FOJAB ritar Vänersborgs nya tingsrätt

FOJAB ritar Vänersborgs nya tingsrätt

FOJAB ritar Vänersborgs nya tingsrätt

Nu är ett avtal för totalentreprenad tecknat gällande nya lokaler för Vänersborgs Tingsrätt, ritad av FOJAB. Projekteringen av den nya domstolsbyggnaden startar omgående och beräknad byggstart sker under hösten 2023. Planerat färdigställande sker sommaren 2026.

Vänersborgs nya tingsrätt får en strategisk placering nära järnvägsstationen och kommer att stärka övergången mellan parken med sina äldre institutionsbyggnader och den gamla stenstaden. Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens gröna keramik ger byggnaden en tydlig identitet som relaterar till stadens många koppartak och grönskan i parken intill.

­– De keramiska panelerna är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor på fasaden – lite som vattnets krusning på Vänern. En lösning som kombinerar skönhet med hållbarhet och en effektiv konstruktion, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 rättssalar varav två säkerhetssalar, säkerhetskontroll med anslutande reception, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade. Att rita en domstolsbyggnad är ett intrikat pussel. Personer som vistas i byggnaden – allmänhet, åklagare och nämndemän, domstolens personal och frihetsberövade – klassas i fyra olika säkerhetsnivåer. Deras vägar får inte korsas på väg in och ut ur förhandlingssalarna. Vänersborgs tingsrätt får separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda.

– FOJAB har stor expertis när det gäller rättbyggnader. Det gör att vi kan erbjuda Vänersborg en ytterst funktionell tingsrätt med hög arkitektonisk kvalitet, säger Hanna Tengberg, projektutvecklare på Hemsö.

Byggnaden är förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

– Domstolar är installationstunga verksamheter och vi har byggt in flexibilitet som möjliggör kontinuerlig utveckling och uppdatering. Att framtidssäkra byggnaden är också en viktig hållbarhetsaspekt, säger arkitekt Kjell Adamsson.

Vinst för brokigt och innovativt stadskvarter i Karlskrona

Vinst för brokigt och innovativt stadskvarter i Karlskrona

Vinst för brokigt och innovativt stadskvarter i Karlskrona

Ett uttrycksfullt bostadskvarter, ett grönskande omvårdnadsboende och ett socialt mobilitetshus. Riksbyggen, Odalen Fastigheter och FOJAB tog hem uppdraget att utforma ett stadskvarter på Pottholmen – den nya entrén till världsarvsstaden Karlskrona.

Pottholmen är en ny stadsdel som växer fram i Karlskrona. Strategiskt placerad vid infarten blir den det första mötet med staden. Efter en markanvisningstävling har nu Riksbyggen, Odalen och FOJAB fått i uppdrag av Karlskrona kommun att utveckla två av de mer centrala kvarteren.

Bebyggelsen i det vinnande förslaget är mångfacetterad både till innehåll och uttryck och består av tre delar: Tornkvarteret med sina bostäder, restauranger och uteserveringar blir ett blickfång och en inbjudande mötespunkt för både kvartersgemenskap och stadspuls. Ett nytt landmärke i staden. Trädgårdshusen är ett omvårdnadsboende där den gröna utemiljöns sinnliga upplevelser och ekologiska nytta flätas samman. Och så Hamnkvarteren, ett mobilitetshus som även bidrar till folklivet och platsen med attraktiva lokaler för allehanda verksamheter – och med en publik bastu med utsikt över staden och havet.

– Vårt förslag ger en bra dynamik i den nya stadsdelen, det har juryn uppskattat. Gestaltningsmässigt utgår byggnaderna från Karlskronas speciella historia och brokiga stadsmässighet, men de landar i ett helt eget formspråk. Vi har lagt stor vikt vid platsbildningar, förutsättningar för folkliv och både lugna och livliga mötesplatser. Det är också roligt att juryn uppmärksammat den innovativa dagvattenhanteringen och hur vi arbetar med att integrera solenergilösningar i byggnaderna, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt på FOJAB.

– Vi på Riksbyggen ser fram emot att bli en närvarande aktör i Karlskrona och utveckla staden med vår erfarenhet och strävan mot ett mer hållbart samhällsbyggande. De nya bostäderna kommer att erbjuda Karlskronaborna ett kvalitetsboende med glittrande vyer mot hav i flera riktningar, men inte minst att bo i en tryggt förvaltad lägenhet av vår lokala förvaltningsorganisation, säger Magnus Laneborg, marknadsområdeschef Sydost på Riksbyggen.

– Vi är enormt glada över att återigen se hur en kommun värdesätter vårt fokus på kvalitet. Med mycket höga poäng för vårt gemensamma gestaltningsförslag med projektidé och en motivering som belyser anbudets styrka i stadsmässighet, utformning och innovation är vi tillsammans med Riksbyggen och FOJAB otroligt stolta över det vi nu ska skapa vid Pottholmen. Samarbetet med såväl Riksbyggen som FOJAB har varit betydande för resultatet av denna arbetsprocess, säger Alex Mabäcker, vd för Odalen Fastigheter.

Kvarteret kommer även att vara en del av bomässan Expo25 som arrangeras i Karlskrona 2025.

När innerstadens mix förändras

När innerstadens mix förändras

När innerstadens mix förändras

Vad händer när skolor och tandläkare flyttar in i köpcentrum? Per Aage Nilsson är arkitekt på FOJAB med lång erfarenhet av att arbeta med handelskvarter i stadskärnor. Han ser en utveckling mot en större bredd av verksamheter i en och samma byggnad.

Du använder begreppet mixed-use, vad menas med det?

– Enkelt uttryckt avser mixed use-principen att utveckla ett stadskvarter som har en blandning av bostäder, service, kontor och handel. Genom att integrera dem kan platsen utnyttjas på ett mer effektivt sätt och nya kvaliteter skapas i staden.

Vad ser du för trender i utvecklingen av handelskvarter?

– Idag märks till exempel att många butiker söker sig till bottenplan. Lokalerna ska både vara lättillgängliga för kunderna och överblickbara för personalen. Nya krav och önskemål på butiksutformningen kommer till viss del från konkurrensen från näthandeln men också för att innerstäderna blivit mer svårtillgängliga med bil.

– Samtidigt ser vi en ny typ av aktörer som vill dra nytta av centrums attraktionskraft och kundflöden. Det kan handla om vårdcentraler och tandläkare, men även kontor och skolor flyttar in på våningsplanen ovanför butikerna. Det gör att innerstaden får ny mix av verksamheter. Det krävs logistisk förståelse och ofta ombyggnad för att människor med olika ärenden smidigt ska kunna mötas – eller inte mötas. Skoleleverna ska helst inte störa butiksbesökarna exempelvis. Inlastning och sophantering ska inte märkas. Olika entréer kan behövas för verksamheter vid olika tider på dygnet.

– Vårt jobb handlar om att med hjälp god och genomtänkt arkitektur skapa rätt förutsättningar för en mix av verksamheter, så att stadskärnorna kan bibehålla sin attraktionskraft. Vi skapar levande miljöer där människor gärna vill vistas.

Vilka är fördelarna med blandade kvarter?

– Det finns många fördelar med att skapa kvarter med en mix av bostäder och olika typer av verksamheter. Genom att blanda olika funktioner skapas områden där folk vill vistas under dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Det är viktigt för städers attraktivitet.

– Samutnyttjandet är en annan viktig aspekt. Genom att flera olika verksamheter samutnyttjar byggnaden kan vi bygga mer effektivt när det gäller gemensamma behov som parkering och logistik. De olika verksamheterna kan också samutnyttja rum och ytor. Till exempel kan skollokaler användas för annan verksamhet kvällstid.

– Ur ett klimatperspektiv är det bra med blandade kvarter. De som bor och lever mitt i staden har inte samma behov av bil. En ytterligare fördel är att butiker och folkliv skapar trygghet för de boende. Fastighetsägarna ser också ett mervärde i att kunna erbjuda de boende närhet till service och handel med mera.

Hur arbetar vi på FOJAB med mixed-use?

– FOJAB har många genomförda mixed use-projekt där vi har sett de samutnyttjande fördelarna med många verksamheter på samma plats. Exempel på projekt är Hansagallerian och Mobilia i Malmö och Studenternas fotbollsarena i Uppsala. I Hansaprojektet har vi arbetat med att förädla två kvarter till en modern och attraktiv handelsplats mitt i centrum av Malmö. Kvarteren har en mixed-use karaktär där shopping, restauranger och kaféer blandas med kontor, skolor, vårdcentral och bostäder.

– I arbetet med Mobilia låg uppdraget i att omvandla Malmös äldsta köpcentrum till ett levande stadskvarter, som en del av Malmös växande innerstad. Med utgångspunkt i det stadsmässiga skapades nya gator, cykelstråk och torgytor kring de nya byggnaderna. Butiker och bostäder tillsammans med restauranger, kaféer, tränings- och kulturlokaler som har andra öppettider än butikerna har bidragit till liv och rörelse både i och kring området nästan dygnet runt.

Skofritt i skolan kan förbättra barns inlärning

Skofritt i skolan kan förbättra barns inlärning

Skofritt i skolan kan förbättra barns inlärning

– Det kanske låter banalt att prata om golv och möjligheten att sitta på golvet när det gäller utveckling av skolbyggnader. Men valet att bygga en skofri skola påverkar en rad andra beslut under byggprocessen – som i slutändan kan leda till förbättrade inlärningsmöjligheter för eleverna.

