Gamla fiskenät, kasserade glasskivor eller spillet från utstansad plåt – kan det bli fasaden på ett nybyggt hus? Det utforskar FOJAB åt Parkering Malmö, i arbetet med ett nytt mobilitetshus i stadsdelen Hyllie.

Parkering Malmö ska bygga ett parkeringshus i Hyllie med fasad i återbrukat material. FOJAB har fått uppdraget att rita byggnaden och därmed hitta produkter som kan återbrukas som byggmaterial till den cirka 2 400 kvm stora fasadytan. Flera rivningsprojekt har undersökts liksom möjligheten att använda olika metallfraktioner i samarbete med Stena Recycling.

En förhoppning är att kunna använda glasskivorna som nu tas ner från Orkanen, en av Malmös universitetsbyggnader. Lunds tekniska högskola har engagerats för att genomföra tester och utreda om glaset går att använda. Glaset kompletteras med stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt. Av stålskeletten kan det bli vackra mönster.

– Vi har scoutat runt i Skåne för att hitta tänkbara material och samarbetspartners. Svårigheten är att inte veta säkert vilka material som finns att tillgå. Eller exakt hur hålbilden i en plåt ser ut. Det utmanar hela designprocessen, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB.

– Det är ett nytt sätt att arbeta, att helt och hållet utgå från det som redan finns och hitta tänkbara användningsområden. Det ställer nya krav inte bara på oss som arkitekter, utan på hela samhället att bättre tillgängliggöra olika material för återbruk. Det behövs också modiga beställare som Parkering Malmö, som vågar utforska nya metoder att utveckla det cirkulära byggandet, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

– Istället för att se byggnader som förvaring av innehåll, kan man se på dem som en bank av material. Man har ett stort värde i byggnaden om man använder det försiktigt och kan återanvända det igen, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare på Parkering Malmö.

Byggprocessen kommer att följas och delfinansieras av det Vinnova-finansierade forskningsprojektet ”Centrum för cirkulärt byggande”, även kallat ”CCBuild”. Syftet är att se hur användningen av återbrukade byggprodukter påverkar designprocessen.

Parkeringshuset beräknas vara klart för invigning första kvartalet 2024.

Rebecca Saaby Mehlum blir kontorschef för FOJAB i Helsingborg. Inrättandet av den nya chefstjänsten är ett led i FOJABs satsning på Helsingborgsmarknaden.

FOJAB är ett av Sveriges ledande arkitektkontor med närmare 150 anställda. Huvudkontoret ligger i Malmö och kontor finns även i Stockholm och Helsingborg. FOJAB tar en allt större plats på Helsingborgsmarknaden med omnejd, en utveckling som nu matchas med en förstärkning av chefsorganisationen.

Rebecca Saaby Mehlum, som varit på FOJAB i Helsingborg sedan kontoret öppnade 2014, lämnar tjänsten som ateljéchef och blir kontorschef med ett tydligare mandat att driva verksamheten.

– Det är en spännande region att verka i! Vi ser en stor tillväxt både i Helsingborg och i kommunerna omkring. Genom att stärka ledningen kan vi bättre positionera och profilera oss, och vi får en tydlighet gentemot våra kunder, säger Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef FOJAB Helsingborg.

– Det är en signal till Helsingborgsmarknaden att den är viktig för oss. Rebecca Saaby Mehlum och kollegorna på Helsingborgskontoret har stor kunskap och kännedom om Helsingborgsregionen – in i Halland och Småland – som vi vet uppskattas av våra kunder. Nu ger vi vårt Helsingborgskontor förutsättningar att bli ännu mer offensivt, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

För mer information kontakta gärna

Daniel Nord, vd
daniel.nord@fojab.se +46 706 87 88 82

Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef Helsingborg
rebecca.saaby@fojab.se +46 706 81 58 30

Jernhusen har utsett tjugo aktörer med hållbarhetskompetens som ska bistå i företagets klimatarbete. FOJAB är en av dem som nu tecknar ramavtal med det statliga fastighetsbolaget.

Jernhusen ska halvera användningen av köpt energi på sina fastigheter från 2008 till 2030, och bli helt klimatneutrala 2045. För att nå sina mål behöver fastighetsbeståndet kontinuerligt utvecklas. Det kan handla om utredningar i tidiga skeden, detaljplanearbete, ombyggnation samt till- och nybyggnation.

FOJAB är ett av tjugo aktörer som har utsetts att stötta och utveckla Jernhusen i detta arbete.

FOJAB har lång erfarenhet av att utveckla stationsmiljöer och ett gediget hållbarhetskunnande. Med sina drygt 140 medarbetare och kontor i Malmö, Helsingborg och Stockholm kan FOJAB erbjuda en bred palett av olika kompetenser – en fördel i komplexa projekt och multidisciplinära samarbeten.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Jernhusen och att kunna bistå med vår kompetens. På FOJAB arbetar vi gärna nära våra beställare, för vi vet att förtroende och förståelse för varandra är avgörande om man vill nå långt i klimatarbetet. Vi går in i samarbetet med förhoppningen om spännande projekt där vi tillsammans kan ta hållbarhetsarbetet till en ny nivå, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Hur den nya stationsbyggnaden Mittuppgången på Göteborg Central ska se ut avgörs i en prestigefylld arkitekttävling. FOJAB har i team med Cobe, WSP och Crowd Dynamics utsetts att deltaga i ett parallellt uppdrag.

