Dyrtider, orostider, avstannat byggande, minskande barnkullar … Det är lätt att bli dyster. Men Charlotte Kristensson, arkitekt och ansvarig för affärsområde Utbildning, kultur & idrott på FOJAB, ser möjligheterna. ”Nu är helt rätt tid att fokusera på kvalitet”, säger hon.

FOJAB har en ny affärsorganisation som bättre ska fånga upp kundernas behov och underlätta kunskapsöverföring och arkitekturutveckling. Charlotte Kristensson ansvarar för att utveckla affärsområdet som innefattar skolor, universitet och högskolor, rum för kultur och miljöer för idrott och rörelse. Hon beskriver läget just nu:

– De flesta av våra beställare har det ekonomiskt tufft. Det är lågkonjunktur, det kostar mycket att bygga, drifta och underhålla. Många kommuner sitter med underskott. Samtidigt har man minskade barnkullar och färre barn i förskola och grundskola. På universitet och högskola är det tvärtom högtryck. När arbetsmarknaden viker vill fler studera. Vi ser också att flera kommuner satsar på kultur och idrott – kanske som en reaktion på oron i omvärlden?

Nytt verktyg: Rumskalkylator
Sammantaget finns det ett stort intresse hos beställarna att se om sina hus, så att de används på bästa sätt. Till deras hjälp finns strategisk lokalplanering, en tjänst hos FOJAB där kunder med stora fastighetsbestånd får vägledning i form av övergripande strategier. Det kan handla om lokalförsörjningsplaner och kapacitetsutredningar, både på kommunnivå och fördjupningar.

– Nu har vi också utvecklat ett verktyg som kallas Rumskalkylatorn, som handlar om att bedöma det faktiska lokalbehovet i olika utbildningsmiljöer. Kvadratmeter är den mest kostnadsdrivande faktorn och genom att maxa användningen kan vi minimera ytan, säger Charlotte.

Rumskalkylatorn är baserad på läroplanen, som anger hur många undervisningstimmar varje elev har rätt till i respektive ämne. Dessa timmar översätts i lokalyta. För universitet och högskola, som inte har en läroplan på samma sätt, utgår verktyget istället från rumsbokningssystemet.

– Det är inte klokt hur dåligt utnyttjade lokalerna är på många högre lärosäten! Man betalar hyra för rum som står tomma större delen av tiden. Samtidigt finns det behov av lokaler som svarar upp mot dagens krav på utbildningsmiljöer. Jag skulle önska mer samarbete mellan verksamheterna och fastighetsägarna. Det finns mycket att vinna för båda parter, säger Charlotte.

Strategisk nybyggnation
Tiden för nybyggnation är dock förbi, menar hon, av både klimatmässiga och ekonomiska skäl. Charlotte och kollegorna på FOJAB arbetar med att ta bort det som fungerar dåligt och skruva på det som finns. Måste man ha en aula om den bara används vid terminsstart och -slut? Behövs flera olika speciallab eller kan vi skapa ett multifunktionellt lab? Är det befogat föreslås strategiska nybyggnationer.

– Det kan tyckas enkelt, säger Charlotte, men att få till en fungerande helhet är en komplex uppgift som kräver erfarenhet. Det är som ett kirurgiskt ingrepp, exakt rätt lösning på exakt rätt plats.

Satsa på kvalitet
När det är kärva tider är det viktigt att kunna krama det mesta ur förutsättningarna. Charlotte Kristensson upplever att det finns ett stort intresse från beställarna att inte bara tillgodose funktioner och tekniska krav, utan också satsa på kvalitet.

– Nu är helt rätt tid att fokusera på kvalitet och få mer arkitektur för pengarna. På FOJAB skapar vi värden som ger det där extra, som gör att beställaren får ut maximalt av det som byggs. Vi har stort kompetens när det gäller att exempelvis arbeta med barn och unga. Vi kan skapa gränsöverskridande mötesplatser, rum som öppnar upp för en flexibel användning och inkluderande platser som lockar till rörelse. Eller bara en miljö som ger studiero, trygghet, inspiration.

För alla plånböcker
Det är inte så att mer pengar automatiskt ger bättre arkitektur, poängterar hon.

– Vi anpassar förslaget efter plånboken – men det innebär att vi vill veta entreprenadkostnaden för hela projektet i förväg. Det är ett förhållningssätt som både ger oss bättre förståelse för entreprenören och gör att vi kan hjälpa kunden att få ihop kalkylen utan att behöva tumma på viktiga kvaliteter.

Hör av dig till Charlotte!
E-post: charlotte.kristensson@fojab.se
Mobil: +46 727 18 88 44

Omvandlingen av Hornsbergskvarteren på Kungsholmen går in i en ny fas när ytterligare två kvarter nu varit på samråd. FOJAB har gestaltat ett elegant kontorshus åt NCC PD i det ena kvarteret och bostäder åt AB Borätt i det andra.

I Hornsbergskvarteren – området invid Kristinebergs idrottsplats där det tidigare låg en bussdepå – ska byggas bostäder, idrottshallar och kontorslokaler. FOJAB är inblandat i tre av kvarteren: Åt Skanska har ritats kontorshuset Olivin på den så kallade triangeltomten. Det började byggas under 2024 och har planerad inflyttning 2027. I den plan som nu varit på samråd har FOJAB gestaltat ett kontorshus om cirka 9000 m2 samt en del av ett bostadskvarter med 79 lägenheter.

Det nya kontorshuset utgör en betydande del av kvarter 1. Byggnaden spänner längs hela Nordenflychtsvägen och bildar en kraftfull och pampig front mot gatan. Gestaltningen är samtida men med förankring i den äldre industriarkitektur som funnits på platsen, och som till viss del finns kvar, samtidigt som den anpassar sig till sig den klassiska stenstaden.

– Den stora volymen och hur den på ett elegant vis förhåller sig till stadsrummet knyter an till klassiska kontorshus i Stockholms innerstad, som HSB-huset på Fleminggatan och Esselte-huset på Vasagatan, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I kontorshusets sockelvåning finns plats för utåtriktade verksamheter som ger liv och rörelse i gatuplan.

Kvarter 2 är ett bostadskvarter där FOJAB ritat den södra delen åt AB Borätt. Kvarteret har en tydlig indelning i bas, kropp och krön med indragna takvåningar.  Bottenvåningen är generös och innehåller en stor del lokaler som bidrar till att aktivera gatan. Gestaltningen varierar trapphusvis men håller sig inom den klassiska stenstadens logik. Skalan är högre mot Nordenflychtsvägen och lägre in mot kvarterstorget.

H55-paviljongen, ritad till stadsmässan i Helsingborg 1955, blir arkitektkontor. I januari 2026 flyttar FOJABs Helsingborgskontor in.

H55-paviljongen ritades av arkitekten och formgivaren Carl-Axel Acking till stadsmässan 1955. Tre exemplar byggdes upp ute på vågbrytaren Parapeten i Helsingborgs hamn och monterades ner efter mässan. 1999 var det dags för en ny stadsmässa, H99. En kopia av den ikoniska paviljongen byggdes upp på piren och har fått stå kvar sedan dess.

Paviljongen ägs av Helsingborg stad och har under årens lopp hyrts ut för olika typer av verksamheter. Bland annat har den använts som restaurang, festlokal och utställningslokal. På senare år har den dock stått mestadels tom och staden har letat efter en passande hyresgäst.

– Vi fick frågan från Helsingborgs stad om vi ville flytta in i H55-paviljongen, och det är en chans vi förstås inte kunde tacka nej till. Det är en helt unik byggnad med utsikt åt fyra håll, väl synlig från stadens centrum. Det blir en fantastisk arbetsmiljö och en perfekt lokal för att ta emot kunder och ordna externa evenemang, som exempelvis våra arkitektursalonger, säger Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef på FOJAB i Helsingborg.

FOJAB har funnits i Helsingborg i 10 år. Medarbetarna arbetar nära kollegorna på de övriga kontoren i Malmö, Stockholm och Göteborg, men med extra kännedom om marknaden i nordvästra Skåne, delar av Halland och Småland. Med de nya lokalerna kommer bättre möjligheter för Helsingborgskontoret att växa.

Paviljongen kommer att anpassas interiört av FOJAB för att den ska bli ett modernt, funktionellt och välkomnande kontor för såväl medarbetare som för kunder och besökare. Preliminär inflytt är årskiftet 25/26.

Vad har filmhjälten Rocky med ett mobilitetshus i Malmö att göra? Ansvarig arkitekt Haydar Alward på FOJAB berättar om gestaltningsidén bakom Parkside, som nu invigs.

I den första Rockyfilmen springer skådespelaren Sylvester Stallone uppför de 72 stegen till Philadelphia Museum of Art. Boxarens slutspurt på morgonens löprunda. En underdog som tar sig upp och blir en vinnare.

Nu har trappan från den berömda filmscenen fått en pendang i Malmöstadsdelen Hyllie, i det nybyggda mobilitetshuset Parkside. Längs ena fasaden går en lång trappa.

– Det har varit en dröm sedan tonåren att kunna avsluta löprundan likt Rocky. Här kan nu Malmöbor springa uppför trappan och känna sig som vinnare, säger Haydar Alward, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Parkside ligger intill den stora Hyllievångsparken och trappan blir som en förlängning av grönområdets promenad- och löparslingor. Den leder hela vägen upp till ett utomhusgym på taket med milsvid utsikt över bland annat Öresundsbron.

