Hur får man en interiör att hålla över tid? Återbruk kan bidra med karaktär och identitet åt en interiör, som gör den uppskattad och värd att bevara länge. Vi pratar framgångsfaktorer och fallgropar med två av FOJABs experter på återbruk inom inredning.

Inredningsbranschen har länge anklagats för att uppmuntra en slit-och-släng-mentalitet. Men på senare tid har något hänt.

– De flesta tycker det är sunt att ta vara på det som finns – så länge det inte blir för omständligt. Här kan vi hjälpa till, säger Lisa Mannheimer, inredningsarkitekt på FOJAB.

Vad är skillnaden på att jobba med återbruk jämfört med nyproduktion?

– Vi lägger mer tid på att inventera, hitta och bedöma möbler. Processen som helhet behöver inte ta längre tid eftersom vi slipper långa leveranstider. För kunden blir det inte nödvändigtvis billigare, som man kanske kan tro. Det är snarare så att kostnaderna flyttar från inköp till arbetstid för arkitekterna. En arbetstid som många av våra kunder ur ett hållbarhetsperspektiv ofta tycker det är värt att betala för, säger Lisa.

– Även om utbudet av begagnade möbler är stort är det en något större frihet att jobba med nyproduktion. Men begränsningarna kan göra arbetsprocessen intressantare och kvalitet eller estetik behöver inte heller bli sämre, säger Robin Larsson, arkitekt på FOJAB som har jobbat mycket med återbruk inom inredning.

Nyckeln till framgång är ett interiörkoncept som är tillräckligt starkt men samtidigt flexibelt, så att inte urvalet på återbruksmarknaden begränsas för mycket.

– Med inredningsarkitektens tränade öga och känsla för kvalitet och design kan vi skanna igenom marknaden och bedöma vad som passar just det specifika projektets budget och koncept. Vad som är värt att spara och vad som kan förädlas – och framför allt vad som passar tillsammans. Vi kan skapa en inredning som upplevs som sammanhållen även om komponenterna är hämtade från olika platser, tidsepoker och sammanhang, säger Lisa.

Hyresmarknaden för möbler ökar, vilket är positivt ur delningssynpunkt. Samtidigt har vi historiskt sett tenderat att visa mer omsorg om saker som vi äger, mindre om det vi hyr. Så hur undviker man att en interiör slits och slängs?

– Oavsett ägandeförhållande måste vi vårda våra möbler och förstå att inget helst ska slängas från och med nu. Hoppa inte i soffan, gunga inte på stolen – så gör du klimatet en tjänst. Genom att arbeta med affektionsvärde, design och formstarka möbler ökar chanserna för att interiören håller över tid, säger Robin och fortsätter:

– För mig är en hållbar interiör inte bara återbrukad, utan så konceptstark och stilig att den också håller över tid. Jag älskar miljöer där det känns som att tiden stått stilla – utan att den kännas daterad. Återbruk kan bidra med en unik karaktär och en stark identitet, som i sin tur kan göra miljöerna än mer uppskattade.

– Visst kan det vara en utmaning om kunden sitter med trista möbler sedan tidigare och ser framför sig något nytt och fräscht. En kund som betalar för en förändring vill ofta se en tydlig skillnad. Den enkla lösningen har länge varit att föreslå en stor omgörning, men både vi och kunder tänker kanske lite annorlunda idag. Vi måste kunna erbjuda en minst lika bra miljö som om man köper nytt. Men det kommer nog att ta lite tid innan motståndet mot begagnat är helt borta, säger Lisa.

Ett sätt att få exempelvis kontorsinredningar att hålla längre är att arbeta långsiktigt med en bra bas i de interiöra materialvalen som passar många olika hyresgäster. Då måste inte allt bytas ut när ett nytt företag flyttar in.

– Därför designar vi ofta med flexibilitet och demonterbarhet i åtanke – och låter kundens identitet avspeglas i den lösa inredningen istället. Som arkitekter kan vi själva vara lite låsta i vad som är fint och fult. Det är något vi behöver jobba med som bransch. Det viktigaste hållbarhetsgreppet i arbetet med interiörer är just att undvika slit-och-släng och se till att avyttringen sker på ett ansvarsfullt sätt, säger Robin.

Är det någon skillnad att jobba för offentliga respektive privata kunder?

– Det går absolut att skapa vackra och sammanhållna miljöer med återbrukade möbler även i en offentlig upphandling, det handlar om att veta hur man sätter ihop förfrågningsunderlaget. Det hjälper vi till med! Det allra viktigaste för ett bra resultat är att kunden är intresserad, att man vill åt samma håll. Det gäller både offentlig och privat, säger Lisa.

Men egentligen tycker hon att lagen om offentlig upphandling går dåligt ihop med cirkulära ambitioner. Återbruk bygger på att gripa tillfällen som dyker upp, och det kan vara svårförenligt med en så styrd process som LOU. Offentliga beställare kan också ha svårare att vara beslutsmässiga så snabbt som inköp av begagnade möbler kräver.

Vilken är återbrukets knäckfråga?

– Frågan om hur vi ska hantera dåliga möbler är långt ifrån löst, men den har åtminstone kommit upp på bordet. Medvetenheten har ökat, säger Lisa.

– Jag håller med och efterlyser ett nationellt grepp på återbruk, säger Robin. Hela kedjan behöver ses över. Om vi ska sluta slänga behövs en bättre struktur för återvinning både för privatpersoner och företag, och jag uppmuntrar och hejar på alla som driver återbruksrelaterade företag – framför allt ni som förädlar, upcyclar och ger uttjänade produkter ett längre liv.

Den palliativa vårdavdelningen på Lasarettet i Motala ska byggas om för att på bästa sätt uppfylla verksamhetens, patienternas och de anhörigas behov. FOJAB står bakom gestaltningen.

