Kvarter 8 på Nobelberget, som FOJAB ritat åt Atrium Ljungberg, har röstats fram som vinnare av 2023 års stadsbyggnadsutmärkelse i Nacka.

Stadsbyggnadsutmärkelsen premierar vackra, spännande och intressanta byggnadsverk och platser i Nacka. Kvarter 8 ligger på toppen av Nobelberget och har en framträdande roll i framväxten av en ny stadsdel i Sickla med 500 bostäder och plats för handel och kontor.

Platsen på berget har fått inspirera gestaltningen. Solljus och utblickar har noga studerats för att omgivningens kvaliteter i lägenheter och i den yttre miljön verkligen tas till vara. Nacka kommun lyfter i sin motivering fram hur de gemensamma och privata rummen samverkar i gatumiljön, mönsterverkan i fasadernas skifferplattor och de inbjudande entréerna.

– I år har vi en tydlig vinnare som på ett smakfullt sätt bidrar till att stärka den arkitektoniska mångfalden i Nacka. Fasadernas skifferplattor har monterats på ett sätt som skapar variation och ett fasadspråk som lyfter omgivningen, säger miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Johan Krogh (C).

– Vår vardagsarkitektur är så viktig, att vi omges av kvalitet. Och här har vi jättefina exempel på kvalitativ vardagsarkitektur. Det är intressant med skiffer i olika färger på fasaderna som skapar variation och omsorg, säger Nacka kommuns stadsarkitekt Nina Åman.

– För att ett projekt ska bli riktigt bra krävs alltid en ambitiös beställare och en bra dialog. I Nobelberget kv 8 har vi tillsammans med Atrium Ljungberg workshoppat fram koncept för gestaltning, planlösningar och inredning. Vi vill också lyfta den tydliga vision för hela Nobelberget som Atrium Ljungberg arbetat fram. Det var lätt att gilla den och haka på. Vi är stolta över att ha bidragit med en del av utvecklingen kring Nobelberget och glada för att det blev så bra. Det är också extra kul att det uppskattas av Nackaborna, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Priset delades ut vid en ceremoni i Nacka kommuns stadshus.

Förr: en nergången verkstad och tvätthall. Nu: ett modernt kontor proppfullt med charm. FOJAB har hjälpt fastighetsbolaget Hamiltone Fastigheter att ge nytt liv åt en sliten industribyggnad i Markaryd. 

Personalen var gråtfärdig när vd Elijah Hamilton presenterade sin idé, att omvandla den skruttiga baracken till företagets nya huvudkontor.

Arkitekt Anders Lundin på FOJAB blev däremot entusiastisk.

– Vi såg potentialen direkt. Det här skulle kunna bli fantastiska lokaler med en helt unik känsla. Det var också i linje med hur vi vill arbeta på FOJAB: att slippa riva och istället använda och utveckla befintliga strukturer och vända dem till sin fördel.

Utgångsläget var en industrifastighet på 22 000 kvadratmeter vid infarten till småländska Markaryd. En stor asfalterad plan med några olika lager- och verkstadsbyggnader som tidigare använts av Vägverket.

– Byggnaden var förfärlig, både invändigt och utvändigt. Mörk och trång, berättar Elijah Hamilton.

Ambitionen från arkitekt och fastighetsägare var ändå att göra så få ingrepp som möjligt och låta verkstadskänslan finnas kvar.

Ytskikten har bytts, tak och golv tilläggsisolerats, bergvärme och solceller installerats. Tvätthallens stora dörrar har gjorts om till glaspartier och de befintliga fönstren sågats ner till fullhög storlek.

Den gamla tvätthallen har förvandlats till en modern co-working-miljö med både öppna ytor och rum där det går att stänga om sig. I byggnadens mitt, i det som tidigare var verkstaden, finns ett stort socialt rum med braskamin, soffgrupp och ett stort bord där alla får plats. Som ett vardagsrum fast i kontorskläder.

Byggnadens historia är tydligt närvarande. Många detaljer finns kvar, som en gammal travers i taket, ett stort elskåp, ett arbetsbord och en skrivmaskin. Kontorsinredning från det förra kontoret har fått följa med, medan de sociala ytorna, mötesrum, entré och andra öppna ytor har inretts med second hand-möbler.

– Inredningen är lokalt förankrad med en jordnära färg- och materialpalett som hämtat inspiration från den småländska skogen intill. Det stora matbordet är tillverkat av en ek som vuxit inte långt från platsen. Några av möblerna är lokalt producerade från en möbeltillverkare med fabrik i Markaryd, berättar Kristin Henriksson, arkitekt på FOJAB som har ansvarat för inredningen.

Hamiltone Fastigheter flyttade in i januari och ytterligare två företag hyr in sig. Men det finns plats för fler och nyfikenheten på ombyggnaden är stor.

– Vi har skapat något som inte fanns tidigare på den här platsen eller ens i den här trakten. Det tar lite tid att bygga upp varumärket kring byggnaden, men vi hoppas kunna räkna hem investeringen när kontoret är fullt uthyrt, säger Elijah Hamilton.

Hur ser affären ut för den som vill transformera hellre än att bygga nytt?

– Affärsidén är att ta något gammalt som ingen vill ha och förvandla det till något som många fler vill ha och är beredda att betala för. I det här fallet hade vi låga ingångsvärden som gjorde det möjligt att ta kostnaderna. Visst innebär det mer jobb att omvandla en befintlig byggnad än att riva och bygga nytt, men i gengäld får man en miljö som är helt unik, säger Elijah Hamilton och fortsätter:

– Vi har fått ett kontor som är väldigt uppskattat av våra medarbetare, men också av våra besökare, kunder och samarbetspartners. Det är värden man behöver ta med i kalkylen, även om man kanske inte räknar hem dem initialt.

Efterfrågan på att transformera byggnader kommer bara att öka, menar Elijah Hamilton. Energiförbrukningen är en stor fråga för hyresgästerna. Det är svårare att hyra ut lokaler i det äldre beståndet som inte har uppdaterats med energieffektiva åtgärder.

– Fastighetsägare som sitter med energislukande byggnader kommer antingen att behöva sälja till någon som kan ställa om dem, eller göra det själva, säger han.

Det finns säkert fastighetsägare som kan rygga för merarbetet och kostnaderna med renovering och transformation, tror Elijah Hamilton, i synnerhet om man själv inte direkt kan se potentialen.

– Fastighetsägare är generellt inte så visionära, säger han. Man förvaltar snarare än förändrar. Men jag vill verkligen uppmana andra fastighetsägare att ta hjälp av någon som kan!

– Det finns nog en hel del fastigheter som ägarna inte tror är värda något, men som kan bli helt unika platser som folk är beredda att betala mycket för. Här har vi som arkitekter ett tränat öga och en särskild kompetens att se möjligheterna, säger Anders Lundin på FOJAB.

Hur mycket kan mängden grönska öka i våra städer? FOJABs nya verktyg Treeable baseras på 3-30-300-regeln och identifierar var nya träd kan planteras för att uppnå en högre krontäckningsgrad i befintlig stadsmiljö.

Träd och grönska får människor att må bra. Närhet till grönområden är starkt kopplat till minskad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, förtida dödsfall och stressrelaterade sjukdomar. Grönska är också viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, fördröjer vattenmängder vid regn och förbättrar luftkvaliteten.

I många städer ser man nu över mängden grönska och möjligheterna att öka antalet träd inte bara när nya områden planeras utan även i befintliga stadskvarter. Arkitektkontoret FOJAB har utvecklat en metod och ett digitalt verktyg för att identifiera mark som lämpar sig för trädplantering och som skapar förståelse för vilka faktorer som hindrar respektive gynnar grönska. Verktyget tar hänsyn till ledningsstrukturer under mark, nuvarande markanvändning och skyddsavstånd till byggnader, gator och ledningar.

Verktyget Treeable baseras på 3-30-300-regeln, ett mått på grönska som används i planeringen av hälsosamma städer. Den innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från varje hem, skola och arbetsplats, varje stadsdel ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och det ska vara max 300 meter till ett grönområde från varje bostad.

Treeable har bland annat testats i en studie av tre stadsdelar i Malmö. Studien visar att det finns gott om ytor centralt i städerna som gatuparkeringar, gräsmattor och restytor som med enkla medel kan planteras med träd. FOJAB presenterar förslag på insatser som ökar graden av grönska och var träden bör placeras för att vinsterna ska bli som störst. Även lösningar som att helt bygga om gator och ta bort all markparkering analyserades, för att se vad det skulle kunna innebära för krontäckningspotentialen.

– Det finns väldigt många intressen i den täta staden och träden hamnar ofta i kläm. Studien som gjordes i Malmö både visade på möjligheterna att ändra hur vi arbetar och identifierade de ytor som faktiskt finns tillgängliga för trädplantering, säger Patrick Bellan, trädspecialist på fastighets- och gatukontoret i Malmö.

FOJAB har även jämfört Malmös styrande regler för trädplantering med Amsterdam, Berlin och New York, tre täta städer som är betydligt grönare än Malmö. Alla tre har mindre skyddsavstånd till ledningar, byggnader och gator än Malmö, vilket visar att det finns goda möjligheter för Malmö stad – och sannolikt andra svenska städer – att öka grönskan.

Malmöstudien visar också hur viktigt det är att tänka in grönska tidigt när man planerar nya stadsdelar.

– Vår analys visar att man relativt enkelt kan öka krontäckningsgraden i befintliga centrala stadsdelar. I planeringen av nya stadsområden måste vi dock se till att träden prioriteras mycket högre och tidigare i processen – långt före bilar och parkeringar, säger Malin Ingemarsdotter, landskapsarkitekt på FOJAB.