Den nya Mittuppgången blir stationsområdets port mot norr, med ett strategiskt läge vid foten av Nya Hisingsbron. Stationsbyggnaden blir huvudentré till Västlänken och en länk mellan regiontåg, centralstationen och stadens kollektivtrafik. Byggnaden ska även inrymma publika lokaler och kontor.

Jernhusen och Göteborgs stad anordnar parallella uppdrag för utformningen. 28 team deltog i prekvalificeringen och fyra team har nu utsetts att deltaga i den fortsatta tävlingen. Bidragen ska redovisas i december och det vinnande förslaget presenteras i januari.

Teamet där FOJAB ingår leds av Köpenhamnsbaserade arkitektkontoret Cobe och i teamet deltar även konsultföretagen WSP och Crowd Dynamics. De andra arkitektkontoren som kvalificerat sig är Dorte Mandrup A/S, Erséus Arkitekter och Reiulf Ramstad Arkitekter AS.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att bli prekvalificerad för den här typen av nyckelprojekt med stor betydelse för Göteborgs utveckling, och en bra möjlighet för oss som kontor att etablera oss på Göteborgsmarknaden. Vi på FOJAB har goda erfarenheter av att jobba med Göteborgs stad, då vi tog fram stadsutvecklingsprogrammet för just stationsområdet. Gestaltningen av Mittuppgången, som en av de viktigaste noderna, blir en naturlig fortsättning på det arbetet, säger Daniel Nord, vd för FOJAB.

FOJAB har utsetts att gestalta den nya stadsdelen på Jägersro i Malmö. På platsen för travområdet ska Öresundsregionens mest hållbara stadsdel ta form.  

SMT Malmö Exploatering AB och Malmö stad anordnade i våras ett parallellt uppdrag för att få fram förslag på övergripande struktur för den framtida stadsdelen, med plats för cirka 5000 bostäder. FOJAB med samarbetspartnerna IVL Svenska Miljöinstitutet, Ramboll och Calluna valdes ut att deltaga som ett av tre arkitektkontor.

– Uppgiften var mycket komplex och den ställde krav på både bred kompetens och lång erfarenhet. Av de tre kontoren som deltog i de parallella uppdragen, har vi nu valt FOJABs förslag som grund för fortsatt planering, säger Ulrika Lindmark, vd SMT Malmö Exploatering AB.

Stadsbyggnadsidén fokuserar på tre stråk som knyter samman stadsdelen med omkringliggande områden, och som möts i en stor central park. Ett urbant stråk blir stadsdelens kommersiella tyngdpunkt med handel, service, bazaarer och loppisar. Urbana byar med myllrande gränder och grönska möjliggör för möten och lokal gemenskap.

– Vi uppskattar särskilt att FOJABs förslag är så väl förankrat på platsen och i Malmö. Vi tycker också att de lyckats mycket väl med att skapa en hållbar stadsdel med plats för mycket trygghet och gemenskap. De har verkligen i boendemiljöer, gröna oaser och platser för samvaro lyckats gestalta vår vision om att Jägersro ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, säger Ulrika Lindmark.

– Det är med stolthet och glädje som vi tar oss an nästa steg i Jägersros utveckling. Strukturplanen innebär att flera nya värden, stråk och funktioner tillförs östra Malmö, som så väl behövs och som kommer att innebära en stor förändring för staden, säger ansvariga arkitekten Magdalena Hedman på FOJAB.

Strukturplanen kommer att bearbetas under hösten och presenteras för kommunen i december, varpå planprogramarbetet inleds. Preliminär första inflyttning i det nya området är 2028.

Nu påbörjas projekteringen av den nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB ritar ny-, om- och tillbyggnaden som ska bidra till en bättre och mer sammanhållen cancervård och mer tillgänglig strålbehandling. Även utemiljön gestaltas av FOJAB.

Region Kalmar har sagt ja till en ny-, om- och tillbyggnad för onkologi och strålbehandling som omfattar totalt 6300 kvm. Investeringen uppgår till cirka 423 miljoner kronor. Den nya femvåningsbyggnaden innehåller två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. FOJAB har gjort systemhandlingarna och påbörjar nu projekteringen.

Tekniktung verksamhet
Den tekniktunga verksamheten ställer speciella krav på lokalerna. Strålkanoner kräver metertjocka väggar och PET-CT-rummet där radioaktiva ämnen hanteras måste separeras från övriga rum.

– Viktigast är att logistiken fungerar, både horisontellt och vertikalt. Rummen med all sin utrustning ska vara väldisponerade – inte bara enskilt utan också i förhållande till varandra, säger Anna Hjort, projektansvarig arkitekt på FOJAB med lång erfarenhet av att arbeta med vårdbyggnader.

Välkomnade rum
Förutom att vara patientsäker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Rikligt med dagsljus och generösa utblickar ska skapa lugn och ge möjlighet att följa dygnets rytm och årstidernas växlingar. Även kulörer och material väljs med stor omsorg.

– Det ska både vara en bra upplevelse för patienten och en bra miljö för personalen. Funktionellt och vackert, säger Anna Hjort.

Mustig grönska
I FOJABs team arbetar även landskapsarkitekter med området kring onkologibyggnaderna. Malin Ingemarsdotter berättar om gestaltningsidéerna:

– Vi har arbetat med John Bauer som inspiration, lite mystiskt och mustigt med intensiv skogsliknande grönska och porlande vatten. De tre innergårdarna ska upplevas framför allt inifrån och kvälls- och nattetid kan man få fina effekter genom belysning på väggar och i träd.

