.

Kinos biografverksamhet har stått i fokus när ombyggnaden av salongerna integrerats med en ny restaurang i ett av stadskärnans mest folkrika stråk. Det tidigare slutna hörnet vid Lilla Fiskaregatan har öppnats upp och ett publikt atrium har skapats mellan salongerna och levandegörs av Kinos verksamhet.

Genom ett nära samarbete med verksamheten, där även volontärer deltagit i restaureringen och transformationen, har unika inredningsdetaljer återbrukats, synliggjorts och kompletterats.

Transparensen mellan byggnadens inre och stadens offentliga rum skänker välkommet liv till stadsrummet även kvällstid. Projektet svarar väl upp mot Lunds ambition om att göra våra livsmiljöer lite tryggare, snyggare och roligare!

Läs mer om hur vi arbetat med filmhuset Kino.

Ulrika Nilsson blir ny kontorschef på FOJAB i Göteborg. Det är en av förändringarna sedan Erséus Arkitekter i höstas anslöt sig till FOJAB.

Under 2025 blev Erséus Arkitekter en del av FOJAB och två Göteborgskontor blev ett. Samgåendet innebär bättre möjligheter att åta sig uppdrag och med förenad kreativitet, kompetens och innovationskraft, ökad närvaro och fler resurser kunna bidra till utvecklingen i Västsverige.

Det innebär också en del förändringar i organisationen. Ulrika Nilsson, tidigare VD på Erséus, blir kontorschef för FOJABs Göteborgskontor. Hon tar över efter Fredrik Kjellgren som blir marknadsområdeschef Göteborg. Peter Erséus, grundare av Erséus Arkitekter, fortsätter som uppdragsansvarig arkitekt och rådgivare i bland annat marknadsfrågor, projekt och tävlingar.

Totalt på FOJAB arbetar cirka 170 personer. Huvudkontoret finns i Malmö och utöver kontoret i Göteborg finns kontor även i Stockholm och Helsingborg. Uppdragen omfattar arkitektur i alla skalor – utredning, planering och projektering av stadsmiljöer, byggnader, landskap och inredning.

Restaureringen av en rad hus längs gågatan i Helsingborg har stärkt de kulturhistoriska värdena och gett hela gaturummet ett lyft. Nu belönas kvarteret med stadsbyggnadspriset i Helsingborg. ”Vi har velat skapa ett helhetsintryck samtidigt som varje hus ska få skina”, säger arkitekt och byggnadsvårdsexpert Karl Johan Kember på FOJAB.

Restaureringen har letts av FOJAB med Karl Johan Kember som ansvarig arkitekt i nära samarbete med fastighetsägaren – bostadsrättsföreningen Mariatorget representerad av Anders Olsson, Ken Hultstrand och Viktor Spinola från HSB – och Helsingborgs stadsarkitekt och stadsantikvarie.

De sju husen som prisas är byggda under en period av 200 år, det äldsta från 1785 och det yngsta från 1980-talet. Syftet med renoveringen var inte bara att återställa vad som gått förlorat efter år av eftersatt underhåll och mer eller mindre okänsliga renoveringar. Ambitionen var också att stärka kulturvärdena och framhäva varje byggnad på bästa sätt, var och en för sig och som delar av ett stråk.

Idén om att bevara, renovera och underhålla hellre än att riva ut och bygga nytt genomsyrar hela projektet. Varenda byggdel har gåtts igenom och skicket bedömts. De material som tillförts är valda för att hålla länge och kunna underhållas löpande.

Juryn lyfter fram det omsorgsfulla och hantverksmässiga arbetet. Alla ytor är penselstrukna – till och med taket. Nya material och byggdelar är lokalt producerade, ofta av småskaliga leverantörer.

– Det har varit en ynnest att få jobba med ett helt kvarter, det ger helt andra möjligheter att faktiskt påverka stadsbilden och ta ett ansvar för helheten. Jag är väldigt glad att staden uppskattar resultatet, säger Karl Johan Kember, som tog emot stadsbyggnadspriset tillsammans med Ken Hultstrand på HSB vid en ceremoni på torsdagen.

Karl Johan Kember vill ge en eloge till bostadsrättsföreningen Mariatorget, som ser värdet i att återställa och underhålla.

– Att investera i gamla hus är det mest framtidsinriktade man kan göra. Det höjer värdet på den egna fastigheten, gagnar miljön och är till glädje för alla som rör sig i staden. Jag hoppas att det här priset får fler fastighetsägare att vilja göra samma resa.

Juryns motivering:

Brf Mariatorget har genom sitt omfattande restaureringsprojekt stärkt de kulturhistoriska värdena och lyft hela gaturummet, vilket bidrar till ökad trivsel, stolthet och trygghet för såväl boende i husen som för Helsingborgarna. Entréerna och bottenvåningarna har getts extra omsorg och kvalitativa material har valts för att hålla länge och kunna underhållas löpande som en del i en hållbar fastighetsförvaltning.

En noggrann förundersökning om hur bebyggelsestråket utvecklats under 200 år har resulterat i en harmonisk färgsättning som ger en fin helhet men ändå framhäver varje byggnads karaktär med framlockade tidstypiska detaljer. Allt har gjorts på ett hantverksmässigt sätt. Valda material är uteslutande sinnliga och taktila, som exempelvis kalkfärg på fasaderna och dörrar av trä. Alla ytor är penselstrukna för att hantverket ska synas och kännas. Resultatet är beständigt, vackert och ger gatan ett omhändertaget uttryck.

Läs mer om projektet här.

Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm saknar kulturhistoriskt motstycke i Sverige. FOJAB har fått uppdraget att utveckla flera av de minnesmärkta industribyggnaderna för en ny användning.

– Det är ett fantastiskt projekt och ett enormt fint förtroende, säger uppdragsledande arkitekt Ylva Åborg. På FOJAB har vi stor erfarenhet av att arbeta med kulturminnesmärkta miljöer, men det här skulle kunna vara juvelen i kronan.

I Gasverksområdet på norra Djurgården tillverkades stadsgas för värme, ljus och matlagning åt stockholmarna i över hundra år. Det planerades och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg; ett prestigeprojekt som visade på industriell innovation och framåtanda. Området illustrerar industriarkitekturens historia från 1800-talets gedigna tegelbyggnader, via stålkonstruktionerna i gasklockorna från 1910- och 1930-talet till den modernare arkitekturen i spaltgasverket från 1970-talet.

2011 upphörde gasproduktionen. Gasverksområdet utvecklas nu av CA Fastigheter tillsammans med Stockholms stad med ambitionen att det tidigare stängda industriområdet ska öppnas upp och bli en levande och öppen stadsmiljö.