Det säger Cage Copher, arkitekt för kunskapsmiljöer på FOJAB. Han vill gärna ge skofria skolor – och konsekvenserna av att bygga skofritt – mer uppmärksamhet.

Erfarenhet av skolhusutveckling från start till mål har fått Cage att förstå hur viktiga besluten är i början av processen, och vilka beslut som har en exponentiell effekt på slutmålet. Beslutet att vara en skofri skola är ett av dem.

Naturligtvis blir ljudnivån lägre om man lämnar skorna i entrén, men det ger även fler positiva effekter som påverkar användningen av klassrummen.

– Vi vet, och det är bekräftat med forskning, att vi jobbar bättre, pluggar bättre, lär oss mer när rummet är bekvämt. Ljud-, ljus-, luftkvalitet och temperatur påverkar inte bara vuxna på kontor utan också inlärningsförmågan hos barn i skolan, säger Cage och fortsätter:

– Efter många års erfarenhet av att rita passivhus vet jag hur viktig temperaturen är. Det handlar inte bara om luften i rummen – temperaturen på ytorna kan faktiskt vara viktigare. En köldbrygga till en balk kan skapa ett kallt golv. En underisolerad fönsterkarm kan göra en vägg kylig. Köldbryggor påverkar hur vi använder utrymmen eftersom de påverkar hur bekväma utrymmena är. Ett klassrum kan bli mindre användbart på grund av kalla ytor.

I en skofri lärmiljö måste golvet ha en behaglig temperatur. Det innebär att köldbryggor behöver byggas bort, golvet och grunden isoleras. Ett beslut att bygga skofria miljöer kan alltså ge genomtänkta detaljer som skapar ett jämnare inomhusklimat.

– Valet att använda golvet att sitta på skapar en dominoeffekt som ger ett bättre hus. Jag menar naturligtvis inte att skolan måste vara skofri för att man ska förebygga köldbryggor. Men det gör det mer troligt att det blir så, säger Cage.

En skofri miljö kan också enklare hållas ren. Slitaget blir mindre. Rummen går att inreda med material av högre kvalitet, med tyg, mattor och trä. Det kan bli finare, helt enkelt. Med textilmattor kan eleverna sitta på golvet, vilket öppnar upp för helt nya ställen att plugga på. Rummen får fler möjligheter, fler trygga platser som ger eleverna både mer flexibilitet och en känsla av kontroll och ägarskap – väsentliga faktorer för barns inlärningskapacitet.

– Som arkitekt för kunskapsmiljöer är det viktigt för mig att förstå pedagogiken som bedrivs i byggnaderna. Det är inte min roll att tycka till om pedagogiken, men jag vill förstå den så att den kan få stöd av arkitekturen och inredningen.

Bör skolor vara skofria?

– Det kan jag inte svara på. Jag ritar båda sorter. Men jag vet att om golvet är hårt, smutsigt och kallt kommer vi inte sitta där. Och då går vi miste om vi den bästa platsen att sitta på.

FOJAB ritar Brommas nya idrottshall

FOJAB ritar Brommas nya idrottshall

FOJAB ritar Brommas nya idrottshall

Tillsammans med Hemsö utvecklar FOJAB en ny idrottshall i Bromma med fokus på tjejdominerade sporter.

Det blir Sveriges första specialanpassade isbana för konståkning och en gymnastikarena för truppgymnastik – allt under samma tak. FOJAB har bistått Hemsö i arbetet med idrottsanläggningen i både tidigt skede, planutveckling, gestaltning och samverkan med idrottsrörelsen.

– Vi har arbetat nära Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet för att förstå deras villkor, berättar arkitekt Anna Belfrage.

– Lika viktigt som att byggnaden ska uppfylla deras idrottsliga krav och önskemål är att den ska vara socialt välfungerande. Många av barnen och ungdomarna kommer direkt från skolan, tränar i långa pass och tillbringar mycket tid i idrottshallen. Att underlätta vardagen för dem och deras föräldrar har därför varit ett viktigt fokus och vi har planerat in plats att göra läxor på och äta mellanmål eller värma sin kvällsmat – lite som en fritidsgård.

Foto: Dennis Wernersson

Caroline Hertzman om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Caroline Hertzman om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Caroline Hertzman om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. En utveckling som tog fart under pandemin, och som landskapsarkitekt Caroline Hertzman tror kommer att fortsätta.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?

– Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Under covidpandemin såg vi vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering hittade vi andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

– Flerbostadshus byggs högre och tätare samtidigt som bostadsgårdarna minskar. Det gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!

­– Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer naturlika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och skogspartier i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna ”naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?

– Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om exempelvis skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbeta med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.

Nytt utseende på minnesmärkta Residensets gård

Nytt utseende på minnesmärkta Residensets gård

Nytt utseende på minnesmärkta Residensets gård

Det statliga byggnadsminnet Länsresidenset i Kristianstad har fått en ny innergård, ritad av FOJAB. Gestaltningen utgår ifrån renässansens ideal och ska fungera som en härlig pausplats för residensets hyresgäster.

Residenset, som utgör ett helt kvarter i Kristianstad, har de senaste åren successivt renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. Bland annat har representationsvåningen omvandlats till kontorslokaler, huvudbyggnadens fasader putsats om och huvudentrén diskret tillgänglighetsanpassats. Arbetet leds av Mattias Hedberg Ek på FOJAB. 2016 utsågs han till husarkitekt av Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar byggnaden.

Nu är också innergården färdig efter en större renovering.

– När residenset uppfördes fanns det stall och vagnshus på gården, i övrigt var det troligtvis en grusyta. Utseendet före renoveringen härstammar från början av 1960-talet. Därefter har förändringar och tillägg gjorts allt eftersom. Nu har gården anpassats efter dagens behov och samtidigt fått ett nytt uttryck som harmonierar med byggnaden, berättar ansvarig landskapsarkitekt Caroline Hertzman på FOJAB.

Den nya gestaltningen utgår från renässansens ideal där byggnad och trädgård samverkar och tar fasta på husets material och symmetriska formspråk. En större central mötesplats kantas på två sidor av granitmurar, perennplanteringar och spegeldammar. Mötesplatsen lyfts fram med ett avvikande markmaterial och ett centralt placerat vårdträd.

Befintliga stenmurar runt den tidigare trappan bevaras och skapar en ram runt den nya stenlagda ytan framför entrén. Planteringar som syns på 1937 års relationsritning återskapas längs fasaderna.

Innergården rymmer också cykelparkering och ett nytt miljöhus. I samband med omgestaltningen har även en historisk belysningsarmatur restaurerats. Tillsammans med låga pollararmaturer i planteringarna lyser den nu upp gårdens nya mötesplats.

– Innergården har fått tillbaka sin värdighet och återtagit den status som den en gång hade som residensträdgård. Omdaningen har blivit ett lyft för hela kvarteret, säger Maria Nordh, fastighetschef på Statens fastighetsverk Syd.

 

Fakta Kristianstad länsresidens
Ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1857–1860. Fram till 1997 var det residens för landshövdingen i Kristianstads län. Sedan 1935 är residenset statligt byggnadsminne.

Vinst i tävlingen om Masthusens sista kvarter

Vinst i tävlingen om Masthusens sista kvarter

Vinst i tävlingen om Masthusens sista kvarter

Efter parallella uppdrag har FOJAB utsetts att gestalta den sista pusselbiten i Masthusen i Malmö, Nordens första BREEAM-certifierade stadsdel. En del av kvarteret är tänkt att bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30.

Kvarter 14 är sist ut i Skandia Fastigheters utveckling av området runt Masttorget i Malmöstadsdelen Västra hamnen. Vinnarförslaget innefattar cirka 240 lägenheter (drygt 14 000 kvm boarea) och publika lokaler.

Gestaltningen utgår från – och spinner vidare på – platsen där havet möter staden, på Västra hamnens palett av varma och naturliga material och det publika läget vid torget. ”Ett stramt och elegant förslag med en känsla av modern funkis”, enligt juryns utlåtande.

– Kvarteret ska ge tillbaka till staden och Malmöborna, och vara en välfungerande del av sitt närområde. Vi har tillsammans med Skandia Fastigheter arbetat hårt med stadsmässigheten, med aktiva bottenvåningar och ett blandat program med verksamhetslokaler, gemensamhetslokaler och olika sorters bostäder, säger arkitekt Ida Stavenow.

Den ljusa och informella arkitekturen förenas med nyskapande hållbarhet. En del av kvarteret planeras bli ett pilotprojekt för klimatneutralt byggande enligt LFM30 (Lokal Färdplan Malmö).

– Vi skissar på ett massivträhus med bostäder, cykelgarage, växthus och gemensam takterrass. Trähuset står som en infattad ädelsten mitt i kvarteret och blir det sociala navet för kvartersgemenskapen, säger arkitekt Niklas Sonestad.

– Med hjälp av arkitekturen utforskar vi hur man kan göra ett så absolut litet klimatavtryck som möjligt. Vi minimerar betongen genom att plocka bort de delar som normalt sett måste vara betong, det vill säga trapphuset och bottenplattan. Det är både roligare och mer konstruktivt att jobba med klimatutmaningarna så, som en motor för att undersöka oss fram och se vad det kan generera för idéer och arkitektur. Det är så vi vill ta oss an framtida utmaningar, säger Ida Stavenow.