Den nya onkologikliniken ska vara färdigprojekterad våren 2022 och stå färdig 2026.

FOJAB tar allt större plats på Stockholmsmarknaden. För att bättre kunna möta efterfrågan och växa ytterligare inrättas en ny strategisk tjänst i kontorsledningen. Jens Larsson lämnar posten som kontorschef för att bli marknadsområdeschef. Samtidigt inleds rekryteringen av en ny kontorschef.

Med sina drygt 100 medarbetare i Malmö och knappt 20 i Helsingborg är FOJAB ett av Skånes största arkitektkontor. Sedan Stockholmskontoret bildades 2013 har det stadigt vuxit.

FOJAB i Stockholm sysselsätter idag cirka 25 medarbetare och den breda kompetensen tillåter uppdrag i alla skalor, från stadsutveckling till inredning, från tidiga skeden till bygghandling. FOJAB är idag delaktigt i flera av huvudstadsregionens stora utvecklingsprojekt, såsom Årstafältet, Barkarbystaden och Norra Djurgårdsstaden.

För att möta den ökade efterfrågan anställs under hösten flera nya arkitekter och för att kunna utveckla kontoret ytterligare utökas även kontorsledningen. Nuvarande kontorschef Jens Larsson får ett nyinrättat uppdrag som marknadsområdeschef i Stockholm. Hans uppgift blir att leda och utveckla marknadsarbetet på Stockholmskontoret, utveckla nya affärsmöjligheter och arbeta långsiktigt med att identifiera nya projekt och kunder.

– Jens känner Stockholmsmarknaden väl och har en utomordentlig förmåga att se möjligheter och hitta utvecklingsområden. Med den nya ledningsstrukturen kan vi kraftsamla både internt och externt för att höja ribban ytterligare och bli ännu synligare på en oerhört intressant marknad, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

– Det har varit en spännande resa att under sex år som kontorschef fått möjligheten att, tillsammans med alla duktiga medarbetare, driva Stockholmskontorets utveckling till där vi är idag, säger Jens Larsson. Nu är det dags att växla upp och ta kontoret till nästa nivå. En utökning av kontorsledningen kan ge precis det momentum vi behöver för att kunna ta nästa steg. I min nya roll ser jag fram emot att kunna fokusera ännu mer på tillväxt och projektskapande samt att tillsammans med våra kunder utveckla fantastisk arkitektur.

Rekryteringen av en ny kontorschef har inletts. Processen leds av FOJABs operativa chef Karin Fagerberg, som även går in som tf kontorschef i Stockholm till dess att den nya kontorschefen är på plats.

För mer info kontakta gärna
Jens Larsson, marknadsområdeschef Stockholm
jens.larsson@fojab.se,  +46 761 – 65 61 63

För frågor om tjänsten som kontorschef i Stockholm
Karin Fagerberg, operativ chef och tf kontorschef
karin.fagerberg@fojab.se, +46 705 27 46 15

Hur bevarar man en gammal institutionsmiljö samtidigt som man gör den relevant för dagens behov? I S:t Larsparken i Lund har FOJAB hjälpt fastighetsägaren Hemsö att hitta utvecklingsmöjligheter. I höst sätts spaden i marken för en ny idrottshall.

– Det finns mycket som är värt att bevara i parken, men samtidigt vill vi utveckla den så att det inte känns som ett museum, förklarar arkitekt Elise Lindahl. Vi har arbetat mycket med mellanrummen mellan byggnaderna, så att vi tillför kvaliteter utan att inkräkta på den på många sätt unika miljön.

– FOJAB har bidragit jättemycket i visions- och strategiarbetet och gett oss en bra grund att stå på. Att vi har kunnat jobba långsiktigt under tio års tid gör att det blir bra, säger Robert Cardell, projektutvecklare på Hemsö.

Mer liv och rörelse

Mentalsjukhusområdet anlades på 1870-talet och växte med nya byggnader nästan varje årtionde. Var och en är de avtryck av sin tid, men gestaltningsmässigt sammanbundna av det karaktäristiska röda teglet. Sedan sjukhuset avvecklades i samband med psykiatrireformen på 1990-talet har byggnaderna successivt fått nytt innehåll. Idag huserar många friskolor här, från förskola till gymnasium.

– I strategiarbetet identifierade vi vad S:t Lars är och ska vara, och vilka hål vi måste fylla. Ett sådant var att det behövs liv och rörelse i parken även kvällstid, berättar Robert Cardell.

Det resulterade i två detaljplaner, som FOJAB bistått Hemsö med att ta fram, som utvecklar dagens – och morgondagens – verksamheter.

Bostäder och publika verksamheter

Den ena detaljplanen möjliggör för cirka 8900 kvadratmeter bostäder samt cirka 2600 kvadratmeter lokaler för verksamhet, kontor och/eller utbildning. Platsen intill Höje å har varit något av en baksida, men utvecklas i planen till en attraktiv boende- och arbetsmiljö i hjärtat av parken.

Den andra detaljplanen rymmer en idrottsanläggning, Växthuset, som börjar byggas i höst. Den kommer att fyllas av skolelever dagtid, men blir med sitt stora gym och två padelbanor även ett dragplåster kvällstid för närområdets invånare.