Ombyggnaden av Motala lasaretts palliativa vårdavdelning är ett av flera uppdrag som FOJAB har för Region Östergötland inom ramavtalet. I februari startar bygghandlingsprojekteringen.

Det är en genomgripande ombyggnation och modernisering av vårdavdelningen som görs. Den stora skillnaden för patienterna blir att flerpatientsrummen görs om till enpatientrum.

– Den palliativa vården är speciell eftersom patienten inte tillfrisknar. Vi arbetar mycket med att göra rummen trivsamma och ombonade med hjälp av belysning, färgsättning, utblickar och konst, säger Johanna Raflund Tobisson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

– Samtidigt måste vi alltid vid om-, ny- och tillbyggnader tänka i ett längre perspektiv, så att lösningarna blir generella och andra verksamheter kan flytta in efter bara små justeringar. Här har vi som arkitekter en viktig funktion att fylla, att skapa rum med en hög grad av generalitet och flexibilitet utan att de blir kala, tråkiga och tekniktunga. Det krävs kunskap och finess.

Även de anhörigas behov uppmärksammas i större utsträckning på Motalas nya palliativa avdelning. Övernattningsmöjlighet för anhöriga är en viktig del i den omhändertagande vård som ges patienter som befinner sig i livets slutskede.

– Genom att tillskapa den ytan i enpatientrummen kan nära och kära finnas till hands och göra den sista tiden värdig. Vi gör också små sittnischer i korridoren där man som anhörig kan dra sig undan och lämna den sjuka för en kort stund men ändå vara i närheten, berättar Johanna Raflund Tobisson.

FOJAB har tagit fram den nya planlösningen i tät dialog med verksamheten, så att lokalerna blir maximalt ändamålsenliga och kan understödja vården på bästa sätt. Den ombyggda avdelningen väntas tas i bruk 2024.

Barn har rätt att få tycka till och bli lyssnade på i alla frågor som rör dem, det gäller inte minst den egna livsmiljön. Vi har lyssnat på elever i Mörrum för att bättre förstå hur de upplever sin nya skola.

På FOJAB har vi goda erfarenheter av att jobba utifrån barnperspektivet. Vi arbetar mycket med brukardialog för att tillgodose barnens behov i skolor och andra kunskapsmiljöer, men har känt en längtan efter att komplettera verktygslådan med metoder för hur vi kan arbeta bättre med barnets perspektiv. Vi ville låta barnen själva få berätta om sina upplevelser och delta i formandet av sin omvärld.

I labprojektet Arkitekturkloka barn fick vi möjlighet att undersöka detta närmare. FOJABlab är vår plattform för experimentellt utvecklingsarbete, där vi testar idéer och hittar sätt att ta kunskapen vidare.

Hösten 2022 invigdes Mörrums skola. En bit in på terminen träffade vi eleverna för att höra hur de upplever den nya miljön. Vi ville få deras syn på vad som fungerar och inte fungerar, om de har förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. Under två dagar träffade vi elever från årskurs 1, 3 och 6. Vi gjorde olika övningar och pratade om allt från form och funktion, ljus och akustik till materialval, upplevelse och känsla. Vi upplevde ett stort engagemang inför uppgiften, en stolthet över den nya skolan och en vilja att få berätta om sina upplevelser. Vi blev så imponerade av dessa arkitekturkloka barn, som så insiktsfullt analyserar sin fysiska omgivning!

Den direkta återkopplingen från barnen kommer att hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt, men också att förstå vad vi kan göra bättre. Ett annat mål var att öka barnens intresse för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Är du nyfiken på vad barnen tyckte om sin skola? Se filmen här!

Vill du veta mer om våra metoder för att arbeta med barnens perspektiv? Kontakta gärna vår arkitekturpedagog Kristina Kember.

FOJABs omgestaltning av Teaterparken i Landskrona får ett hedersomnämnande när staden delar ut sitt stadsbyggnadspris. Ambitionen har varit att skapa en tryggare, attraktivare och mer levande park med ett tydligt fokus på klimatinsatser.

Teaterparken är en centralt belägen park i Landskrona med klassiskt formspråk och historiska anor från tiden då platsen var en del av försvarsanläggningen runt slottet. Trots upprustningar genom åren har parken varit relativt outnyttjad, med undantag för en stor lekplats.

Landskrona väntas växa söderut och i stadens satsning på stadskärnan har ett omtag och en upprustning av parken prioriterats. Med FOJABs förslagshandling som utgångspunkt har parken fått en tydligare struktur med rum för olika aktiviteter.

Runt teaterbyggnaden finns nu en öppen plats för aktiviteter och evenemang och med klassiska finplanteringar. Tidigare skyfallsproblematik hanteras genom en stor öppen gräsyta som kan fördröja vattnet vid häftiga regn. Gräsmattan ramas in av sittgradänger i granit som är vända mot solen.

En redan grön del av parken har förstärkts med träd som flyttats från andra ställen i parken, och med ett rikt örtskikt som bidrar med pollinering och biologisk mångfald i närområdet. Träspänger gör att besökarna kan uppleva miljön inifrån och spännande lekutrustning binder ihop denna del av parken med den befintliga lekplatsen.

– Landskrona är en stad att älska och med satsningar och upprustningar av platser som Teaterparken skapas ännu mer stolthet och engagemang i staden, säger Malin Ingemarsdotter Jönsson, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Två mobilitetshus, ritade av FOJAB för Hub Park, ska uppföras i Ulleråker i Uppsala kommun. Mobilitetshusen får viktiga roller för att minimera biltrafiken i bostadsområdet och underlätta hållbara transporter för de boende.

Ulleråker är Uppsalas nästa stora stadsbyggnadsprojekt. Byggandet har precis börjat och ska vara klart 2035. Tills dess är planen att det ska bli 6 000 nya bostäder och en hållbar stadsdel där merparten av resorna ska ske via hållbara transportmedel.