Vill du veta mer om Treeable? Kontakta:

 Magdalena Hedman
e-post: magdalena.hedman@fojab.se
tel: +46 708 47 05 50

Malin Ingemarsdotter
e-post: malin.ingemarsdotter@fojab.se
tel: +46 733 23 26 25

Mobilitetshuset Hyllieäng är en av fem finalister till Malmö Stadsbyggnadspris 2024. Med sin fasad av spillmaterial och återbruk från närområdet utforskar FOJAB vad en estetik för vår tid kan innebära.

FOJABs och beställaren Parkering Malmös gemensamma ambition med mobilitetshuset Hyllieäng är undersöka och utmana gränserna för återbruk. Materialet till fasaden är i huvudsak hämtat utanför byggbranschen och samtidigt superlokalt, det vill säga inom Malmö.

– EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efterlyst en ny estetik för vår tid, som förenar stil med hållbarhet. Med Hyllieäng utforskar vi vad en sådan estetik kan innebära. Istället för designprincipen form follows function har vi provat ett nytt angreppssätt, nämligen form follows avaliability. Det är förstås väldigt roligt att Malmö stad uppmärksammar och uppskattar det med den här fina nomineringen, säger Petra Jenning, ansvarig arkitekt för Hyllieäng och utvecklingschef på FOJAB.

Den 2 400 kvadratmeter stora fasaden består av paneler av glas som tidigare satt på lärarhögskolan Orkanen och rostfria plåtar med laserskurna mönster som är skrotavfall från den lokala tillverkningsindustrin. De böljande ytterväggarna i markplan är klädda med en fjällpanel av återbrukade plåtar, som är spillmaterial vid produktionen av plattvärmeväxlare. Fasaden ska också gå att demontera och materialet användas ännu fler gånger.

Stadsbyggnadspriset delas ut till arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt som är hållbara, inkluderande och vackra livsmiljöer. Vinnaren koras i september.

Likt en skimrande grön juvel ska Olivin glänsa som ett av Stockholms mest attraktiva kontorshus. Nu är de sista besluten fattade kring gestaltningen av den veckade fasaden. FOJAB har ritat kontorshuset på den så kallade triangeltomten på Kungsholmen åt Skanska efter parallella uppdrag.

Spaden har satts i marken i Lindhagenskvarteren på nordvästra Kungsholmen, en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Området ska bindas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur och tidigare åtskilda öar av bebyggelse knytas närmare varandra.

Här spelar det nya kontorshuset Olivin en viktig roll. När den triangulära tomten med Essingeleden på ena sidan, Lindhagensgatan på den andra och bostadshus på den tredje sidan nu bebyggs läggs en saknad pusselbit äntligen på plats.

– Gaturummet har varit trasigt med en lucka på Lindhagensgatan som Olivin läker samman. Gatan får mer esplanadkaraktär med levande fasader på båda sidor – så som Albert Lindhagen från början avsåg i stadsplanen från 1870-talet, säger ansvarig arkitekt Ylva Åborg på FOJAB.

Olivin blir en stolt märkesbyggnad som fungerar som en samlande nod för området. En tydlig målpunkt med innehåll som lockar både verksamma och besökare och skapar nya flöden i staden. Olivin är en byggnad för arbete, umgänge och rekreation med arbetsplatser, sociala ytor, bastu och takterrasser. Entrévåningen bjuder in folklivet längs Lindhagensgatan med publika lokaler i bottenplan. Kontoren börjar en nivå upp men sipprar ned i entréplanet med delade ytor och verksamheter som skapar en aktiv byggnad och ett tryggare gaturum.

– Byggnadens formspråk har en koppling både till den historiska stadsplanen och till platsens triangulära form. Gestaltningen är avskalad och stringent men med moderna och lekfulla inslag – en slags modern jugend som tar med sig naturen in i gestaltningen och som knyter an till tiden då Lindhagensgatan anlades, berättar Ylva Åborg.

Inspiration hämtas från den gröna stenen olivin och dess kantiga, lite vassa form. Prismat som geometrisk figur återkommer i alla skalor, i veckningar och reliefer på fasaden och i uppdelningen av den 23 000 kvadratmeter stora volymen i flera mindre enheter. Byggnaden är högre mot Essingeleden medan den trappas ned mot den småskaliga bebyggelsen i sydost. Hörnen kapas för att skapa en mer inbjudande form som förhåller sig bättre till Stockholms klassiska byggnadsordning.

– Och även om skalan bryts ned ska byggnaden uppfattas som en monolit och de olika delarna som en helhet, säger Ylva Åborg.

Skanskas ambition är miljöcertifiering enligt LEED Platinum. Delar av stommen kommer att byggas i trä. Huset ska vara inflyttningsklart 2026.

Det svenska arkitektkontoret FOJAB ska hjälpa Reykjavik stad att sätta en ny standard för hållbar stadsutveckling på Island. Nu inleds arbetet med att utforma stadsdelen Keldur.

FOJAB och Ramböll tog förra året hem segern i en öppen internationell tävling med förslaget Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite. Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en strukturplan och utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik, som ska utmärkas av en attraktiv urban struktur, hållbar stadsutveckling och klimatneutralitet i samklang med naturen och landskapet på platsen.

Nu tas nästa steg. FOJAB har tilldelats hela planeringsuppdraget. I ett första skede ska tävlingsförslaget fördjupas och förfinas i en utvecklingsplan och riktlinjer för gestaltningen tas fram i en designmanual. Flera utredningar ska göras för att säkerställa att de ambitiösa klimatmålen nås.

Island ska vara klimatneutralt till 2040. För detta krävs bland annat en omställning av trafiken, då många idag är beroende av bilen. Här ska den nya stadsdelen Keldur leda vägen för en hållbar livsstil. Området kommer inom några år att trafikeras av ett nytt trafiksystem för snabbussar, Borgarlína, som förbinder Keldur med centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet.

Tävlingsförslaget bygger på en tät och flexibel stadsstruktur med närhet till naturen, universitetet och city. I förslaget fanns också strategier för att få till en social mix i stadsdelen. Bebyggelsen har en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad.

– Skola och service ska finnas på gång- eller cykelavstånd i Keldur. Till jobbet tar man med fördel bussen. Det ska vara enkelt, härligt och självklart att göra hållbara vardagsval. På FOJAB finns en stor expertis när det gäller hållbar stadsutveckling, både kring mobilitet och att skapa attraktiva miljöer, som vi ser fram emot att dela med oss av till Reykjavik, säger ansvarig arkitekt Magdalena Hedman på FOJAB.

Hur kan idrottshallar göras mer inkluderande och mångfunktionella så att fler lockas att röra på sig? Det ska arkitekter på FOJAB undersöka ihop med Malmö stad, forskare, användare och kulturutövare. Forskningsprojektet Rörelsepoesi finansieras av Formas.

Fysisk aktivitet är avgörande för en god och jämlik hälsa. Samtidigt rör vi oss generellt allt mindre, och klyftan växer mellan dem som är fysiskt aktiva och dem som inte är det. Byggnader och platser för idrott finns på många ställen i våra städer och samhällen och borde vara viktiga och attraktiva platser och allas angelägenhet. Men långt ifrån alla använder dem. Problematiken handlar till stor del om brist på väl fungerande ytor, snarare än brist på ytor.

Rörelsepoesi är ett samarbete mellan arkitekter på FOJAB, forskare inom idrottsvetenskap, mångfaldsfrågor och platsutveckling på Malmö och Lunds universitet samt fritidsförvaltningen på Malmö stad. Projektet har beviljats finansiering från Formas inom utlysningen Gestaltad livsmiljö för hälsa och välbefinnande.

Tillsammans med konstnärer, kulturutövare och inte minst de som använder – eller inte använder – platserna idag ska man undersöka hur en innovativ och sinnlig gestaltning kan tillföra nya värden till traditionellt utformade idrottsmiljöer och öppna upp för en bredare och mer inkluderande användning.

– Det finns ett stort behov av miljöer för idrott och vi vill behålla den idrottsliga funktionen. Men vi ser också ett behov av att problematisera idrottsmiljöernas gestaltning som ofta är utformade utifrån vissa normer och förväntningar. Genom att addera fler värden kan fler lockas till rörelse, säger Emma Pihl, projektledare för Rörelsepoesi och arkitekt på FOJAB.

Projektet ska skapa och sprida kunskap om nya sätt att utforma idrottsmiljöer så att de kan bidra till ökad fysisk aktivitet för alla, inte minst för grupper som inte rör sig så mycket idag.

– Andelen barn och unga som är aktiva i idrotter bör öka och idrottandet är också till stora delar ojämlikt fördelat, sett till både socioekonomi och kön. Genom att ta nya steg i utvecklingen av våra idrottsytor försöker vi nå ett mer jämlikt och tillgängligt fritidsutbud, säger Thomas Sterner, avdelningschef på fritidsförvaltningen i Malmö stad.

Många hallar runtom i landet står inför renovering och en målsättning med projektet Rörelsepoesi är också att visa på hur man genom transformation och förädling av det som redan finns på ett hållbart sätt kan skapa miljöer som öppnar upp för fler användningsområden, funktioner och användare, snarare än att bygga nytt.

Vinsterna handlar inte bara om förbättrad fysisk hälsa.

– Genom att göra idrottsmiljöerna mer lockande för fler kan vi i förlängningen också minska ensamhet, öka sociala kontakter, öka tryggheten och skapa mer levande och attraktiva städer, säger Emma Pihl på FOJAB.