Detaljplanen för etappen som kallas östra Gasverket har vunnit laga kraft och ett första spadtag togs den 7 november. Samtidigt inleds arbetet med att transformera de äldre kulturminnesmärkta industribyggnaderna, ett uppdrag som tilldelats FOJAB. Några av byggnaderna inom planområdet är ritade av Boberg på 1890-talet. Andra är av senare datum, som en ångkraftcentral från sent 1940-tal.

– Det första steget i vårt arbete är en förstudie som ska ge svar på vilket nytt innehåll de gamla byggnaderna kan fyllas med, säger uppdragsansvarig arkitekt Max Zotterman.

Förstudien och programhandlingen ska vara klar i vår. Stadens ambition är att hela Gasverksområdet ska öppna efter 2030.

Industribyggnader är inte bara skal runt en process – de är strategiska verktyg som stöttar och utvecklar produktionen och affären. FOJAB hjälper företag att skapa smarta, säkra och flexibla anläggningar som kan växa med verksamheten.

Pandemi, krig, teknikskifte och en amerikansk president som älskar tullar har skakat om världens produktion. Vi är mitt inne i en historisk omställning och behovet av omstrukturering märks tydligt bland industriföretagen. Också på infrastruktursidan görs just nu stora investeringar. Livslängden är slut på många av de vatten- och avloppsreningsverk som byggdes på 1950- och 60-talet.

FOJAB står redo att bistå den som behöver bygga nytt, till eller om.

– Vi har lång erfarenhet och kunskap från olika typer av industriprojekt för många olika slags kunder. Idag jobbar vi åt både statliga, kommunala och privata beställare, med en bred palett av projekt inom verkstadsindustri, högteknologiska laboratorier, infrastruktur och vatten- och avloppsreningsverk, säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för affärsområde industri på FOJAB.

Nyckeln till bra industriarkitektur är att vara insatt i verksamheten och förstå behoven, menar Anders.

– Vår uppgift som arkitekter är att hitta lösningar som stöttar företagen i deras utveckling. Vi jobbar tätt ihop med byggare, processtekniker och brukare, det gör att vi kan optimera anläggningen med hänsyn till alla parametrar. Ju tidigare vi får komma in i projekten desto mer nytta får kunden av vår kompetens. Då kan vi påverka utformningen och göra byggnaden effektivare och mindre, både utifrån area och volym. Det är positivt såväl för ekonomin som för klimatet.

Viktigt är att skapa byggnader som klarar dagens behov – men även morgondagens.

– Vi hjälper till att analysera verksamheten och fastighetens potential och begränsningar. Det ska finnas en robusthet, en plan för hur en successiv utbyggnad kan göras utan man måste kasta upp alla bollar i luften. Vi vill gärna undvika att bygga nytt. Kan vi använda befintliga byggnader för nya funktioner är mycket vunnet, säger Anders.

Det är ett komplext pussel att lägga. Utöver de tekniska processerna och logistiken kring produktionen handlar det om att få till en bra arbetsmiljö för personalen med matsal, omklädningsrum och kontor. Ofta behövs även verkstäder, inte sällan lager och laboratorier för forskning och kvalitetskontroll. Ett nära samarbete med kunden är viktigt för bästa resultat. FOJABs arkitekter arbetar i digitala modeller och stämmer kontinuerligt av projektet i en virtuell verklighet.

– Kunden kan stå i VR-studion och verkligen känna hur det känns att röra sig i den nya miljön. Är det nog med plats här, kan vi kapa några decimeter där?

Säkerhet har blivit allt viktigare på senare tid.

– Vi arbetar med skalskydd, slussar och skyddszoner för att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Vi har också erfarenhet av att projektera säkerhetsklassade projekt med allt vad det innebär vid hanteringen av handlingar och modellfiler.

Beställare som har en tydlig vision, förståelse för hållbarhetsaspekterna och som ser värdet i gestaltningen är extra roliga att jobba med, tycker Anders.

– En fasad utöver den vanliga lådan med utsikt mot växtlighet och grönska är inte bara fint och trevligt. En attraktiv arbetsmiljö är också en konkurrensfördel när det gäller att locka och behålla rätt kompetens. En liten extra peng på gestaltningen ger mycket tillbaka.

Om han får önska sig ytterligare något av beställarna är det att våga satsa mer på återbrukade material.

– Det är förenat med mer osäkerhet och det tar tid att göra saker på ett annat sätt än man brukar. Samtidigt är detta något vi måste igenom för att komma framåt. På FOJAB har vi gjort detta förr och kan vara ett bra stöd för våra kunder i alla delar av processen, så att fler vågar ta steget.

Kontakta gärna Anders!
E-post: anders.lundin@fojab.se
Mobil: +46 766 77 43 78

En äldre träport med fjälliga delfiner leder in till Karlskronas nya kulturskola och kulturens vidunderliga värld. Nu närmar sig byggstart för skolan som FOJAB gestaltat.

– Kultur är en port till omvärlden och sällsamma upplevelser. Gestaltningen av den nya kulturskolan syftar till att möta och aktivera staden, att låta kulturens resa och äventyr ta plats i de varierade stadsrum som de nya byggnaderna skapar, säger Stefan Johansson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Nybyggnationen ska ersätta dagens lokaler som inte är ändamålsenliga. Den nya skolan kommer bland annat rymma salar för körsång, orkester, dans och teater, inspelningsstudio, lektionssalar, ensemblerum, personalutrymmen och uppehållsrum. FOJAB vann gestaltningsuppdraget tillsammans med akustikkonsulterna Brekke & Strand och ansvarar även för utformningen av utemiljön.

Skolan uppförs i känslig kulturmiljö i den del av Karlskrona som ingår i UNESCO:s världsarv. Den nya byggnaden inordnar sig i stadsstrukturen och utgör en ensemble tillsammans med en kanslibyggnad och en 1700-talsgård, Palanderska gården, som ska ställas om för att också bli en del av kulturskolan. Till de äldre lagren hör också den fantasifulla delfinporten.

Materialpaletten är hämtad från byggnader i skolans omedelbara närhet som är typiska för platsen: falurött trä, granit och plåt.

Skolbyggnaden är utformad som fyra tydligt avläsbara volymer som varierar i skala, höjd och bredd. Ett femte ”mellanrum” uppstår mellan volymerna – en magisk gård med plats för lek och stoj, men också undervisning och evenemang.

Mot söder skapas ett nytt torg i staden, kulturskolans entrétorg. Här blir byggnadens sockel en välkomnande trappa där man kan slå sig ner i solen. Den kan också fungera som en scen för olika typer av framträdanden. Torget avgränsas med nedsänkta regnbäddar i form av ett ölandskap och med material som anspelar på skärgårdslandskapet strax utanför.

Byggstart är planerad till i höst/vinter.

FOJAB är nu certifierade enligt ISO 9001 (kvalitet) och ISO 14001 (miljö). ”För våra kunder innebär det en extra trygghet i att vi arbetar professionellt och långsiktigt”, säger Joanna Attvall, arkitekt och kvalitets- och miljöansvarig på FOJAB.