– Träningsredskapen är valda utifrån att så många möjligt ska vilja använda dem, oavsett ålder, kön och erfarenhet, berättar Haydar. Gymmet ska vara öppet från tidigt till sent och är gratis för alla att använda.

Mobilitetshuset är tänkt att bli en knutpunkt för de boende, besökande och arbetande i området. För att öka folklivet, trevnaden och tryggheten finns en butikslokal i bottenplan.

Och det finns fler hållbarhetsambitioner med Parkside utöver de sociala. Mobilitetshuset ska vara en klimatsmart nod för hållbar mobilitet. Hälften av de drygt 430 parkeringsplatserna har förberetts för elbilsladdning. Energin är lokalt producerad från solpaneler på fasader och tak. Solcellerna är kopplade till ett fastighetsbatteri som bidrar till elförsörjningen i kvarteret och kapa effekttopparna i elnätet.

Såväl beställaren Parkering Malmö som entreprenören Byggfirman Otto Magnusson och arkitekten FOJAB är medlemmar i LFM30, Malmös lokala branschnätverk för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Den gemensamma ambitionen var att Parkside skulle understiga LFM30:s gränsvärden för en klimatneutral parkeringsanläggning. Det lyckades bland annat genom att använda klimatförbättrad betong, trä och återvunnet stål.

– Gränsvärdet är 170 kg CO2e/kvm BTA. Vi landade på 158, säger Haydar Alward.

Ett nytt bostadsområde som refererar till såväl Ralph Erskine som Frank Lloyd Wright – FOJAB står bakom ett av de utvalda förslagen för Ekerö Strand åt Wallfast efter parallella uppdrag.

På Ekerö, 25 minuter från centrala Stockholm, ska det nya bostadsområdet Ekerö Strand växa fram. Här ska byggas runt 550 nya bostäder, en förskola och en strandpromenad. Wallfast bygger ungefär hälften av de nya lägenheterna.

Detaljplanen för Ekerö strand är osedvanligt styrd. Kommunen har velat försäkra sig om att den nya bebyggelsen harmonierar med Ekerö centrum, som ritades av Ralph Erskine och stod klart 1991.

– De många och detaljerade kraven i detaljplanen kommer ur en önskan att bryta ner skalan på de större volymerna. Man vill ge husen samma brokiga, småskaliga uttryck som Erskines, säger Cage Copher, arkitekt på FOJAB. Det har varit en utmaning, men vi har hittat en harmonisk gestaltning som uppfyller alla krav och känns som Ekerö.

I det parallella uppdraget ingick hyresrätter och bostadsrätter i kvartershus, lamellhus och punkthus. FOJAB kommer att arbeta vidare med två av de fyra fastigheter som ingick i det parallella uppdraget, och har också fått landskapsuppdraget. Samma tydliga volymuppdelning för att skapa logik och läsbarhet återfinns i både lamellhus och punkthus, men uttrycket skiljer sig åt.

– Punkthusen har inte samma gestaltningskrav i detaljplanen. De har mer av en Frank Lloyd Wright-känsla över sig, med stora glasade balkongpartier och fönster över hörn. De ligger väldigt vackert intill skogen och vi ville ge dem lite mer naturkänsla än lamellhusen som vetter mot centrumet, säger Cage Copher.

Tre olika lägenhetstyper skjuter ut i olika riktningar för att maximera utsikten. Varje vardagsrum har fönster åt tre olika håll. Balkongerna har en inglasad del och en utan. Även lamellhusen har fina dagsljuskvaliteter och möjlighet att dela ett större sovrum i två mindre rum.

Husen avses byggas med stomme av KL-trä.

Jens Larsson, affärsområdesansvarig på FOJAB för Kommersiella fastigheter, om att se potential i det dysfunktionella och vara en partner till kunden hela vägen från vision till verklighet.

Vad omfattar affärsområdet Kommersiella fastigheter?

– Det är ett stort paraply som täcker våra kompetensområden kontor, handel, hotell, byggnadsvård, transformation och fastighetsutveckling. Dessutom angränsar det stadsutveckling och har också många beröringspunkter med inredning.

– Något som förenar är att vi arbetar med starka koncept för att skapa platser och attraktion för dem som nyttjar byggnaderna; för hyresgästerna, hotellgäster och butiksbesökare. När vi jobbar närmare tillsammans blir det lättare att hitta synergier som skapar värde för våra kunder.

Hur har affärsområdet utvecklats de senaste åren? 

– Idag handlar mycket om att utveckla det befintliga. Det är mer sällan vi får nybyggnadsprojekt numera – och det är förstås som det ska vara. Man bygger om eller bygger till, opererar i en befintlig miljö. Det passar mig personligen väldigt bra att jobba så, att se möjligheter och potential i det dysfunktionella och förvandla det till något bra.

Hur ser utvecklingen ut framåt?

– Utmaningarna ser lite olika ut inom affärsområdet. Kontor har haft tuffa tider sedan pandemin, och lågkonjunkturen på det gör att ineffektiva kontor i sämre lägen har det extra svårt. Ett kontor idag behöver vara superattraktivt ur väldigt många aspekter för att kunna konkurrera. Hotellbranschen har återhämtat sig bättre och resandet till och inom Sverige ökar med fokus på hälsa och upplevelse snarare än business. Konjunkturen förändrar också våra köpmönster, vilket påverkar detaljhandeln.

– Samtidigt är lågkonjunktur en slags högkonjunktur inom fastighetsutveckling. Man ser över sina fastigheter och många fastigheter byter också ägare. Då gäller det att vara på hugget, när nya ägaren vill göra förändringar. På FOJAB sitter vi inte och väntar på uppdrag. Vi förekommer, föreslår och vägleder våra kunder till en bra affär.

Vad kan FOJAB erbjuda (som ingen annan kan) inom ditt affärsområde?

– Utöver specialistkunskap inom segmenten kontor, hotell och handel har vi en stor bredd av erfarenheter i teamet inom cirkulärt byggande och transformation, med ett helhetserbjudande inom återbruk. Vi har koll på kulturmiljöfrågor, byggnadsvård och stadens logik. Som kund får man tillgång till kontorets samlade kompetens.

– Vi är en partner hela vägen. Vi hittar möjligheter i detaljplaner och fungerar som rådgivare i tidiga skeden. Vi gör exploaterings- och volymanalyser, klimatberäkningar, dagsljusberäkningar. Vi genomför fastighetsbesiktningar, due diligence, vid fastighetsköp och utreder varje fastighets fulla potential. Vi gör hyresgästanpassningar och arbetar med placemaking.

– Men det allra viktigaste är att vi kan kombinera de innovativa idéerna med stor erfarenhet av projektering och bygg. Och det handlar inte bara om att maxa kvadratmetrar, utan lika mycket om att skapa attraktiva, hälsosamma, goda miljöer. Vi vet hur man realiserar visionerna och skapar värde över tid.

Vill du veta mer? Hör av dig till Jens!
E-post: jens.larsson@fojab.se
Mobil: +46 761 65 61 63

Ett till synes omöjligt projekt, enligt juryn för Årets Bygge, som har utsett kvarteret Modellen 4 i Vasastan till vinnare i kategorin Bostad.
– Vi hade inget annat val än att rita något utöver det vanliga, säger Cage Copher, arkitekt på FOJAB.

Kvarteret Modellen 4 i Vasastan, Stockholm, har kompletterats med ett gårdshus med 20 nya hyreslägenheter. Huset är designat för att passa den omkringliggande 1920-talsarkitekturen och förtjusta grannar menar att det ser ut som att huset alltid har stått där. Men under ytan skiljer det sig från resten av stenstaden med sina väggar och bjälklag i KL-trä.

– Den främsta anledningen för byggherren Wallfast att välja trä var att få ner koldioxidavtrycket, men att bygga med trästomme har fler förtjänster, säger Cage Copher, ansvarig arkitekt på FOJAB, som gjorde systemhandling och bygglov. Byggtiden blir kortare, renare och tystare, vilket brukar uppskattas inte minst av grannarna.

Logistiken var osedvanligt krånglig. Enda vägen in till gården var en trång portik i gathuset. Att lyfta allt byggmaterial över taken var inte att tänka på eftersom staden ställde krav på att störningarna skulle vara minimala. Istället användes eldrivna bandvagnar för att köra in materialet genom portiken.

– Det roliga i det här projektet var att huset läkte ihop ett hål mellan två befintliga hus och att formen var så oregelbunden. Det gjorde att planlösningarna blev mer dynamiska och oväntade. De flesta nybyggda lägenheter idag ser ganska likadana ut, men här hade vi inget annat val än att rita något utöver det vanliga, säger Cage Copher.

Juryns motivering: Ett till synes omöjligt projekt lyckades med lite finurlighet hitta en av nycklarna till framtidens byggande: att ro hem logistiken i tajta lägen – och det utan att tumma på arbetsmiljön. Trots knixiga förutsättningar lyckades man få fram en slutprodukt som även de mest kritiska grannarna kunde vara stolta över när byggdammet lagt sig. Kvarteret Modellen vinner kategorin Bostäder i Årets Bygge 2025.