Träffa FOJAB i Almedalen!

Träffa FOJAB i Almedalen!

Träffa FOJAB i Almedalen!

Innovationskraft, klimatneutralitet, framtidens arbetsplatser och kunskapsmiljöer, strategisk lokalplanering, digitalisering och automation, byggnader och miljöer som berör och berikar …

I år kommer vi till Almedalen fullmatade med insikter och erfarenheter som vi gärna delar med oss av – men framför allt är vi nyfikna på er, allt ni kan och allt ni kan lära oss. FOJAB representeras i år på Almedalen av åtta arkitekter. Boka gärna in oss på möten, middagar och mingel – eller hugg tag i oss när du ser oss i vimlet!

Vi som är på plats:

Kjell Adamsson – vice VD och affärsutvecklingschef
Arkitekt med fokus på tidiga skeden, starka idéer och utveckling av nya projekt i nära dialog med våra beställare. Driver komplexa projekt med särskilt fokus på rättsbyggnader. Pratar gärna om hur vi som arkitekter kan bidra med värdeskapande och lönsamma projekt som håller över tid.

E-post: kjell.adamsson@fojab.se
Mobil: +46 708 – 83 80 82

 

Anders Eriksson Modin – utvecklingschef
Arkitekt med specialintresse inom mobilitet och framtidens arbetsplats. Driver FOJABs strategiska hållbarhetsarbete och är engagerad inom LFM30 där Anders leder en av sex arbetsgrupper med fokus på klimatneutrala byggmaterial. Pratar gärna framtid, hållbarhet och klimatneutralitet.

E-post: anders.eriksson@fojab.se
Mobil: +46 703 – 08 23 96

 

Petra Jenning – innovationsledare
Arkitekt med ett särskilt fokus på utveckling och innovation. Leder FOJABs satsningar inom FoU och har ett särskilt intresse för digitalisering och automation inom bygg och arkitektur. Petra gästbloggar för Sveriges Arkitekter och pratar gärna framtid, innovationskraft, LCA, återbruk och digitalisering.

E-post: petra.jenning@fojab.se
Mobil: +46 722 – 36 12 44

 

Charlotte Kristensson – kompetensområdesansvarig Kunskapsmiljöer
Arkitekt som brinner för att utveckla tankar om framtidens kunskapsmiljöer för förskola, skola, universitet och högskola. Pratar gärna om strategisk lokalplanering för samhällsfastigheter, dimensionering enligt läroplanen, social hållbarhet och skolhus som berikar platser och skapar identitet.

E-post: charlotte.kristensson@fojab.se
Mobil: +46 727 – 18 88 44

Carl Kylberg – kontorschef FOJAB Malmö
Arkitekt som har jobbat mycket med kontor och verksamhetsflyttar. Diskuterar gärna kring framtidens arbetsplats.

E-post: carl.kylberg@fojab.se
Mobil: +46 709 – 90 30 10

 

Jens Larsson – marknadsområdeschef Stockholm
Arkitekt med fokus på tidiga skeden inom samtliga fält som bygger den attraktiva staden. Skapar, utvecklar och genomför idéstarka projekt tillsammans med våra kunder. Pratar gärna omvärld och projektmöjligheter samt hur vi tillsammans kan skapa värde i form av fantastisk arkitektur.

E-post: jens.larsson@fojab.se
Mobil: +46 761 – 65 61 63

 

Johanna Raflund Tobisson – kompetensområdesansvarig Samhällsfastigheter, specialist vårdbyggnader
Arkitekt med fokus på samhällsbärande arkitektur. Leder FOJABs satsning på samhällsfastigheter med kompetenser inom utbildningsmiljöer, rättsbyggnader, vårdbyggnader och boenden för äldre. Pratar gärna om förändrings- och förbättringsarbete inom vård samt projektmöjligheter med hållbara och beständiga lösningar i en föränderlig värld.

E-post: johanna.tobisson@fojab.se
Mobil: +46 724 – 02 26 35

 

Ylva Åborg – kontorschef FOJAB Stockholm
Arkitekt som brinner för att utveckla befintliga miljöer. Har lång erfarenhet av fastighetsutveckling med många olika typer av program och innehåll från stadsbyggnadsvision till hyresgästanpassning. Pratar gärna om återbruk, klimatneutralt och social hållbarhet.

E-post: ylva.aborg@fojab.se
Mobil: +46 707 – 95 08 80

FOJAB ritar Daniel Berlins nya restaurang, hotell och matbar

FOJAB ritar Daniel Berlins nya restaurang, hotell och matbar

FOJAB ritar Daniel Berlins nya restaurang, hotell och matbar

Flerfaldigt Michelinbelönade krögaren Daniel Berlin tar hjälp av FOJAB när han utvecklar sin nya restaurang på Österlen. FOJAB utsågs efter en arkitekttävling att gestalta ett helhetskoncept bestående av hotell, matbar och en restaurang i yttersta världsklass.

I maj kom beskedet att mästarkrögaren Daniel Berlin öppnar en ny restaurang på Österlen, vid Gislövs Hammar mellan Skillinge och Brantevik på en gård som tidigare varit hotell.

FOJAB har, efter en arkitekttävling med ytterligare tre inbjudna kontor, fått uppdraget att gestalta ombyggnaden. Uppgiften var att utforma en restaurang i yttersta världsklass med en matsal utöver det vanliga och en miljö som knyter an till Daniels matlagning.

– Det vi föll för i FOJABs förslag var hur de använder sig av det som redan finns och hur de knyter an till platsen – för den är vald med omsorg. Det känns väldigt naturligt. I FOJAB fann vi också några som är lika sugna som vi på att göra något speciellt. Det här är inget som är klart från början utan ett arbete som ska få växa fram, säger Daniel Berlin.

FOJAB tar fasta på nivåskillnaderna mellan gårdens olika byggnader som följer den naturliga sluttningen ner mot havet, för att skapa en rofylld förväntan hos besökarna som närmar sig restaurangen.

– Upplevelsen ska beröra alla som kommer hit, inte bara de som ska äta på restaurangen utan även hotellgäster och besökare till matbaren. Miljön ska andas Österlen och inga stora grepp kommer att göras exteriört eller i den omkringliggande utemiljön. Vi vill att landskapet ska få leva fritt och tala sitt eget språk, säger Johanna Raflund Tobisson.

Klart är att restaurangen ska ha plats för cirka 30 gäster, och hotellet byggs ut till totalt 15 rum varav en master suite och fyra junior suites. En enklare mat- och vinbar kompletterar utbudet för hotellgästerna och andra besökare. Hotellet och matbaren väntas öppna sommaren 2023 och restaurangen hösten 2023.

”Vi måste sluta riva för att rita nytt”

”Vi måste sluta riva för att rita nytt”

”Vi måste sluta riva för att rita nytt”

Restaurering och återbruk är, utan tvekan, bästa sätten att minska byggbranschens klimatpåverkan. Vi arkitekter måste sluta riva för att rita nytt, menar Karl Johan Kember, certifierad sakkunnig i kulturvärden, representant i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd och arkitekt på FOJAB.

Att bevara det befintliga är plötsligt i ropet av hållbarhetsskäl – hur ser du på den utvecklingen?

– För mig som byggnadsvårdare handlar det befintliga framför allt om kulturmiljön och dess betydelse. Kulturvärdena förmedlar berättelsen om vårt samhälle, ger oss identitet, förankring, kunskap, skönhet och trivsel, och de är därmed väldigt starka i sin egen rätt.

– Men tack vare det ökade intresset för hållbarhet har vi fått hjälp att driva kulturmiljöfrågorna framåt genom att allt fler inser att en hållbar byggbransch inte kan skapas bara av en innovativ nyproduktion, utan i minst lika hög grad genom att ta om hand, renovera och utveckla det befintliga beståndet. På så sätt korsbefruktar hållbarhet och byggnadsvård varandra väldigt fint.

Hur har synen på byggnadsvård förändrats?

– Från att mest handla om monumentvård inkluderas nu också vardagsarkitekturen, det industriella arvet och våra moderna byggnader. Vi vet att byggnadsvårdens metoder för platsanalys – att förstå, värdera och förankra i tid och rum – fungerar för alla slags byggda miljöer, oavsett stil, ålder eller skala.

– Det känns också som att intresset för stilarkitektur och lokala byggnadstraditioner ökat. Det kommer fler och fler exempel på ny arkitektur som verkligen vågar gå i dialog med det gamla utan att kompromissa med det moderna. Inom planeringen återupptäcker man den täta, funktionsblandade 15-minutersstaden, och intresset för att använda småskaligt, spårbart och närproducerat blir bara större.

– Men den kanske största förändringen är att byggnadsvården idag snarare fokuserar på utveckling och transformation än på bevarande. Restaurering handlar ju egentligen om att lösa problem som uppkommit. Att ta hand om våra befintliga miljöer så de blir användbara långt in i framtiden tycker jag är byggnadsvårdens huvuduppgift, och den är otroligt spännande!

Hur är förhållandet till byggnadsvård i byggbranschen?