ISO-certifieringen är ett kvitto på att ledningssystem och arbetssätt uppfyller internationella krav på struktur, kvalitet och hållbarhet.

FOJABs systematiska hållbarhetsarbete lyftes särskilt fram som positivt vid den externa revisionen, exempelvis den egna metoden ART-bestämning. Den används för att identifiera betydande miljöaspekter och bedöma hållbarhetspotentialen i varje enskilt uppdrag. Resultatet ligger sedan till grund för målformulering, beslut och utvärdering.

Målet med ISO är ständig förbättring. Certifieringen innebär ett stöd i arbetet med kontinuerlig utveckling och att leverera hållbar arkitektur med hög kvalitet och relevans.

– Med tydliga processer på plats frigör vi tid och energi till det som är värdeskapande, innovativt och kul: att tänka nytt, vara kreativa och skapa arkitektur som överraskar och håller i längden, säger Joanna Attvall.

Den 1 september blir Erséus Arkitekter en del av FOJABs kontor i Göteborg. Det här blir ett dream team för våra kunder i Västsverige, menar FOJABs vd Daniel Nord och Peter Erséus, grundare av Erséus Arkitekter.

För att kunna möta beställarnas behov på bästa sätt har Göteborgsbaserade Erséus Arkitekter valt att ansluta sig till FOJAB. De båda kontoren kompletterar varandra väl och förenas i sin syn på arkitektur, fokus på kvalitet och värdeskapande.

Erséus starka förankring på den lokala marknaden och FOJABs expertkompetens blir en stor tillgång i det gemensamma Göteborgskontorets fortsatta utveckling. Samgåendet innebär helt nya möjligheter att åta sig uppdrag för att med förenad kreativitet, kompetens och innovationskraft, ökad närvaro och fler resurser kunna bidra till utvecklingen i en spännande region.

– Att Erséus väljer att ansluta sig till oss på FOJAB känns hedrande och blir ett viktigt steg i att stärka vår position och vårt erbjudande till våra beställare i västra Sverige, säger Daniel Nord, vd för FOJAB.

– Vi har följt FOJAB:s utveckling och identifierat våra stora likheter i värdegrund, och nu ser vi fram emot att som en del av FOJAB utvecklas vidare och möta framtiden med fortsatt fokus på våra kunders behov, säger Peter Erséus, grundare av Erséus Arkitekter.

FOJAB är ett av Sveriges ledande arkitektkontor med totalt cirka 170 medarbetare i Malmö, Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Uppdragen omfattar arkitektur i alla skalor – utredning, planering och projektering av stadsmiljöer, byggnader, landskap och inredning. Företaget ägs av de ledande arkitekterna. FOJAB har bland annat ritat hyresrätter på Uggleberget i Nya Hovås, kulturhuset Argus i Falkenberg och gjort stadsutvecklingsprogrammet för Centralenområdet i Göteborg. Ett aktuellt projekt är bostäder på Masthuggskajen.

Erséus Arkitekter, med kontor vid Skeppsbron i Göteborg, sysselsätter tio medarbetare. Kontoret arbetar med stadsutveckling, bostäder, hotell, kontor, publika byggnader, kulturfastigheter med mera. Bland genomförda projekt kan nämnas Göteborgs stadsbibliotek, Hotel Draken, Angered Arena, Kvibergs krematorium och en lång rad bostadsprojekt. Flera projekt har blivit prisbelönta för sin arkitektur.

Kontakta gärna
Daniel Nord tel 0706 87 88 82
Peter Erséus tel 0705 94 45 53

Stadsdelen Keldur i Reykjavik ska bli ett föredöme inom isländsk stadsutveckling och är en viktig pusselbit på vägen mot klimatneutralitet. FOJAB har arbetat fram underlaget till den fördjupade översiktsplanen, som nu går ut på samråd.

För två år sedan utlyste Reykjaviks stad en öppen internationell tävling för utvecklingen av stadsdelen Keldur med plats för 12 000 invånare. Stadens ambitioner var höga: den nya stadsdelen skulle ha fokus på hållbar mobilitet, social hållbarhet och strukturer för vatten och grönska. FOJAB tog hem tävlingen med ett förslag som bygger på social mix i en tät och flexibel stadsstruktur längs en ny snabbusslinje och med närhet till naturen.

FOJAB har därefter utvecklat idéerna vidare i samarbete med Ramboll, Efla, Reykjaviks stad och kollektivtrafikbolaget ”Transport of the Capital Area”. Synpunkter från stadsförvaltningar och andra intressenter har arbetats in och en utvecklingsplan och designmanual tagits fram. Detta arbete ligger till grund för det förslag till fördjupad översiktsplan som nu går ut på samråd där Reykjaviksborna bjudits in till öppet hus.

Den nya stadsdelen kommer att utmärkas av livskvalitet, barnvänlighet, enkelt och smidigt vardagsliv i gröna, sköna miljöer. Stor vikt läggs vid att ta vara på områdets naturliga kvaliteter och naturen har också fått mer utrymme än vad som förordas i översiktsplanen. Den urbana ytan har minskat med 28 hektar, vilket ger en tätare bebyggelse och samtidigt ett lägre koldioxidavtryck. Snabbusslinjen Borgarlína som förbinder Keldur med centrum har fått en delvis ny sträckning som följer landskapet bättre jämfört med ett tidigare förslag.

För FOJABs del fortsätter arbetet med att bearbeta förslaget när synpunkterna från samrådet kommit in. Den fördjupade översiktsplanen beräknas antas i början av 2026. Därefter tar arbetet med detaljplaner vid. Utbyggnaden kommer att ske etappvis.

Det moderna p-huset är så mycket mer än parkering: ett verktyg för att minska bilberoende, frigöra stadsytor och skapa liv i stadsdelar.
– Som ett Kinderägg med flera lösningar i ett, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och ansvarig för affärsområde Mobilitet på FOJAB.

– Från 1960-talet och framåt planerades samhället efter att det skulle vara lättframkomligt med bil. Det har samtidigt inneburit att stora ytor reserverats för trafik, ytor som hade kunnat användas till annat, som fler som träd och planteringar, lekplatser, uteserveringar, bredare trottoarer och cykelbanor. När man nu i städer i Sverige och världen efterfrågar mer hållbara trafiklösningar och kvalitativa stadsmiljöer, är mobilitetshuset en viktig pusselbit.

Hur då? Vad är egentligen ett mobilitetshus, och hur skiljer det sig från ett traditionellt parkeringshus?

– Ett mobilitetshus har betydligt fler kvaliteter. Först och främst är det en samlingsplats för olika transportlösningar: privata och delade bilar, cykelparkering och cykelpool, mikromobilitet i form av elsparkcyklar, laddinfrastruktur för elfordon. Idén är att erbjuda smidiga övergångar mellan olika hållbara färdsätt så att den privata bilismen och det fossila bilberoendet kan minska. Vi ser att mobilitetshusen kan erbjuda attraktiva alternativ till privat bilägande och möjliggöra ett enklare vardagsliv utan att göra avkall på kvalitet och tillgänglighet.