Den första etappen heter Centrala Ulleråker och här planeras två mobilitetshus. I dessa ska all bilparkering för de boende i etappen få plats, liksom för besökare. Dessutom ska här finnas elbilspool och möjlighet att hyra lådcykel, sparkcykel, elscooter eller andra hållbara transportmedel.

– Vi har en målsättning för stadsbyggnadsprojektet i Centrala Ulleråker att 80 procent av alla resor ska ske med hållbara färdmedel. Då krävs smarta lösningar som de här mobilitetshusen som gör det enkelt både för boende och besökare att göra klimatsmarta val i sitt resande, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Helhetslösningen för de båda mobilitetshusen innebär ett samlat grepp om byggnad, fordon, tjänster och människa med långsiktigt klimatsmart byggnation, samarbeten med olika aktörer kring attraktiva mobilitetserbjudanden, digitala hjälpmedel och beteendeförändrade insatser.

– Det stora värdet, som vi ser det, är att vi gör det här tillsammans med våra partners och i dialog med kommun, andra fastighetsägare och framtida användare. Då blir mobilitetshusen en del av lösningen till områdes behov av parkering, enklare vardag, samordnad logistik och förflyttning, säger Annika Fernlund, mobilitetsstrateg på Hub Park.

Mobilitetshusen ska bli flexibla och klimatsmarta byggnader som följer områdets skiftande mobilitetsbehov över tid. Det norra huset kommer att ha cirka 120 lägenheter på tre sidor som bidrar till liv, rörelse och trygghet. Bottenvåningens lokaler tillför närservice, gemenskapsrum eller tjänster kopplade till mobilitet. Det södra huset kommer att ha 35 lägenheter och stora ytor för centrumverksamhet och aktivitet.

– Vi har designat de båda kvarteren så att de ska åstadkomma så låg klimatpåverkan som möjligt och med långsiktig hållbarhet i åtanke. Det norra kvarteret byggs helt i trä, ett material som lätt kan transformeras och som binder koldioxid. Det södra kvarteret har en inbyggd flexibilitet i strukturen, så att det enkelt kan ställas om till exempelvis bostäder när behovet för bilparkering minskar, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. Det säger Lisa Mannheimer, arkitekt och ansvarig för kompetensområdet Inredning på FOJAB.

Vad är en bra inredning för dig?
– En bra inredning ska innehålla något för ögat, handen och för själen. Genomarbetade invändiga miljöer spelar en viktig roll för utvecklingen av verksamheter och varumärken. I dagens komplexa bygg- och förändringsprocesser glöms ofta de mjuka värdena bort. Resultatet blir då ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och det omtänksamma saknas.

– Satsning på kvalitet och miljömärkning i möbler och materialval lönar sig alltid när man tänker mera långsiktigt. Min erfarenhet är också att en genomtänkt, långsiktigt utformad invändig miljö dessutom ger en bra ekonomi, det glöms ofta bort när man letar kortsiktiga besparingar. Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. När vi kan skapa en miljö som tål både ögats och handens slitage över en lång tid – det är hållbar inredning.

– Coronapandemin och den sociala distanseringen, när många av oss tillbringade mycket tid hemma, påminde mig om vikten av det sinnliga och hållbara. Vilka kvaliteter vill vi ha? Är det den sköna stolen i trä eller de vackra utblickarna? Vi som inredningsarkitekter måste alltid se till helheten när vi planerar våra invändiga miljöer. Pandemin har inneburit en förändring och förskjutning i värderingar och gjort det ännu viktigare att skapa vackra och funktionella vardagsmiljöer. Omsorgsfulla rum för kroppen och sinnet där ljus, material och proportioner är i balans.

Kan inredning göra världen lite bättre?
– Ja, absolut. Vår viktigaste utgångspunkt vid all gestaltning är människans behov och upplevelser. Vi analyserar, strukturerar och skapar vackra, funktionella och hållbara miljöer som också visar omsorg om detaljer. Rum där människor vill vara, trivs och mår bra. Vi arbetar alltid i nära dialog med uppdragsgivaren och ser till varje uppdrags speciella behov. Varje uppdragsgivare är unik och vårt uppdrag är att lyfta de värden som förstärker deras verksamhet. Vi har som målsättning att arbeta med långsiktiga lösningar och hållbara material.

Vad är det viktigaste i ditt jobb som inredningsarkitekt?
– Vi ser det som vår främsta uppgift att ställa frågor, lyssna, titta och vara nyfikna. Vi ser till helheten. Uppdragen innebär att man måste titta på projekten utifrån många synvinklar, men alltid med människorna som ska använda miljöerna i fokus.

Johanna Raflund Tobisson ansvarar för kompetensområde Vård på FOJAB och leder arbetet med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna har under sina år som arkitekt arbetat med alla typer av vårdens lokaler, men brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer.

Varför är vårdpersonalens arbetsmiljöer så viktiga?

 – Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov. Det understödjer ett arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen. Och för att patienten ska få den goda vården behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet.

– Coronapandemin gjorde det extra tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Möjligheterna att behålla viktig kompetens ökar, men också att rekrytera de bästa medarbetarna. Genom att vistas i vackra och genomtänkta miljöer växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och en ”vi”-känsla skapas.

– Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring, men framförallt vill vi skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterad! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?

– Framtidens patienter kommer i ännu större grad att efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

– Gruppen äldre växer och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet blir en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi på bästa sätt att skapa boenden som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

– Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov att det blir svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.

Ylva Åborg, arkitekt och kontorschef på FOJAB i Stockholm, väljs in i Sveriges Arkitekters styrelse.
– Som styrelseledamot vill jag bevaka att hållbarhetsfrågorna genomsyrar all verksamhet. Cirkulär ekonomi kräver en omfattande omställning inom arkitektkåren.