Vad är ett hållbart kontor? Är det klimatmässigt rimligt att ha en egen kontorsplats och samtidigt sitta hemma halva arbetstiden? Hur kan gestaltningen bidra till att öka kreativiteten och effektiviteten? Vi tog ett snack med Anders Eriksson Modin, hållbarhetschef och arkitekt på FOJAB, om framtidens kontor.

Spotify lämnar flera av sina lokaler i Stockholms innerstad, rapporterade Fastighetsvärlden i mars. Orsaken är dels en ekonomisk besparing, dels att företaget efter covidpandemin är frikostigt med distansarbete för sina anställda.

Frågan om kontorets framtid har blivit högaktuell efter pandemin. Att arbetsgivare förväntas tillhandahålla kontorsplatser åt anställda som arbetar hemifrån en del av veckan är inte bara dålig ekonomi, utan också klimatmässigt tveksamt. Dubbla arbetsplatser driver yta, vilket innebär ett större klimatavtryck.

Hur mår egentligen kontoret? Är det kontorets död vi ser framför oss?

– Det fanns en föreställning under pandemin att kontoret skulle förlora sin mening. Men jag tror inte att kontoret är dött. Det har tvärtom aldrig varit så betydelsefullt. Men det bygger på att man kan skapa attraktiva miljöer som berör, menar Anders Eriksson Modin, arkitekt med ansvar för affärsområde kontor på FOJAB och hållbarhetschef.

Gestalta för kreativitet
– Lärdomen efter covid är att de mellanmänskliga mötena är jätteviktiga för kreativiteten, fortsätter han. Visst kan vi jobba effektivt hemma, det visade vi under pandemin, men kvaliteten blev lidande. De spontana tvåminuterskonversationerna behövs för att bygga kvalitet i arbetet och kulturen på arbetsplatsen.

Att tvinga tillbaka medarbetarna till kontoret är ingen bra lösning, menar Anders. Här finns en viktig uppgift för arkitekterna: att skapa kontor som människor vill vara på, där idéer kan utbytas och relationer och tillit byggas.

FOJABs eget kontor i Malmö, Trikåfabriken dit man flyttade i mars 2022, är gestaltat för att maxa kreativiteten och de sociala interaktionerna. Entréer, fik och kaffemaskin är placerade så att man med fördel springer på varandra, snackar en stund, avhandlar viktiga och oviktiga saker. Här finns soffgrupper att fika i eller jobba från. Plats nog att ha julfest och after work. De fasta arbetsplatserna är utbytta mot flexibla för att stötta ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det finns också flera avskilda rum finns för möten och fokuserat arbete.

– Du kan få en enorm hävstångseffekt och öka effektiviteten i organisationen genom att utforma lokalen på rätt sätt, säger Anders.

Utgå från det befintliga
Framtidens hållbara kontor innebär också i större grad att utgå från det befintliga. Den gamla lösningen att riva och bygga nytt håller inte längre.

– Visst kommer vi att bygga nya kontor i framtiden, men inte i samma utsträckning. Vi behöver utveckla attraktiva lokaler i det befintliga beståndet. Det kan vara en utmaning, för en stor del av dagens bebyggelse är faktiskt inte speciellt attraktiv, säger Anders och pekar på exempelvis låg takhöjd, bristande teknisk standard, trista materialval och dåliga lägen.

Här stavas lösningen transformation, att hitta ett nytt innehåll som passar byggnaden.

– Bostäder fungerar bättre med låga takhöjder. Eller kanske hotell, eller en logistikcentral. Tar man bort ett bjälklag har man istället väldigt höga rum som kan bli ett bibliotek eller en konsertsal. Det handlar om att se bortom utmaningarna och omfamna förutsättningarna.

En långsiktig idé
Den som renoverar hellre än river för att hålla nere klimatavtrycket ställs inte sällan inför ett dilemma.

– Så fort du ska renovera något är det nyproduktionsskrav som gäller. Brandreglerna ska vi förstås inte ifrågasätta, men ska vi verkligen behöva riva ut en hel kontorsinredning från 1960-talet för att dörröppningarna är några centimeter för smala, säger Anders.

Han skulle gärna se att det fanns någon typ av rimlighetsklausul i Boverkets regler för ombyggnationer.

– Bara för att man uppfyller alla krav blir det inte automatiskt ett bra hus, påpekar Anders. Vi använder ibland ordet checkboxarkitektur. Det är vårt ansvar som arkitekter att se till att inte bara bocka av kraven utan också ha en idé om vad huset är till för, vad nyttan är för dem som visats där och hur byggnaden kan leva länge. Då blir det hållbart på riktigt.

Inte en studentkorridor och inte egna lägenheter, utan något däremellan. Nu invigs Villan på Helsingkrona nation i Lund med 65 nya studentbostäder, enligt ett koncept som FOJAB och nationen utvecklat tillsammans.

På Helsingkrona finns sedan tidigare traditionella korridorrum med delat kök i ”Huset” från 1958 och regelrätta studentlägenheter i det nyare ”Tornet”, som FOJAB ritat och som stod klart 2015. På nationen har dock på senare tid vuxit en önskan om en annan typ av boende. Efter pandemin fanns också ett uppdämt behov av social samvaro.

– Det kollektiva boendet var det som de allra flesta efterfrågade. Vi ville därför tillsammans med FOJAB ta fram ett ur både miljö och ekonomisk synpunkt hållbart boende, som skulle kunna fungera som ett komplement till våra omåttligt populära korridorsrum, berättar Sigge Meurling, kurator på Helsingkrona nation.

Nytt koncept
Det ledde fram till det nya konceptboendet ”Vänner för livet”. Boendeformen påminner närmast om storlägenheter med en modern mix av egna och delade utrymmen. Typologin är ny i Lund och det enda byggda exemplet i Sverige finns i Vallastaden i Linköping.

Villan på Helsingkrona nation är ett åttavåningshus med en tio-rums-lägenhet på varje plan. På den översta våningen finns en mindre variant av storlägenheten med fem rum. Varje student har eget sovrum, toalett och dusch, men delar på kök, matplats och vardagsrum. De generösa gemensamma ytorna med spektakulär takhöjd är integrerade i planlösningen på ett helt annat sätt än i den traditionella studentkorridoren. På balkonger finns odlingsutrymmen och på taket en gemensam terrass med milsvid utsikt. I bottenvåningen fungerar en restaurang som ett mjukt gränssnitt mellan studenterna och stadens övriga invånare.

Minskad materialåtgång
Utformningen av Villan underbygger möten och samvaro. Men lika viktig som den sociala hållbarheten är den ekonomiska och ekologiska.

– Storlägenheterna är extremt kompakta och viktade till fördel för de gemensamma ytorna. På så sätt kan vi minimera byggnadens fotavtryck och materialåtgång och därmed byggkostnad och hyra. Vi tror att studenter idag hellre betalar för kvalitativ, effektiv yta med smarta lösningar och gedigna material som håller över tid, säger arkitekt Mats Norrlid på FOJAB.

Fiffiga funktioner
I Villan finns flera fiffiga funktioner som platsbyggda möbler, infälld belysning och smart förvaring som ska ge minimalt slitage vid in- och utflytt, och som kräver mindre nyinköp för nyinflyttade studenter.

– Vi har alltid känt att FOJAB varit duktiga på att realisera de speciella förutsättningar och krav som ett studentboende kräver. Det gäller allt från materialval till unika lösningar som inte går att finna i vanliga bostadshus. Arkitekterna tog till sig våra erfarenheter och hade själva många idéer, då de arbetat med studentbostäder tidigare, säger Philip Ohlin, byggförman på Helsingkrona nation.

Från idé till slutbesiktning
FOJAB har fungerat som generalkonsult och ansvarig arkitekt åt Helsingkrona nation genom hela projektet och då ansvarat för att hålla samman konsultgruppen, från detaljplan till upphandlingen av byggentreprenör. Därefter som gestaltningsansvarig arkitekt hela vägen till slutbesiktningen.

– Vi hade aldrig nått så långt med projektet om vi inte kunnat kombinera ett fantastiskt samarbete med Helsingkrona med förtroendet att hålla samman projekteringen från början till slut, säger arkitekt och generalkonsult Mattias Hedberg Ek på FOJAB.

Uppgraderad teknik
Vid uppförandet av Villan gjordes samtidigt en omfattande översyn av det befintliga Huset från 1950-talet, ritat av Sten Samuelsson. Tekniska installationer byttes ut och de båda byggnaderna integrerades tekniskt för att möta moderna drift- och energikrav. På så sätt kan Helsingkrona nation minska sitt klimatavtryck ytterligare.

Fakta
Yta: Cirka 2500 m² BTA
Antal boende: 59–65 studenter
Helsingkronas uppdragsansvarige: Peter Runnerström
Ansvarig arkitekt och generalkonsult: Mattias Hedberg Ek, FOJAB
Bitr ansvarig arkitekt: Mats Norrlid, FOJAB
Totalentreprenör: Thages

En radhuslänga utöver det vanliga. FOJAB vann uppdraget att rita sju exklusiva bostäder åt CA Fastigheter intill en nyanlagd kanal i Lomma.
– Vi har gjort en modern och optimerad tolkning av den gamla stora villan, säger Mikael Pettersson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Försäljningen har startat för Trident Row – sex radhus och ett friliggande hus som byggs i utkanten av Lomma hamn. Det är en plats rik på kontraster mellan bebyggelse och natur, land och vatten, nytt och gammalt. Husen har formgivits för att maximera platsens kvaliteter, fint förankrade i Lommas historia.