Idrottshallen kommer att fungera som som en entrébyggnad till parken, upplyst som en lykta. Den blir också en hämta-och-lämna-plats för skolbarn som körs med bil till och från de många skolorna i området – en logistisk utmaning idag. Gestaltningsmässigt anknyter byggnaden till omgivningen med sitt röda tegel, men får sitt eget kontemporära uttryck.

– Den blinkar till parkens övriga byggnader, men tar steget vidare, säger Elise Lindahl.

Växthusets idrottsanläggning beräknas stå klar vid årsskiftet 2022/23.

– Vi skapar något unikt i Malmö, som kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan även i Europa.
Det säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, i ett samtal om samarbete som arbetsmetod för att lösa klimatutmaningar i byggbranschen.

­ – Säger du samverkan går jag härifrån.

Anders Eriksson Modin inleder vårt samtal med att berätta ett minne från Almedalen, ett år då detta ord florerade ymnigt i seminarierna, föredragen och paneldebatterna. Till slut fick en av åhörarna nog.

– Och visst, samverkan ses ofta som lösningen på allt. Men när det gäller ett så stort problem som klimatpåverkan i byggskedet, som omfattar en hel bransch – då behöver också hela branschen vara med och lösa det, säger han.

Blandningen en styrka

Lokal Färdplan Malmö 2030, LFM30, är ett initiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med över 160 anslutna aktörer. Målet är klimatneutralitet till år 2030. Till 2035 är målet satt ännu högre: då ska Malmös byggsektor vara klimatpositiv.

Anders Eriksson Modin driver en av de sju arbetsgrupperna, klimatneutrala byggmaterial, tillsammans med Pauline Strandberg de Bruijn, materialforskare på LTH. I gruppen finns också byggherrar, entreprenörer, konstruktörer, miljökonsulter, producenter och leverantörer.

– Blandningen är en av styrkorna. Det är ovanligt att hela värdekedjan sitter vid samma bord på det här sättet. Ju fler perspektiv desto bättre och desto mer oväntade svar får man. Och inte minst ger det upphov till spännande samarbeten, säger Anders.

Kunskapsspridning ett huvudsyfte

Alla är ju experter på sin del. Men tillsammans hittar man nya sätt att arbeta med olika kombinationer av material för att få ut mesta möjliga klimatnytta för pengarna.

– Ta en beställare som vill bygga ett miljöhus. Vi kan undersöka om exempelvis trä samarbetar med hampaisolering för att åstadkomma en minskad klimatpåverkan. Kanske söker vi innovationsstöd för att testa och prototypa i liten skala, räkna på och verifiera klimatnyttan. Utan LFM30 är sannolikheten stor att byggherren hade gjort som den brukar.

Det huvudsakliga arbetet i gruppen handlar om att sprida kunskap om EPD-data, miljövarudeklaration, och hur man gör smarta materialval. Ny kunskap sprids genom seminarier, rundabordssamtal eller genom PM som skickas ut till de anslutna medlemsföretagen. Somligt är öppet även för utomstående att ta del av.

Klimatbudget

Hållbarhetsarbetet inom byggsektorn har länge haft fokus på minskat klimatutsläpp i driftskedet. Där har man kommit ganska långt. Men i byggskedet har klimatutsläppen tvärtom ökat. Förklaringen ligger bland annat i en globaliserad industri och handel.

– Vi använder stål som utvinns i Sverige, valsas i Tyskland och bockas i Kina, säger Anders och fortsätter:

– Jag skulle vilja att alla projekt hade en klimatbudget på samma sätt som man idag sätter upp en ekonomisk budget. Hur får man ut så mycket klimatnytta som möjligt? Precis som man resonerar med affärsnyttan.

Högt tempo i gruppen

Intresset för klimatberäkningar ökar i byggbranschen och många är nyfikna på det som sker i Malmö. LFM30 har tagit fram en metod för att räkna på en byggnads klimatbelastning. Alla medlemmar har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ett starkt engagemang och driv hos alla.

– Vi vet var vi är och vart vi ska och det är högt tempo på vägen. I Malmö kommer det att genomföras fyrtio klimatpositiva projekt inom ett par år bara. Det kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan i hela Europa. Och det är tack vare LFM30. En viktig nyckel till framgång har varit att få alla aktörer i värdekedjan att prata med varandra.

På Jägersro i Malmö ska en ny stadsdel byggas med plats för 5000 bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och förskolor. Nu presenterar FOJAB sitt förslag på hur en hälsosam, urban stadsdel med historiska inslag i modern tappning kan se ut. 

FOJAB är ett av tre arkitektkontor som har fått i uppdrag att ta fram en övergripande struktur för hur det framtida Jägersro ska utformas.

Stadsbyggnadsidén i FOJABs förslag bygger på en lättorienterad struktur med tre stråk som knyts ihop med den omkringliggande staden och möts i stor central park. Stadsdelen karaktäriseras av generösa inslag av grönska och vatten, bland annat en eko-pool som det går att bada i – en attraktion som kan locka Malmöbor från andra delar av staden.

Det urbana stråket blir stadsdelens kommersiella tyngdpunkt med entrétorg för handel, service, bazaarer och loppisar. De offentliga platserna är genomarbetade och välkomnande.

Historiska strukturer

Jägersro är en stadsdel som många Malmöbor har en koppling till och minnen från. I FOJABs förslag tillvaratas flera av de historiska strukturerna, men de ges ett nytt intressant innehåll och är på så vis med och formar den nya stadsdelens identitet och historia.