Sveriges Arkitekter är en fack- och branschorganisation för alla arkitekter i Sverige, som jobbar med inredning, hus, landskap eller planering. Med nära 14 000 medlemmar organiserar Sveriges Arkitekter omkring 90 procent av den samlade arkitektkåren. På stämman den 20 november valdes en ny styrelse.

Som ledamot vill Ylva Åborg arbeta för att cirkulär ekonomi blir den tydliga målbilden för kåren.

– Vår bransch står inför ett paradigmskifte som kräver enorma förändringar av oss som arkitekter, i vår roll och praktik. I sådana tider är det viktigt att jobba tillsammans som kår, så att vi gemensamt kan ta ledningen i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.

– Vi har haft hundra år av fokus på nyproduktion, men nu måste vi ställa om till bevarande och förädling av nuvarande bestånd. Här har Sveriges Arkitekter en möjlighet att bana väg. Det handlar om hur vi använder våra gemensamma resurser, hur vi arbetar gentemot politiken och hur vi syns som kår i samhällsdebatten och i branschsammanhang. Hållbarhetsglasögonen ska alltid vara på.

­– Även det ekonomiska läget skapar tuffa utmaningar som vi måste anta tillsammans. De radikalt försämrade förutsättningarna för byggbranschen i stort ställer också krav på vår kårs omställningsförmåga, men framför allt blir Sveriges Arkitekters roll som fackförbund extra viktig.

Till vardags leder och utvecklar Ylva Åborg arbetet på FOJABs Stockholmskontor. Kontoret har vuxit stadigt sedan starten 2013 och har sedan Ylva tillträdde som chef för ett knappt år sedan tagit marknadsandelar i Stockholmsregionen bland annat inom sektorerna kunskapsmiljöer, samhällsfastigheter och idrott & hälsa. Hållbarhetsfokuset är ständigt närvarande på FOJAB, med utveckling av nya verktyg och ny metodik, exempelvis inom hållbar stadsutveckling och livscykelanalyser i tidiga skeden.

– Inom FOJAB finns en innovationsglädje när det gäller hållbarhet och digitalisering som jag vill dela med mig av. För att förflytta arkitekturens positioner behöver vi arbeta tillsammans.

Fakta: Sveriges Arkitekters nya styrelse
Emina Kovacic, ordförande, Björn Ekelund, 1e vice ordförande, Anna Leonsson, 2a vice ordförande, samt ledamöterna Per Bornstein, Patrik Faming, Maja Olsson, Anna Krook, My Lekberg, Valter Fredström, Mårten Claesson och Ylva Åborg. Den nya styrelsen tillträder den 1 januari 2023. Mandatet är på två år.

I Malmö byggs ett mobilitetshus med en fasad av kasserat glas, överblivna värmeväxlarplåtar och skärskelett. Men hur det kommer att se ut är oklart till och med vid första spadtaget. Att jobba med spill sätter både arkitektrollen och bygglovsprocessen i ett nytt ljus, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

Fasaden på mobilitetshuset Hyllieäng som FOJAB ritar åt Parkering Malmö består av material som annars skulle ha kasserats. Glas som plockats ner från universitetsbyggnaden Orkanens fasad kommer att användas, liksom plåtar från värmeväxlare och stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt.

Att det blev just dessa material var resultatet av både tillfälligheter och idogt letande. Att leta tänkbara – befintliga – fasadmaterial till en cirka 2 400 kvm stor yta var en ny erfarenhet.

– Att helt och hållet utgå från det som redan finns är ett helt nytt sätt att arbeta, berättar Petra Jenning. Vi hörde av oss till rivningsprojekt i regionen och olika aktörer som hanterar avfall och restprodukter från olika industrier. Stena Recycling var till god hjälp, de undersökte vilka material de får in stora mängder av och som skulle kunna vara intressanta för oss. Vi fick gå igenom deras depå och stod bokstavligen och rotade i deras containrar.

Nya krav på arkitekten
Utmaningarna när man gestaltar med spill handlar först och främst om att veta vilka material som finns tillgängliga i de mängder som behövs, vid den tidpunkt man behöver. Man måste kunna se potentialen, förstå materialets egenskaper och kvaliteter.

– Vi arkitekter måste jobba med ett större mått av osäkerhet, säger Petra. I vanliga fall väljer vi material som beställs och tillverkas efter våra specifikationer. Här är vi utelämnade till vad som finns att få tag på. Det ställer helt nya krav på oss i gestaltningsprocessen.

Det handlar också om att förstå möjligheterna och begränsningarna i produktionsledet.

– I det här projektet jobbar vi med material från andra industrier än byggsektorn, vilket skapar nya relationer och arbetssätt. Det som företagen tidigare sett som spill tar vi hand om som en resurs. För att lyckas krävs ett nära samarbete, mycket dialog och flexibilitet från alla inblandade.

Slutresultatet oklart
Och exakt hur slutresultatet blir, hur fasaden kommer att se ut, vet man inte ens när bygget startar.

– Glaset från Orkanen kan gå sönder när vi ska sätta upp det. Vi har ju bara en viss mängd plattor och kan inte beställa fler. Osäkerheten när det gäller skärskeletten handlar om utseendet. Ordrarna är relativt små och tillverkningen snabb, så hur spillet ser ut är svårt att säga på förhand.

Utmanar bygglovsprocessen
Osäkerhetsmomenten till trots har projektet fått bygglov. För att det ska kunna ges måste tillgången på återvunnet material vara hanterad av byggherren, det vill säga säkerställd för projektets färdigställande.

– Stadsbyggnadskontoret har utvärderat en av sökanden presenterad ”mock-up”, avseende glas och övrigt återbrukat fasadmaterial. Den ger en uppfattning om karaktären på byggnaden, även om vissa mindre detaljer som mönstret på skärplåten inte är helt klara, säger bygglovshandläggare Stefana Nyberg på Malmö stad.