– Vår ambition är dessutom att byggnaden ska bidra till livet i staden och sin omgivning. Volymen kan med fördel skos med bostäder, förskola eller kontor. På FOJAB har vi ritat mobilitetshus med bland annat matbutik, paketutlämning, gym, kafé. Sen vill vi ha in växtlighet också, och andra ekosystemtjänster som gynnar biologisk mångfald och stärker stadens naturvärden.

Internationellt intresse
De stora kommunerna i Sverige ligger långt framme i arbetet med hållbar mobilitet. Synen på mobilitetshuset som möjliggörare håller på att sprida sig till fler städer – också internationellt. FOJAB arbetar just nu med ett stadsutvecklingsprojekt på Island där en helt ny stadsdel planeras med en snabbusslinje som ryggrad för nära kollektivtrafik, som ger förutsättningar för kortare arbetspendling, enklare vardagsliv och ökad livskvalitet. Här har konceptet kring mobilitetshuset och hur de utformas, programmeras och placeras väckt stort intresse som en del av lösningen.

En parkeringsevolution
Ända sedan bilen blev var mans egendom har frågan om hur parkeringen ska lösas varit aktuell. Svaren har sett olika ut genom åren. Anders kallar utvecklingen för en parkeringsevolution.

– Den nedgrävda parkeringen var länge den rådande lösningen, men den ifrågasätts allt mer. Den kostar mycket både i pengar och koldioxid. Markparkering tar å andra sidan enormt mycket plats – den genomsnittliga personbilen står parkerad över 95 procent av tiden. Genom att samla parkeringen på ett ställe och dela på våra fordon kan marken nyttjas mer effektivt. Yta frigörs som kan användas för att skapa härliga stadsmiljöer, fler bostäder, mer grönska.

Konvertera till bostäder
Nästa steg i parkeringsevolutionen är mobilitetshus med möjlighet till konvertering, menar Anders.

– När vi ritar och bygger mobilitetshus behöver vi ta med i beräkningen att privatbilismen kan komma att se annorlunda ut i framtiden. Förhållningssättet till att äga en bil håller på att förändras och behovet  av egen bil kan komma att minska framöver. Vi vill inte bygga för att sen behöva riva, så vi designar för en flexibiliet i strukturen. Tar man bort ramperna mellan våningsplanen kan ett mobilitetshus som inte längre behövs istället förvandlas till bostäder eller kontor, med befintlig stomme.

Hur är det att arbeta med form och gestaltning av mobilitetshus?

– Det är roligt, en kombination av effektiv maskin och gestaltning med fria tyglar. Först behövs en parkeringslayout som ger ekonomi i projektet, utan att kompromissa med komfort och säkerhet. Det är vi på FOJAB duktiga på. När parkeringslösningen är på plats är gestaltningen väldigt fri. Vi har gjort fasader i böljande plåt och med integrerade solceller, vi har använt spillmaterial som flyttar gränserna för återbruk. På mobilitetshuset Parkside i Malmö finns en löpartrappa längs ena sidan som leder till ett utegym på taket med utsikt över Öresund. Mobilitetshus är perfekta för att testa innovativa idéer.

Kontakta gärna Anders!
E-post: anders.eriksson@fojab.se
Mobil: +46 703 08 23 96

Ingen pratade om besökarens upplevelse för tjugo år sedan – nu står trygghet, värdighet och uttrycksfull gestaltning högt på agendan. FOJAB har varit med och förändrat synen på samhällsarkitekturen. Det menar Kjell Adamsson, arkitekt och ansvarig för affärsområde Samhällsfastigheter på FOJAB.  

Samhällsengagemanget på FOJAB sträcker sig långt tillbaka. Önskan att med arkitektur bidra till ett jämlikt och fungerande samhälle är ett arv från när kontoret grundades 1971.

– Vi vill vara med och bidra till en bättre värld. Synen på samhället och dess utmaningar har förstås skiftat genom årtiondena, men grundinställningen att vara en del av lösningen är densamma, säger Kjell Adamsson.

Grundläggande i en demokrati
Rubrikerna just nu talar om högt tryck på vården och äldreomsorgen, domstolarnas kapacitet och kriminalvårdens utmaningar.

– Här kan FOJAB vara med och bidra. Vi har lång erfarenhet av att skapa byggnader och miljöer som är avgörande för att samhället ska fungera. För att människor ska få vård, omsorg, rehabilitering, en rättvis rättegång etcetera – grundläggande funktioner i en demokrati, säger Kjell Adamsson.

FOJABs kunder inom segmentet Samhällsfastigheter är såväl statliga myndigheter, regioner och kommuner som projektutvecklare i privata bolag. Och bakom varje projekt finns ofta en lång rad intressenter. Utöver fastighetsägare och utvecklare även förvaltare, hyresgäster, brukare och externa parter. FOJAB har under lång tid byggt kompetens kring att hantera den här typen av organisationsstruktur och komplicerade beslutskedjor.

Komplext på flera plan
Gemensamt för beställarna är att de har en inriktning mot komplexa projekt med hög ambition avseende både teknisk och gestaltningsmässig kvalitet. Kunderna önskar sig också flexibla lösningar som kan anpassas över tid efter nya, förändrade förutsättningar.

– I alla våra uppdrag finns verksamheter med höga krav på logistik, samband, flöden och säkerhet. Miljöerna är ofta tekniktunga och installationstäta, det gör vårt jobb med rumsutformningen extra viktigt.

Mänskliga behov i centrum
Kjell pekar på den förändring som skett när det kommer till utformningen av samhällsfastigheter, kanske i synnerhet rättsbyggnader. Intresset och förståelsen för kopplingen mellan psykosociala aspekter och rumsliga kvaliteter har ökat väsentligt – även om det fortfarande finns mycket kvar att utveckla, menar han.

– För tjugo år sedan låg allt fokus på hårda värden som flöden och säkerhet. Få pratade om vikten av genomarbetad gestaltning, om besökarens upplevelse av miljöerna, om att skapa trygghet i en ofta jobbig situation. Eller om värdet av exponering och möjligheteten att med byggnaden signalera ett innehåll, till exempel domstolen som representant för ett sunt rättsväsende. Med arkitekturens hjälp kan vi etablera identitet och tillhörighet, berika platsen och skapa orienterbarhet i omgivningen.

– Detta att låta de mänskliga behoven stå i centrum, det är något som vi på FOJAB arbetat aktivt med under lång tid och kommer fortsätta att bidra med.

Vårdmiljöer på tur
Kjell Adamsson ser framför sig att vårdmiljöerna kommer att behöva genomgå samma utveckling. Den enorma teknikutvecklingen inom vården har satt spår i gestaltningen. Andra värden har fått stå tillbaka.