Den 15 mars öppnas dörrarna till det nya filmhuset Kino mitt i Lund. Biografen har expanderat in i ett pampigt tidigare bankpalats och även kompletterats med en bistro. FOJAB har ritat ombyggnaden där oväntade fynd längs vägen har fått påverka utformningen.

Folkets Bio, som driver biografen Kino i Lund, har länge haft planer på att bygga ut. Ambitionen att bli ett filmhus likt Hagabion i Göteborg och Capitol i Stockholm har funnits i mer än tio år. Arkitektkontoret FOJAB har varit med som rådgivare hela vägen och tagit fram flera förslag för de ursprungliga lokalerna.

Helhetslösning
När möjligheten uppenbarade sig för tre år sedan, att expandera till det pampiga bankpalatset i fastigheten intill, föll många pusselbitar på plats. Tillsammans med Folkets Bio och fastighetsägaren Stena Fastigheter har FOJAB skapat en helhetslösning, ett komplett filmhus med fyra biosalonger i olika storlekar, scener för samtal, föreläsningar och levande musik samt en bistro. FOJAB har även utarbetat inredningskonceptet och utfört delar av inredningsuppdraget.

Att tillgängliggöra huset och platsen för allmänheten har varit centralt vid ombyggnaden. Utgångspunkten var att behålla så mycket som möjligt av Carl Bergstens nationalromantiska bank från 1912, både vad gäller material och potential. Banksalen med sitt vackra, välvda glastak har blivit det nya filmhusets hjärta. De stora bågformade fönstren, som under bankens tid till stor del var förbyggda och insynsskyddade, har öppnats upp så att förbipasserande på gågatan kan se in i bistron.

En upptäcktsresa
Arbetet med banken har varit en upptäcktsresa, berättar Jens Dymling, ansvarig arkitekt på FOJAB. Man kunde ana att det nog fanns skatter i form av gedigna material och påkostade detaljer. Men mycket var dolt bakom paneler, undertak och golv. Efter alla år var det ingen som riktigt visste vad som fanns där bakom.

– Under ett tak dolde sig ett kryssvalv. I trappan låg kolmårdsmarmor och i bankvalvet hittade vi ytterligare ett marmorgolv med ölandssten ovanpå. De delar som kunde räddas har vi flyttat upp en våning till den stora foajén.

Det fanns också två väggkonstverk som tidigare varit dolda för allmänheten som har fått mer framträdande platser. En väggpanel i intarsia av Rudolf Persson 1949 med Lundamotiv och ett annat konstverk i etsat glas från Orrefors Glasbruk av Sven Palmqvist 1950 med gravyr av Gösta Elgström. Också det med figurativa, lokala motiv.

Många lösningar i byggnaden har arbetats fram allt eftersom nya fynd gjorts.

– Där fanns konstruktioner som inte var aktuella, rör med oklar funktion och väggar som vi trodde var bärande men som inte var det, berättar Jens.

Snårig resa
Vägen fram till invigning har varit lång och inte minst ekonomiskt snårig. Folkets Bio har klarat kommunens finansieringskrav bland annat tack vare sponsorer och en lyckad kickstarterkampanj. Många har engagerat sig och är angelägna att projektet ska lyckas. Jens Dymling vill ge en eloge till fastighetsägaren Stena Fastigheter som drivit på trots att detta kanske inte varit den enklaste lösningen.

– Det känns fantastiskt att få arbeta med detta projekt där vi varsamt renoverar och samtidigt fyller denna anrika byggnad med ett rikt kulturutbud och bidrar till en levande stadskärna i Lund, säger Sofia Lagerblad, affärsutvecklingschef och projektansvarig på Stena Fastigheter.

Arkitektkontoret FOJAB har strukturerat om sin verksamhet för att bättre möta kundernas behov på en föränderlig marknad. 

– Ambitionen är att sätta våra kunder i centrum för att skapa en hållbar affärsverksamhet och förhoppningsvis nöjdare kunder. Det här gör också att vi lättare kan föra kunskap vidare inom organisationen för att hela tiden utveckla vår arkitektur, säger Magdalena Hedman, marknadschef på FOJAB.

På FOJABs kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg finns en stor samlad kompetensbredd representerad av husarkitekter, landskapsarkitekter, fysiska planerare, arkitekter med planinriktning, inredningsarkitekter och ingenjörer. Uppdragen spänner från stadsutveckling till bostäder, skolor, vård, kontor, handel, hotell, inredning och samhällsfastigheter, rättsbyggnader etcetera.

Den nya organisationen innebär att de många olika expertkompetenserna inom företaget grupperas i åtta affärsområden som tydligare än tidigare riktar sig mot olika kundgrupper. Till affärsområdena knyts också en rad tjänster och verktyg som utvecklats och utformats för att passa behov inom respektive kundgrupp, exempelvis tomtscanning och avancerad detaljplaneanalys, klimatberäkning och volymanalys, stadsplaneringsverktyg för vatten och grönska, strategisk lokalplanering, stöd inom återbruk och cirkulära processer, rådgivning och processledning.

– På en föränderlig marknad med snabbt skiftande behov hos våra kunder behöver vi ha en strategi för att möta dessa förväntningar och en organisation som är flexibel och snabb. Det kommer också att vara lättare att hitta bland våra erbjudanden och vår expertis, säger marknadschef Magdalena Hedman.

Här är FOJABs åtta affärsområden samt kontaktpersoner:

Bostad
Joachim Lundquist
joachim.lundquist@fojab.se

Inredning
Carl Kylberg
carl.kylberg@fojab.se

Industri
Anders Lundin
anders.lundin@fojab.se

Kommersiella fastigheter
Jens Larsson
jens.larsson@fojab.se

Mobilitet
Anders Eriksson Modin
anders.eriksson@fojab.se

Samhällsfastigheter
Kjell Adamsson
kjell.adamsson@fojab.se

Stadsbyggnad & Landskap
Magdalena Hedman
magdalena.hedman@fojab.se

Utbildning & Kultur
Charlotte Kristensson
charlotte.kristensson@fojab.se

Hållbarhetschefens önskelista, högstadieelevers inflytande på arkitekturen, en nergången verkstad som blivit ett charmigt kontor, ett digitalt verktyg som kan bidra till ökad stadsgrönska. Om detta och mycket mer kan du läsa i FOJABs senaste hållbarhetsrapport. Hoppas att du blir inspirerad!

Här kan du läsa och ladda ner rapporten:

Utskriftsvänlig pdf

FOJABs ägare har valt Anna-Karin Eklund till ny styrelseordförande. Styrelsen har även förstärkts med en ny extern ledamot, Agneta Rinman.

FOJAB är ett av Sveriges ledande arkitektkontor med totalt cirka 160 medarbetare i Malmö, Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Uppdragen omfattar arkitektur i alla skalor – utredning, planering och projektering av stadsmiljöer, byggnader, landskap och inredning. Företaget ägs av de ledande arkitekterna.

Vid senaste ägarstämman valdes Anna-Karin Eklund till ny styrelseordförande. Hon efterträder Ulf Pettersson som lämnar styrelsen efter 14 år. Ulf kommer fortsatt att verka som ekonomisk rådgivare till ägare, styrelse, VD och ledningsgrupp för att säkerställa stabilitet och kompetensöverföring.

Anna-Karin Eklund har 30 års erfarenhet av fastighetsbranschen och arbetar idag i egen verksamhet med projektledning och rådgivning i stadsutvecklingsprojekt. Hon har varit ledamot i FOJABs styrelse sedan 2014.

Vid stämman valdes även Agneta Rinman in i styrelsen som extern ledamot. Agneta har mer än 30 års erfarenhet av affärsutvecklingsarbete, strategi och ledarskap. Hon var tidigare verksam inom konsultbranschen och är idag VD för KTH Executive School.

– För FOJAB är det externa perspektivet väldigt viktigt, vi ser att det stärker oss som företag. Anna-Karin Eklund och Agneta Rinman är två kvalificerade personer som kommer att bidra med värdefull input och energi i styrelsearbetet – och utmana oss. Jag vill tacka Ulf för alla år tillsammans, för att FOJAB har lyckats behålla sin stabila position på en orolig marknad. Nu ser jag ser fram emot ett fortsatt bra samarbete med styrelsen med Anna-Karin som ordförande, och att anta nya utmaningar tillsammans, säger VD Daniel Nord.

Göta Hovrätt och Kammarrätten vinner Jönköpings stadsbyggnadspris samt priset i kategorin God Arkitektur. FOJAB står bakom gestaltningen av domstolsbyggnaden som balanserar respekt och värdighet med ödmjukhet och öppenhet.

Juryns motivering lyder: Ett nytt offentligt landmärke har skapats vid norra Munksjön. Domstolsbyggnadens fasad är skickligt gestaltad och uppbyggd av djupa, mjuka pelarmoduler som skapar ett rikt skuggspel och den bidrar till platsen med inbjudande sittnischer. Det gedigna arkitekturhantverket återfinns i såväl exteriöra som interiöra detaljer samt i volymuppbyggnaden, där byggnadens vridningar och höjdvariationer mellan två och sex våningar samspelar med omgivningen. Detta är den sista viktiga pusselbiten i Jönköpings Stadsbyggnadsvision 1.0.