– FOJABs förslag i de parallella uppdragen golvade oss verkligen! Projektet är extremt välritat och genomtänkt utifrån platsens förutsättningar. Jag vågar påstå att de här sju bostäderna saknar motstycke i hela Skåne, säger Remus Cismas, regionansvarig för CA Fastigheter i Skåne.

Upplevelsen av rymd har varit vägledande för utformningen. Bostäderna uppfattas inte som radhus, utan som fristående hus med ljus från alla väderstreck, långa siktlinjer mot omgivningarna och fri passage från gatan till trädgården och ner till den egna båtbryggan vid kanalen som ansluter till Höje å.

– Vi har arbetat med volymernas placering och fasadöppningar så att man kan röra sig i och runt huset och få villakänslans rymlighet och avskildhet. Och bästa möjliga ljusförhållanden från morgon till kväll, både inomhus och utomhus, säger arkitekt Mikael Pettersson.

Materialval och detaljering hämtar inspiration från platsens äldre historia och Lomma som tegelbruksort, snarare än från den nyare bebyggelsen i den närliggande hamnen. De vackert hantverksmässigt murade tegelfasaderna i olika gula nyanser relaterar till gatuhusen inne i centrum. Spröjsade fönster för tankarna till gamla fabriksbyggnader.

– Trident Row är exklusivt i skala och volymhantering, men samtidigt lågmält och äkta med en koppling till det gamla. Det kommer att bli en värdig representant för kommunen, säger Mikael Pettersson.

Byggnationen förväntas påbörjas mot slutet av året, och det förväntas ta cirka 18 månader att färdigställa villorna och den tillhörande kanalen.

Från den 1 mars är Anders Eriksson Modin hållbarhetschef på FOJAB. Petra Jenning, tidigare innovationsledare med starkt fokus på digitalisering, tar över rollen som utvecklingschef.  

– När vi ser på framtiden är det två trender som vi med säkerhet vet kommer att påverka oss mycket. Hållbarhet får en allt större tyngd, inte minst genom nya regelverk. Och digitalisering, där den snabba AI-utvecklingen är något vi alla måste förhålla oss till. FOJAB har en stark position både inom hållbarhet och digitalisering, men vi slår oss inte till ro med det – med de här utnämningarna kan vi bli ännu mer offensiva, säger vd Daniel Nord.

Anders Eriksson Modin är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2007. Han har levt med hållbarhetsfrågorna i olika projekt, samarbeten och nätverk under en lång tid. Han är väl insatt i kundernas utmaningar och arbetar innovativt för att förflytta hela branschen. Bland annat leder Anders arbetsgruppen om hållbara material inom LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) och sitter i styrelsen för Solar Region Skåne. Han har arbetat mycket med frågan om hur mobilitet kan bli en del av den hållbara utvecklingen, och hur arkitekturen kan fungera som ett effektivt verktyg i klimatomställningen.

– Just nu är det stort fokus på ekologisk hållbarhet utifrån klimatavtryck och biologisk mångfald. Vi märker det överallt i debatten, politiska direktiv, nya regler och lagar och hur det påverkar hela byggbranschen. Det är bra och viktigt, men vi får inte glömma bort den sociala hållbarheten, för utan den aspekten blir resultatet inte bra. Det är inte lätt att mäta mjuka värden som identitet, inkludering, gemenskap och jämställdhet, men vi vet hur viktigt det är för att skapa långsiktigt hållbara platser. Och självklart behöver vi ha med oss den ekonomiska hållbarheten, för utan den aspekten blir projekten inte av, säger Anders Eriksson Modin.

På FOJAB är hållbarhetsfrågan nära knuten till utvecklings- och innovationsarbetet, där digitalisering löper som en röd tråd. Förändringarna som nu görs är också ett led i att stärka arbetet med att skapa synergier mellan arkitektur, hållbarhet och innovation – en ambition som återfinns i den nya affärsplanen.

Den nya utvecklingschefen Petra Jenning är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2012. De senaste åren har hon haft rollen som innovationsledare med ett starkt fokus på den digitala utvecklingen. Petra är flitigt anlitad i expertpaneler och samtal, inte minst kring AI. Petra sitter också i Svensk Byggplåts advisory board och är ledare för temaområdet ”Innovationer och nya tillämpningar” inom Smart Built Environment.

– Jag ser stora möjligheter för arkitekturen med den digitala utvecklingen, men också utmaningar som vi behöver hänga med i. Här ska FOJAB vara med och påverka vart vi är på väg, säger Petra Jenning. Vi har också ett stort engagemang i forskning- och utvecklingsprojekt som vi vill stärka ytterligare. För att möta vår tids utmaningar och skapa framtidens hållbara och inkluderande samhällen behöver vi bygga djup kompetens, men även skapa nya samarbeten mellan olika aktörer och professioner.

Pontus Tebäck på FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris 2023 för ett flerbostadshus i centrala Lund. Femvåningshuset är en modern tolkning av klassiska ideal som på ett förebildligt sätt fyller en lucka i staden, menar juryn. Det är nionde gången priset delas ut för en FOJAB-byggnad.

Det prisade huset ligger mitt i de kulturhistoriska kvarteren med Kulturens museiområde på andra sidan gatan. Sedan 1950-talet har tomten varit obebyggd och använts som parkeringsplats.

Det nya huset ansluter i material och färg till sin omgivning – ett jugendhus från förra sekelskiftet på ena sidan och ett tvåvåningshus från 1860-talet på den andra – men har sin alldeles egna karaktär. Fasaden är i ljus slätputs med inslag av granit, sandsten och koppar, samt ek i entrépartierna. Mot gatan vetter balkonger med strama smidesräcken.

Juryn skriver i sin motivering:

”Lunds stadskärna har berikats med ännu ett vackert hus när en tidigare lucktomt på Stora Algatan fyllts med nytt och nyttigt innehåll.

Det nya bostadshuset har med sin fina gestaltning, genomarbetade detaljer och vackra materialval inordnats i ett kvarter med mycket höga kulturvärden och byggnaden har med självklarhet landat på platsen.  

Gatufasadens harmoniska proportioner och anpassade skala möter på ett fint sätt intilliggande byggnaders olika volymer. Klassiska ideal har tolkats i modern tappning med genomgående hög arkitektonisk kvalitet, från sockel till nock.

På mycket begränsad yta har nya centralt belägna bostäder tillskapats och ett sår i stadsväven har läkts. Byggnaden är förebildlig för hur en lucka i staden kan omvandlas och fyllas med liv.”

Pontus Tebäck tog emot priset i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 29 februari.

– Det är en stor ynnest att få bidra med ett nytt lager i en stadsväv med tusenåriga anor. Byggnaden är resultatet av ett flerårigt grupparbete där ett stort antal människor bidragit: en lång rad fantastiska kollegor på FOJAB, en ovanligt engagerad byggherregrupp öppen för oortodoxa lösningar och ett stadsbyggnadskontor som i varje steg hade vår gemensamma stadsmiljös bästa för ögonen, säger Pontus Tebäck.

Det är nionde gången som Lunds stadsbyggnadspris delas ut för en FOJAB-ritad byggnad.

– Huset på Stora Algatan är ett elegant exempel på hur man på ett lyhört men samtidigt egensinnigt vis kan förhålla sig till de klassiska idealen. Vi är glada att Lunds kommun lyfter fram det och vi är så stolta över utmärkelsen! Lund är en stad som ligger oss varmt om hjärtat eftersom det var här FOJAB startade för 52 år sedan och det gör förstås att priset känns extra speciellt, säger FOJABs vd Daniel Nord.

Fakta
Projekt: Kv Sankt Mikael 16, Lund
Ansvarig arkitekt: Pontus Tebäck, FOJAB
Beställare: RO Properties och Hexiron
Omfattning: Ca 3000 m²
Färdigställt: 2021

Lunds stadsbyggnadspris
Syftet med priset är att premiera arkitekter eller andra byggaktörer, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun. Härvid ska särskilt beaktas arkitektoniska insatser som förenar utveckling av stadsbilden, skönhetsvärden, väl gestaltad livsmiljö och god funktion.

Det blir FOJAB:s förslag som kommer att ligga till grund för utvecklingen av Berga trädgårdsstad, en ny stadsdel i Eslöv. Tre arkitektkontor bjöds in att parallellt ta fram förslag för den första etappen av Östra Eslöv.

Uppgiften var att med utgångspunkt i Eslövs identitet ta fram en struktur för den nya stadsdelen i form av en trädgårdsstad med fokus på hållbarhet. Området är totalt 37 hektar och den aktuella etappen omfattar 45 000 kvadratmeter.

Trädgårdsstaden utvecklades i Storbritannien under början av 1900-talet som en reaktion mot trångboddhet och ohälsa. Idén var att kombinera det bästa av stadslivet och landsbygden i ett planerat och välkomnande område. Bland de mest kända exemplen i Sverige är Gamla Enskede i Stockholm och Änggården i Göteborg.

Det vinnande förslaget för Berga trädgårdsstad präglas av hållbarhet, social gemenskap och god arkitektur. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, beskriver de bärande idéerna:

– Vårt förslag tar sin utgångspunkt trädgårdsstadens stadsmässiga småskalighet med en mångfald av gröna rum och mötesplatser. Här är det lätt att leva ett hållbart vardagsliv med generösa odlingsmöjligheter, bekväma cykelstråk och närhet till vardagsfunktioner som förskola, rekreation och service. Vi vill bygga vidare på de lokala handelsfunktionerna och skapa ett litet stadsdelcentrum som blir en ny tydlig entré till Berga trädgårdsstad.