– Samtidigt vet vi att miljön spelar roll för patienters återhämtning och välbefinnande – det är ingen slump att gamla tiders mentalhus låg i gröna parkmiljöer. På FOJAB arbetar vi för att även vår tids vårdmiljöer inte bara ska vara funktionella, utan även trygga, trivsamma och vackra. Vi tar stöd i EBD, evidensbaserad design, mångårig forskning kring miljöernas betydelse, grönskans läkande kraft och värdet av dagsljus för patienters snabbare tillfrisknande.

Kontakta gärna Kjell!
E-post: kjell.adamsson@fojab.se
Mobil: +46 708 83 80 82

Hur gestaltar man en 6 600 kvadratmeter stor industribyggnad så att den smälter in i en naturskön omgivning och tillför värden till grannskapet? Det kan Anders Lundin, arkitekt på FOJAB, berätta. Nu sätts spaden i marken för det nya vattenverket i Trelleborg.

Precis i gränslandet mellan tätorten Trelleborg och odlingslandskapet på Söderslätt ska ett nytt vattenverk byggas, som ska försörja befolkningen med rent dricksvatten de kommande femtio åren. Kommunen har valt platsen av framför allt logistiska skäl, men den ställer stora krav på gestaltningen. I direkt närhet finns bostäder, ett koloniområde och en korsvirkesgård, och så den böljande slätten.

– Den stora anläggningen ska inte bara bli ett ingrepp i naturen. Vi vill att den också ger något tillbaka, säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för affärsområde industri på FOJAB.

Tack vare en samverkansentreprenad med Envidan och AF Bygg kunde arkitektteamet komma in tidigt i arbetet och involveras i verksamheten. Det var avgörande för att bland annat för att få ner byggnadsvolymen.

– Vi gjorde tidigt en FOJAB green-analys, en metod vi använder för att maximera klimatnyttan i våra projekt. En våra specialiteter är att effektivisera verksamheters yta genom att maximera användningen, och åtskilliga kvadratmeter kunde sparas den vägen. Vi vill inte ta mer mark och material i anspråk än nödvändigt av både ekonomiska, estetiska och klimatmässiga skäl, säger Anders.

In- och utlastning är förlagd till baksidan där den stör omgivningen minst. Runt anläggningen ska det vara öppet för allmänheten och kännas trevligt att röra sig. Här ska finnas ängsmark, träd och en liten damm som gynnar växt- och djurliv. På processbyggnadens tak anläggs en växtbädd i form av en torräng.

Gestaltningsmässigt är vattenverket en bearbetning av lantbrukets ekonomibyggnader – som ju också är en typ av industribyggnader, påpekar Anders. Rundade former gör den stora volymen nättare. Formen är också en passning till vad som sker på insidan, till vattendroppens rundade form och vattenhanteringen som sker i runda kärl. Kvällstid tränger ljuset genom en bård av glas som löper runt hela byggnaden. I fasaden används annars mestadels kärnfuru.

– Den stående panelen är en anpassning till lantbruksbyggnader som stallar, logar och lador – men också en liten blinkning till vikingaborgen Trelleborgens palissad, avslöjar Anders Lundin.

Vattenverket beräknas vara i drift våren 2028.

Stjärnkrögaren Daniel Berlins hyllade restaurang Vyn tilldelas Simrishamns kommuns arkitekturpris 2025. ”FOJABs omvandling av gården framstår som både oemotståndlig och magnifik”, sa byggnadsnämndens ordförande Roland Thord när han läste upp motiveringen till priset. 

Efter en arkitekttävling utsågs FOJAB att ta fram ett designkoncept för en restaurang med tillhörande hotell och matbar på en ombyggd gård på Österlen åt krögaren Daniel Berlin. FOJAB fick därefter i uppdrag att arbeta vidare med den invändiga gestaltningen genom inredningsarkitekt Lisa Mannheimer, i ett nära samarbete med Daniel Berlin.

Sedan Vyn invigdes 2023 har priserna haglat över den tvåstjärniga restaurangen. Senast i raden är Simrishamns kommuns arkitekturpris 2025. Byggnadsnämndens motivering till priset lyder:

”Vyn har ett uttryck av elegans och träffsäkra materialval i en välkomnande atmosfär – lokalt förankrad med en internationell touch. Tidlös, äkta och personlig. Ek, kalksten, linne och ull är material som har valts med omsorg för att gården ska bevara sitt traditionella uttryck. Stort hantverkskunnande och omsorg märks i varje detalj – från återbrukade fönster som fått nytt liv till platsbyggd interiör och panoramafönster mot havet. Med Östersjön som granne och utsikt över det skånska landskapet på Österlen framstår FOJAB Arkitekters omvandling av gården som både oemotståndlig och magnifik.”

I en nyinrättad roll tar Ida Stavenow plats i FOJABs ledningsgrupp med uppdrag att utveckla både medarbetarna och företagskulturen.

– I ett företag där värdet ligger i människor och deras kompetens behöver vi vara på tårna i frågor som rekrytering, bemanning och kompetensutveckling. Nu inrättar vi en ny tjänst – Ansvarig för Kultur & Kompetens – där Ida Stavenow går in som strategiskt ansvarig för dessa frågor, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

– Tjänsten innebär ett ökat fokus på att varje uppdrag får bästa möjliga bemanning och att vi bygger vår kompetens i takt med våra kunders behov. Vi ser också att våra medarbetare i regel stannar länge hos oss vilket bidrar till en kontinuitet i kompetens, relationer med externa parter och i uppdragsbemanning över tid. Värdet av detta vill vi fortsätta förvalta, säger Daniel Nord.

Ida Stavenow är arkitekt SAR/MSA och delägare på FOJAB med lång bakgrund på företaget. Hon har genom åren haft flera olika interna roller, nu senast ateljéchef. Idas specialitet är bostadsarkitektur, och hon kommer att fortsätta jobba med kunder i uppdrag och att utveckla FOJABs bostadsarkitektur parallellt med det nya ansvarsområdet.

– En fråga som jag ser mycket fram emot att arbeta med är den om inkludering och mångfald, både utifrån vilka vi rekryterar och hur vi arbetar internt. FOJAB är med i Urban Academy, en plattform där ett trettiotal aktörer i Malmö har gått samman för att agera mot bristande representation i samhällsbyggnadssektorn. Våra åtaganden i Urban Academy är en bra utgångspunkt för att jobba konkret med de här frågorna, inte bara på vårt Malmökontor utan på hela FOJAB. För oss är mångfald en fråga om innovationskraft och därmed konkurrenskraft. Vi behöver en bred palett av perspektiv för att vara relevanta, säger Ida Stavenow.

Utöver rekrytering, kompetens och bemanning innefattar tjänsten också ett speciellt ansvar för företagskulturen.