Domstolsbyggnaden binder ihop bebyggelsen längs Munksjöns västra strand och entréerna öppnar upp mot Bastionsparken och Hamngatan. Runt byggnaden finns plats att vistas och röra sig, vilket ger liv och rörelse på platsen. Samtidigt gör fasadens utformning att insynen begränsas.

– En domstolsbyggnad måste klara av att hantera två motstridiga mål. Dels ska verksamheten vara publik – öppenheten är ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Samtidigt måste enskilda individers önskan om integritet respekteras. Vi har velat skapa en trygg miljö för människor som kan befinna sig i en svår situation. Vi är förstås väldigt glada över att Jönköpings kommun uppskattar den nya domstolsbyggnaden och att den tagit plats som ett landmärke i staden, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Byggnaden rymmer tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser samt ytor för besökare. De interiöra materialen – sten och trä – för associationerna till den småländska skogen. Två genomgående atrier med glasväggar ger dagsljus långt in i byggnaden och skapar en harmonisk miljö.

Byggherre är Castellum, som efter tillträdet avyttrade byggnaden till Vacse.

– Vi tackar för det goda samarbetet med arkitektbyrån FOJAB, som med sin erfarenhet av domstolsbyggnader gjort detta projekt möjligt. Det är en värdig byggnad och ett fint tillskott till miljön. Byggnaden är ståtlig, modern och hållbar, bland annat utifrån de materialval som gjorts, säger projektchef Christan Nilsson på Castellum Jönköping.

Risk och osäkerhet står i vägen för klimatsmarta byggmaterial och tekniker. Det säger Ylva Åborg, arkitekt på FOJAB som även leder arbetsgruppen för material inom Klimatarena Stockholm. Så hur tar man sig förbi oron för att testa nytt?

Det är mycket att ta hänsyn till när man ritar och bygger hus. En uppsjö av olika krav, önskemål, platsförhållanden, ekonomi, regler, intressenter. Klimatutsläpp har däremot inte varit en faktor i ekvationen förrän på senare tid. Påverkan på den biologiska mångfalden har det bara precis börjat pratas om.

Men när vi nu vet vad som driver en byggnads klimatavtryck har materialen seglat upp som en av de allra viktigaste parametrarna. En större kunskap och medvetenhet kring materialen och hur de används är en viktig nyckel för att få ner utsläppen och nå uppsatta mål.

Kommer vi att få se en uppsjö av mer klimatsmarta material i framtiden?

– Önskvärt vore förstås att få fram mer lokalt odlade fasad- eller väggsystem som till exempel har hampa som sin huvudsakliga resurs. Men framför allt behöver vi börja se det som redan är i bruk som vår primära resurs och använda det som en resursbank. Den enskilt största frågan framåt för att sänka byggbranschens koldioxidavtryck handlar om materials utvinning och tillverkning.

Återvunnet det givna
Det säger Ylva Åborg, arkitekt på FOJAB som driver arbetsgruppen om klimatsmarta byggmaterial inom Klimatarena Stockholm, en samverkansplattform för bygg- och anläggningssektorn i Stockholms län som ska påskynda klimatomställningen.

Att se återvunnet material som den givna ”råvaran” är ett viktigt paradigmskifte som måste till, menar hon.

– Materialleverantörerna behöver göra sina affärsmodeller mer cirkulära, och EU:s direktiv om ekodesign kommer att tvinga fram en enorm förflyttning. Men vi kan inte bara lägga över ansvaret på producenterna. Arkitekter och andra aktörer i byggprocessen behöver förstå materialens olika livscykellängder och projektera för cirkuläritet med montage för demontering och produkter som bevarar materialens integritet.

Ett livscykelperspektiv på material vore lämpligt också när det kommer till den biologiska mångfalden. Medvetenheten om biodiversitet har börjat läcka in i projekten, men lösningarna är fortfarande ofta på en lokal nivå, menar Ylva.

– De handlar mest om vad som kan göras inom respektive projekt eller i närområdet. Vad kan gården erbjuda, hur kan taken användas? När det gäller trä pratar man om hur skogsbruket påverkar miljön, men det finns ingen motsvarande diskussion om andra material, hur framställningen påverkar platsen och vilken skada de gör på vägen hit.

Riskfyllt att bryta rutiner
Paradigmskiften och systemförändringar sker inte utan friktion. I en byggbransch som den svenska, som är duktig på standardisering, rationalisering och upprepning, kan det vara riskfyllt att bryta upparbetade rutiner. Storskalighet är bra för affären. Att testa nytt rubbar kalkylerna.

– Risk är den största utmaningen vi har att hantera just nu i Klimatarenas arbetsgrupp för klimatsmarta byggmaterial. Det är så mycket som står på spel. Blir det fel kan det bli jättefel, säger Ylva och påminner om skandalen med de enstegstätade putsfasaderna på 1990-talet.

Premiera innovation
Samtidigt finns inga andra sätt än att prova sig fram, menar hon. Med kända material och tekniker kan vi halvera klimatutsläppen. För att nå återstoden behövs innovation och en marknad som efterfrågar förändring.

– Även om många ser det som affärskritiskt att satsa på klimatsmarta byggmaterial vore det välkommet med fler ekonomiska stödåtgärder. I Danmark finns en fondstruktur som har bidragit mycket till hållbar omställning, med fonder som bidrar till att hantera risk och fonder för utbildningar.

– Men, poängterar hon, det vi framför allt behöver nu är modiga aktörer som vågar satsa. De som klarar att svara mot vår tids stora utmaningar inom både klimat och miljö, de blir relevanta i framtiden. Det gäller såväl för material som företag.

Politisk vilja, mer samskapande och fler tillfällen att transformera trista, oanvända byggnader och fylla dem med liv och skönhet. Det hoppas FOJABs hållbarhetschef Anders Eriksson Modin hitta under granen i år. Här är hans önskelista: 

1. Jag önskar mig ambitiösa nationella målgränsvärden!

I Sverige är vi duktiga på att genomdriva stora förändringar när det finns en tydlig politisk vilja. När politikerna på 1960-talet satte upp det ambitiösa målet att bygga en miljon bostäder på tio år för att få bukt med bostadsbristen slöt näringslivet och samhället upp bakom målsättningen och genomförde den. Tänk om vi hade samma politiska drivkraft när det kom till att reducera vårt klimatavtryck och efterleva Parisavtalets åtgärder för minskad global uppvärmning?

Byggbranschen behöver ett konkret mål att arbeta mot. Något som sporrar, utmanar och driver oss att tänka nytt och utmana konventioner. Vi behöver inte ens uppfinna hjulet utan kan inspireras av våra grannar i Danmark, som tagit ledartröjan när det kommer till byggbranschens klimatomställning.

Överst på min önskelista finns därför nationella målgränsvärden som hjälper oss att åstadkomma en kraftigt minskad klimatpåverkan. Vi ska se till hela byggnadens livscykel och även inkludera ombyggnadsprojekt och landskap/anläggning.

2. Jag önskar mig fler transformationsprojekt!

Våra städer är inte statiska utan utvecklas ständigt. Samtidigt ändras behoven. Där det tidigare var industri är det kanske kontor idag och i framtiden säkert någon annan funktion – men byggnaden kan vara densamma.

Inget ger så stor tillfredställelse som när vi lyckas ta en dåligt fungerande, oattraktiv och tomställd byggnad för att sedan fylla den med liv, aktivitet och skönhet och anpassa den till en ny tid med nya krav och önskemål. Ska min önskan slå in krävs också en kulturförändring i branschen eftersom normen under många år har varit att riva för att kunna bygga nytt med fler kvadratmetrar – bort med det gamla och in med det nya. Det mest hållbara huset är redan byggt även om det brottas med för låg takhöjd eller otillräckliga schakt.

Sitter du med en vakant byggnad som har sett sina bästa dagar? Låt oss ta en lunch!

3. Jag önskar mig mer kunskapsdelande och samskapande!

Det är kanske vår samtids mest slitna uttryck – att vi behöver samarbeta och samverka. ”Tillsammans når vi längre”. Jag minns en paneldebatt i Almedalen för några år sedan där en panellist dräpte till med kommentaren ”Säger du samverkan en gång till lämnar jag scenen!”. Där och då var den kommentaren på sin plats. Samtidigt kan vi idag se resultatet av en djup lågkonjunktur med stenhård konkurrens och tuffa marknadsförutsättningar som har gjort oss mer protektionistiska. Jag upplever att branschen håller hårdare i kunskap och kompetens i förhoppning att den ger konkurrensfördelar i jakten på nya uppdrag.

Idag utvecklar många arkitektkontor sina egna digitala verktyg för klimatberäkning. Då är det en fördel att vara stor och kunna bära utvecklingskostnaden. Konsekvensen blir att de mindre kontoren riskerar att halka efter och att vi inte når lika långt i vår gemensamma strävan för minskad klimatpåverkan. Tänk om vi istället delade med oss av programvarorna och tipsade om smarta sätt att åstadkomma mesta möjliga klimatnytta per investerad krona.