FOJABs förslag kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av strukturplanen för Berga trädgårdsstad. Strukturplanen ska bland annat ge en bild av hur hela områdets ska utvecklas och ligga till grund för kommande detaljplaner i området.

Elegant och smakfullt. Lokalt förankrat med en internationell touch. Tidlöst, äkta och personligt. Lisa Mannheimer, inredningsarkitekt på FOJAB, beskriver visionen för Daniel Berlins restaurang Vyn.

Efter en arkitekttävling utsågs FOJAB att ta fram ett designkoncept för en restaurang med tillhörande hotell och matbar på en ombyggd gård på Österlen åt krögaren Daniel Berlin. FOJAB har därefter haft i uppdrag att arbeta vidare med den invändiga gestaltningen genom inredningsarkitekt Lisa Mannheimer i ett nära samarbete med Daniel Berlin.

– Daniels vision är att skapa en plats för en helhetsupplevelse, där förstås restaurang, mat och service är i fokus, men där interiören blir en viktig del av totalupplevelsen, säger Lisa Mannheimer.

Hotellet har 15 rum, varav två sviter. I restaurangen finns plats för 30 gäster. Därutöver finns en matbar och en separat matsal för privata sällskap. Materialpaletten består av vackra, robusta naturmaterial som ek, kalksten, linne och ull, valda för att stämma med platsen och byggnadernas karaktär. Interiören ska hålla länge, både estetiskt och funktionellt, hållbarhet är en självklarhet.

Väggarna är vitputsade, golvet av breda tiljor i ek ger en exklusiv, vänlig känsla. Trägolvet är också positivt ur akustisk synpunkt, då det dämpar ljudet på ett naturligt sätt. I taket på den tidigare ladan, som nu är restaurangens lounge, syns det gamla spåntaket som på sina ställen blivit omlagt med nya spån.

Interiören känns varm, trivsam och personlig. Konst har en framträdande roll, där bland andra konstnären Ellen Ekhs verk syns i flera av rummen. Hantverksskickligheten går som en röd tråd genom hela Vyn, där mathantverket i köket speglas i inredningens snickerier och detaljer. Möblerna för restaurangen är speciellt framtagna för Vyn av formgivaren Anton Björsing, och tillverkade i Gärsnäs möbelfabrik ett stenkast från Vyn.

Nya Studenternas som invigdes 2021 har snabbt blivit en omtyckt mötesplats för Uppsalaborna. Nu får den FOJAB-ritade fotbollsstadion priset Årets idrottsarena 2023.

Arenan är en del i utvecklingen av Södra Åstråket längs Fyrisån i centrala Uppsala. FOJAB har bistått det kommunala bolaget Sportfastigheter i arbetet med att skapa ett mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service – en aktiv och attraktiv mötesplats som aldrig stänger.

Utöver fotbollsarenan har FOJAB ritat nya delar av bandyarenan och två nya torg. Här finns också kafé och restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Grönskan och parkstråket har förstärkts och platserna mellan byggnaderna gestaltats för olika aktiviteter.

Studenternas har plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher. Arenarummet med sina läktare i limträ är tätt och omslutande, så att publiken upplever närheten till plan och får en stark fotbollsupplevelse.

FOJAB har lång erfarenhet av att rita såväl idrottshallar för skol- och fritidsidrott som storskaliga sportarenor  med hög komplexitet av publikflöden, matlogistik, säkerhet och teknik. Ett exempel på det senare är Malmö FF:s hemmaarena Eleda stadion.

– Hallar, arenor och utemiljöer för fysisk aktivitet är viktiga nav i staden med stor potential att bidra till stadslivet både till vardags och vid evenemang. Vi är så glada för priset och att Uppsalaborna uppskattar sin hemmaarena. Då har vi lyckats, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Priset Årets idrottsarena delas ut av Sport & Affärer. Juryns motivering för 2023 års pristagare lyder:

”Intresset är större än någonsin för Sirius fotboll vilket till stor del tillskrivs den nya arenan, Nya Studenternas. Arenan som stod klar under pandemin 2020 och invigdes året senare, har snabbt blivit en viktig mötesplats för Uppsalaborna. Publiksnittet slogs återigen den gångna säsongen och landade på över 6 000 åskådare per match med ökande biljettintäkter för klubben. Att läktare är byggda i limträ istället för i betong är hållbart både ekonomiskt och miljömässigt, samtidigt som det skapar en välkomnande atmosfär för publiken.”

Så kan en dark och dry idrottshall bli mer pepp. Och två döda gathörn skulle kunna förvandlas till en strulhörna och en chillhörna. På FOJABs kontor står ett gäng högstadieelever och presenterar sina förslag för Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalrådet Stefana Hoti på hur deras närmiljö kan bli bättre.

När FOJAB för två år sedan flyttade sitt huvudkontor i Malmö till stadsdelen Möllevången, var det viktigt för arkitektföretaget att också bli en aktiv del av området.

– Mycket är kul med Möllan, men det finns en annan sida också med sociala utmaningar och segregation som vi inte ville blunda för, säger Haydar Alward, arkitekt på FOJAB, som tillsammans med kollegan Kristina Kember funderade på hur FOJAB kan vara en positiv kraft på Möllevången.

Öppna dörren till arkitektyrket
De landade i samarbetsprojektet FOJAB + Möllevångsskolan = sant. Det handlar om att få unga att upptäcka vad man kan åstadkomma i en stad med arkitekturens hjälp och underlätta för barnen att påverka. Och om att öppna dörren till arkitektyrket.

– Alla barn i Malmö har inte samma förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Om man inte är privilegierad nog att ha kontakter, då kan drömmarna kännas väldigt avlägsna. Alla behöver inte bli arkitekter, men alla ska känna att det är möjligt, säger Haydar Alward, som har jobbat med de här frågorna i flera skolor och stadsdelar i Malmö, både privat och på uppdrag av Malmös stadsbyggnadskontor.

Rätt att bli lyssnade på
Kristina Kember är arkitekt och arkitekturpedagog, med ett särskilt intresse för hur barn bättre ska kunna komma till tals i stadsbyggnadsprocesserna.

– Barn har rätt enligt lag att bli lyssnade på i frågor som rör dem, det gäller också de fysiska miljöerna där barn vistas, säger hon. Men för att det ska ske i praktiken behöver barnen bjudas in och få verktyg att vara med och skapa sina livsmiljöer.

Barnperspektivet behöver finnas med hela vägen från planering till genomförande av projekt, poängterar Kristina:

– Den som deltar i utformandet av en plats vill använda och ta hand om den, det skapas en stolthet och identitet knutet till platsen. Barn har en massa smarta, kreativa idéer som vi vuxna inte kommer på, så platserna blir också mer unika och funkar för fler.

Se omgivningen på ett nytt sätt
Elisabet Niskakari, bibliotekarie på Möllevångsskolan, nappade direkt på samarbetet. Idén sammanfaller med skolans kompensatoriska uppdrag och hennes pedagogiska uppdrag som bibliotekarie att öka elevernas motivation. Vid sex tillfällen har tio elever från årskurs 9 träffat de båda FOJAB-arkitekterna för att, som Elisabet Nisikari uttrycker det, aktivera sina ögon.

– Vi pratade om vilka platser vi gillar i Malmö och varför, formade höga, låga, olikstora rum på innergården, pratade om material och deras olika egenskaper, berättar Haydar.

Det tog inte lång tid innan ungdomarna började se på sin omgivning på ett nytt sätt.

– Jag hade aldrig tänkt på att man kan förändra samhället genom arkitektur, säger Bianca Keza Memari, en av skoleleverna. Att man med färg kan dra blickarna till en viss plats, så att fler ser den, och på så sätt göra den tryggare.

Eleverna fick parvis välja ut egna platser att titta närmare på. De har funderat över vad som är bra respektive dåligt med platsen, vad som funkar och inte, vem som nyttjar den, hur det känns att vistas där – och hur man kan göra platsen bättre. De har fått vägledning i att skissa fram sina idéer och hitta referensbilder. Med hjälp av FOJABs modellbyggare Magnus Nilsson har de byggt modeller som de sedan utvecklat på olika sätt.

Feedback från beslutshavare
I projektet har dialogen genomgående varit väldigt viktig, och att eleverna skulle få möjlighet att få feedback från och diskutera vidare med dem som fattar besluten.

Projektet avslutas därför med att eleverna, inför Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalråd Stefana Hoti, presenterar sina förslag: Hur entréerna längs gatan närmast skolan kan kännas tryggare och bli mindre av ett tillhåll för kriminell verksamhet. Hur två tråkiga hörn som idag inte direkt används av någon kan bli sköna platser att hänga på för högstadieeleverna, något som idag saknas på skolgården. Hur man med arkitektoniska medel kan göra elever mer motiverade till idrottslektionerna. I det sista förslaget har eleverna velat ge musiksalen mer en känsla av musikstudio.

Med QR-koder bjuds åhörarna in att se sig om i modellerna. Stadsarkitekten och stadsbyggnadsbyggnadskommunalrådet är imponerade:

– Ni förmedlar en viktig insikt: att en plats fungerar olika för barn i olika åldrar. Det behöver vi arkitekter bli bättre att tänka på och inte bara säga ”barnperspektivet är hanterat, check på den”.

– Här skulle somliga säga att övervakningskameror är lösningen på otryggheten. Men ni presenterar helt andra åtgärder utifrån vad ni ser som använder platsen. Därför är det så viktigt att vi får med oss era perspektiv!