En mer flexibel bygglovsprocess och tät dialog hade dock varit bättre för den här sortens arbetsprocess, anser Petra Jenning. Det skulle i sin tur gynna den cirkulära ekonomin.

– Istället för ett enda beslut – ja eller nej – ganska sent i processen vore det kanske bättre med ett tidigt mer övergripande inriktningsbeslut som sedan följs av löpande beslut kring detaljerna.

Lagstiftningen inte anpassad
Även Stefana Nyberg på Malmö stad tycker att dagens bygglovsprocess har sina begränsningar.

– Lagstiftningen har inte tagit höjd för problem som uppkommer när man använder sig av återbrukat material. Vi har krav på oss från regeringen att fatta beslut inom tio veckor, med möjlighet till ytterligare tio veckors förlängning. Tio veckor räknas från att ärendet är komplett, säger hon och fortsätter:

– Men lagstiftningen går att ändra och anpassa, särskilt som det finns en nationell ambition att jobba mer med återbruk och cirkulär ekonomi.

En bit kvar
Och även om lagar och regler ändras är det en bra bit kvar för att byggandet ska bli helt cirkulärt, menar Petra Jenning:

– Informationen om tillgängliga material behöver bli bättre. Inom byggindustrin håller det på att byggas upp en slags motsvarighet till Blocket för tillgängliga material, men ska vi lyckas med klimatföresatserna behöver vi använda material från andra branscher också. Det är förstås mycket svårare – även om det också öppnar upp för fler möjligheter.

Nu är ett avtal för totalentreprenad tecknat gällande nya lokaler för Vänersborgs Tingsrätt, ritad av FOJAB. Projekteringen av den nya domstolsbyggnaden startar omgående och beräknad byggstart sker under hösten 2023. Planerat färdigställande sker sommaren 2026.

Vänersborgs nya tingsrätt får en strategisk placering nära järnvägsstationen och kommer att stärka övergången mellan parken med sina äldre institutionsbyggnader och den gamla stenstaden. Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens gröna keramik ger byggnaden en tydlig identitet som relaterar till stadens många koppartak och grönskan i parken intill.

­– De keramiska panelerna är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor på fasaden – lite som vattnets krusning på Vänern. En lösning som kombinerar skönhet med hållbarhet och en effektiv konstruktion, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 rättssalar varav två säkerhetssalar, säkerhetskontroll med anslutande reception, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade. Att rita en domstolsbyggnad är ett intrikat pussel. Personer som vistas i byggnaden – allmänhet, åklagare och nämndemän, domstolens personal och frihetsberövade – klassas i fyra olika säkerhetsnivåer. Deras vägar får inte korsas på väg in och ut ur förhandlingssalarna. Vänersborgs tingsrätt får separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda.

– FOJAB har stor expertis när det gäller rättbyggnader. Det gör att vi kan erbjuda Vänersborg en ytterst funktionell tingsrätt med hög arkitektonisk kvalitet, säger Hanna Tengberg, projektutvecklare på Hemsö.

Byggnaden är förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

– Domstolar är installationstunga verksamheter och vi har byggt in flexibilitet som möjliggör kontinuerlig utveckling och uppdatering. Att framtidssäkra byggnaden är också en viktig hållbarhetsaspekt, säger arkitekt Kjell Adamsson.

Ett uttrycksfullt bostadskvarter, ett grönskande omvårdnadsboende och ett socialt mobilitetshus. Riksbyggen, Odalen Fastigheter och FOJAB tog hem uppdraget att utforma ett stadskvarter på Pottholmen – den nya entrén till världsarvsstaden Karlskrona.

Pottholmen är en ny stadsdel som växer fram i Karlskrona. Strategiskt placerad vid infarten blir den det första mötet med staden. Efter en markanvisningstävling har nu Riksbyggen, Odalen och FOJAB fått i uppdrag av Karlskrona kommun att utveckla två av de mer centrala kvarteren.

Bebyggelsen i det vinnande förslaget är mångfacetterad både till innehåll och uttryck och består av tre delar: Tornkvarteret med sina bostäder, restauranger och uteserveringar blir ett blickfång och en inbjudande mötespunkt för både kvartersgemenskap och stadspuls. Ett nytt landmärke i staden. Trädgårdshusen är ett omvårdnadsboende där den gröna utemiljöns sinnliga upplevelser och ekologiska nytta flätas samman. Och så Hamnkvarteren, ett mobilitetshus som även bidrar till folklivet och platsen med attraktiva lokaler för allehanda verksamheter – och med en publik bastu med utsikt över staden och havet.

– Vårt förslag ger en bra dynamik i den nya stadsdelen, det har juryn uppskattat. Gestaltningsmässigt utgår byggnaderna från Karlskronas speciella historia och brokiga stadsmässighet, men de landar i ett helt eget formspråk. Vi har lagt stor vikt vid platsbildningar, förutsättningar för folkliv och både lugna och livliga mötesplatser. Det är också roligt att juryn uppmärksammat den innovativa dagvattenhanteringen och hur vi arbetar med att integrera solenergilösningar i byggnaderna, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt på FOJAB.

– Vi på Riksbyggen ser fram emot att bli en närvarande aktör i Karlskrona och utveckla staden med vår erfarenhet och strävan mot ett mer hållbart samhällsbyggande. De nya bostäderna kommer att erbjuda Karlskronaborna ett kvalitetsboende med glittrande vyer mot hav i flera riktningar, men inte minst att bo i en tryggt förvaltad lägenhet av vår lokala förvaltningsorganisation, säger Magnus Laneborg, marknadsområdeschef Sydost på Riksbyggen.

