2024-05-24
Modern jugend tar plats på Kungsholmen med nya kontorshuset Olivin
Likt en skimrande grön juvel ska Olivin glänsa som ett av Stockholms mest attraktiva kontorshus. Nu är de sista besluten fattade kring gestaltningen av den veckade fasaden. FOJAB har ritat kontorshuset på den så kallade triangeltomten på Kungsholmen åt Skanska efter parallella uppdrag.
Spaden har satts i marken i Lindhagenskvarteren på nordvästra Kungsholmen, en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Området ska bindas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur och tidigare åtskilda öar av bebyggelse knytas närmare varandra.
Här spelar det nya kontorshuset Olivin en viktig roll. När den triangulära tomten med Essingeleden på ena sidan, Lindhagensgatan på den andra och bostadshus på den tredje sidan nu bebyggs läggs en saknad pusselbit äntligen på plats.
– Gaturummet har varit trasigt med en lucka på Lindhagensgatan som Olivin läker samman. Gatan får mer esplanadkaraktär med levande fasader på båda sidor – så som Albert Lindhagen från början avsåg i stadsplanen från 1870-talet, säger ansvarig arkitekt Ylva Åborg på FOJAB.
Olivin blir en stolt märkesbyggnad som fungerar som en samlande nod för området. En tydlig målpunkt med innehåll som lockar både verksamma och besökare och skapar nya flöden i staden. Olivin är en byggnad för arbete, umgänge och rekreation med arbetsplatser, sociala ytor, bastu och takterrasser. Entrévåningen bjuder in folklivet längs Lindhagensgatan med publika lokaler i bottenplan. Kontoren börjar en nivå upp men sipprar ned i entréplanet med delade ytor och verksamheter som skapar en aktiv byggnad och ett tryggare gaturum.
– Byggnadens formspråk har en koppling både till den historiska stadsplanen och till platsens triangulära form. Gestaltningen är avskalad och stringent men med moderna och lekfulla inslag – en slags modern jugend som tar med sig naturen in i gestaltningen och som knyter an till tiden då Lindhagensgatan anlades, berättar Ylva Åborg.
Inspiration hämtas från den gröna stenen olivin och dess kantiga, lite vassa form. Prismat som geometrisk figur återkommer i alla skalor, i veckningar och reliefer på fasaden och i uppdelningen av den 23 000 kvadratmeter stora volymen i flera mindre enheter. Byggnaden är högre mot Essingeleden medan den trappas ned mot den småskaliga bebyggelsen i sydost. Hörnen kapas för att skapa en mer inbjudande form som förhåller sig bättre till Stockholms klassiska byggnadsordning.
– Och även om skalan bryts ned ska byggnaden uppfattas som en monolit och de olika delarna som en helhet, säger Ylva Åborg.
Skanskas ambition är miljöcertifiering enligt LEED Platinum. Delar av stommen kommer att byggas i trä. Huset ska vara inflyttningsklart 2026.