– I branschen är det mycket fokus nu på energiförbrukning, återbruk och innovation i nyproduktion, men tyvärr mindre om att återbruka och aktivera hela befintliga byggnader och miljöer. Här kan offentliga beställare gå före – och jag upplever att många också gör det. Hos Akademiska hus finns ett stort intresse, och Statens fastighetsverk är en föredömlig beställare. Men även bland privata beställare ökar öppenheten för byggnadsvård när allt fler inser värdet av en långsiktig förvaltning.

Finns det något man bör riva idag?

– Det kommer aldrig gå att undvika rivning helt och hållet. Dels kan det finnas inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen som behöver saneras, dels kan byggnaderna i vissa fall vara i så dåligt skick eller ha sådana tekniska förutsättningar att en ombyggnad helt enkelt inte är möjlig. Tvingas man av någon anledning riva bör man göra det så cirkulärt som möjligt.

– Men huvudpoängen är att vi drastiskt måste minska rivandet. Vi arkitekter måste våga ifrågasätta rivningar och nybyggen med begränsad livslängd, och istället visa på ombyggnadsalternativ som utgår från de befintliga husens möjligheter. Vi måste också bli bättre på att förklara hur kultur-värdena bidrar till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Vilka är utmaningarna för ett sådant förhållningssätt?

– Under de senaste decennierna har lagstiftningen inom byggandet vuxit. Även om alla regler har ett gott syfte ska man vara medveten om att varje tillägg kostar tid, pengar och även miljömässiga resurser. Många av kraven kan dessutom vara svåra att förverkliga i ombyggnadsprojekt utan stora och förvanskande ingrepp. Det behövs en större diskussion om hur lagar, branschregler, certifieringar och produktionsmetoder bättre kan anpassas till kulturmiljö, ombyggnation och återbruk.

– Parallellt med de ökade kraven har arkitektens roll förändrats, från en stor roll i en förhållandevis liten och linjär process, till en liten roll i en stor och alltmer industrialiserad process. Jag hoppas att vi kan komma tillbaka till mer av den gamla rollen, och att arkitektur kan handla mer om skönhet, material, patina, hantverk och detaljering. Jag önskar också fler beställare som förstår vikten av långa tidiga skeden i byggprocessen. Idag går de så fort, tävlingar ska genomföras på ingen tid alls, men det är ju samtidigt då analys och värdering görs!

– En annan utmaning är att få fram bättre metoder för att kunna jämföra ombyggnad mot rivning och nybyggnad, till exempel utvecklade livscykelanalyser i tidiga skeden och obligatoriska klimatdeklarationer för alla typer av byggnationer, där eventuell rivning räknas in.

Vad kan arkitekter göra för att driva på utvecklingen?

– Det är upp till oss själva att ta initiativ, och jag skulle önska att fler arkitekter pratade om kopplingen mellan kulturmiljö och hållbarhet. Den är kanske extra intressant just nu, när vi står inför den stora utmaningen att ta hand om miljonprogrammen. Äldre bebyggelse kan vi mycket om, nu måste vi lära oss se och förstå värdena också i 60- 70-talsmiljöerna. Det är byggnader som ofta ligger vackert i terrängen, har fina planlösningar och bra ljusförhållanden. Det är absolut värden som vi behöver bevaka – inte bara för att det vore ett enormt resursslöseri att riva!

Spår efter slakthusen kvar i nytt Stockholmskvarter

Spår efter slakthusen kvar i nytt Stockholmskvarter

Spår efter slakthusen kvar i nytt Stockholmskvarter

FOJAB och Einar Mattsson utvecklar tillsammans hyresrätter i Slakthusområdet i Stockholm – ett omsorgsfullt gestaltat kvarter som projekteras för Miljöbyggnad Guld, och som nu är nu ute på samråd.

Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden i Stockholm och ska bli en urban stadsdel där bostäder, handel och arbetsplatser samverkar med mat, kultur och upplevelser. Etapp 3, kallad Kylrumskvarteren, ligger i sydvästra delen och omfattar cirka 600 bostäder, lokaler, kontor och en mindre park. FOJAB och Einar Mattsson utvecklar här ett kvarter med ungefär 100 hyresrätter i varierade storlekar.

Lova Lagercrantz är ansvarig arkitekt på FOJAB och berättar om den arkitektoniska idén för kvarteret:

– Den kan sammanfattas med ett ord: relief. Den märks både i det levande taklandskapet och det skiftande fasadlivet som ger variation till gatan.

– Men reliefen handlar också om historiska spår. Vi inkorporerar befintliga formelement i gestaltningen, som höga spröjsade glaspartier och industriportar, och lastkajer som blir uteplatser mot gatan. De historiska spåren finns också i material och detaljer, men i en samtida utformning.

Kvarteret projekteras för Miljöbyggnad Guld med fokus på energihushållning, dagsljuskvaliteter och bra materialval. Stor vikt läggs också vid hållbara mobilitetslösningar där cykling underlättas exempelvis med hjälp av cykelpool och lättillgängliga cykelrum. En av de kommersiella lokalerna i bottenplan upplåts som cykelverkstad.

– Staden har en ambitiös agenda i Slakthusområdet, vilket passar oss som planerar för en långsiktig förvaltning, säger Bror Ekblom, projektutvecklare på Einar Mattsson.

Utformningen av gården är inspirerad av naturen och det intilliggande tallskogsområdet. På taket finns en gemensam terrass som är mer trädgårdsbetonad med möjlighet till odling både utomhus och i växthus.

– Gården får karaktär av en hemlig skogsdunge, och de slingrande gångarna bildar mönster som påminner om barken på tallarnas stammar, berättar Malin Ingemarsdotter, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Trygghetsboende med småstaden som förebild

Trygghetsboende med småstaden som förebild

Trygghetsboende med småstaden som förebild

Grannskap, småstad och möten mellan generationer är fokus för Vallentunas nya trygghetsboende. Bakom det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen står Seniorgården, Borätt och FOJAB. Förslaget fick högst poäng för såväl kvartersutformning som gestaltning.

Vallentuna kommun önskade sig fler bostäder för seniorer. Det vinnande konceptet i markanvisningstävlingen utgår från trygghetsbostäder – men de har kompletterats med radhus för en ökad mångfald i området.

– För att få en bra mix i boendemiljön tillför vi boendeformer som riktar sig till människor i olika åldrar och livssituationer. Trygghetsbostaden för den som behöver tänka framåt, radhuset för familjen som fått sitt första barn, säger Fabian Pyk, ansvarig arkitekt på FOJAB.

– Trygghet och gemenskap skapas av människor tillsammans. För att bidra till ökad livskvalitet och minskad ensamhet tror vi på möten mellan generationer, säger Jörgen Palm, projektchef på Seniorgården.

Med småstaden som förebild delas tomten i två som med sina olika karaktärer bildar en helhet. På västra sidan byggs cirka 60 trygghetsbostäder och åtta radhus kring en grönskande gård. Lägenheterna är ljusa och välplanerade med hög tillgänglighet och generösa balkonger och uteplatser. Parkgården är kvarterets hjärta med boulebanor, orangeri och grillplats. Mot gården vetter också en stor gemensamhetslokal, kvarterets vardagsrum. Den östra sidan består helt och hållet av radhus som också byggs kring en gemensam plats för att uppmuntra till gemenskap och möten.

Kvarteret förhåller sig fint till det omkringliggande landskapet i skala och föreslagna materialval. Bebyggelsen varierar mellan fyra och tre våningar i flerbostadshusen och två våningar i de småskaligare radhusen. Träfasader och sadeltak i plåt håller samman gestaltningen, samtidigt som det finns en variation i detaljeringen.

Projektet kvalitetssäkras genom Svanen-certifiering. Beräknad byggstart är 2025.

FOJAB gestaltar Bromstensstadens nya landmärke

FOJAB gestaltar Bromstensstadens nya landmärke

FOJAB gestaltar Bromstensstadens nya landmärke

Bromstensstaden i nordvästra Stockholm börjar ta form. FOJAB har gestaltat entrékvarteret där ett punkthus i skiffer och träklädda balkonger signalerar den nya stadsdelen på långt håll.

Omvandlingen av Bromstensstaden, ett av Stockholms utvecklingsområden, är i full gång. Den första etappen innehåller cirka 620 nya bostäder. 145 av dem – samtliga hyresrätter – finns i kvarteret Tora som Skanska Hyresbostäder utvecklar. FOJAB har stått för idéskiss, program- och bygghandling. Nu är det klart att NREP förvärvar fastigheten.

Kvarteret ligger närmast Spånga pendeltågstation, och punkthuset med sina tio våningar intill Bromstensstadens torg blir därmed pendeltågsresenärernas första möte med stadsdelen. Två av punkthusets fasader kläs med skiffer, medan de andra två får längsgående balkonger som kläs i trä – en varm kontrast mot den svalare stenen. Två av de lägre husen har putsade fasader.

– Gestaltningen anknyter till 1950-talsbebyggelsen i området, men med en samtida touch, säger Lova Lagercrantz, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Fasadmaterialen är noga utvalda för att minimera byggnadens klimatavtryck. Till stommen används Skanskas gröna betong, som har en halverad klimatpåverkan jämfört med vanlig betong, och på taken placeras solpaneler. Klimatavtrycket beräknas bli cirka 20 procent lägre än ett jämförbart hus byggt på traditionellt sätt.