– Vi är enormt glada över att återigen se hur en kommun värdesätter vårt fokus på kvalitet. Med mycket höga poäng för vårt gemensamma gestaltningsförslag med projektidé och en motivering som belyser anbudets styrka i stadsmässighet, utformning och innovation är vi tillsammans med Riksbyggen och FOJAB otroligt stolta över det vi nu ska skapa vid Pottholmen. Samarbetet med såväl Riksbyggen som FOJAB har varit betydande för resultatet av denna arbetsprocess, säger Alex Mabäcker, vd för Odalen Fastigheter.

Kvarteret kommer även att vara en del av bomässan Expo25 som arrangeras i Karlskrona 2025.

– Det kanske låter banalt att prata om golv och möjligheten att sitta på golvet när det gäller utveckling av skolbyggnader. Men valet att bygga en skofri skola påverkar en rad andra beslut under byggprocessen – som i slutändan kan leda till förbättrade inlärningsmöjligheter för eleverna.

Det säger Cage Copher, arkitekt för kunskapsmiljöer på FOJAB. Han vill gärna ge skofria skolor – och konsekvenserna av att bygga skofritt – mer uppmärksamhet.

Erfarenhet av skolhusutveckling från start till mål har fått Cage att förstå hur viktiga besluten är i början av processen, och vilka beslut som har en exponentiell effekt på slutmålet. Beslutet att vara en skofri skola är ett av dem.

Naturligtvis blir ljudnivån lägre om man lämnar skorna i entrén, men det ger även fler positiva effekter som påverkar användningen av klassrummen.

– Vi vet, och det är bekräftat med forskning, att vi jobbar bättre, pluggar bättre, lär oss mer när rummet är bekvämt. Ljud-, ljus-, luftkvalitet och temperatur påverkar inte bara vuxna på kontor utan också inlärningsförmågan hos barn i skolan, säger Cage och fortsätter:

– Efter många års erfarenhet av att rita passivhus vet jag hur viktig temperaturen är. Det handlar inte bara om luften i rummen – temperaturen på ytorna kan faktiskt vara viktigare. En köldbrygga till en balk kan skapa ett kallt golv. En underisolerad fönsterkarm kan göra en vägg kylig. Köldbryggor påverkar hur vi använder utrymmen eftersom de påverkar hur bekväma utrymmena är. Ett klassrum kan bli mindre användbart på grund av kalla ytor.

I en skofri lärmiljö måste golvet ha en behaglig temperatur. Det innebär att köldbryggor behöver byggas bort, golvet och grunden isoleras. Ett beslut att bygga skofria miljöer kan alltså ge genomtänkta detaljer som skapar ett jämnare inomhusklimat.

– Valet att använda golvet att sitta på skapar en dominoeffekt som ger ett bättre hus. Jag menar naturligtvis inte att skolan måste vara skofri för att man ska förebygga köldbryggor. Men det gör det mer troligt att det blir så, säger Cage.

En skofri miljö kan också enklare hållas ren. Slitaget blir mindre. Rummen går att inreda med material av högre kvalitet, med tyg, mattor och trä. Det kan bli finare, helt enkelt. Med textilmattor kan eleverna sitta på golvet, vilket öppnar upp för helt nya ställen att plugga på. Rummen får fler möjligheter, fler trygga platser som ger eleverna både mer flexibilitet och en känsla av kontroll och ägarskap – väsentliga faktorer för barns inlärningskapacitet.

– Som arkitekt för kunskapsmiljöer är det viktigt för mig att förstå pedagogiken som bedrivs i byggnaderna. Det är inte min roll att tycka till om pedagogiken, men jag vill förstå den så att den kan få stöd av arkitekturen och inredningen.

Bör skolor vara skofria?

– Det kan jag inte svara på. Jag ritar båda sorter. Men jag vet att om golvet är hårt, smutsigt och kallt kommer vi inte sitta där. Och då går vi miste om vi den bästa platsen att sitta på.

Tillsammans med Hemsö utvecklar FOJAB en ny idrottshall i Bromma med fokus på tjejdominerade sporter.

Det blir Sveriges första specialanpassade isbana för konståkning och en gymnastikarena för truppgymnastik – allt under samma tak. FOJAB har bistått Hemsö i arbetet med idrottsanläggningen i både tidigt skede, planutveckling, gestaltning och samverkan med idrottsrörelsen.

– Vi har arbetat nära Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet för att förstå deras villkor, berättar arkitekt Anna Belfrage.

– Lika viktigt som att byggnaden ska uppfylla deras idrottsliga krav och önskemål är att den ska vara socialt välfungerande. Många av barnen och ungdomarna kommer direkt från skolan, tränar i långa pass och tillbringar mycket tid i idrottshallen. Att underlätta vardagen för dem och deras föräldrar har därför varit ett viktigt fokus och vi har planerat in plats att göra läxor på och äta mellanmål eller värma sin kvällsmat – lite som en fritidsgård.

Foto: Dennis Wernersson

Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. En utveckling som tog fart under pandemin, och som landskapsarkitekt Caroline Hertzman tror kommer att fortsätta.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?

– Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Under covidpandemin såg vi vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering hittade vi andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

– Flerbostadshus byggs högre och tätare samtidigt som bostadsgårdarna minskar. Det gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!

­– Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer naturlika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och skogspartier i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna ”naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?

– Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om exempelvis skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbeta med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.

Det statliga byggnadsminnet Länsresidenset i Kristianstad har fått en ny innergård, ritad av FOJAB. Gestaltningen utgår ifrån renässansens ideal och ska fungera som en härlig pausplats för residensets hyresgäster.

Residenset, som utgör ett helt kvarter i Kristianstad, har de senaste åren successivt renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. Bland annat har representationsvåningen omvandlats till kontorslokaler, huvudbyggnadens fasader putsats om och huvudentrén diskret tillgänglighetsanpassats. Arbetet leds av Mattias Hedberg Ek på FOJAB. 2016 utsågs han till husarkitekt av Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar byggnaden.