– Jag tycker om hur ni pratar om ”det lilla extra”. Som arkitekt hamnar man ofta i att behöva motivera varför det ska satsas extra på något. Ni förmedlar väldigt bra vad detaljerna gör för känslan av en plats.

Verktyg för att påverka
Finn Williams och Stefana Hoti är överens om att staden behöver bli bättre på att fånga upp barns perspektiv. Många barn – eller vuxna för den delen – vet inte om att de har möjlighet att påverka. Här är arbetet som FOJAB gjort viktigt, menar Stefana Hoti, genom att ge eleverna på Möllevångsskolan verktygen att lyfta och föra en dialog kring den här typen av frågor.

Hon lovar att försöka koppla ihop eleverna på Möllevångsskolan med dem som har mandat och möjlighet att genomföra idéerna som hon nyss fått presenterat för sig. För det är sällan en enskild aktör, får barnen veta. Det kan handla om privata fastighetsägare, stadsfastigheter, fastighets- och gatukontoret, kulturförvaltningen …

– Även om inte alla era idéer går att genomföra här och nu, kan de kanske bli verklighet när vi bygger andra skolor, säger Stefana Hoti.

Eleverna är luttrade, men inte omöjliga:

– Jag tror jag talar för oss allihop när jag säger att det viktiga är inte att detta görs på just vår skola, säger Angelina Vargas. Men det bästa ni kan göra för oss är att visa att våra åsikter är viktiga, inte bara säga det.

Allt att vinna
Fördelarna är många när man involverar barn i stadsplaneringen, menar Kristina Kember. Det ger självförtroende att känna att ens åsikt är viktig och barnen blir mer medvetna om sina rättigheter som medborgare.

– Men även det byggda resultatet blir bättre. Staden får fler platsspecifika platser att mötas och röra sig på, den blir mer lekfull, grön, trygg och omhändertagen. Vi har allt att vinna!

Intresset för att bygga nytt i ”gammal stil” ökar bland politiker och beslutsfattare. Kanske är det dags att bredda perspektivet och se vad som kan göras för att faktiskt bevara de äldre byggnader som redan finns? I Helsingborg väljer bostadsrättsföreningen Mariatorget att tillsammans med FOJAB restaurera ett helt kvarter med anor från sent 1700-tal.

I kvarteret som vetter mot en av Helsingborgs centrala gågator syns spår från fem av stadens årsringar: Stadsstrukturen är från medeltiden. En korsvirkeslänga från sent 1700-tal representerar den gamla hantverkarstaden. Det finns putsade tvåvåningshus från tidigt 1800-tal. Industrialiseringen manifesteras av flera pampiga sekelskifteshus i tegel, och 1980-talet av postmoderna bostadshus.

– Den äldre bebyggelsen är en viktig del av vårt kollektiva minne. Den ger oss en länk bakåt i tiden och en stark platsförankring. I en stad som Helsingborg, där många äldre hus revs från 1960-talet och framåt, är det extra betydelsefullt att bevara det som faktiskt finns kvar, säger Karl Johan Kember, arkitekt på FOJAB, ansvarig för området byggnadsvård och expert på kulturhistoriska byggnader.

En ekonomisk vinst
Ett projekt av det här slaget kräver noggrant förarbete och omfattande kompetens kring de olika tidsepokernas byggnadstekniker. Å andra sidan är vinsterna med renovering stora, såväl kulturhistoriskt som hållbarhetsmässigt, och den vanliga föreställningen att det är mest lönsamt att bygga nytt utmanas. De äldre byggnadsmaterialen är valda för att hålla länge. Här finns fönster som suttit i 120 år – jämför med dagens plastfönster som har en beräknad livslängd på cirka 40 år.

Även ur investeringssynpunkt är det en god affär att restaurera tidsenligt – äldre fastigheter som bevarat sin karaktär betingar höga priser. Genom att bibehålla byggnadernas tidstypiska särart och det levande, färgstarka stadsrum de bidrar med i form av butiker, kaféer och restauranger på gatuplan ökar dessutom stadens attraktionskraft för både invånare och besökare.

Tätt samarbete
Restaureringen av Brf Mariatorget kommer påbörjas under våren. Projekteringen har föregåtts av ett tätt samarbete mellan fastighetsägaren, HSB, stadsarkitekten och stadsantikvarien i Helsingborgs stad samt FOJAB.

– Samarbetet har gett projektet en bra förankring i staden redan från början och intresset bland dem som bor och är verksamma i husen är stort. Att få möjlighet att arbeta med ett helt kvarter – och i det här fallet en av stadens mest älskade gågator – är en verklig ynnest. Det blir tydligt vad vi arkitekter faktiskt kan erbjuda när det gäller att bevara och utveckla befintlig bebyggelse, och hur vi kan lyfta fram dess värden och kvaliteter, säger Karl Johan Kember.

Behålla så mycket som möjligt
Projektet började med att FOJAB tog fram ett kulturmiljöunderlag med råd och rekommendationer inför renoveringen. Här beskrivs allt från fastigheternas historia och utveckling till deras nuvarande tekniska status. Målet är att utgå från de aktuella byggnadernas särart och behålla så mycket som möjligt av det gamla materialet. Fönster och fönsterpartier kommer att renoveras, tegeltak ska läggas om, balkongplattor och naturstensocklar ska repareras och kompletteras och allt smide ska ses över. Karaktärsdrag som förvanskats genom åren, till exempel ytterdörrar, takavvattning och plåtarbeten, ersätts med tidstypiska lösningar av hög kvalitet.

Tidsenlig färgpalett
När det gäller restaurering av äldre hus vill man oftast återställa ursprungskulörerna, men i Brf Mariatorget hade all originalputs rivits och färgskrapningen gav bara kunskap om de senaste decenniernas färgsättning.

– Husen kommer att putsas om med kalkbruk och eftersom vi har förmånen att arbeta med hela gatupartiet har vi kunnat välja färger som både passar de enskilda husen och fungerar bra tillsammans. Färgvariationen kommer att bevaras, men istället för dagens starka fasadkulörer kommer vi att arbeta med ljusare toner i bland annat rosa, gult och grågrönt. Snickerierna kommer däremot att målas i starka färger: järnoxidrött, kromoxidgrönt och ockragult, säger Karl Johan Kember.

På FOJAB arbetar vi för en långsiktigt hållbar utveckling och är övertygade om att arkitektur kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och skapa mervärden för alla.

Vi är stolta över den utveckling vi bidrar till, men vi är också medvetna om att mycket mer återstår att göra. Vi vill berätta om våra ambitioner samtidigt som vi är öppna med de områden där vi och övriga aktörer i branschen ännu inte når ända fram. I vår hållbarhetsrapport berättar vi om hur vi tar oss an vår tids stora utmaning i projekt och samarbeten. Läs och inspireras!

Här kan du läsa och ladda ner rapporten:

Utskriftsvänlig pdf

Från nischat arkitektkontor till fullservicebyrå med projekt i närapå Stockholms alla utbyggnadsområden. FOJABs Stockholmskontor fyller tio år och sätter omsättningsrekord.

FOJAB har funnits i Skåne i drygt 50 år medan representationen i huvudstaden är av kortare datum. Stockholmskontorets första decennium har präglats av stark utveckling och kröns nu med omsättningsrekord trots lågkonjunktur och bistra tider i byggbranschen. Omsättningen för Stockholmskontoret är drygt 44 miljoner kronor, en ökning från föregående år med 45 procent tack vare nya och pågående projekt inom framför allt affärsområdena bostad, stadsutveckling och samhällsfastigheter såsom kunskapsmiljöer.

– Vi har varit förskonade från den dystra utvecklingen i branschen, men vi påverkas såklart ändå när våra kunder och kollegor har det tufft. Vi försöker hjälpa och stötta genom att vara proaktiva och kreativa, säger Ylva Åborg, kontorschef på FOJAB i Stockholm.

FOJABs Stockholmskontor har förändrats en hel del sedan starten för tio år sedan. Antalet medarbetare har vuxit från ett tiotal de första åren till 35. Första tiden låg fokus i huvudsak på stadsbyggnad, bostäder och landskap. Erbjudandet har vuxit till att numera även omfatta kontor, kommersiella lokaler, samhällsfastigheter, kunskapsmiljöer, fastighetsutveckling och inredning.

– Det var en medveten satsning som gjorde att vi nu är ett fullservicekontor, säger Jens Larsson, som var kontorschef 2015–2021 och numera marknadsområdeschef.

Men bredden vore ingenting om den inte parades med spets. FOJAB förknippas med arkitektur med hög verkshöjd, forskningsnära samarbeten och innovation som driver hållbarhetsarbetet i branschen framåt.

– Vi har knutit till oss väldigt duktiga medarbetare och det finns en oerhörd samlad kompetens inom FOJAB. Våra kunder ska kunna lita på att de kan komma till oss med precis vad som helst och alltid få tillgång till den främsta expertisen. Vi är spretiga men ändå sammanhållna – och levererar alltid arkitektur på en hög nivå, säger Jens Larsson.

FOJAB finns numera representerat i projekt i merparten av Stockholmsregionens utbyggnadsområden, som exempelvis Lövholmen, Marievik, Årstafältet, Hornsberg, Ulvsunda, Riksby, Barkarby och Slakthusområdet.

– Vi har fantastiska kunder som gett oss möjlighet att jobba med väldigt fina projekt, som bidrar till att bygga staden, säger Ylva Åborg.

FOJAB finns utöver Stockholm och Malmö även i Helsingborg och Göteborg.