FOJAB har även tagit fram konceptet för den upphöjda innergården med grönska som spiller ut mellan husen. Stort fokus har varit på dagvattenfördröjning och att hantera den intilliggande Spångaåns fluktuerande vattenstånd.

Bromstensstadens första etapp beräknas vara färdigbyggd våren 2025.

Storstad möter småstad och äng på Årstafältet

Storstad möter småstad och äng på Årstafältet

Storstad möter småstad och äng på Årstafältet

Variation är ledordet för den nya Stockholmsstadsdelen Årstafältet, och i kvarteret som FOJAB gestaltar åt Nordr ryms såväl storstad som småstad och ängsmark. Det ingår i Etapp 5 som nu har skickats ut på samråd.

Årstafältet är ett av Stockholms utpekade stadsutvecklingsområden, en ny stadsdel som ska rymma 6000 bostäder för 15 000 invånare. På uppdrag av Nordr utvecklar FOJAB ett sammanhållet stadskvarter om 15 904 m² med 149 lägenheter fördelade på sju trapphus i varierande höjd.

Mot huvudgatan får byggnaderna storstadskaraktär av en dubbelhög sockelvåning, grunda balkonger och en harmonisk fasadrytm. Materialen är tunga och färgsättningen går i en gråskala. Hörnet accentueras av ett niovåningshus med ett snedställt hörn inspirerat av Barcelonas stadsplan.

Mot lokalgatorna förändras upplevelsen till småstad. Här är skalan lägre, färgskalan mer kulört och variationen större. Här finns privata entréer till några av lägenheterna via trappor och grunda uteplatser med grönska och sittplatser. Hörnhusens översta våningar är indragna och bildar terrasser.

Den kringbyggda gården hämtar inspiration från sprickdalslandskapets vatten och grönska, där ängsvegetation innesluter hela gårdsrummet. Karaktären andas vila, aktivitet och social samvaro. Gården är indelad i flera mindre vistelseytor, bland annat en gemensam skyddad grillplats/växthus, en aktivitetsyta, en lekplats för mindre barn och många sittplatser. Regnvatten används som en resurs på gården till barnens lek och till bevattning av växter och träd genom fördröjning i de stora planteringsytorna. Gården ska klara att hantera hundraårsregn.

Hemlig trädgård markanvisningsvinst med socialt fokus

Hemlig trädgård markanvisningsvinst med socialt fokus

Hemlig trädgård markanvisningsvinst med socialt fokus

Peab och FOJAB utvecklar tillsammans ett bostadskvarter i nya Jönköpingsstadsdelen Skeppsbron vid Södra Munksjön. ”Hemliga trädgården” är resultatet av en markanvisning med ett tydligt syfte: att hitta innovativa sätt att skapa social hållbarhet.

Kvarteret som nu har fått bygglov utformas med utgångspunkt i en gemensam gård – den hemliga trädgården – som är öppen för alla att besöka. Förbipasserande lockas in genom en portik och upptäcker den lummigt gröna insidan. Här finns boulebana, en stor pergola med klätterväxter och gott om sittplatser för gästerna till restaurangen i bottenplanet.

De boendes privata gårdsliv lyfts istället upp till taket där det finns plats för grannsamvaro, odling, fysisk aktivitet och vardagsrörelse. Här finns både ett utegym och en multisportplan. Hälsa, rörelse och gemensamma platser för aktivitet var något som särskilt nämndes i juryns motivering av vinnarförslaget.

Markanvisningen hade ett tydligt fokus på relationen mellan social hållbarhet och höga krav på bostäders utformning, kvalitativa gårdsmiljöer och en arkitektur som ska kommunicera en ny innerstadsmiljö.

Hemliga trädgården är ett klassiskt stadskvarter som bygger på enkla volymer i en robust stomme med bottenvåningar som spiller ut på gatan. Ambitionen är att skapa ett kvarter för boende i olika konstellationer och för livets alla skeden.

– Särskild vikt har lagts vid att möta ungas behov av eget boende. Bland annat får kvarteret en högre andel små lägenheter än ett konventionellt bostadsprojekt, berättar Lova Lagercrantz, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I etapp 1, som säljstartar nu, är närmare hälften av bostäderna 1–2 rum och kök. Resterande har 3–5 rum, där några av de större lägenheterna har en planlösning som underlättar om man vill hyra ut ett av rummen.

Hemliga trädgården kommer att certifieras enligt miljömärkning Svanen. Byggstart är beräknad till hösten 2022 och inflyttning vintern 2024–2025.

FOJAB flyttar in i hundraårig trikåfabrik

FOJAB flyttar in i hundraårig trikåfabrik

FOJAB flyttar in i hundraårig trikåfabrik

Malmös anrika trikåfabrik från 1901 har blivit arkitektkontor. FOJAB renoverar i samarbete med Stena Fastigheter ett av de mest spännande kvarteren på Möllevången och flyttar nu själv in i en del av fabriken. Det blir också ett av Sveriges första klimatberäknade ombyggnadsprojekt.

I plankgolvet syns fortfarande spår efter de tunga stickmaskinerna. Ambitionen har varit att bevara karaktären både ut- och invändigt på den vackra fabriksbyggnaden från 1901. Planlösningen och de tekniska lösningarna har anpassats efter husets förutsättningar och så mycket material som möjligt har återbrukats.

– Vi håller nere de tekniska installationerna av respekt för byggnaden. Fönstren har återställts till sitt ursprungliga utseende, samtidigt som vi har lagt till en diskret innerbåge med solavskärmning, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson.

Trikåfabriken blir, som testpilot åt IVL Svenska Miljöinstitutet, ett av de första ombyggnadsprojekten i Sverige att klimatberäknas. Både byggskede och drift inkluderas i beräkningen och även sociala aspekter beaktas.

Återbrukstanken går igen även i inredningen, berättar Lisa Mannheimer, ansvarig inredningsarkitekt. Skrivborden har kapats till passande storlek och fått nya – begagnade – stativ. Skivor från det egna förrådet har skickats till ett snickeri och förvandlats till lunchbord.

– FOJAB har också en fin palett av möbler som vi behåller, designklassiker som har följt med oss länge och som bär på en historia, säger Lisa Mannheimer.

FOJAB är ett av Sveriges ledande arkitektkontor med cirka 150 medarbetare och kontor i Malmö, Helsingborg och Stockholm. Drygt 100 personer har Malmökontoret som sin bas. Till ytan är det nya kontoret marginellt större än det gamla. Den stora skillnaden är fördelning av ytor. Nu får sociala ytor, mötesrum och projektrum större fokus, medan de personliga arbetsplatserna blir färre. Viktigt har också varit att kunna möta varierade behov, exempelvis göra om fiket till Arkitektursalong för besökare.

– För oss som arkitekter kommer renovering och utveckling av befintliga byggnader och miljöer att få ett allt större fokus. Att vi då själva sitter i en gammal fastighet känns viktigt och rätt, säger kontorschef Carl Kylberg. Det är också roligt att bli en del av den kreativa anda som länge varit kvarterets signum, som vi vill bygga vidare på.

Human hållbarhet ledord i boenden för äldre

Human hållbarhet ledord i boenden för äldre

Human hållbarhet ledord i boenden för äldre

Vad innebär goda bostäder för äldre? Hur ser utmaningarna ut när det gäller seniorboende, trygghetsboende och vårdboende? Vilka är de senaste trenderna och vad ska man som beställare tänka på? Läs intervjun med Rebecca Saaby Mehlum, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Boende för äldre på FOJAB.

Seniorboendet för socialt aktiva pensionärer. Trygghetsboendet med tillgång till vård eller värd. Och så vårdboendet för personer med somatiska besvär och/eller demens. Boendeformerna innebär skilda förutsättningar och förväntningar – men också beröringspunkter och gemensamma angreppssätt för arkitekter och beställare.

Rebecca Saaby Mehlum pekar på några faktorer som hon menar kommer att bli extra viktiga att beakta framöver. Hon nämner exempelvis flexibilitet, optimala flöden, samutnyttjande och integration i staden. Och så human hållbarhet, som FOJAB lägger extra fokus vid i varje projekt.

Stimulera sinnena
– Det handlar om att skapa goda miljöer. I ett seniorboende kan det vara att möjliggöra social samvaro genom en soffgrupp i entrén eller se till att utevistelsen är attraktiv och lättillgänglig och ger förutsättningar för spontana möten. På ett vårdboende kan det handla om att anpassa miljön efter att våra sinnen försämras med åren och hitta sätt att stimulera dem, berättar Rebecca.

Men human hållbarhet handlar också om att skapa goda arbetsmiljöer för dem som jobbar. Vårdboenden har sina speciella utmaningar. FOJAB arbetar med att omvandla flera vårdboenden, som idag är anpassade för människor med somatiska åkommor, till demensboenden.

– En problematik att ta hänsyn till är att dementa personer ofta vandrar iväg och sedan inte hittar tillbaka. Vi arbetar med frostningar som skärmar av, så att man inte ska lockas att gå ut. Färger och kontrastmålningar hjälper också till att leda rätt.

Optimala flöden
Inom sjukvården finns redan ett utbrett tänk kring flöden, hur människor rör sig, vilka man möter, att vårdpersonal och patienter inte ska exponeras för mycket för att inte sprida eventuella smittor.