Nu är också innergården färdig efter en större renovering.

– När residenset uppfördes fanns det stall och vagnshus på gården, i övrigt var det troligtvis en grusyta. Utseendet före renoveringen härstammar från början av 1960-talet. Därefter har förändringar och tillägg gjorts allt eftersom. Nu har gården anpassats efter dagens behov och samtidigt fått ett nytt uttryck som harmonierar med byggnaden, berättar ansvarig landskapsarkitekt Caroline Hertzman på FOJAB.

Den nya gestaltningen utgår från renässansens ideal där byggnad och trädgård samverkar och tar fasta på husets material och symmetriska formspråk. En större central mötesplats kantas på två sidor av granitmurar, perennplanteringar och spegeldammar. Mötesplatsen lyfts fram med ett avvikande markmaterial och ett centralt placerat vårdträd.

Befintliga stenmurar runt den tidigare trappan bevaras och skapar en ram runt den nya stenlagda ytan framför entrén. Planteringar som syns på 1937 års relationsritning återskapas längs fasaderna.

Innergården rymmer också cykelparkering och ett nytt miljöhus. I samband med omgestaltningen har även en historisk belysningsarmatur restaurerats. Tillsammans med låga pollararmaturer i planteringarna lyser den nu upp gårdens nya mötesplats.

– Innergården har fått tillbaka sin värdighet och återtagit den status som den en gång hade som residensträdgård. Omdaningen har blivit ett lyft för hela kvarteret, säger Maria Nordh, fastighetschef på Statens fastighetsverk Syd.

Fakta Kristianstad länsresidens
Ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1857–1860. Fram till 1997 var det residens för landshövdingen i Kristianstads län. Sedan 1935 är residenset statligt byggnadsminne.

Efter parallella uppdrag har FOJAB utsetts att gestalta den sista pusselbiten i Masthusen i Malmö, Nordens första BREEAM-certifierade stadsdel. En del av kvarteret är tänkt att bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30.

Kvarter 14 är sist ut i Skandia Fastigheters utveckling av området runt Masttorget i Malmöstadsdelen Västra hamnen. Vinnarförslaget innefattar cirka 240 lägenheter (drygt 14 000 kvm boarea) och publika lokaler.

Gestaltningen utgår från – och spinner vidare på – platsen där havet möter staden, på Västra hamnens palett av varma och naturliga material och det publika läget vid torget. ”Ett stramt och elegant förslag med en känsla av modern funkis”, enligt juryns utlåtande.

– Kvarteret ska ge tillbaka till staden och Malmöborna, och vara en välfungerande del av sitt närområde. Vi har tillsammans med Skandia Fastigheter arbetat hårt med stadsmässigheten, med aktiva bottenvåningar och ett blandat program med verksamhetslokaler, gemensamhetslokaler och olika sorters bostäder, säger arkitekt Ida Stavenow.

Den ljusa och informella arkitekturen förenas med nyskapande hållbarhet. En del av kvarteret planeras bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30 (Lokal Färdplan Malmö).

– Vi skissar på ett massivträhus med bostäder, cykelgarage, växthus och gemensam takterrass. Trähuset står som en infattad ädelsten mitt i kvarteret och blir det sociala navet för kvartersgemenskapen, säger arkitekt Niklas Sonestad.

– Med hjälp av arkitekturen utforskar vi hur man kan göra ett så absolut litet klimatavtryck som möjligt. Vi minimerar betongen genom att plocka bort de delar som normalt sett måste vara betong, det vill säga trapphuset och bottenplattan. Det är både roligare och mer konstruktivt att jobba med klimatutmaningarna så, som en motor för att undersöka oss fram och se vad det kan generera för idéer och arkitektur. Det är så vi vill ta oss an framtida utmaningar, säger Ida Stavenow.

Restaurering och återbruk är, utan tvekan, bästa sätten att minska byggbranschens klimatpåverkan. Vi arkitekter måste sluta riva för att rita nytt, menar Karl Johan Kember, certifierad sakkunnig i kulturvärden, representant i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd och arkitekt på FOJAB.

Att bevara det befintliga är plötsligt i ropet av hållbarhetsskäl – hur ser du på den utvecklingen?

– För mig som byggnadsvårdare handlar det befintliga framför allt om kulturmiljön och dess betydelse. Kulturvärdena förmedlar berättelsen om vårt samhälle, ger oss identitet, förankring, kunskap, skönhet och trivsel, och de är därmed väldigt starka i sin egen rätt.

– Men tack vare det ökade intresset för hållbarhet har vi fått hjälp att driva kulturmiljöfrågorna framåt genom att allt fler inser att en hållbar byggbransch inte kan skapas bara av en innovativ nyproduktion, utan i minst lika hög grad genom att ta om hand, renovera och utveckla det befintliga beståndet. På så sätt korsbefruktar hållbarhet och byggnadsvård varandra väldigt fint.

Hur har synen på byggnadsvård förändrats?

– Från att mest handla om monumentvård inkluderas nu också vardagsarkitekturen, det industriella arvet och våra moderna byggnader. Vi vet att byggnadsvårdens metoder för platsanalys – att förstå, värdera och förankra i tid och rum – fungerar för alla slags byggda miljöer, oavsett stil, ålder eller skala.

– Det känns också som att intresset för stilarkitektur och lokala byggnadstraditioner ökat. Det kommer fler och fler exempel på ny arkitektur som verkligen vågar gå i dialog med det gamla utan att kompromissa med det moderna. Inom planeringen återupptäcker man den täta, funktionsblandade 15-minutersstaden, och intresset för att använda småskaligt, spårbart och närproducerat blir bara större.