Exempelvis kan den ikoniska läktarbyggnaden bevaras och omvandlas till stadsdelens Gröna terrass. Den så kallade Aktivitetsloopen minner om den tidigare travbanan, men har utvecklats till ett rörelsestråk med fokus på folkhälsa och med generösa ytor för träning i olika former. Domartornet i områdets mitt omvandlas till tehus.

Urbana byar

– Vi vill skapa en skön hemmakänsla med plats för många möten i stadsdelen. Det gör vi genom grannskapsenheter, urbana byar, med stora möjligheter för en lokal gemenskap, förklarar Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Den urbana byn karaktäriseras av en sammanhållen byggnadstypologi, en samlande urban gröning och en rik, inre miljö av myllrande gränder och grönska. I den urbana byn är det tydliga gränser mellan offentliga och privata mellanrum.

Hållbart

Det blågröna Jägerspark är i FOJABs förslag en klimatnetural stadsdel som byggs för att klara av både hundraårsregn och en medeltemperaturökning. Grönska direkt utanför dörren uppmuntrar till hållbara val. Delning av lådcyklar gör det lätt att låta bilen stå och ta med sig varor från leveranspoolen till sig själv och grannen. Växthuset kan kombineras med en plugg- och jobbhub där det är lätt att studera eller arbeta hemifrån och nätverka över generationsgränser. Skolorna i stadsdelen ligger i anslutning till parken eller naturområdet i öster vilket ger attraktiva, tysta och trygga miljöer.

De tre förslagen granskas nu av en utvärderingsgrupp bestående av beställaren SMT Malmö Expoatering AB, Malmö stad och sakkunniga. Sveriges Arkitekter leder utvärderingsprocessen. Vid årsskiftet ska en färdig idé presenteras.

I hjärtat av Barkarbystaden kommer ett formstarkt stadskvarter att uppföras, med pampig fasad och detaljer som hämtat inspiration från områdets gamla flyghangarer. FOJAB har ritat det vinnande förslaget åt Wallenstam efter parallella uppdrag.

Barkarbystaden växer fram som en ny regional stadskärna i huvudstadsområdet. Bostadskvarteret med lokaler i bottenplan som FOJAB har ritat åt Wallenstam är ett av de mest centrala. Det blir det första som möter resenärer från tunnelbanan.

– Det ska kännas som när man kommer upp ur metron i Paris eller U-bahn i Berlin. Man ska mötas av en stad, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den känslan har fått sätta tonen för kvarterets ena halva, den som vetter ut mot torget. Här karaktäriseras byggnaden av en stadsmässighet, med representativa fasader och indragna balkonger som ger en behaglig rytm och som bidrar till torgets liv och rörelse.

I den höga sockelvåningen finns butikslokaler och kring bostadsentréerna märks influenserna från Barkarbys flygplats i form av hangarformade valv. Formen återkommer i krönet, men då upp-och-ner-vänd.

– I FOJABs förslag kommer sockel, kropp och krön fram väldigt fint, vilket också var ett önskemål från kommunen. De tre upphöjda huskropparna gör sig bra i kvarteret och anpassar sig fint till platsen, säger Julia Jakobsson, projektutvecklare på Wallenstam.

Kvarterets andra halva präglas av småskalighet med enklare fasader i putsade varma kulörer. De båda olika gestaltningskaraktärerna hålls ihop av en sammanhållen form som accentueras i två av hörnen och mitt på torgsidan.

Lägenheterna, både hyres- och bostadsrätter, är effektivt planerade med möblerbarhet, utblickar och stora balkonger som ledord.

– En bra kombination av fin gestaltning och praktisk genomförbarhet, säger Julia Jakobsson på Wallenstam.

Byggstart är planerad till hösten 2022.

Från 1800-talslaboratorium till bostäder för 2000-talet – en av Lunds äldsta institutionsbyggnader har respektfullt ritats om av FOJAB. Nu startar försäljningen av lägenheterna, där extremt höga krav har ställts på omvandlingen.

Mitt i Kulturkvadranten i Lund, ett stenkast från Domkyrkan, ligger det anrika kvarteret Maria Magle. På 1200-talet fanns här en kyrka, i flera hundra år efter att kyrkan rivits var det en kyrkogård på tomten och 1863 byggdes kemiska institutionen. 1959 överläts huset till historiska institutionen men sedan 2014 har det stått tomt.

Hållbar resursanvändning
– Det finns inte mycket nyproduktion i centrala Lund, så det här är en fantastisk möjlighet. Ett projekt som tar tillvara byggnadens potential både i form av historik och läge. Inte minst är det ett hållbart nyttjande av resurser, säger Stefan Andersson, projektutvecklare på Midroc, beställare och byggherre.

– Vi valde att samarbeta med FOJAB eftersom de har erfarenhet av liknande projekt. Det har också varit värdefullt för projektet att ha samma arkitekt hela vägen, från tidigt detaljplaneskede till kommande bygghandlingar.

Huset upptar hela kvarteret och är byggt kring en grön innergård. Med sin gula tegelfasad från Lomma Tegelbruk och sockel i sandsten från Hardeberga stenbrott är byggnaden arkitekturhistoriskt representativ för 1800-talet. Det handslagna teglet, den regelbundna fönstersättningen, och det skivtäckta plåttaket finns kvar, liksom de ovanligt många skorstenarna som minner om en verksamhet där ventilation var extra viktig.