– Så har det inte varit på vårdboendena. Där går alla in genom samma entré och personal och besökare måste ofta gå igenom hela boendet i långa korridorer. Det behöver bli annorlunda, menar Rebecca Saaby Mehlum. Under coronapandemin blev det extra tydligt.

Flexibilitet och integration
Åtta av tio äldre bor kvar hemma livet ut. Det är ett önskemål hos de allra flesta, och också så äldrevården idag är uppbyggd. Det ställer krav på att bostäder ska fungera i livets slutskede, men även tiden dessförinnan – långt innan.

– Vi måste bygga bostäder med en flexibel utformning så att de passar även andra åldersgrupper om demografin ändras. Hallen och badrummet ska vara stora nog för en rullator, men inte kännas som ett handikappboende. Det ska kunna passa en ung familj lika bra.

För många är det viktigt att kunna bo kvar i samma område. Att boenden för äldre då finns integrerade i staden, nära vårdcentral och närservice, skapar både trygghet för individen och stärker området socialt.

– Vi ser gärna att det i samma byggnad finns bibliotek eller restaurang dit fler kan gå än bara de boende. Det skapar fler möten mellan olika grupper i samhället. Det ger också stora möjligheter att samutnyttja lokaler som storkök och gymnastiksal, vilket är smart både ekonomiskt, socialt och klimatmässigt.

Översyn av regler
Idag är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att bo kvar i det avbetalade huset än att flytta till ett seniorboende. Hur når man dem som inte har råd att flytta till ett bättre anpassat boende?

– Det går att rita vackra bostäder men med billigare, hållbara material. Andra sätt att få ner byggkostnaderna kan vara att minimera mängden fönsterstorlekar, att rita in uthyrningsbara utrymmen och att bygga flexibelt med lång livslängd.

Hon skulle också gärna se en översyn av många av de regler som omgärdar i synnerhet vårdboendet. Som att varje rum måste ha ett pentry.

– De används sällan utan blir mest en kostnad.

I takt med digitaliseringen kommer också nya möjligheter. Smarta golv kan indikera om någon fallit eller ljus som tänds på toa när man kliver ur sängen. Hjälpmedel som stärker både tryggheten och självständigheten.

 

Fakta

Vårdboende. Biståndsbedömt vårdbehov. Eget rum.
Trygghetsboende. Kan vara biståndsbedömt. Egen lägenhet. Tillgång till vård/trygghetsvärd.
Seniorboende. Bostäder för 65+. Ofta bostadsrätter.

 

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Rebecca Saaby Mehlum
rebecca.saaby@fojab.se, tel +46 706 81 58 30

Nya fasaden klar på ikoniska Kronprinsen

Nya fasaden klar på ikoniska Kronprinsen

Nya fasaden klar på ikoniska Kronprinsen

Nära två miljoner klinkerplattor är på plats. Unika arkitektoniska värden har kunnat återskapas på Malmös modernistiska ikon Kronprinsen, tack vare en specialutvecklad metod.

Kronprinsen stod klar 1964 och är fortfarande ett av Malmös högsta hus och viktigaste landmärken. Tjugosju våningar hög, med en fasad av blå mosaikplattor i skiftande nyanser som ljusnar mot byggnadens topp.

– En av de viktigaste hållbarhetsuppgifterna vi har framför oss är att ta vara på byggnader från den här tiden och från miljonprogrammet. Med Kronprinsen tog vi oss an den svåraste uppgiften direkt. Vi har förlängt livslängden med ytterligare femtio år – utan att det märks, säger Andreas Jentsch, uppdragsansvarig arkitekt.

FOJAB fick i uppdrag av dåvarande ägarna Akelius att utreda hur den slitna fasaden kunde renoveras på bästa sätt, för att därefter projektera ombyggnaden. Tillsammans med samverkansentreprenören NCC och Fasadglas som tillverkade fasadelementen utvecklade FOJAB ett system för att montera en helt ny fasad, inklusive fönster, utanpå den gamla. Först när den nya fasaden var på plats togs de gamla fönstren ner.

Det har varit ett verkligt precisionsarbete, både att rita och att bygga. Den nya fasaden fick inte avvika från ursprunget mer än ett fåtal millimeter.

– Vi ville behålla byggnadens karaktär samtidigt som vi skapade en effektiv process för mönstersättningen. Dessutom var vi angelägna att minimera störningarna för hyresgästerna, så att de kunde bo kvar under tiden för fasadrenoveringen, säger Andreas Jentsch.

1,9 miljoner nya klinkerplattor placerades ut i en mosaik som tagits fram med hjälp av en specialskriven algoritm. Denna utvecklades av FOJABcode, FOJABs innovationsplattform för datordriven design.

– Algoritmen optimerade klinkerarkens utformning och placering och skapade en sömlös blå gradient. Utifrån 3D-modellen genererades sedan 1700 mönsterritningar automatiskt, en för varje fasadelement, som direkt kunde skickas till fabriken för tillverkning, berättar Henrik Malm, arkitekt och huvudansvarig för FOJABcode.

IFÖ, som levererade originalkaklet på 1960-talet, har genom sitt arkiv varit behjälpliga med ursprungsrecept på kulörer, glasering och utförande.

Kronprinsen är del av ett stadskvarter som genomgår en omfattande renovering. Även tak, fönster och balkonger renoveras på höghuset. Kronprinsen ägs numera av Heimstaden.

 

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Andreas Jentsch
andreas.jentsch@fojab.se, tel 0706 64 05 01

Henrik Malm
henrik.malm@fojab.se, tel 076 669 69 57

FOJAB ritar tongivande kvarter i ny stadsdel

FOJAB ritar tongivande kvarter i ny stadsdel

FOJAB ritar tongivande kvarter i ny stadsdel

I centrum av Lunds nyaste stadsdel Brunnshög har FOJAB på uppdrag av ICA Fastigheter utvecklat Bona Terra, ett urbant kvarter som tar avstamp i lokal förankring, en stark gestaltningsidé och ett omfattande hållbarhetsprogram. 

Bona Terra utgör fonden till stadsdelstorget och sätter därmed tonen för Brunnshögs centrum. Kvarteret gestaltas i en klassisk urban struktur, med fina detaljer för en extra upplevelse. Det består av två L- formade byggnadskroppar i olika höjder, mellan sex och åtta våningar, och med veckade tak som förses med solceller eller grönska.

Extra vikt har lagts vid bottenvåningarna. Noggrant komponerade tegeldetaljer skapar skuggspel som gör det intressant att strosa runt den stora byggnaden. Karaktären varierar på de olika sidorna och ger nya upplevelser längs vägen. Även på de övre våningarna finns en djupverkan i fasaden i form av fönsterramar, fönsternischer och balkonger.

Brunnshög växer fram som en ny stadsdel i nordöstra Lund, nära Max IV och ESS. Fullt utbyggt kommer 40 000 människor att bo och arbeta här. Kvarteret Bona Terra rymmer 258 hyreslägenheter, många i mindre storlekar som kan passa unga, studenter och forskare. Men också stora lägenheter för barnfamiljer och kompislägenheter.

I bottenplan fungerar en inspirerande matbutik med glastak som ett nav för området. Här ska finnas ett odlingsrum, synligt för förbipasserande att kika in i, där grönsaker odlas för försäljning. Ytterligare tre butiker och ett apotek får sina entréer ut mot torget. En våning upp ligger ett gym bakom stora fönster och i kvarteret finns också plats för en restaurang.

– Med Bona Terra återknyter vi till en stadsbyggnadstradition som fanns i äldre stadskärnor, med en stor variation av verksamheter i bottenvåningarna och starka gestaltningsidéer för hela kvarter. Tillsammans med ICA Fastigheter har vi haft förmånen att få gestalta en hållbar struktur med hög arkitektonisk kvalitet från stadsbyggnadsskala och hela vägen till byggnadernas detaljering, säger ansvarig arkitekt Andreas Jentsch.

Innergårdens artrikedom bidrar till den biologiska mångfalden. Odling uppmuntras genom odlingsbäddar och orangeri och en kompost etableras för växtavfall och jordförbättring. Hårdgjorda ytor minimeras för att minska belastningen på dagvattensystemet.

Byggstarten planeras i vår och Bona Terra ska stå färdigt 2025. Byggentreprenör är Serneke.

Klokare klimatbeslut med nytt verktyg för tidiga skeden

Klokare klimatbeslut med nytt verktyg för tidiga skeden

Klokare klimatbeslut med nytt verktyg för tidiga skeden

Hur påverkar formen på en byggnad dess klimatavtryck? Det kan idag vara svårt att få grepp om, etablerade metoder för att beräkna klimatpåverkan i de tidiga gestaltningsskedena saknas. Nu tar FOJAB i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Warm in the Winter, Tyréns, RISE och Chalmers fram ett verktyg för detta. Energimyndigheten har beviljat 3,8 miljoner kronor i stöd.

Byggnaders klimatpåverkan avgörs till stor del tidigt i byggprocessen, men sambanden mellan form, stomlösning och klimatavtryck är idag svårkalkylerade. Beräkningar görs i regel sent i projekten och då är många förutsättningar och beslut som kan påverka klimatpåverkan redan låsta.