En trygg, behaglig och funktionell miljö för patienter och personal. Ett första spadtag har tagits för nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB har gestaltat den nya byggnaden och utemiljön tillsammans med byggherren Region Kalmar.

Den nya kliniken för onkologi och strålbehandling ska bidra till en bättre cancervård och mer tillgänglig strålbehandling i Region Kalmar län. FOJAB har ansvarat för projekteringen av byggnader och utemiljö och bygghandlingarna är nu klara.

Rivningsarbeten och förberedelser för projektet har redan gjorts och grundläggningen påbörjats med Byggdialog som entreprenör.

Projektet omfattar cirka 6 900 kvm. En helt ny byggnad om sex våningar innehåller bland annat två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. En ny mer synlig och attraktiv entré till onkologikliniken förbättrar tillgängligheten, tryggheten och besöksupplevelsen.

– Det är ett ovanligt komplext uppdrag, berättar arkitekt Henrik Laurino. Vi har en tekniktung verksamhet som ställer speciella krav på lokalerna, och tekniskt avancerad apparatur som påverkar både stomme och installationer. Dessutom är det trångt på tomten där den nya byggnaden ska passas in och anslutas till andra byggnader i olika höjder. Långtgående samordning behövs mellan många parter, inklusive internationellt. Men vi har ett starkt vårdteam på FOJAB, både på byggnads-, landskaps- och inredningssidan, med stor vana av komplexa program och stora projekt.

Förutom att vara säker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Genom sjukhuset löper ett huvudstråk med utsikt mot en serie gröna rum. Stråket förstärks nu med nya vackra utemiljöer, då ytterligare tre gårdar förses med grönska.

Malin Ingemarsdotter är landskapsarkitekt med stor erfarenhet av vårdprojekt och ansvarig för gestaltningen av innergårdarna:

– Alla känner till och är överens om att grönska spelar roll för patienters välmående och tillfrisknande. Vi har här kunnat göra något vackert av de små gårdarna som ger en visuell koppling till verksamheten. Vi har arbetat nära byggnadsarkitekterna och med en beställare som inser värdet av grönska.

Kliniken beräknas stå klar 2026.

Den 5 december tas ett första spadtag för den nya tingsrätten i Vänersborg. Rättsbyggnaden blir en skarpskuren volym som signalerar pondus och värdighet men också ödmjukhet och öppenhet.

Byggnaden på 6 850 kvadratmeter kommer att ge plats åt både tingsrätten och mark- och miljödomstolen. Den inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 förhandlingssalar varav två säkerhetssalar, reception med säkerhetskontroll, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade.

Stort fokus ligger på säkerhet och integritet, med separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda. Byggnaden är också förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

FOJAB är arkitekterna bakom den nya rättsbyggnaden, Hemsö är fastighetsägare och byggherre, Domstolsverket hyresgäst och Serneke entreprenör.

– Det är väldigt positivt för både processen och slutresultatet att Hemsö och Serneke ser värdet i att behålla all kompetensen genom hela projektet. Vi som arkitekter formulerar den bärande idén och ansvarar för utformningen, men det är genom alla inblandade parters engagemang och samarbete som vi tillsammans säkerställer kvaliteten på slutresultatet, säger Kjell Adamsson, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Tingsrätten ligger vid södra infarten till Vänersborg, just där stadskärnans kvartersstruktur möter den lummiga parkmiljön. Den nya byggnaden kommer att ingå i ett sammanhang med äldre institutionsbyggnader och bidra till övergången mellan stenstaden och parken.

Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens koppargröna keramiska paneler är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor – lite som vattnets krusning på Vänern. Stora glasytor exponerar byggnadens inre och alterneras med täta partier, väl avvägt för att hantera utsikt, insyn, dagsljus och de höga miljöambitionerna. Planen är att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad Silver.

Den nya domstolsbyggnaden ska stå klar under 2026.

Ökad internethandel, billigare robotisering, post-pandemi, krig, klimatkris – just nu måste många företag anpassa sina verksamheter och anläggningar till förändrade förhållanden. Det säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Industri på FOJAB.

Arkitekter är problemlösare, att hantera komplexa samband hör till vardagen. För den som ritar och utvecklar industribyggnader är detta tydligt. Stort fokus ligger på yteffektivitet, logistik och säkerhet – men i allt större utsträckning också på att skapa attraktiva och klimatvänliga arbets- och utemiljöer.

Målet är rationella och robusta byggnader som kan leva länge och förändras när verksamheten så kräver.

Bena ut gamla försyndelser
På vägen kan man behöva reda upp gamla knutar.

– Ofta har industribyggnader byggts om och till allt eftersom nya behov uppstått och utan någon strategi annat än det som är bäst i stunden. Till slut har man byggt in sig så mycket att man har svårt att komma vidare. Verksamheten kan inte utvecklas mer utan att man tar ett helhetsgrepp på fastigheten, säger Anders Lundin.

Här kommer arkitekten in med sin expertis och skicklighet, benar ut gamla försyndelser och ser nya utvecklingsmöjligheter.

– Vi analyserar verksamheten och fastighetens potential och begränsningar. Vi säkerställer dagens behov, men också framtida. Vi gör en plan för hur en successiv utbyggnad kan göras, som företaget kan hålla i handen när nya behov uppstår. Och vi tittar förstås samtidigt på drift och underhåll av befintliga byggnader, när tak behöver läggas om exempelvis, och föreslår på vilket sätt det kan göras utan att produktionen störs.

– Säkerhet har seglat upp som en viktig fråga det senaste året efter avslöjanden om industrispionage och vi arbetar förebyggande med skalskydd, slussar och skyddszoner.

Kontoret ett dragplåster
FOJAB kan bistå i alla skeden såsom underlag för nya detaljplaner, projektering vid om-, till- eller nybyggnad, landskap och inredning. Det sista – kontorsinredning – är något man pratar allt mer om även inom industrin, märker Anders.

– Alla företag vill attrahera och behålla rätt kompetens, och man har fått upp ögonen för att kontoret kan vara ett dragplåster i kampen om arbetskraften. Här tar vi hjälp av FOJABs inredningsarkitekter som arbetar mycket med att skapa högfungerande och attraktiva kontor.

Också utomhusmiljön har länge varit förbisedd i industrisammanhang. Det försöker Anders ändra på.

– Av slentrian har man asfalterat överallt. Vi vill minimera de hårdgjorda ytorna så pass att verksamheten fungerar, men hålla så mycket som möjligt grönt för dagvattnet och den biologiska mångfaldens skull.

Perfekt för grönska
Taken är en given plats för solceller, menar Anders. Och nu börjar äntligen regelverken komma i kapp, som gör det lönsamt att producera mer el än för den egna förbrukningen. Tidigare har det varit svårt att få sålt överskottselen.

De stora ofta fönsterlösa fasaderna är perfekta för klättrande grönska som dämpar solvärmen på sommaren och isolerar på vintern. Dessutom skapar grönskan bättre luft plus att det ser trevligt ut.

Att arkitekterna bistår med sin klimatkompetens är ofta välkommet.

– Många företag har idag klimatkrav på sig inte bara för produktionen utan även för byggnaderna. Här kan vi hjälpa till att få ner klimatavtrycket med klimatvänliga material och smartare energiförbrukning, exempelvis hur man kan återanvända spillvärme från produktionen.

Stora förändringar som påverkar
Inte bara klimatkrisen innebär stora förändringar som kan behöva mötas med om-, till- och nybyggnation. Flera andra faktorer i omvärlden har fått många företag att se om sin verksamhet just nu. Ökad internethandel skapar ökade behov av lagerbyggnader och omlastningscentraler. Försämrade leveranskedjor under pandemin och osäkerheten kring kriget i Ukraina gör att industrier flyttar hem sin produktion. I synnerhet amerikanska företag har lämnat Kina. Detta möjliggörs av billigare och mer tillgänglig automatisering och robotisering.

Anders kan se tre kategorier av verksamheter som tar hjälp av FOJAB. Dels offentliga bolag som arbetar med stora infrastruktursatsningar för vatten, el och avlopp. Dels produktionsföretag som måste förhålla sig till nya konsumtionsmönster och geopolitiska villkor i världen. Och så fastighetsutveckling; att anpassa befintliga byggnader till nya hyresgäster. Här är det främst småindustrin som av olika anledningar behöver nya lokaler.

– Vi är en partner som tar helhetsgreppet som säkerställer driften, underhållet och de framtida utvecklingsmöjligheterna.

Nu är den klar, den nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt och kammarrätten i Jönköping. Stark karaktär och hög funktionalitet borgar för en lång livslängd. 400 år, minst, är planen. FOJAB står bakom gestaltningen.

Efter 373 år i domstolsbyggnaden vid Hovrättstorget i Jönköping var det dags för Göta hovrätt att flytta till mer ändamålsenliga lokaler, som uppfyller dagens krav på säkerhet och teknik.

FOJAB, som har stor erfarenhet av att arbeta med rättsbyggnader, har gestaltat den nya byggnaden för hovrätten och kammarrätten vid Munksjöns strand. Den ska fungera minst lika länge som den gamla, en ambition som märks i materialvalet och den omsorgsfulla gestaltningen.

Målsättningen har varit att skapa en modern och vacker byggnad där respekt och värdighet balanseras med ödmjukhet och öppenhet.