– Men den kanske största förändringen är att byggnadsvården idag snarare fokuserar på utveckling och transformation än på bevarande. Restaurering handlar ju egentligen om att lösa problem som uppkommit. Att ta hand om våra befintliga miljöer så de blir användbara långt in i framtiden tycker jag är byggnadsvårdens huvuduppgift, och den är otroligt spännande!

Hur är förhållandet till byggnadsvård i byggbranschen?

– I branschen är det mycket fokus nu på energiförbrukning, återbruk och innovation i nyproduktion, men tyvärr mindre om att återbruka och aktivera hela befintliga byggnader och miljöer. Här kan offentliga beställare gå före – och jag upplever att många också gör det. Hos Akademiska hus finns ett stort intresse, och Statens fastighetsverk är en föredömlig beställare. Men även bland privata beställare ökar öppenheten för byggnadsvård när allt fler inser värdet av en långsiktig förvaltning.

Finns det något man bör riva idag?

– Det kommer aldrig gå att undvika rivning helt och hållet. Dels kan det finnas inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen som behöver saneras, dels kan byggnaderna i vissa fall vara i så dåligt skick eller ha sådana tekniska förutsättningar att en ombyggnad helt enkelt inte är möjlig. Tvingas man av någon anledning riva bör man göra det så cirkulärt som möjligt.

– Men huvudpoängen är att vi drastiskt måste minska rivandet. Vi arkitekter måste våga ifrågasätta rivningar och nybyggen med begränsad livslängd, och istället visa på ombyggnadsalternativ som utgår från de befintliga husens möjligheter. Vi måste också bli bättre på att förklara hur kultur-värdena bidrar till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Vilka är utmaningarna för ett sådant förhållningssätt?

– Under de senaste decennierna har lagstiftningen inom byggandet vuxit. Även om alla regler har ett gott syfte ska man vara medveten om att varje tillägg kostar tid, pengar och även miljömässiga resurser. Många av kraven kan dessutom vara svåra att förverkliga i ombyggnadsprojekt utan stora och förvanskande ingrepp. Det behövs en större diskussion om hur lagar, branschregler, certifieringar och produktionsmetoder bättre kan anpassas till kulturmiljö, ombyggnation och återbruk.

– Parallellt med de ökade kraven har arkitektens roll förändrats, från en stor roll i en förhållandevis liten och linjär process, till en liten roll i en stor och alltmer industrialiserad process. Jag hoppas att vi kan komma tillbaka till mer av den gamla rollen, och att arkitektur kan handla mer om skönhet, material, patina, hantverk och detaljering. Jag önskar också fler beställare som förstår vikten av långa tidiga skeden i byggprocessen. Idag går de så fort, tävlingar ska genomföras på ingen tid alls, men det är ju samtidigt då analys och värdering görs!

– En annan utmaning är att få fram bättre metoder för att kunna jämföra ombyggnad mot rivning och nybyggnad, till exempel utvecklade livscykelanalyser i tidiga skeden och obligatoriska klimatdeklarationer för alla typer av byggnationer, där eventuell rivning räknas in.

Vad kan arkitekter göra för att driva på utvecklingen?

– Det är upp till oss själva att ta initiativ, och jag skulle önska att fler arkitekter pratade om kopplingen mellan kulturmiljö och hållbarhet. Den är kanske extra intressant just nu, när vi står inför den stora utmaningen att ta hand om miljonprogrammen. Äldre bebyggelse kan vi mycket om, nu måste vi lära oss se och förstå värdena också i 60- 70-talsmiljöerna. Det är byggnader som ofta ligger vackert i terrängen, har fina planlösningar och bra ljusförhållanden. Det är absolut värden som vi behöver bevaka – inte bara för att det vore ett enormt resursslöseri att riva!

FOJAB och Einar Mattsson utvecklar tillsammans hyresrätter i Slakthusområdet i Stockholm – ett omsorgsfullt gestaltat kvarter som projekteras för Miljöbyggnad Guld, och som nu är nu ute på samråd.

Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden i Stockholm och ska bli en urban stadsdel där bostäder, handel och arbetsplatser samverkar med mat, kultur och upplevelser. Etapp 3, kallad Kylrumskvarteren, ligger i sydvästra delen och omfattar cirka 600 bostäder, lokaler, kontor och en mindre park. FOJAB och Einar Mattsson utvecklar här ett kvarter med ungefär 100 hyresrätter i varierade storlekar.

Lova Lagercrantz är ansvarig arkitekt på FOJAB och berättar om den arkitektoniska idén för kvarteret:

– Den kan sammanfattas med ett ord: relief. Den märks både i det levande taklandskapet och det skiftande fasadlivet som ger variation till gatan.

– Men reliefen handlar också om historiska spår. Vi inkorporerar befintliga formelement i gestaltningen, som höga spröjsade glaspartier och industriportar, och lastkajer som blir uteplatser mot gatan. De historiska spåren finns också i material och detaljer, men i en samtida utformning.

Kvarteret projekteras för Miljöbyggnad Guld med fokus på energihushållning, dagsljuskvaliteter och bra materialval. Stor vikt läggs också vid hållbara mobilitetslösningar där cykling underlättas exempelvis med hjälp av cykelpool och lättillgängliga cykelrum. En av de kommersiella lokalerna i bottenplan upplåts som cykelverkstad.

– Staden har en ambitiös agenda i Slakthusområdet, vilket passar oss som planerar för en långsiktig förvaltning, säger Bror Ekblom, projektutvecklare på Einar Mattsson.

Utformningen av gården är inspirerad av naturen och det intilliggande tallskogsområdet. På taket finns en gemensam terrass som är mer trädgårdsbetonad med möjlighet till odling både utomhus och i växthus.

– Gården får karaktär av en hemlig skogsdunge, och de slingrande gångarna bildar mönster som påminner om barken på tallarnas stammar, berättar Malin Ingemarsdotter, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.