Gått försiktigt fram
För att huset ska kunna stå sig i hundra år till har en grundlig översyn av murverket gjorts, fönster har varsamt öppnas upp till fönsterdörrar och tidstypiska attribut återskapas med hänsyn till det som huset och Kulturkvadranten representerar. Andreas Blomberg, ansvarig arkitekt på FOJAB, berättar om arbetet:

– Huset har en avskalad och enkel gestaltning, därför har den också hållit så väl över tid. Vi har gått försiktigt fram och arbetat med huset på dess villkor. Stommen är intakt och den befintliga höga nivån på materialitet matchas eller förhöjs.

– Av kulturhistoriska skäl rör vi inte det som inte behöver röras. Patinan på tegelstenarna får vara kvar, den oxiderade ytan är både fin att se på och skyddar stenen. Vi kompletterar skadade fogar med samma åsfog som ursprungligt. Fönster bevaras och vi kompletterar med nya portar och dörrar, och glasdörrar i samma kvalitet och uttryck.

Elegant smide
Det största arkitektoniska tillskottet exteriört är nya utvändiga balkonger, entrétrappor, räcken och loftgång som utförs i elegant svartmålat smide.

För att förhöja den visuella och taktila upplevelsen även invändigt kompletteras interiören med vackra ursprungliga detaljer samtidigt som nya moderna material och detaljer av hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet tillförs.

Komponenter från kulturlager
Ansvarig för utemiljön är Josephine Philipsen, landskapsarkitekt på FOJAB:

– Vi har plockat upp komponenter från olika kulturlager på platsen, som återkommer i ny tappning. Det fanns exempelvis tidigare en brunn på gården, den plockas upp och återgestaltas i form av en vattenspegel. Spåren av en kyrkomur kommer att synas som en grövre linje i markbeläggningen. Gatstenarna återanvänds i en ny stensättning som inspirerats av motiv på golvbeläggningen i kyrkan, solkors, som påträffades vid en tidigare arkeologisk undersökning. Solkorset återkommer också i planteringarna.

Projekt: Kv Maria Magle, Lund.
Status: Beräknad inflyttning vintern 2022.
Beställare: Midroc
Arkitekt: FOJAB
Projektgrupp FOJAB: Andreas Blomberg, Nina Torstensson, Mirelle Landerberg, Josephine Philipsen.

FOJAB har utvecklat ett nytt koncept för att rita kunskapsmiljöer. Den första grundskolan som byggs helt enligt arbetssättet är Mörrums nya skola med spännande arkitektur i barnens skala och lärandemiljöer bokstavligen in i minsta hörn.

Kompetensområde Kunskapsmiljöer på FOJAB arbetar med skolor och lärmiljöer för barn, unga och vuxna. Charlotte Kristensson ansvarar för ett team med både bredd och spets som har möjlighet att ta sig an projekten från den allra första fasen ända fram till färdig projektering.

Delaktighet och förankring
Att finnas med tidigt i processen är en av framgångsfaktorerna för att kunna bygga en riktigt bra skola, menar Charlotte Kristensson. När det gäller Mörrum var hon själv med redan på det allra första idéstadiet. Hon utredde Karlshamns kommuns lokalbehov i ett längre perspektiv, och kunde då konstatera att det behövdes en helt ny skola i Mörrum som var bättre anpassad efter verksamheten, istället för de många små som fanns vid tillfället.

FOJAB fick uppdraget och redan från start arbetade teamet nära politiker, tjänstemän, pedagoger och eleverna själva – också det en nyckelfaktor. Att bygga skolor är en komplex process med många berörda och FOJABs skolteam arbetar med olika processverktyg för idéutveckling, delaktighet och förankring.

– Vi lägger mycket kraft på att ta fram en projektvision som alla står bakom. När vi sedan presenterar förslaget är alla med på tåget, förklarar Charlotte.

Inga korridorer
FOJAB förankrar gestaltningen i forskning om inlärning och utveckling. I Mörrum hölls workshops med lärarna, där bland annat kunskapen om trygga hörn fångades upp. Det handlar om att hörn ofta är uppskattade ytor i skolan, de känns trygga, men om de störs av dörrar där folk springer ut och in fungerar de sämre som lärmiljö.

– Arkitektur spelar roll. Den fysiskt byggda miljön är pedagogiska verktyg och en katalysator för lärande och utveckling.

FOJABs team strävar efter att maxa det Charlotte kallar lärmiljöfaktorn, att utnyttja kvadratmetrarna på bästa sätt. Att bygga hus är dyrt, så det gäller att minimera varje utrymme som går åt till oväsentligheter.

– Mörrums nya skola är den första skola vi byggt helt utan korridorer! Här finns en minimum av kommunikationsytor, i det närmaste allt är lärmiljö.

Anpassa ytan efter verksamheten
Det där med yta är inte okomplicerat. En skola ska tillfredsställa många behov och inte sällan har verksamheten en lång önskelista på vad den nya byggnaden bör innehålla. Det är inte alltid lätt att dra gränsen, att säga vad som är nödvändigt och inte. Men då kan FOJABs arkitekter hjälpa till. FOJAB har utvecklat ett verktyg för att beräkna lokalbehovet utefter verksamhetsbehovet.

– Det är ett sätt att optimera utrymmet utifrån läroplanen och beräkningen brukar tas emot med tacksamhet från beställarens sida.

Trygga hemvister och rumslig variation
Mörrums nya skola är en grundskola för årskurs F-6, med plats för 550 elever. En utmaning var att skolan inte skulle kännas för stor. Lösningen blev att bryta upp den stora huskroppen i sex mindre byggnadsvolymer med flera entréer och hemvister. Från hemvisterna tar man sig vidare till de gemensamma utrymmena – i strumplästen eftersom allt hänger ihop.