– En domstolsbyggnad måste klara av att hantera två motstridiga mål. Dels ska verksamheten vara publik – öppenheten är ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Samtidigt måste enskilda individers önskan om integritet respekteras. Vi har velat skapa en trygg och rofylld miljö för människor som kan befinna sig i en svår och stressig situation, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden binder ihop bebyggelsen längs Munksjöns västra strand och entréerna öppnar upp mot Bastionsparken och Hamngatan. Runt byggnaden finns utrymme att vistas och röra sig, vilket skapar liv och rörelse på platsen, samtidigt som fasadens utformning begränsar insynen så att behovet av sekretess tillgodoses. Fasaden består av ljust sandfärgade, keramiska element som ger en intressant skuggverkan och även bidrar till byggnadens solskydd.

På de sju våningarna ryms tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser samt ytor för besökare. De interiöra materialen – sten och trä – för associationerna till den småländska skogen. Två genomgående atrier med glasväggar ger dagsljus långt in i byggnaden och skapar en harmonisk miljö.

Hållbarhetsambitionerna märks även i byggnadens energilagringssystem, där kallt vatten kyler huset på sommaren och det uppvärmda returvattnet värmer det på vintern. På så vis kan energiförbrukningen sänkas med 15 till 20 procent.

Domstolsbyggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Guld.

När allt större fokus riktas mot energi- och klimatfrågor ökar intresset för hur man på bästa sätt kan bygga mer energisnåla hus och även klimatanpassa befintlig bebyggelse.
– Energifrågan påverkar alla delar av bygget och ju tidigare i processen frågan lyfts, desto större möjlighet har vi att nå riktigt bra resultat, säger Helena Bülow-Hübe, miljö- och energichef på FOJAB.

FOJAB har erbjudit specialistkompetens inom energiberäkningar sedan 2011 och idag är efterfrågan större än någonsin.

­­– När Boverket ändrade sitt regelverk 2006/2007 fick branschen på allvar upp ögonen för energifrågorna. Sedan dess har nya kravställningar inom energi- och miljöcertifierade byggnader drivit på såväl kunskap som handlingsvilja. Idag vill många beställare bygga mer energisnålt än vad byggnormen kräver – en utveckling som är väldigt positiv. Den senaste tidens energipriser har förstås också satt ökat fokus på ämnet, säger Helena.

Ljusinsläpp kontra inneklimat
Med Helena Bülow-Hübe i spetsen erbjuder FOJAB en rad olika tjänster – från energisamordning, energiberäkningar och rådgivning till specialiserade beräkningar av till exempel dagsljus, inneklimat och köldbryggor.

­– Arkitektens 3D-modell av byggnaden är ett viktigt underlag för vårt arbete. Med hjälp av den kan vi utvärdera en mängd olika saker, till exempel hur mycket dagsljus som släpps in och hur solvärmen kommer att höja temperaturen i olika rum, men också byggnadens totala energianvändning och klimatpåverkan utifrån olika materialval, säger Helena.

Idag har många önskemål om generösa ljusinsläpp, något som kan stå i konflikt med byggnadens energiprestanda och ett behagligt inneklimat. Lite förenklat kan man säga att ett fönster släpper ut tio gånger mer värme per kvadratmeter än en väggyta. Men de släpper förstås också in solvärme, vilket innebär att stora fönsterpartier kan skapa värmeproblem och ohälsosamma inomhustemperaturer sommartid.

Klimatanpassningar mot värmebölja
– Det är ett problem som kommer att accentueras med ett varmare klimat. Det blev tydligt inte minst den varma sommaren 2018 då en överdödlighet kunde konstateras, säger Helena.

Hon märker ett markant ökat intresse för klimatanpassning av bostäder i det befintliga beståndet. Tillsammans med fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad har Helena Bülow-Hübe undersökt möjligheterna att förbättra inomhusklimatet på äldreboenden och LSS-boenden, så att dessa ska vara bättre rustade för nya värmeböljor. Både befintlig solavskärmning och möjligheten att införa kyla i befintliga byggnader har setts över.

– Vi kyler normalt inte våra bostäder idag, men det börjar diskuteras allt mer och på sikt kanske det kommer. Det är känsligt förstås, eftersom vi har tydliga energikrav. Komfortkyla kommer att öka energibehovet, vilket kanske måste kompenseras på något sätt. Just i vårdboenden har en del aktörer redan infört kyld tilluft medan det inte är så vanligt i vanliga flerbostadshus. En del av vårt uppdrag både kring nybyggnation och klimatanpassning handlar om att ge råd kring fönster, glas och solavskärmning för att lösa den problematiken, och olika krav som står emot varandra.

Kostnadseffektivt med tidiga beslut
Energisamordning handlar om att styra och leda energiarbetet så att byggnaden verkligen når de energimål som beställaren satt upp. Under projekteringen måste en mängd olika beslut fattas och många av dem har en direkt koppling till byggnadens framtida energiprestanda. Det kan gälla allt från isolering av kalla ute- och avluftskanaler som löper i schakt genom huset till hur fönster ska fästas in eller hur mycket isolering som placeras utanför bjälklagskanten. Detaljer som skapar större eller mindre köldbryggor beroende på hur de utformas.

– Till synes små detaljer har stor betydelse för slutresultatet, något som projektörer och projektledare inte alltid tänker på. Därför är det så viktigt att vi kommer med tidigt i processen. Med vår expertis undviker byggbolagen dyra omtag längre fram och när besluten tas i rätt tid behöver de inte alltid öka produktionskostnaden, säger Helena.

Intresset för nischad kunskap växer
Helena Bülow-Hübe är i grunden civilingenjör och har disputerat vid Lunds Universitet inom ämnet fönster och energibalans. Utöver uppdragen för FOJABs kunder är hon även en flitigt anlitad föreläsare hos Svensk Energiutbildning.

– Här ser man verkligen hur intresset för dessa frågor ökar. År 2021 bestämde vi oss för att hålla en kurs om ”Köldbryggor i energiberäkning och projektering”, men eftersom ämnet är så nischat trodde vi att det skulle locka ganska få deltagare. I år håller vi kursen för åttonde gången och alla tillfällen har varit fullbokade.

– Jag tänker att det beror på en ökad medvetenhet inom branschen och en stor vilja till framförhållning. Folk vet att nya krav kommer – inte minst i samband med EU:s gröna taxonomi – och då vill man vara förberedd och öka sin kunskap om hållbarhet och energiplanering på olika sätt, säger Helena Bülow-Hübe.

Nu är bygglovet klubbat för Södertäljes nya landmärke, ritat av FOJAB. Hotellet invid sjön Maren är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum och ska kännas som Södertäljebornas nya vardagsrum.

Marenplan är en favoritplats för många Södertäljebor men har under många år inte utnyttjats till sin fulla potential. Staden har därför pekat ut området kring Maren som prioriterat utvecklingsområde. FOJAB har bistått i arbetet med en ny detaljplan för Marenplan och gestaltningen av ett nytt hotell med utåtriktat innehåll på uppdrag av Stadsrum Fastigheter.

Vid Marenplan är förändringarna redan igång. Pålningen är avslutad och arbetet med att gjuta bottenplattan till hotellet har inletts. Och nu är också det sista bygglovet beviljat för gestaltningen av byggnaden som ska göra Marenplan till en attraktiv mötesplats för Södertäljebor och besökare. Hotellet är strategiskt beläget vid slutet av shoppingstråket Storgatan och blir en naturlig förbindelse mellan staden, Marenplan och vattnet.

Stort fokus har lagts vid att skapa öppenhet, rörelse och trygghet. Hotellets tre nedre våningsplan är publika och en terrass som är öppen för allmänheten löper runt huset. Bottenplan rymmer tre restauranger med uteserveringar i söderläge ut mot vattnet. På våningsplanet ovan finns en större restaurang med plats för hotellets konferensgäster, och det tredje våningsplanet är tänkt att användas som restaurang och eventlokal med terrasser som har utsikt över Maren. Fantastisk utsikt är det också från skybaren.

– Hotellet blir ett nytt landmärke på en av Södertäljes mest populära platser. Vi har arbetat mycket med byggnadens utformning och gestaltning i förhållande till närliggande fastigheter och samspelet med den offentliga miljön. Hotellet ska både representera sin tid och ta hänsyn till den befintliga stadsmiljön, säger Per Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Hotellet vid Marenplan beräknas vara klart under 2025.

Tretton arkitektbyråer lämnade anbud för att få designa den nya kulturskolan i Karlskrona. FOJAB – arkitekterna bakom det prisade kulturhuset Argus i Falkenberg – vann upphandlingen tillsammans med akustikkonsulterna Brekke & Strand.

Den nya kulturskolan i Karlskrona ska bland annat rymma salar för körsång, orkester, dans och teater, inspelningsstudio, lektionssalar, ensemblerum, personalutrymmen och uppehållsrum. Nybyggnationen i närheten av Handelshamnen ska ersätta dagens lokaler som inte är ändamålsenliga.

FOJAB har god erfarenhet av att rita kulturhus och andra samhällsbyggnader med komplext innehåll. På meritlistan finns exempelvis det prisade Kunskaps- och kulturcentrum Argus i Falkenberg och medborgarhuset i Kävlinge, som precis färdigställts.

– Vi ser fram emot att påbörja samarbetet med kommunen, säger ansvarig arkitekt Stefan Johansson på FOJAB. Vi har gjort flera projekt i Karlskrona och Blekinge, bland annat World Trade Center på Trossö och den uppmärksammade nya skolan i Mörrum. Just nu pågår arbetet med ett nytt kvarter på Pottholmen i Karlskrona, med bostäder, omsorgsboende och mobilitetshus. Det händer mycket spännande i Karlskrona, det är en rolig stad att verka i.

Förhoppningen är att den nya kulturskolan ska stå klar under 2026.