– Kulturen är en av grundpelarna i vårt företag och en del i vår affärsplan. Vi får ofta höra att det finns en speciell FOJAB-kultur, en värme och hjälpsamhet mellan medarbetarna som vi sätter stort värde på. Inte minst är den viktig för kunskapsdelningen inom företaget. Men den kommer inte gratis, utan är något som vi måste jobba aktivt med hela tiden i ett företag med 170 medarbetare, säger Ida Stavenow.

Det stora intresset för återbruk har inneburit en förflyttning för hela branschen och förändrat inredningsarkitekternas uppdrag. Samtidigt har det öppnat upp för ett nytt kunderbjudande. Det säger Carl Kylberg, arkitekt och ansvarig för affärsområdet Inredning på FOJAB.

Vad utmärker FOJABs erbjudande inom inredning?

–  FOJAB ligger långt framme när det gäller cirkulärt byggande i den stora skalan som vi har möjlighet att fullfölja hela vägen ner till inredningen. Vi kan ha ett återbruksperspektiv på såväl bjälklag och väggar som innerdörrar och armaturer. Ett exempel på det är vårt eget kontor i Malmö, en trikåfabrik från förra sekelskiftet som gjorts om till kontor med ett stort mått av återbruk i både byggnad, inredning och landskap.

– Våra inredningar håller över tid. De är ofta återhållsamma, tidlösa, eleganta. De tål ögats slitage, som uttrycker säger. Ibland kan jag önska att vi vore lite mer djärva, men det är samtidigt svårt att kombinera med det tidlösa. Och vi tummar inte på hållbarheten.

Hur har branschen förändrats de senaste åren?

– Vi inredningsarkitekter har alltid haft en speciell närhet till projekten. Vi är på plats, nära verksamheten och slutkunden. På senare år har detta blivit ännu tydligare. Numera innehåller i princip alla projekt något mått av återbruk, vilket har gjort att vi kommit ännu närmare kunden och närmare besluten. Vi inventerar, bygger om, klär om och letar möbler på helt nya ställen. Vår roll har förändrats mycket.

– Den här utvecklingen har i sin tur öppnat upp för en annan typ av affär. Tidigare var vårt uppdrag klart när vi levererat ritningarna. Sedan lämnade vi över till kunden att köpa in och få allt på plats. Men när arkitekten redan ansvarar för att inventera och bevaka återbruksmarknaden faller det sig naturligt att bredda erbjudandet så att det även innefattar inköp, leverans och montering.

– Därför kan FOJAB numera – om kunden så önskar – ta ansvar för hela leveransen, från idé till inflyttning. Och faktiskt ännu längre: vid exempelvis flytt till nya kontorsmiljöer erbjuder vi förändringsledning så att verksamheten ska finna sig till rätta.

Vilken typ av inredningsprojekt arbetar FOJAB med?

– FOJAB är ett fullservicekontor och inredning finns med i alla typer av uppdrag: kontor, skolor, vård, offentliga byggnader, handel, hotell, restauranger … Vi har en bred kompetens och lite olika inriktningar och intressen inom gruppen. Någon älskar att arbeta med skolor, andra kan mycket om byggnadsvård. Vi erbjuder möbelformgivning och specialsnickerier – jag har själv arbetat som möbelsnickare – och vi har specialistkompetens inom ljusdesign. Belysning är en viktig del av upplevelsen!

– Våra beställare finns inom både offentlig och privat sektor, stora fastighetsbolag och enskilda mindre beställare. Men generellt kan sägas att vi arbetar mer och mer i det befintliga beståndet, eftersom marknaden går mer mot att ställa om befintliga miljöer. För oss inredningsarkitekter innebär det inte någon stor förändring, vi har med oss den metodiken sedan tidigare.

– Att arbeta med befintliga strukturer och detaljer är också det roligaste! Det adderar en känsla som inte går att köpa för pengar. Tidsepok spelar ingen roll, det finns något roligt, spännande och vackert från alla tider som går att lyfta fram.

Kontakta gärna Carl!
E-post: carl.kylberg@fojab.se
Mobil: +46 709 90 30 10

Dyrtider, orostider, avstannat byggande, minskande barnkullar … Det är lätt att bli dyster. Men Charlotte Kristensson, arkitekt och ansvarig för affärsområde Utbildning, kultur & idrott på FOJAB, ser möjligheterna. ”Nu är helt rätt tid att fokusera på kvalitet”, säger hon.

FOJAB har en ny affärsorganisation som bättre ska fånga upp kundernas behov och underlätta kunskapsöverföring och arkitekturutveckling. Charlotte Kristensson ansvarar för att utveckla affärsområdet som innefattar skolor, universitet och högskolor, rum för kultur och miljöer för idrott och rörelse. Hon beskriver läget just nu:

– De flesta av våra beställare har det ekonomiskt tufft. Det är lågkonjunktur, det kostar mycket att bygga, drifta och underhålla. Många kommuner sitter med underskott. Samtidigt har man minskade barnkullar och färre barn i förskola och grundskola. På universitet och högskola är det tvärtom högtryck. När arbetsmarknaden viker vill fler studera. Vi ser också att flera kommuner satsar på kultur och idrott – kanske som en reaktion på oron i omvärlden?

Nytt verktyg: Rumskalkylator
Sammantaget finns det ett stort intresse hos beställarna att se om sina hus, så att de används på bästa sätt. Till deras hjälp finns strategisk lokalplanering, en tjänst hos FOJAB där kunder med stora fastighetsbestånd får vägledning i form av övergripande strategier. Det kan handla om lokalförsörjningsplaner och kapacitetsutredningar, både på kommunnivå och fördjupningar.

– Nu har vi också utvecklat ett verktyg som kallas Rumskalkylatorn, som handlar om att bedöma det faktiska lokalbehovet i olika utbildningsmiljöer. Kvadratmeter är den mest kostnadsdrivande faktorn och genom att maxa användningen kan vi minimera ytan, säger Charlotte.

Rumskalkylatorn är baserad på läroplanen, som anger hur många undervisningstimmar varje elev har rätt till i respektive ämne. Dessa timmar översätts i lokalyta. För universitet och högskola, som inte har en läroplan på samma sätt, utgår verktyget istället från rumsbokningssystemet.

– Det är inte klokt hur dåligt utnyttjade lokalerna är på många högre lärosäten! Man betalar hyra för rum som står tomma större delen av tiden. Samtidigt finns det behov av lokaler som svarar upp mot dagens krav på utbildningsmiljöer. Jag skulle önska mer samarbete mellan verksamheterna och fastighetsägarna. Det finns mycket att vinna för båda parter, säger Charlotte.

Strategisk nybyggnation
Tiden för nybyggnation är dock förbi, menar hon, av både klimatmässiga och ekonomiska skäl. Charlotte och kollegorna på FOJAB arbetar med att ta bort det som fungerar dåligt och skruva på det som finns. Måste man ha en aula om den bara används vid terminsstart och -slut? Behövs flera olika speciallab eller kan vi skapa ett multifunktionellt lab? Är det befogat föreslås strategiska nybyggnationer.