– Skolor idag byggs ofta med en enda stor huvudentré. Då är det lång väg för eleverna att ta sig till sina hemvister, och man ska ut och in flera gånger om dagen. Vår slogan var ”När du öppnar dörren är du framme”. Det ger en omedelbar närhet mellan ute och inne, och en betydligt tryggare miljö.

I den traditionella skolan är alla rum lika stora, men i Mörrum finns en bred variation som bättre möter dagens pedagogiska behov.

Flexibel användning av lokaler är alltid en viktig parameter för FOJAB och en betydelsefull hållbarhetsaspekt. En lokal som kan användas av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter är både ekonomiskt och klimatmässigt smart. I Mörrum är de gemensamma lokalerna, såsom verkstäder, kökslab och matsal, placerade så att de enkelt ska kunna hyras ut exempelvis till föreningar och annan kommunal verksamhet i Mörrum.

– Kunskapsmiljöer är viktiga mötesplatser som också bidrar till att öka den sociala hållbarheten i samhället.

Rörelseglädje utgångspunkten
FOJAB ritar inte bara skolbyggnaden i Mörrum utan ansvarar även för inredning och utemiljö. Barnen har tecknat, byggt modeller och spelat in filmer som varit underlag för landskapsarkitekternas arbete med skolgården. Rörelseglädje är utgångspunkten och bygger på forskning som visar att inlärning stöds av rörelse. Rörelsefaktorn, ett verktyg som FOJAB utvecklat tillsammans med Riksidrottsförbundet, används i utformningen.

– Vi tänker alltid på den kompletta lärmiljön. Mörrums skola är ett fint exempel på hur slutresultatet blir när vi kan arbeta enligt processens alla steg. Med samarbete och delaktighet från start till mål, med samverkanslösningar för ökad hållbarhet och en upplevelserik arkitektur som bidrar till barnens lärande. Det blir juvelen i kronan, säger Charlotte Kristensson.

Vill du veta mer? Kontakta gärna
Charlotte Kristensson
charlotte.kristensson@fojab.se, tel +46 727 18 88 44

Med höga arkitektoniska kvaliteter och starka hållbarhetsinslag som bidrar till samhällsutvecklingen tog FOJAB hem markanvisningstävlingen för Mellbystrands centrum. Förslaget knyter an till ortens historia och andas glädje och lekfullhet i både volymer och färgsättning.
– Vi vill få fram sommarkänslan året runt, säger arkitekt Anders Lundin.

Halländska Mellbystrand var en gång en blomstrande badort. Samhället är uppbyggd kring fritidshus från förra sekelskiftet, med Strandhotellet från 1927 som social mittpunkt. Men Mellbystrand har på senare tid tappat servicefunktioner och besökare till grannorterna och centrum är till stor del idag obebyggt.

Laholms kommun utlyste 2020 en markanvisningstävling med fokus på att höja den långsiktiga attraktiviteten och skapa miljöer som ger ett mervärde till samhället. Förslaget från FOJAB arkitekter och Hamiltone Fastigheter AB fick högst poäng både för hållbarhet och gestaltning.

­– Det här har varit efterfrågat under lång tid och kommer att lyfta Mellbystrand tillbaka till hur det en gång var, i termer av attraktivitet och rykte. Nya typer av bostäder gör det möjligt för fler att bosätta sig i fina Mellbystrand, det är väldigt positivt, säger Mikael Lennung, mark- och exploateringsstrateg i Laholms kommun.

– Man säger lite för ofta att något är unikt, men det är väldigt ovanligt att få vara med och forma en helt ny centrumstruktur. Det har varit inspirerande att arbeta tillsammans med FOJAB för att identifiera det som en gång varit tongivande för platsen och vad som kan bli det nya Mellbystrand, säger Elijah Hamilton, beställare och entreprenör.

FOJABs förslag Strandparken utgår från Mellbystrands identitet som badort med småskalig friliggande bebyggelse. Kvarteret är väl sammanhållet men har en uppbruten struktur med förskjutningar mot huvudgatan som ger utrymme för uteserveringar och mötesplatser. Huskropparna varierar i olika höjder, volymer och kulörer – en lekfull träarkitektur i en färgskala som associerar både till historien och till sommar, sol och hav.

– Vi har inspirerats av kustsamhällen i Danmark och på västkusten för att få fram det livliga, glada och brokiga, berättar Anders Lundin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Mellanrum mellan husen skapar visuella och fysiska kopplingar till parken nedanför och ger en känsla av gränder som i äldre små kuststäder. Ett intilliggande torg blir en viktig del i sammankopplingen mellan stranden, det gamla strandhotellet och parken.

Hållbarhetstanken är genomgående i Strandparken. Materialen som föreslås – träfasader och ekobetongstomme – är tåliga och slitstarka, miljömärkta och gärna lokalt producerade. Taken förses med solceller. Både bostäder och verksamhetslokaler är flexibla för förändrade framtida behov. Den sociala hållbarheten stärks genom bostäder i olika skalor och utföranden som attraherar boende i olika åldrar och med olika ekonomiska förutsättningar.

I små gemensamma bodar, som härmar formspråket på strandens badhytter, finns plats för exempelvis verkstäder, växthus eller cykelförråd, vilket skapar möjligheter för samvaro, samutnyttjande, delningsekonomi och återbruk. Ett stråk med våtmark för dagvattenhantering gör kvarteret motståndskraftigt mot eventuella översvämningar.