FOJAB vill gå mot strömmen och visa att en annan väg är möjlig! Vi delar vårt klimatberäkningsverktyg ”Leaf Cutter Ant” open source – fritt för alla att använda. Programmet är utvecklat tillsammans med IVL, Warm in the Winter och Tyréns och är tänkt att användas i tidiga skeden där man tar de avgörande besluten för geometri, stomval och material. Detta är vårt sätt att leva upp till företagets vision om att skapa arkitektur för en bättre värld.

Läs mer om Leaf Cutter Ant här: Klimatberäkning i tidiga skeden

FOJAB har tillsammans med Kudu och NCC vunnit en markanvisningstävling i Stångby utanför Lund. På platsen ska byggas ett karaktärsfullt kvarter i nätt skala med egna täppor på både gård och tak. Ett väl genomarbetat och ambitiöst förslag med arkitektur av god kvalitet, enligt juryn.

Stångby är en av de orter i Lunds kommun som kommer att växa mest de närmaste 20 åren. Cirka 3 000 nya bostäder planeras. Dagens småhusbebyggelse ska kompletteras med flerfamiljshus, vardagsnära service och handel med småstaden och trädgårdsstaden som förebild.

Sex team valdes ut av Lunds kommun att delta i markanvisningen för fyra kvarter i västra Stångby. Fastighetsutvecklaren Kudu Projekt AB tillsammans med NCC och FOJAB vann anvisningen för kvarteret Högaffeln. I motiveringen lyfte juryn bland annat de höga hållbarhetsambitionerna, såväl sociala som ekonomiska utöver den miljömässiga.

Kvarteret innehåller en kombination av radhus och lägenheter med ”radhuskvaliteter”, totalt 31 nya bostäder. Varje marklägenhet har en egen täppa ut mot gården och högst upp i husen har lägenheterna motsvarande generösa takterrasser. I kvarterets mitt finns gemensamma ytor där de boende kan träffas, umgås och odla i växthus och odlingskärl. Inskjutna entréer i radhusen ger utrymme för grönska och vistelse även mot gatan. Tegel, trä och tvärställda sadeltak håller samman gestaltningen.

– Bostädernas mått är välstuderade och planlösningarna yteffektiva, berättar arkitekt Martin Montelin. Radhuslägenheterna kan kompletterats med ett loft som ger det där extra utrymmet som annars kan saknas i moderna lägenheter.

I förslaget finns ett antal åtgärder för att minska projektets klimatpåverkan. Bland annat kommer man att använda en mix av trästomme och klimatförbättrad betong, fönster med återvunnet glas och fasader med återbrukat tegel samt måttbeställt material för minskat spill och transporter. Ambitionen är också att skapa ett boende med minskat bilanvändande.

FOJAB är en av trettio aktörer inom Malmös samhällsbyggnadssektor som skriver under på att förbättra representationen i branschen. Målet är en samhällsbyggnadsbransch som speglar hela Malmö – inom en generation.

Vilka är det som tolkar och gestaltar våra gemensamma livsmiljöer? Speglar Malmös arkitektkår stadens mångfald? Inte tillräckligt, har Malmö stad konstaterat i en omfattande undersökning.

Efter två års förarbete har nu ett trettiotal aktörer inom Malmös samhällsbyggnadsbransch samlats för att lansera plattformen Urban Academy och signera åtaganden för att aktivt bidra till en mer inkluderande samhällsbyggnadsbransch. Varje medlemsorganisation åtar sig bland annat att utföra specifika handlingar och att mäta och redovisa förflyttningen mot en förbättrad representation inom den egna organisationen.

Modellen är hämtad från LFM30, Malmös lokala branschinitiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Förhoppningen är att initiativet ska växa likt LFM30, framför allt bland Malmös samhällsbyggare, men gärna även till andra städer.

FOJAB har genom arkitekt Haydar Alward varit engagerat i Urban Academy sedan starten för två år sedan, bland annat i olika pilotprojekt riktade mot barn och unga för att öppna dörren till arkitektyrket.

– Resan mot att bli arkitekt handlar inte bara om individuell vilja utan är djupt förknippad med samhällets strukturer, utbildningssystem och nätverk. Låt oss gemensamt arbeta för att drömmar inte bara föds utan också förverkligas, säger Haydar Alward.

Urban Academy var initialt ett initiativ från Malmö stadsbyggnadskontor, men kommer från och med nu att vara ett delat ansvar mellan medlemmarna, med en styrgrupp och olika arbetsgrupper.

Urban Academy var initialt ett initiativ från Malmö stadsbyggnadskontor, men kommer från och med nu att vara ett delat ansvar mellan medlemmarna, med en styrgrupp och olika arbetsgrupper.

För FOJAB är det självklart att vara med och driva på för en förändring, berättar marknadschef Magdalena Hedman, som också deltagit i det förberedande arbetet med plattformen:

– FOJAB är det största arkitektkontoret i södra Sverige, vilket innebär både ett ansvar och en möjlighet att gå före och förhoppningsvis inspirera och utmana andra för att få till en förflyttning, säger hon. Men framför allt är mångfald och inkludering viktiga konkurrensfaktorer för oss som företag. Vi ser att en variation av perspektiv och ett inkluderade ledarskap leder till innovation i större utsträckning. Det är därför helt avgörande om vi ska fortsätta att utvecklas och vara relevanta för nya målgrupper och kunder.

Urban Academy handlar om … 

… att nyttja hela Malmös kompetens
… att den byggda miljön ska spegla alla grupper i Malmös behov
… att som organisation nyttja innovationskraften i att ha flera perspektiv

Hösten 2022 inleddes arbetet med att ta reda på vilka grupper som är underrepresenterade inom Malmös arkitektkår, identifiera hinder och hitta metoder för att överbrygga dem så att fler ges chans att utbilda sig till, anställas och bedriva verksamhet som arkitekter.

Utifrån lärdomarna konstaterades att hela samhällsbyggnadssektorn behöver involveras för att åstadkomma förändring. En branschöverskridande plattform etableras som aktörer inom hela samhällsbyggnadssektorn kan ansluta sig till.

Målet är en samhällsbyggnadsbransch som speglar Malmös mångfald inom en generation. Det ska nås genom återkommande mätningar, gemensamma handlingar, utbildning och uppföljning.

Susan Schack, tidigare Sverigechef och vd på Arkitema Sverige, börjar på FOJAB. Hennes uppdrag blir att stötta ledningen och utveckla det växande företaget.

FOJAB är ett av Sveriges främsta arkitektföretag med kontor i Malmö, Stockholm, Helsingborg och sedan 2023 även i Göteborg. Sedan årsskiftet har FOJAB rekryterat närmare 30 nya medarbetare och är nu totalt drygt 170 anställda.

Nu stärks även ledningsgruppen. Den 1 november började Susan Schack på FOJAB. Susan kommer närmast från Arkitema Sverige där hon har varit verksam sedan starten 2007. Hennes roll där har varit att bygga upp verksamheten i Sverige samt utveckling av strategi, organisation och kompetenser. De senaste åren har hon varit både Sverigechef och vd.

Susans uppdrag på FOJAB blir att utveckla den växande organisationen med syfte att stärka företagets marknadsposition.

– Vi är väldigt glada att kunna välkomna Susan till FOJAB och få lov att ta del av hennes kunskap och erfarenheter. Vi är mitt inne i en omstrukturering av våra affärsområden där Susans erfarenheter blir värdefulla, inte minst när det gäller att utveckla processer och säkerställa koordinering mellan kontoren, säger FOJABs vd Daniel Nord.

– Jag har länge haft ett gott intryck av FOJAB, det är ett stabilt och välskött företag med sympatiska värderingar, säger Susan Schack. Inte minst den inkluderande kulturen lockar mig. Att personalomsättningen är låg är ett tecken på att man trivs. Och det är naturligtvis en bra grund för att skapa god arkitektur, när medarbetarna är trygga med varandra och där kunskap tas tillvara och får lov att växa.

Susan Schack är född och uppvuxen i Danmark, ekonomiutbildad på Copenhagen Business School, med en master från Bocconi-universitetet i Milano. Hon studerade därefter till arkitekt på Det Kongelige Danske Kunstakademis Arkitektskole i Köpenhamn.

Växande näthandel och ökade krav på hållbar konsumtion är två kraftfulla trender som radikalt ritat om villkoren för handeln. Vi borrar djupare i framtidens handel och hur arkitekter kan bidra till utvecklingen av hållbara handelsmiljöer.

Staden som den främsta arenan där människor möts, umgås, handlar och roar sig – något annat är svårt att tänka sig. Men vad händer med staden när vi i allt större utsträckning väljer att hemifrån soffan klicka hem mat, kläder, prylar, möbler, konst ..?

Om vi även fortsättningsvis vill ha besöksvänliga och livliga stadskärnor är kunskaper kring den fysiska handelns förutsättningar och behov avgörande. Det menar Fredrik Kjellgren, arkitekt och inredningsarkitekt på FOJAB, och Carl-Johan Viklund, arkitekt och handelsexpert som samarbetar med FOJAB.

– Det finns ofta önskemål om levande bottenvåningar och butiker i varje gathörn, men alla platser passar inte för handel, säger Carl-Johan. Var behöver handeln stöd och stimulans och var ska man ändra ett innehåll? Hur ska lokalerna utformas för att vara flexibla över tid? Hur kan vi arbeta med alla sinnen för att skapa attraktiva miljöer?