– Det kan tyckas enkelt, säger Charlotte, men att få till en fungerande helhet är en komplex uppgift som kräver erfarenhet. Det är som ett kirurgiskt ingrepp, exakt rätt lösning på exakt rätt plats.

Satsa på kvalitet
När det är kärva tider är det viktigt att kunna krama det mesta ur förutsättningarna. Charlotte Kristensson upplever att det finns ett stort intresse från beställarna att inte bara tillgodose funktioner och tekniska krav, utan också satsa på kvalitet.

– Nu är helt rätt tid att fokusera på kvalitet och få mer arkitektur för pengarna. På FOJAB skapar vi värden som ger det där extra, som gör att beställaren får ut maximalt av det som byggs. Vi har stort kompetens när det gäller att exempelvis arbeta med barn och unga. Vi kan skapa gränsöverskridande mötesplatser, rum som öppnar upp för en flexibel användning och inkluderande platser som lockar till rörelse. Eller bara en miljö som ger studiero, trygghet, inspiration.

För alla plånböcker
Det är inte så att mer pengar automatiskt ger bättre arkitektur, poängterar hon.

– Vi anpassar förslaget efter plånboken – men det innebär att vi vill veta entreprenadkostnaden för hela projektet i förväg. Det är ett förhållningssätt som både ger oss bättre förståelse för entreprenören och gör att vi kan hjälpa kunden att få ihop kalkylen utan att behöva tumma på viktiga kvaliteter.

Hör av dig till Charlotte!
E-post: charlotte.kristensson@fojab.se
Mobil: +46 727 18 88 44

Omvandlingen av Hornsbergskvarteren på Kungsholmen går in i en ny fas när ytterligare två kvarter nu varit på samråd. FOJAB har gestaltat ett elegant kontorshus åt NCC PD i det ena kvarteret och bostäder åt AB Borätt i det andra.

I Hornsbergskvarteren – området invid Kristinebergs idrottsplats där det tidigare låg en bussdepå – ska byggas bostäder, idrottshallar och kontorslokaler. FOJAB är inblandat i tre av kvarteren: Åt Skanska har ritats kontorshuset Olivin på den så kallade triangeltomten. Det började byggas under 2024 och har planerad inflyttning 2027. I den plan som nu varit på samråd har FOJAB gestaltat ett kontorshus om cirka 9000 m2 samt en del av ett bostadskvarter med 79 lägenheter.

Det nya kontorshuset utgör en betydande del av kvarter 1. Byggnaden spänner längs hela Nordenflychtsvägen och bildar en kraftfull och pampig front mot gatan. Gestaltningen är samtida men med förankring i den äldre industriarkitektur som funnits på platsen, och som till viss del finns kvar, samtidigt som den anpassar sig till sig den klassiska stenstaden.

– Den stora volymen och hur den på ett elegant vis förhåller sig till stadsrummet knyter an till klassiska kontorshus i Stockholms innerstad, som HSB-huset på Fleminggatan och Esselte-huset på Vasagatan, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I kontorshusets sockelvåning finns plats för utåtriktade verksamheter som ger liv och rörelse i gatuplan.

Kvarter 2 är ett bostadskvarter där FOJAB ritat den södra delen åt AB Borätt. Kvarteret har en tydlig indelning i bas, kropp och krön med indragna takvåningar.  Bottenvåningen är generös och innehåller en stor del lokaler som bidrar till att aktivera gatan. Gestaltningen varierar trapphusvis men håller sig inom den klassiska stenstadens logik. Skalan är högre mot Nordenflychtsvägen och lägre in mot kvarterstorget.

H55-paviljongen, ritad till stadsmässan i Helsingborg 1955, blir arkitektkontor. I januari 2026 flyttar FOJABs Helsingborgskontor in.

H55-paviljongen ritades av arkitekten och formgivaren Carl-Axel Acking till stadsmässan 1955. Tre exemplar byggdes upp ute på vågbrytaren Parapeten i Helsingborgs hamn och monterades ner efter mässan. 1999 var det dags för en ny stadsmässa, H99. En kopia av den ikoniska paviljongen byggdes upp på piren och har fått stå kvar sedan dess.

Paviljongen ägs av Helsingborg stad och har under årens lopp hyrts ut för olika typer av verksamheter. Bland annat har den använts som restaurang, festlokal och utställningslokal. På senare år har den dock stått mestadels tom och staden har letat efter en passande hyresgäst.

– Vi fick frågan från Helsingborgs stad om vi ville flytta in i H55-paviljongen, och det är en chans vi förstås inte kunde tacka nej till. Det är en helt unik byggnad med utsikt åt fyra håll, väl synlig från stadens centrum. Det blir en fantastisk arbetsmiljö och en perfekt lokal för att ta emot kunder och ordna externa evenemang, som exempelvis våra arkitektursalonger, säger Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef på FOJAB i Helsingborg.

FOJAB har funnits i Helsingborg i 10 år. Medarbetarna arbetar nära kollegorna på de övriga kontoren i Malmö, Stockholm och Göteborg, men med extra kännedom om marknaden i nordvästra Skåne, delar av Halland och Småland. Med de nya lokalerna kommer bättre möjligheter för Helsingborgskontoret att växa.

Paviljongen kommer att anpassas interiört av FOJAB för att den ska bli ett modernt, funktionellt och välkomnande kontor för såväl medarbetare som för kunder och besökare. Preliminär inflytt är årskiftet 25/26.

Vad har filmhjälten Rocky med ett mobilitetshus i Malmö att göra? Ansvarig arkitekt Haydar Alward på FOJAB berättar om gestaltningsidén bakom Parkside, som nu invigs.

I den första Rockyfilmen springer skådespelaren Sylvester Stallone uppför de 72 stegen till Philadelphia Museum of Art. Boxarens slutspurt på morgonens löprunda. En underdog som tar sig upp och blir en vinnare.

Nu har trappan från den berömda filmscenen fått en pendang i Malmöstadsdelen Hyllie, i det nybyggda mobilitetshuset Parkside. Längs ena fasaden går en lång trappa.

– Det har varit en dröm sedan tonåren att kunna avsluta löprundan likt Rocky. Här kan nu Malmöbor springa uppför trappan och känna sig som vinnare, säger Haydar Alward, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Parkside ligger intill den stora Hyllievångsparken och trappan blir som en förlängning av grönområdets promenad- och löparslingor. Den leder hela vägen upp till ett utomhusgym på taket med milsvid utsikt över bland annat Öresundsbron.

– Träningsredskapen är valda utifrån att så många möjligt ska vilja använda dem, oavsett ålder, kön och erfarenhet, berättar Haydar. Gymmet ska vara öppet från tidigt till sent och är gratis för alla att använda.