Det nya verktyget ska göra det lättare för bygg- och fastighetsbranschens aktörer att utvärdera vilken klimatmässig effekt olika lösningar får, för att kunna fatta kloka klimatbeslut redan när gestaltningen bestäms.

Verktyget kopplar samman programmet Grasshopper 3d, som ofta används som skissverktyg i tidiga skeden, och Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). När olika byggelement som exempelvis en yttervägg, en innervägg eller ett bjälklag kopplas till enkla digitala volymskisser ges en automatisk återkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån generiska klimatdata för byggresurser. På så vis kan arkitekten snabbt och enkelt – och tidigt – jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck.

Det treåriga projekt som nu beviljats stöd är en vidareutveckling av ett tidigare projekt inom Energimyndighetens forskningsprogram E2B2. Nu ska verktyget vidareutvecklas med bättre mätdata så att resultatet blir säkrare. Även pris och energieffektivitet ska integreras i verktyget.

– Verktyget ökar förståelsen för vilka faktorer som är drivande för klimatavtrycket, både initialt i designskedet och vad som behöver bevakas under projektens gång. Det blir en hjälp såväl till exploatörer och beställare inom privat och offentlig sektor som till arkitekter och konstruktörer, säger Petra Jenning, arkitekt och projektansvarig på FOJAB.

Vill du veta mer? Kontakta gärna:
Petra Jenning
petra.jenning@fojab.se
tel. 072 236 12 44

FOJAB rekryterar ny kontorschef i Stockholm

FOJAB rekryterar ny kontorschef i Stockholm

FOJAB rekryterar ny kontorschef i Stockholm

Den 1 februari börjar arkitekt Ylva Åborg som kontorschef på FOJAB i Stockholm. Hon kommer att ingå i företagsledningen och ansvara för utvecklingen av Stockholmskontoret. I bagaget har hon med sig mångårig ledarskapserfarenhet och ett starkt hållbarhetsengagemang.

Ylva Åborg kommer närmast från LINK Arkitekter där hon varit biträdande regionchef och gruppchef. Innan dess var hon kontorschef på Alessandro Ripellino Arkitekter.

Ylva har arbetat med fastighetsutveckling på uppdrag av flertalet av Sveriges större fastighetsutvecklare och för olika kommuner. Hon är en van processledare och har parallellt med arkitektarbetet alltid arbetat med verksamhetsutveckling.

Som kontorschef på FOJAB blir det Ylva Åborgs uppgift att leda den fortsatta utvecklingen av Stockholmskontoret.

– Fojab håller en hög arkitektonisk nivå och är starka inom flera områden som jag vill arbeta vidare med. Jag ser möjligheter att växa inom exempelvis inredning, skola och fastighetsutveckling med omhändertagande och utveckling av befintliga byggnader och miljöer. Att dessutom få jobba vidare med att skapa förutsättningar för medarbetarna att utvecklas och trivas är väldigt motiverande, säger Ylva Åborg och fortsätter:

– Vår bransch står inför stora förändringar i och med klimatomställningen, och jag ser i FOJAB alla de rätta förutsättningarna. Att medarbetarna trivs betyder så mycket för kreativiteten. Innovationskraft hänger ihop med att ha kul på jobbet och vara trygg med sina kollegor.

FOJAB har idag närmare 150 anställda och kontor i Malmö, Stockholm och Helsingborg. Stockholmskontoret startade 2013 och har sedan dess stadigt vuxit. Ylva Åborg tar över kontorschefstjänsten efter Jens Larsson, som i höstas fick en ny roll som marknadsområdeschef.

– Ylva Åborg och FOJAB känns som en perfekt matchning! Ylva är en kunnig arkitekt, väl etablerad i Mälardalen och med ett driv att skapa positiv förändring. Hon blir en tillgång både för våra kunder och medarbetare, säger Karin Fagerberg, operativ chef på FOJAB.

 

För mer information kontakta gärna
Karin Fagerberg, operativ chef
karin.fagerberg@fojab.se +46 705 27 46 15

Ylva Åborg, kontorschef FOJAB Stockholm
ylva.aborg@fojab.se

FOJAB ritar nytt boendekoncept

FOJAB ritar nytt boendekoncept

FOJAB ritar nytt boendekoncept

Bo lite mindre, få mycket mer är temat för ett helt nytt konceptboende som FOJAB ritar åt Ikano Bostad. I Malmö byggs ett stadskvarter med starka hållbarhetsförtecken och en osedvanlig rikedom av sociala möjligheter.

Konceptet är framtaget med framtidens boende för ögonen och bygger på små privata ytor parat med generöst utformade gemensamma rum och delade servicefunktioner. Boendeformen riktar sig inte till en specifik ålder, utan vänder sig till alla som attraheras av livsstilen hållbart, hälsosamt och gemensamt.

– En stor del av vårt sociala liv sker i hemmen. Samtidigt är det dyrt att bo. Vi har tagit fram en boendeform för dem som inte vill lägga alla pengarna på en stor lägenhet, men ändå slippa tumma på det sociala umgänget. Det är en utmaning att bygga smått i Sverige eftersom många regler är anpassade för det traditionella boendet, säger Stefan Johansson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Byggmässigt ger det hållbarhetsfördelar som mindre materialåtgång och mindre uppvärmning. Konceptet innebär också att man i större utsträckning än i traditionella boendeformer delar på tjänster som exempelvis städning, wifi, försäkring, möbler och mobilitet.

– Vi kallar vårt co-livingkoncept för FlexHem. Det är ett kvadratsmart boende där vi försöker hålla nere både boendekostnad och påverkan på klimatet genom yteffektiva, lite mindre bostäder, smarta delningslösningar, medvetna materialval och flera gemensamma ytor. Gemenskap är en viktig del i konceptet och det blir ett mer hållbart sätt att leva och bo på, säger Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.

Kvarteret byggs i stadsdelen Elinegård i Malmö. Byggnadens kärna utgörs av ett mobilitetshus som ska ombesörja parkeringsbehovet för många av de boende i området. Mobilitetshuset kläs in på tre sidor av bostäder, och den fjärde får en fasad av klättrande grönska.

Lägenheterna – både hyresrätter och bostadsrätter blandat – är effektivt planerade och flexibelt möblerbara. Vid bostadsentréerna finns en lobby med sociala ytor och tvättlounge, och uppe på taket stora, välutrustade kök. På takterrassen, som i sin gestaltning påminner om en stadsdelspark eller ett stadsdelstorg, finns växthus, plats att umgås, odla och leka, solpaneler och fler utrymmen som de boende kan boka.

Projekteringen inleds i januari 2022.

Vinnovapengar för att öka livskvalitet i städer

Vinnovapengar för att öka livskvalitet i städer

Vinnovapengar för att öka livskvalitet i städer

Vilken roll spelar vatten och grönska för städers motståndskraft mot klimatförändringar och för människors livskvalitet? Det ska FOJAB undersöka inom ramen för projektet WiCiD. Vinnova har beviljat totalt fem miljoner kronor i stöd.

Idag är det svårt att få till en samlad, effektiv och framsynt stadsplanering när det gäller vatten. Fokus ligger ofta på problem som behöver hanteras i form av översvämningar eller torka. Vattnets positiva inverkan på invånarna är inte lika klarlagd.

Det ska det bli ändring på.

Projektet WiCiD (Water in City Design, Solutions for wicked planning problems) tar fasta på vattnet som en resurs snarare än ett problem. Det tvååriga projektet som nu fått stöd av Vinnova är ett samarbete mellan DHI Sverige AB, FOJAB, Zenta AB, Chalmers, Göteborgs stad, VA Syd, Lunds kommun, Göteborgsregionens Kommunalförbund och Tyresö kommun.

FOJABs del i projektet handlar om att tillsammans med Chalmers undersöka hur vatten och grönska kan öka städers motståndskraft mot klimatförändringar och hur design av gröna och blå miljöer kan stärka sociala värden.

– Grönska fungerar som kolsänkor, förbättrar luftkvaliteten, reducerar buller och sänker temperaturen i städer. Nu ska vi också undersöka hur vatten och grönska i stadsmiljöer kan bidra till exempelvis jämlikhet, verka identitetsskapande eller påverka känslan av tillhörighet, säger Magdalena Hedman, arkitekt och projektledare för WiCiD på FOJAB.

WiCiD ska resultera i ett digitalt verktyg som underlättar för stadsplanerare i kommuner att ta vara på vattnets alla kvaliteter. Ett syfte är också att bygga ut den sociala konsekvensanalysen (SKA) med ökade kunskaper kring blå och gröna miljöer.

– På så sätt kan klimatanpassningen av våra städer gå från att vara en dyr utmaning till att istället vara en del av utvecklingen av en mer hälsosam, samutnyttjad stad, säger Magdalena Hedman på FOJAB.

 

Vinnovas motivering lyder:
”Projektet bedöms kunna bidra till att anpassa den byggda miljön samt stärka resiliensen i våra samhällen inför de negativa konsekvenser som ett förändrat klimat för med sig.”

Komplext pussel bakom vackra vårdmiljöer

Komplext pussel bakom vackra vårdmiljöer

Komplext pussel bakom vackra vårdmiljöer

Ombyggnaden av Norra Flygeln på Helsingborgs lasarett är klar, däribland en ny barnavdelning. Vid årsskiftet ska all verksamhet ha flyttat in i lokalerna som fått tydligt fokus på patienternas, personalens och anhörigas behov.