En destination för alla
Det var egentligen först under pandemin som internethandeln blev en reell utmaning för de fysiska butikerna. Såväl gallerior som cityhandel försöker hitta sina nya roller. Affärerna i city drar mot ett mer nischat utbud, ibland med ett mer exklusivt innehåll, mer upplevelsehandel än behovshandel.

Samtidigt är det viktigt att staden inte enbart blir en plats för en viss typ av konsumenter, utan en plats också för vanligt folk, menar Fredrik.

– Vårt uppdrag som arkitekter kommer att bli än viktigare de kommande åren om man vill behålla staden som destination för alla, säger han. Vi behöver studera de platser i städerna där det händer positiva saker idag, och ta efter dem när vi bygger nytt.

Koncept för återbruk
Parallellt med den ökande globala näthandeln finns en trend som verkar i motsatt riktning. Carl-Johan Viklund och Fredrik Kjellgren har gjort en studie åt Alecta kring hur köpcentrum kan utvecklas i riktning mot en hållbarare handel.

Studien resulterade i ett koncept kallat Loopen, en kommersiell plattform som stöttar den växande återbrukshandeln. Idag är många av aktörerna i den mer cirkulära ekonomin små och saknar resurser som de större kedjorna har. Loopen hjälper dessa mindre aktörer att samverka och nå ut. Genom placeringen i ett köpcentrum kan de nå fler, inte bara kunder som redan handlar second hand.

Men Loopen innefattar mer än handel. Förutom butiker med återbruk av varor och kläder har en svinnsmart restaurang kopplats till konceptet, liksom en co-working-yta, en kulturdel med bibliotekstjänster, kursverksamhet och en konsthall. Samt en verkstad för allmänheten där man själv kan laga, renovera och upcycla.

Lustfylld design
Det var en utmaning att sätta designen för ett så vittomfattande koncept och blandad målgrupp. Det övergripande temat var återbruk, men identiteten på projektet skulle passa både den breda massan och de redan invigda.

– När detta skulle uttryckas i designen kände vi att det inte räckte med att göra det hållbart och vackert utan att det behövde vara roligt och lustfyllt också. Hållbar design har en tendens att bli lite för tråkig och seriös. Vi ville göra något som bröt mot det, säger Carl-Johan.

Resultatet blev ett uttryck som är lättillgängligt men samtidigt har en djupare dimension. Inspirationen kommer från italienska Memphisgruppen från 1980-talet och deras djärva färgkombinationer, sinnlighet och dialog med historien.

– Hållbar handel har blivit något åtråvärt och vi ser att konceptet Loopen är högst aktuellt och relevant. En pionjär för framtidens handel, säger Fredrik. Det är här – i den fysiska handeln – vi som arkitekter kan sammanföra människor, upplevelser, identitet, platser och varor.

Mörrums nya skola har tilldelats Karlshamns kommuns stadsbyggnadspris. En lekfull och välgenomtänkt utformning som främjar lärande, enligt juryn. Skolan blev dessutom 10 miljoner billigare än budgeterat.

Mörrums skola är en grundskola för årskurs F–6 med plats för 630 elever. Skolan genomsyras av barnperspektivet – från gestaltning av den fysiska miljön till inflytande, deltagande och uppföljande feedback.

Arkitekterna på FOJAB har varit med från första idéstadiet till färdig byggnad, inredning och utemiljö. Att finnas med tidigt i processen är en viktig framgångsfaktor, menar ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson. Hon framhåller också det nära samarbetet med tjänstepersoner, pedagoger och eleverna själva. Skolgården är exempelvis utformad efter barnens önskemål. Under en hel termin arbetade eleverna fram tankar och idéer kring ”Framtidens drömskolgård”.

– Mörrums skola är juvelen i kronan, ett av de finaste skolprojekt vi har genomfört. Det har varit möjligt tack vare samarbete och delaktighet från start till mål, smarta hållbarhetslösningar och en gestaltning som bidrar till barnens lärande, säger Charlotte Kristensson på FOJAB.

För att få det stora skolhuset mer i barnens skala har den stora byggnadsvolymen brutits ner i mindre sammankopplade tvåvåningshus. De är enkla och rena i uttrycket, som små röda monopolhus. Skolmiljön är rik på upplevelser med en palett av olika sorters rum i olika storlekar som möter olika pedagogiska behov.

Kvadratmetrarna är maximalt utnyttjade. Exempelvis finns här inga korridorer, i det närmaste allt är lärmiljö. Skolan blev också 10 miljoner billigare än de budgeterade 230 miljonerna – och tidplanen hölls.

Juryns motivering lyder:

”Genom bevarade träd, uppbrutna volymer, förskjutna gavlar och konsekvent användande av den röda kulören visar byggnaden prov på att en stor och modern byggnad kan uppföras i en småskalig miljö med respekt både för sin omgivning och för barnen som behöver en trygg hemvist.  

Med Blekinges bebyggelsetradition som utgångspunkt har den nya skolan i Mörrum givits en lekfull och välgenomtänkt utformning både interiört, volymmässigt och i utemiljöerna. Tillsammans skapar detta en inspirerande undervisningsmiljö som främjar dagens och framtida generationers lärande.”

Hur lyckas man med ett skolbygge? Läs mer om framgångsreceptet bakom Mörrums skola och FOJABs koncept för kunskapsmiljöer.

Läs mer om Mörrums skola här.

Science Village i Lund ska bli en internationell hotspot och ett kreativt forskningscentrum som ska kunna konkurrera med motsvarande platser i världen. Arkitektkontoret FOJAB fick uppdraget att ta ett helhetsgrepp om utformningen. Nu har planprogrammet skickats på samråd.

Centrala Science Village ligger mellan de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Brunnshög i nordvästra Lund. Det 22 hektar stora området utvecklas av Lunds universitet, Lunds kommun och Region Skåne gemensamt genom bolaget Science Village AB.

Ambitionen är att maximera nyttan av de båda anläggningarna genom att skapa en kreativ miljö för kunskapsutbyte mellan forskning, näringsliv och akademi. Platsen ska även kännas inbjudande och inspirerande för allmänheten att besöka och hjälpa till att tillgängliggöra forskningen.

Ett samlat stadsbyggnadsgrepp
Området är under utbyggnad och FOJABs uppdrag har varit att ta ett samlat stadsbyggnadsgrepp inför kommande etapper, med utgångspunkt i hur platsens kärnvärden kan ta form i den byggda miljön.

– Vi ser fram emot att bygga en plats där innovation och forskning kring nya material kan frodas. Science Village kommer bli en attraktiv campusmiljö med stora parker och torg samt inslag av nöje och kultur, butiker, kaféer och restauranger sida vid sida med världsledande utbildning och forskning, säger Christian Lindfors, vd Science Village Scandinavia AB.

Området föreslås få en hög täthet, så att det unika läget och jordbruksmarken som tas i anspråk utnyttjas väl. Arkitekturen ska signalera att det här bedrivs forskning i yttersta framkant, men utan att det känns kyligt och slutet. Humanistisk high tech är orden som ansvariga arkitekten Karin Fagerberg på FOJAB använder.

Attraktiva rum
De offentliga rummen kommer att bära en stor del av områdets identitet. Stor vikt läggs därför vid att skapa attraktiva platser. Byggnadsvolymernas fotavtryck har minskats till förmån för stadsrum med olika kvaliteter. För att kunna rymma samma innehåll föreslås istället byggnaderna bli högre i strategiska lägen. Som en fortsättning på stråket med höga byggnader vid spårvägens hållplatser genom Lund planeras ett hus med uppemot 35 våningar vid ändhållplatsen, Lund ESS, i Science Village.

Längs ett centralt fotgängarstråk och viktiga vistelseplatser är höjden på husen lägre. Här samlas också en stor del av områdets utåtriktade funktioner. Kärnvärdesprocessen har resulterat i ett antal principer som kommande aktörer ska följa, till exempel att bottenvåningarna ska innehålla ”science lounges”. Det är fritt för tolkning vad de ska innehålla, men konceptet innebär en öppenhet och att man delar med sig av sin verksamhet i någon form.

– Den här öppenheten är inte helt självklar i forskningsvärlden där forskningsresultat kan behöva hållas hemliga. Byggnaderna är därför ofta slutna och insynsskyddade, men i Science Village lyfts den slutenheten upp en våning, säger Karin Fagerberg.

Innovativa hållbarhetslösningar
Science Village baseras på hållbarhet ur olika perspektiv vilket märks i gestaltningen. Hållbar mobilitet prioriteras. Utemiljöerna utformas så att de klarar ett mer extremt klimat med ökad nederbörd och behov av skugga. En prioritering har redan tagits fram för hur träd bör planteras så att de gör störst nytta ur klimathänseende och trivsel. Innovativa områdesgemensamma systemlösningar bidrar till energieffektivitet, lokal energiproduktion och cirkulär användning av resurser. Exempelvis kommer restvärme från ESS och MAX IV att värma husen i fjärrvärmenätet. Den absoluta majoriteten av byggnaderna kommer att uppnå minst miljöklass Guld.