Mobilitetshuset är tänkt att bli en knutpunkt för de boende, besökande och arbetande i området. För att öka folklivet, trevnaden och tryggheten finns en butikslokal i bottenplan.

Och det finns fler hållbarhetsambitioner med Parkside utöver de sociala. Mobilitetshuset ska vara en klimatsmart nod för hållbar mobilitet. Hälften av de drygt 430 parkeringsplatserna har förberetts för elbilsladdning. Energin är lokalt producerad från solpaneler på fasader och tak. Solcellerna är kopplade till ett fastighetsbatteri som bidrar till elförsörjningen i kvarteret och kapa effekttopparna i elnätet.

Såväl beställaren Parkering Malmö som entreprenören Byggfirman Otto Magnusson och arkitekten FOJAB är medlemmar i LFM30, Malmös lokala branschnätverk för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Den gemensamma ambitionen var att Parkside skulle understiga LFM30:s gränsvärden för en klimatneutral parkeringsanläggning. Det lyckades bland annat genom att använda klimatförbättrad betong, trä och återvunnet stål.

– Gränsvärdet är 170 kg CO2e/kvm BTA. Vi landade på 165, säger Haydar Alward.

Ett nytt bostadsområde som refererar till såväl Ralph Erskine som Frank Lloyd Wright – FOJAB står bakom ett av de utvalda förslagen för Ekerö Strand åt Wallfast efter parallella uppdrag.

På Ekerö, 25 minuter från centrala Stockholm, ska det nya bostadsområdet Ekerö Strand växa fram. Här ska byggas runt 550 nya bostäder, en förskola och en strandpromenad. Wallfast bygger ungefär hälften av de nya lägenheterna.

Detaljplanen för Ekerö strand är osedvanligt styrd. Kommunen har velat försäkra sig om att den nya bebyggelsen harmonierar med Ekerö centrum, som ritades av Ralph Erskine och stod klart 1991.

– De många och detaljerade kraven i detaljplanen kommer ur en önskan att bryta ner skalan på de större volymerna. Man vill ge husen samma brokiga, småskaliga uttryck som Erskines, säger Cage Copher, arkitekt på FOJAB. Det har varit en utmaning, men vi har hittat en harmonisk gestaltning som uppfyller alla krav och känns som Ekerö.

I det parallella uppdraget ingick hyresrätter och bostadsrätter i kvartershus, lamellhus och punkthus. FOJAB kommer att arbeta vidare med två av de fyra fastigheter som ingick i det parallella uppdraget, och har också fått landskapsuppdraget. Samma tydliga volymuppdelning för att skapa logik och läsbarhet återfinns i både lamellhus och punkthus, men uttrycket skiljer sig åt.

– Punkthusen har inte samma gestaltningskrav i detaljplanen. De har mer av en Frank Lloyd Wright-känsla över sig, med stora glasade balkongpartier och fönster över hörn. De ligger väldigt vackert intill skogen och vi ville ge dem lite mer naturkänsla än lamellhusen som vetter mot centrumet, säger Cage Copher.

Tre olika lägenhetstyper skjuter ut i olika riktningar för att maximera utsikten. Varje vardagsrum har fönster åt tre olika håll. Balkongerna har en inglasad del och en utan. Även lamellhusen har fina dagsljuskvaliteter och möjlighet att dela ett större sovrum i två mindre rum.

Husen avses byggas med stomme av KL-trä.

Jens Larsson, affärsområdesansvarig på FOJAB för Kommersiella fastigheter, om att se potential i det dysfunktionella och vara en partner till kunden hela vägen från vision till verklighet.

Vad omfattar affärsområdet Kommersiella fastigheter?

– Det är ett stort paraply som täcker våra kompetensområden kontor, handel, hotell, byggnadsvård, transformation och fastighetsutveckling. Dessutom angränsar det stadsutveckling och har också många beröringspunkter med inredning.

– Något som förenar är att vi arbetar med starka koncept för att skapa platser och attraktion för dem som nyttjar byggnaderna; för hyresgästerna, hotellgäster och butiksbesökare. När vi jobbar närmare tillsammans blir det lättare att hitta synergier som skapar värde för våra kunder.

Hur har affärsområdet utvecklats de senaste åren? 

– Idag handlar mycket om att utveckla det befintliga. Det är mer sällan vi får nybyggnadsprojekt numera – och det är förstås som det ska vara. Man bygger om eller bygger till, opererar i en befintlig miljö. Det passar mig personligen väldigt bra att jobba så, att se möjligheter och potential i det dysfunktionella och förvandla det till något bra.

Hur ser utvecklingen ut framåt?

– Utmaningarna ser lite olika ut inom affärsområdet. Kontor har haft tuffa tider sedan pandemin, och lågkonjunkturen på det gör att ineffektiva kontor i sämre lägen har det extra svårt. Ett kontor idag behöver vara superattraktivt ur väldigt många aspekter för att kunna konkurrera. Hotellbranschen har återhämtat sig bättre och resandet till och inom Sverige ökar med fokus på hälsa och upplevelse snarare än business. Konjunkturen förändrar också våra köpmönster, vilket påverkar detaljhandeln.

– Samtidigt är lågkonjunktur en slags högkonjunktur inom fastighetsutveckling. Man ser över sina fastigheter och många fastigheter byter också ägare. Då gäller det att vara på hugget, när nya ägaren vill göra förändringar. På FOJAB sitter vi inte och väntar på uppdrag. Vi förekommer, föreslår och vägleder våra kunder till en bra affär.

Vad kan FOJAB erbjuda (som ingen annan kan) inom ditt affärsområde?

– Utöver specialistkunskap inom segmenten kontor, hotell och handel har vi en stor bredd av erfarenheter i teamet inom cirkulärt byggande och transformation, med ett helhetserbjudande inom återbruk. Vi har koll på kulturmiljöfrågor, byggnadsvård och stadens logik. Som kund får man tillgång till kontorets samlade kompetens.

– Vi är en partner hela vägen. Vi hittar möjligheter i detaljplaner och fungerar som rådgivare i tidiga skeden. Vi gör exploaterings- och volymanalyser, klimatberäkningar, dagsljusberäkningar. Vi genomför fastighetsbesiktningar, due diligence, vid fastighetsköp och utreder varje fastighets fulla potential. Vi gör hyresgästanpassningar och arbetar med placemaking.

– Men det allra viktigaste är att vi kan kombinera de innovativa idéerna med stor erfarenhet av projektering och bygg. Och det handlar inte bara om att maxa kvadratmetrar, utan lika mycket om att skapa attraktiva, hälsosamma, goda miljöer. Vi vet hur man realiserar visionerna och skapar värde över tid.

Vill du veta mer? Hör av dig till Jens!
E-post: jens.larsson@fojab.se
Mobil: +46 761 65 61 63