FOJAB har sedan tidigare ritat ombyggnaden av Östra Flygeln med bland annat neonatalavdelning. Nu är även Norra Flygeln klar med tre generella vårdavdelningar, BB/gynekologiavdelning och barnavdelning – en ombyggnad på 12 000 kvadratmeter fördelade på fem våningsplan.

– Det har varit ett komplext pussel att lägga med många funktioner på en liten yta, berättar Anna Hjort, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Det ska finnas plats för avancerad teknik och rummens utformning och placering ska vara ett stöd för personalen i deras arbete. De behöver utrymme kring sängar och toaletter, överblick över de olika rummen och smidig access till exempelvis materialförråd. Samtidigt ska vårdmiljöerna verka lugnande och välkomnade för patienter och anhöriga.

En viktig utgångspunkt vid ombyggnaden – utöver funktionaliteten – har varit att skapa generösa utblickar och rikligt med dagsljus, som ger personalen och patienterna direktkontakt med utemiljön och möjlighet att följa dygnets rytm och årstidernas växlingar.

Färger och materialval har tagits fram i samarbete med FOJABs inredningsarkitekt Åsa Jönsson. Rummen är grupperade två och två med en färgsättning som följer med ut i korridoren, vilket underlättar orienteringen.

– Ambitionen har varit att gestalta en visuell helhet som är tidlös och åldras vackert, säger Åsa Jönsson.

På barnavdelningen är rummen extra stora med plats för både föräldrar och syskon att sova över. Här har konstnären Maria Bajt ansvarat för utsmyckningen, och har skapat en unik miljö med kraftdjur, starka kulörer och magisk natur. Redan utanför avdelningen hittar man djurspår på väggarna, längre in ett lekrum vars glasväggar gömmer några av kraftdjuren i högt svajande gräs likt en savann. Varje vårdrum har ett eget kraftdjur som ska inge barnet trygghet och beskydd under sjukhusvistelsen.

Inflyttning har redan skett i Norra Flygelns tre översta våningsplan. Avdelningen för BB/gyn flyttar in i december och barnavdelningen vid årsskiftet.

Kontorskvarter lockar med berlinska innergårdar

Kontorskvarter lockar med berlinska innergårdar

Kontorskvarter lockar med berlinska innergårdar

Mitt i centrala Stockholm utvecklar FOJAB tillsammans med fastighetsägaren Castellum ett attraktivt kvarter där moderna kontor, historiska verkstadsmiljöer och handel möts kring sammanlänkade publika innergårdar. Inspirationen kommer från Paris och Berlin.

På fastigheten Öskaret 1 vid Torsgatan står idag Ferdinand Bobergs hus från 1906, ritat åt Gasverket och Stockholms vattenledningsverk. FOJAB fick i uppdrag att renovera den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden och utveckla det till ett modernt kontorshus. Men också att ta fram förslag på hur den resterande delen av fastigheten kan bidra till stadsutvecklingen i Stockholms stad.

Tre nya byggnader
I förslaget som nu varit på samråd tillförs tre nya byggnader med en tillkommande yta på cirka 10 000 m2 ljus BTA. Husen får sex våningar plus en indragen takvåning – en skala som passar väl in i omgivningarna. De övre våningarna avses för kontor, medan bottenvåningarna får en högre takhöjd och publikt innehåll. Kvarterets nav blir innergårdarna som kopplas samman genom portiker och passager. Inspirationen är hämtad från Berlin och Paris.

– Något liknande finns inte i Stockholm idag, säger Per Wilhelmsson, projektutvecklare på Castellum. Utformningen är ambitiös och vi kommer att arbeta aktivt med att få in rätt innehåll när det gäller restauranger och butiker, så att kvarteret blir ett besöksmål i sig.

Den nya kvartersstrukturen stärker kopplingarna både till Hälsobrunnsgatan och Torsgatan med fler öppningar in i och mellan husen. Det kommer att ge nya rörelsemönster, ett helt annat folkliv, och knyta stadsdelarna Norrmalm och Vasastan närmre varandra. Hälsobrunnsgatan breddas med en ny trottoar och får en mer stadsmässig karaktär.

Avstamp i historien
Gestaltningsmässigt inspireras de nya byggnaderna av platsens historia i exempelvis material, fasadrytm, våningshöjd och fönsterformer. Samtidigt speglar de sin tid med annorlunda proportioner och tekniker. Relieferna på Ferdinand Boberg-huset återkommer men med ett modernt uttryck.

– Det är ovanligt att det finns så mycket yta att arbeta med i centrala Stockholm och ambitionsnivån från Castellum är hög. Husen, innergårdarna och gatumiljön kommer att ge nytt liv åt en idag ganska förbisedd plats, säger Sergio Barba, arkitekt på FOJAB.

Bygglov för Docks – nytt landmärke i Malmö

Bygglov för Docks – nytt landmärke i Malmö

Bygglov för Docks – nytt landmärke i Malmö

I inloppet till hamnen kommer Malmös nya landmärke Docks att resa sig. Ett bostadskvarter ritat av FOJAB åt JM med två slanka byggnadskroppar som från vissa vinklar tycks smälta samman. Nu är bygglovet klubbat.

Med sina karaktäristiskt avsmalnande torn om 26 respektive 18 våningar kommer Docks att sätta sin prägel på Malmös skyline. Västra hamnen och Dockan har utvecklats från industri- och varvsområde till en stadsdel med bostäder, kontor och handel, och det nya landmärket är en viktig pusselbit i omvandlingen.

De båda tornen vinklar sig för att möta olika stadsrum och markerar samtidigt Dockplatsen nedanför. Tornen landar i en bas om fyra våningar med publika utrymmen för service, butiker och restauranger i markplan.

– Den öppna bottenvåningen ger förutsättningar för möten – en korspollinering av boende och stadsliv, säger Joachim Lundquist, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Det blir totalt 157 bostäder i huset och på basens tak anläggs en trädgård för de boende i form av terrasser med ett grönskande strandlandskap. Huskropparna kläs med balkonger som får en vädertålig och robust fasad av varmgalvaniserat stål. Skarvarna spelar med balkongkanternas rytm och på de norra fasaderna veckas stålet likt saltkristaller. Uttrycket är skarpt, nyanserat och förankrat i platsens historia.

– Höghus är en del av hur vi upplever staden. Med hjälp av avlägsna fasader uppfattar vi rymd och atmosfär, och på natten tillkommer ljuspunkter i stadsbilden. Fasaden på Docks kommer att fånga ljus och skugga på ett ständigt skiftande sätt, dag som natt, säger Joachim Lundquist.

Yttre och inre skiljer sig markant åt i Docks. Innanför den kyligare fasaden möts boende och besökare av varma ljussättningar och trä. Även här går associationen till sjöfart och de många fartyg som en gång byggdes på Kockumsvarvet, vars metallskrov dolde ombonade träkajutor.

Spill och uttjänt material blir vacker p-hus-fasad

Spill och uttjänt material blir vacker p-hus-fasad

Spill och uttjänt material blir vacker p-hus-fasad

Gamla fiskenät, kasserade glasskivor eller spillet från utstansad plåt – kan det bli fasaden på ett nybyggt hus? Det utforskar FOJAB åt Parkering Malmö, i arbetet med ett nytt mobilitetshus i stadsdelen Hyllie.

Parkering Malmö ska bygga ett parkeringshus i Hyllie med fasad i återbrukat material. FOJAB har fått uppdraget att rita byggnaden och därmed hitta produkter som kan återbrukas som byggmaterial till den cirka 2 400 kvm stora fasadytan. Flera rivningsprojekt har undersökts liksom möjligheten att använda olika metallfraktioner i samarbete med Stena Recycling.

En förhoppning är att kunna använda glasskivorna som nu tas ner från Orkanen, en av Malmös universitetsbyggnader. Lunds tekniska högskola har engagerats för att genomföra tester och utreda om glaset går att använda. Glaset kompletteras med stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt. Av stålskeletten kan det bli vackra mönster.

– Vi har scoutat runt i Skåne för att hitta tänkbara material och samarbetspartners. Svårigheten är att inte veta säkert vilka material som finns att tillgå. Eller exakt hur hålbilden i en plåt ser ut. Det utmanar hela designprocessen, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB.

– Det är ett nytt sätt att arbeta, att helt och hållet utgå från det som redan finns och hitta tänkbara användningsområden. Det ställer nya krav inte bara på oss som arkitekter, utan på hela samhället att bättre tillgängliggöra olika material för återbruk. Det behövs också modiga beställare som Parkering Malmö, som vågar utforska nya metoder att utveckla det cirkulära byggandet, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

– Istället för att se byggnader som förvaring av innehåll, kan man se på dem som en bank av material. Man har ett stort värde i byggnaden om man använder det försiktigt och kan återanvända det igen, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare på Parkering Malmö.

Byggprocessen kommer att följas och delfinansieras av det Vinnova-finansierade forskningsprojektet ”Centrum för cirkulärt byggande”, även kallat ”CCBuild”. Syftet är att se hur användningen av återbrukade byggprodukter påverkar designprocessen.

Parkeringshuset beräknas vara klart för invigning första kvartalet 2024.