En arbetsplats med hemmakänsla – HSB Södermanland har flyttat till nya lokaler i Nyköping. FOJAB har bistått HSB hela vägen från detaljplan till inredning.

Där det förut låg en parkeringsplats i ett tidigare industriområde står nu en vacker byggnad i handslaget tegel med limträstomme, stora spröjsade fönster och högt i tak. Det är den nya arbetsplatsen för HSB Sörmlands omkring 60 medarbetare. Byggnaden har en tydlig industrikaraktär inspirerad av platsens historia, men anspelar också på ateljéer och andra kreativa rum.

– HSB Sörmlands verksamhet var tidigare uppdelad på olika byggnader och olika våningsplan. Många satt i egna rum. En tidig ambition för det nya kontoret var därför att det ska vara mer socialt och främja samarbete, berättar Cage Copher, arkitekt på FOJAB.

Det nya kontorshuset har ett enda våningsplan som samlar HSB Sörmlands alla funktioner på ett ställe – såväl förvaltning, försäljning och kundmottagning som mekanisk verkstad och snickeri. Kontoret består av olika typer av arbetsmiljöer som passar för olika slags arbetsuppgifter. Det genomgående temat för inredningen är ”Hemma hos HSB” och miljön på kontoret ska spegla känslan i HSB:s egna bostäder.

Rummen är ombonade och varierande, arbetsytorna uppmuntrar till rörelse och samarbete. Matsal och lounge är öppna och inbjudande och speglar hemmets vardagsrumskänsla. Kontorets layout leder till många spontana möten mellan kollegor och i mitten finns en innergård för gemenskap och kontemplation. Gården ger fina utblickar mot grönska, som stärker välbefinnandet ytterligare.

I entréhörnet med extra hög takhöjd tas kunder och medlemmar emot, men rummet kan också användas av personalen, för representation och kan hyras ut till olika evenemang och möten.

– FOJAB har varit med från första idé till inflyttning, där den första skissen är väldigt lik det faktiska resultatet. Hus- och inredningsarkitekter har arbetat sömlöst, vilket har gjort att vi har kunnat bibehålla den röda tråden hela vägen in i mål. En brett representerad medarbetargrupp från HSB har kommit med värdefulla synpunkter och vi har finslipat lösningarna tillsammans, berättar Märta Friman, inredningsarkitekt på FOJAB.

Byggnaden kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad silver.

Kvarter 8 på Nobelberget, som FOJAB ritat åt Atrium Ljungberg, har röstats fram som vinnare av 2023 års stadsbyggnadsutmärkelse i Nacka.

Stadsbyggnadsutmärkelsen premierar vackra, spännande och intressanta byggnadsverk och platser i Nacka. Kvarter 8 ligger på toppen av Nobelberget och har en framträdande roll i framväxten av en ny stadsdel i Sickla med 500 bostäder och plats för handel och kontor.

Platsen på berget har fått inspirera gestaltningen. Solljus och utblickar har noga studerats för att omgivningens kvaliteter i lägenheter och i den yttre miljön verkligen tas till vara. Nacka kommun lyfter i sin motivering fram hur de gemensamma och privata rummen samverkar i gatumiljön, mönsterverkan i fasadernas skifferplattor och de inbjudande entréerna.

– I år har vi en tydlig vinnare som på ett smakfullt sätt bidrar till att stärka den arkitektoniska mångfalden i Nacka. Fasadernas skifferplattor har monterats på ett sätt som skapar variation och ett fasadspråk som lyfter omgivningen, säger miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Johan Krogh (C).

– Vår vardagsarkitektur är så viktig, att vi omges av kvalitet. Och här har vi jättefina exempel på kvalitativ vardagsarkitektur. Det är intressant med skiffer i olika färger på fasaderna som skapar variation och omsorg, säger Nacka kommuns stadsarkitekt Nina Åman.

– För att ett projekt ska bli riktigt bra krävs alltid en ambitiös beställare och en bra dialog. I Nobelberget kv 8 har vi tillsammans med Atrium Ljungberg workshoppat fram koncept för gestaltning, planlösningar och inredning. Vi vill också lyfta den tydliga vision för hela Nobelberget som Atrium Ljungberg arbetat fram. Det var lätt att gilla den och haka på. Vi är stolta över att ha bidragit med en del av utvecklingen kring Nobelberget och glada för att det blev så bra. Det är också extra kul att det uppskattas av Nackaborna, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Priset delades ut vid en ceremoni i Nacka kommuns stadshus.

Förr: en nergången verkstad och tvätthall. Nu: ett modernt kontor proppfullt med charm. FOJAB har hjälpt fastighetsbolaget Hamiltone Fastigheter att ge nytt liv åt en sliten industribyggnad i Markaryd. 

Personalen var gråtfärdig när vd Elijah Hamilton presenterade sin idé, att omvandla den skruttiga baracken till företagets nya huvudkontor.

Arkitekt Anders Lundin på FOJAB blev däremot entusiastisk.

– Vi såg potentialen direkt. Det här skulle kunna bli fantastiska lokaler med en helt unik känsla. Det var också i linje med hur vi vill arbeta på FOJAB: att slippa riva och istället använda och utveckla befintliga strukturer och vända dem till sin fördel.

Utgångsläget var en industrifastighet på 22 000 kvadratmeter vid infarten till småländska Markaryd. En stor asfalterad plan med några olika lager- och verkstadsbyggnader som tidigare använts av Vägverket.

– Byggnaden var förfärlig, både invändigt och utvändigt. Mörk och trång, berättar Elijah Hamilton.

Ambitionen från arkitekt och fastighetsägare var ändå att göra så få ingrepp som möjligt och låta verkstadskänslan finnas kvar.

Ytskikten har bytts, tak och golv tilläggsisolerats, bergvärme och solceller installerats. Tvätthallens stora dörrar har gjorts om till glaspartier och de befintliga fönstren sågats ner till fullhög storlek.

Den gamla tvätthallen har förvandlats till en modern co-working-miljö med både öppna ytor och rum där det går att stänga om sig. I byggnadens mitt, i det som tidigare var verkstaden, finns ett stort socialt rum med braskamin, soffgrupp och ett stort bord där alla får plats. Som ett vardagsrum fast i kontorskläder.

Byggnadens historia är tydligt närvarande. Många detaljer finns kvar, som en gammal travers i taket, ett stort elskåp, ett arbetsbord och en skrivmaskin. Kontorsinredning från det förra kontoret har fått följa med, medan de sociala ytorna, mötesrum, entré och andra öppna ytor har inretts med second hand-möbler.

– Inredningen är lokalt förankrad med en jordnära färg- och materialpalett som hämtat inspiration från den småländska skogen intill. Det stora matbordet är tillverkat av en ek som vuxit inte långt från platsen. Några av möblerna är lokalt producerade från en möbeltillverkare med fabrik i Markaryd, berättar Kristin Henriksson, arkitekt på FOJAB som har ansvarat för inredningen.

Hamiltone Fastigheter flyttade in i januari och ytterligare två företag hyr in sig. Men det finns plats för fler och nyfikenheten på ombyggnaden är stor.

– Vi har skapat något som inte fanns tidigare på den här platsen eller ens i den här trakten. Det tar lite tid att bygga upp varumärket kring byggnaden, men vi hoppas kunna räkna hem investeringen när kontoret är fullt uthyrt, säger Elijah Hamilton.

Hur ser affären ut för den som vill transformera hellre än att bygga nytt?

– Affärsidén är att ta något gammalt som ingen vill ha och förvandla det till något som många fler vill ha och är beredda att betala för. I det här fallet hade vi låga ingångsvärden som gjorde det möjligt att ta kostnaderna. Visst innebär det mer jobb att omvandla en befintlig byggnad än att riva och bygga nytt, men i gengäld får man en miljö som är helt unik, säger Elijah Hamilton och fortsätter:

– Vi har fått ett kontor som är väldigt uppskattat av våra medarbetare, men också av våra besökare, kunder och samarbetspartners. Det är värden man behöver ta med i kalkylen, även om man kanske inte räknar hem dem initialt.

Efterfrågan på att transformera byggnader kommer bara att öka, menar Elijah Hamilton. Energiförbrukningen är en stor fråga för hyresgästerna. Det är svårare att hyra ut lokaler i det äldre beståndet som inte har uppdaterats med energieffektiva åtgärder.

– Fastighetsägare som sitter med energislukande byggnader kommer antingen att behöva sälja till någon som kan ställa om dem, eller göra det själva, säger han.

Det finns säkert fastighetsägare som kan rygga för merarbetet och kostnaderna med renovering och transformation, tror Elijah Hamilton, i synnerhet om man själv inte direkt kan se potentialen.

– Fastighetsägare är generellt inte så visionära, säger han. Man förvaltar snarare än förändrar. Men jag vill verkligen uppmana andra fastighetsägare att ta hjälp av någon som kan!

– Det finns nog en hel del fastigheter som ägarna inte tror är värda något, men som kan bli helt unika platser som folk är beredda att betala mycket för. Här har vi som arkitekter ett tränat öga och en särskild kompetens att se möjligheterna, säger Anders Lundin på FOJAB.

Hur mycket kan mängden grönska öka i våra städer? FOJABs nya verktyg Treeable baseras på 3-30-300-regeln och identifierar var nya träd kan planteras för att uppnå en högre krontäckningsgrad i befintlig stadsmiljö.

Träd och grönska får människor att må bra. Närhet till grönområden är starkt kopplat till minskad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, förtida dödsfall och stressrelaterade sjukdomar. Grönska är också viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, fördröjer vattenmängder vid regn och förbättrar luftkvaliteten.

I många städer ser man nu över mängden grönska och möjligheterna att öka antalet träd inte bara när nya områden planeras utan även i befintliga stadskvarter. Arkitektkontoret FOJAB har utvecklat en metod och ett digitalt verktyg för att identifiera mark som lämpar sig för trädplantering och som skapar förståelse för vilka faktorer som hindrar respektive gynnar grönska. Verktyget tar hänsyn till ledningsstrukturer under mark, nuvarande markanvändning och skyddsavstånd till byggnader, gator och ledningar.

Verktyget Treeable baseras på 3-30-300-regeln, ett mått på grönska som används i planeringen av hälsosamma städer. Den innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från varje hem, skola och arbetsplats, varje stadsdel ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och det ska vara max 300 meter till ett grönområde från varje bostad.

Treeable har bland annat testats i en studie av tre stadsdelar i Malmö. Studien visar att det finns gott om ytor centralt i städerna som gatuparkeringar, gräsmattor och restytor som med enkla medel kan planteras med träd. FOJAB presenterar förslag på insatser som ökar graden av grönska och var träden bör placeras för att vinsterna ska bli som störst. Även lösningar som att helt bygga om gator och ta bort all markparkering analyserades, för att se vad det skulle kunna innebära för krontäckningspotentialen.

– Det finns väldigt många intressen i den täta staden och träden hamnar ofta i kläm. Studien som gjordes i Malmö både visade på möjligheterna att ändra hur vi arbetar och identifierade de ytor som faktiskt finns tillgängliga för trädplantering, säger Patrick Bellan, trädspecialist på fastighets- och gatukontoret i Malmö.

FOJAB har även jämfört Malmös styrande regler för trädplantering med Amsterdam, Berlin och New York, tre täta städer som är betydligt grönare än Malmö. Alla tre har mindre skyddsavstånd till ledningar, byggnader och gator än Malmö, vilket visar att det finns goda möjligheter för Malmö stad – och sannolikt andra svenska städer – att öka grönskan.

Malmöstudien visar också hur viktigt det är att tänka in grönska tidigt när man planerar nya stadsdelar.

– Vår analys visar att man relativt enkelt kan öka krontäckningsgraden i befintliga centrala stadsdelar. I planeringen av nya stadsområden måste vi dock se till att träden prioriteras mycket högre och tidigare i processen – långt före bilar och parkeringar, säger Malin Ingemarsdotter, landskapsarkitekt på FOJAB.

Vill du veta mer om Treeable? Kontakta:

 Magdalena Hedman
e-post: magdalena.hedman@fojab.se
tel: +46 708 47 05 50

Malin Ingemarsdotter
e-post: malin.ingemarsdotter@fojab.se
tel: +46 733 23 26 25

Mobilitetshuset Hyllieäng är en av fem finalister till Malmö Stadsbyggnadspris 2024. Med sin fasad av spillmaterial och återbruk från närområdet utforskar FOJAB vad en estetik för vår tid kan innebära.

FOJABs och beställaren Parkering Malmös gemensamma ambition med mobilitetshuset Hyllieäng är undersöka och utmana gränserna för återbruk. Materialet till fasaden är i huvudsak hämtat utanför byggbranschen och samtidigt superlokalt, det vill säga inom Malmö.

– EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efterlyst en ny estetik för vår tid, som förenar stil med hållbarhet. Med Hyllieäng utforskar vi vad en sådan estetik kan innebära. Istället för designprincipen form follows function har vi provat ett nytt angreppssätt, nämligen form follows avaliability. Det är förstås väldigt roligt att Malmö stad uppmärksammar och uppskattar det med den här fina nomineringen, säger Petra Jenning, ansvarig arkitekt för Hyllieäng och utvecklingschef på FOJAB.

Den 2 400 kvadratmeter stora fasaden består av paneler av glas som tidigare satt på lärarhögskolan Orkanen och rostfria plåtar med laserskurna mönster som är skrotavfall från den lokala tillverkningsindustrin. De böljande ytterväggarna i markplan är klädda med en fjällpanel av återbrukade plåtar, som är spillmaterial vid produktionen av plattvärmeväxlare. Fasaden ska också gå att demontera och materialet användas ännu fler gånger.

Stadsbyggnadspriset delas ut till arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt som är hållbara, inkluderande och vackra livsmiljöer. Vinnaren koras i september.

Likt en skimrande grön juvel ska Olivin glänsa som ett av Stockholms mest attraktiva kontorshus. Nu är de sista besluten fattade kring gestaltningen av den veckade fasaden. FOJAB har ritat kontorshuset på den så kallade triangeltomten på Kungsholmen åt Skanska efter parallella uppdrag.

Spaden har satts i marken i Lindhagenskvarteren på nordvästra Kungsholmen, en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Området ska bindas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur och tidigare åtskilda öar av bebyggelse knytas närmare varandra.

Här spelar det nya kontorshuset Olivin en viktig roll. När den triangulära tomten med Essingeleden på ena sidan, Lindhagensgatan på den andra och bostadshus på den tredje sidan nu bebyggs läggs en saknad pusselbit äntligen på plats.

– Gaturummet har varit trasigt med en lucka på Lindhagensgatan som Olivin läker samman. Gatan får mer esplanadkaraktär med levande fasader på båda sidor – så som Albert Lindhagen från början avsåg i stadsplanen från 1870-talet, säger ansvarig arkitekt Ylva Åborg på FOJAB.

Olivin blir en stolt märkesbyggnad som fungerar som en samlande nod för området. En tydlig målpunkt med innehåll som lockar både verksamma och besökare och skapar nya flöden i staden. Olivin är en byggnad för arbete, umgänge och rekreation med arbetsplatser, sociala ytor, bastu och takterrasser. Entrévåningen bjuder in folklivet längs Lindhagensgatan med publika lokaler i bottenplan. Kontoren börjar en nivå upp men sipprar ned i entréplanet med delade ytor och verksamheter som skapar en aktiv byggnad och ett tryggare gaturum.

– Byggnadens formspråk har en koppling både till den historiska stadsplanen och till platsens triangulära form. Gestaltningen är avskalad och stringent men med moderna och lekfulla inslag – en slags modern jugend som tar med sig naturen in i gestaltningen och som knyter an till tiden då Lindhagensgatan anlades, berättar Ylva Åborg.

Inspiration hämtas från den gröna stenen olivin och dess kantiga, lite vassa form. Prismat som geometrisk figur återkommer i alla skalor, i veckningar och reliefer på fasaden och i uppdelningen av den 23 000 kvadratmeter stora volymen i flera mindre enheter. Byggnaden är högre mot Essingeleden medan den trappas ned mot den småskaliga bebyggelsen i sydost. Hörnen kapas för att skapa en mer inbjudande form som förhåller sig bättre till Stockholms klassiska byggnadsordning.

– Och även om skalan bryts ned ska byggnaden uppfattas som en monolit och de olika delarna som en helhet, säger Ylva Åborg.

Skanskas ambition är miljöcertifiering enligt LEED Platinum. Delar av stommen kommer att byggas i trä. Huset ska vara inflyttningsklart 2026.

Det svenska arkitektkontoret FOJAB ska hjälpa Reykjavik stad att sätta en ny standard för hållbar stadsutveckling på Island. Nu inleds arbetet med att utforma stadsdelen Keldur.

FOJAB och Ramböll tog förra året hem segern i en öppen internationell tävling med förslaget Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite. Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en strukturplan och utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik, som ska utmärkas av en attraktiv urban struktur, hållbar stadsutveckling och klimatneutralitet i samklang med naturen och landskapet på platsen.

Nu tas nästa steg. FOJAB har tilldelats hela planeringsuppdraget. I ett första skede ska tävlingsförslaget fördjupas och förfinas i en utvecklingsplan och riktlinjer för gestaltningen tas fram i en designmanual. Flera utredningar ska göras för att säkerställa att de ambitiösa klimatmålen nås.

Island ska vara klimatneutralt till 2040. För detta krävs bland annat en omställning av trafiken, då många idag är beroende av bilen. Här ska den nya stadsdelen Keldur leda vägen för en hållbar livsstil. Området kommer inom några år att trafikeras av ett nytt trafiksystem för snabbussar, Borgarlína, som förbinder Keldur med centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet.

Tävlingsförslaget bygger på en tät och flexibel stadsstruktur med närhet till naturen, universitetet och city. I förslaget fanns också strategier för att få till en social mix i stadsdelen. Bebyggelsen har en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad.

– Skola och service ska finnas på gång- eller cykelavstånd i Keldur. Till jobbet tar man med fördel bussen. Det ska vara enkelt, härligt och självklart att göra hållbara vardagsval. På FOJAB finns en stor expertis när det gäller hållbar stadsutveckling, både kring mobilitet och att skapa attraktiva miljöer, som vi ser fram emot att dela med oss av till Reykjavik, säger ansvarig arkitekt Magdalena Hedman på FOJAB.