Nu väntar markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Byggnation är planerad under 2023–2024, med inflyttning under 2024.

84 lägenheter och knappt någon är den andra lik. Nu är det inflyttning i de sista lägenheterna i Aromalund, ett nytt bostadskvarter i centrala Lund som ritats av FOJAB. Arkitekturchef Joachim Lundquist berättar om ett av de mest spännande bostadskvarteren i Lund just nu:

– Det här är ett bostadsprojekt där FOJABs arkitekturfilosofi – Platsen, Människan, Formen ­– har fått göra stort avtryck. I Aromalund har prestigelöshet, laganda och en stor kreativ frihet varit framgångsfaktorer. Och en gemensam lust att skapa något utöver det vanliga. Och de boende har funnits med i tanken hela vägen från detaljplan till färdig bostad.

Bostadsområdet ligger intill Kung Oscars bro, just där stenstaden i centrum möter de gröna villakvarteren i väster och där det en gång låg en äppelodling. 67 av de 84 lägenheterna är helt unika i sin gestaltning. 22 är i etage och flera har ett loft. Alla (utom en etta) har minst en balkong eller uteplats. Bostädernas utformning utgår från fyra olika karaktärer, som bygger på fyra olika idéer om boende:

• Familjär funktion innehåller funktionella stadslägenheter med stora ljusa entréer.
• Stilfull samvaro med stora, eleganta sällskapsytor.
• Klassisk komposition utgår från sekelskiftets paradvåning.
• Kreativt koncept är innovativa lägenheter med stadsradhuskänsla.

Respektive karaktär har applicerats på var och en av de fem olika huskropparna, och avspeglar sig i allt från planlösningar och trapphus till uteplatser och gatumiljö. Kvarteret blir varierat, men hålls ihop av att husen går ton i ton, i färgsättning och material.

– Att jobba med en stark form är jätteviktigt för oss för att lyckas skapa en tydlig identitet. Formen ska också spegla innehållet och vara grundad i en tydlig tanke. Det ser vi inte minst på Aromalund där exteriör och interiör samspelar naturligt och där både material och känsla följer som en röd tråd utifrån och in, säger Joachim Lundquist.

Nyligen togs första spadtaget till den nya domstolsbyggnaden i Jönköping där Göta hovrätt och Kammarrätten ska husera. FOJAB har efter en tävlingsvinst vidareutvecklat gestaltningen.

– Ett prestigeuppdrag vi är väldigt stolta över. Utifrån en stark idé har vi gestaltat en byggnad med tydlig karaktär och arkitektonisk verkshöjd, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya domstolsbyggnaden, som byggs vid Slottskajen, kommer att rymma tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser. Byggnadsvolymen är uppbyggd i olika skalor och kommer att binda samman bebyggelsen längs Munksjöns västra strand där bland annat tingsrätten, förvaltningsrätten och polishuset blir närmaste grannar.

– Den nya domstolen kommer att kommunicera respekt och värdighet, värden som även kännetecknar den befintliga domstolsbyggnaden från 1600-talet. Genom omsorgsfull gestaltning, volymbearbetning och materialval förankras byggnaden i sin lokala miljö, säger Kjell Adamsson.

Byggd för att hålla över tid
Fasaden är utformad med ljust sandfärgade, keramiska element. Fasadens djup och tydliga vertikalitet skapar en intressant skuggverkan och bidrar till byggnadens solskydd, och de vertikala elementen reglerar även graden av insyn och sekretess. Projektet har höga ambitioner när det gäller hållbarhet – tanken är att domstolsbyggnaden ska fungera i minst 400 år, precis som den förra.

– Med få, ädla och hållbara material som åldras vackert över tid ger vi byggnaden en långsiktighet och en materialitet som är värdig den viktiga samhällsfunktion som domstolarna utgör, säger Jonas Ruthblad, handläggande arkitekt på FOJAB.

En publik plats med utrymme för integritet
Med utgångspunkt i platsens förutsättningar och höga krav på säkerhet, funktion, miljö och kvalitet får byggnaden en modern gestaltning som väl knyter an till den långa historiken av dömande verksamhet i Jönköping.

– Det finns en utmanande kontrast i verksamhetens önskan att å ena sidan vara en publik funktion i staden och å andra sidan tillgodose människors behov av integritet. Målsättningen har varit att skapa en trygg och rogivande miljö för människor som befinner sig i en situation som kan upplevas svår och stressande. En modern domstol som representant för ett sunt väsende kräver att gestaltningen balanserar respekt och värdighet med öppenhet och ödmjukhet, avslutar Kjell Adamsson.

Läs mer om Göta Hovrätt och kammarrätten

Jägersro trav- och galoppbana ska omvandlas till en hållbar och integrerad stadsdel, en plats för människor som värdesätter granngemenskap och närheten till såväl storstadsliv som natur. FOJAB är ett av tre arkitektteam som fått i uppdrag att ta fram utvecklingsförslagen.

– Vi ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla framtidens Malmö, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

1907 invigdes Sveriges första trav- och galoppbana på Jägersro i MaImö. I takt med att tiden gått har behoven förändrats och 2018 beslutade Skånska travsällskapet sig för att bygga en helt ny anläggning öster om den nuvarande. Marken såldes till SMT Malmö Exploatering AB, vars vision är att utveckla Öresundsregionens mest hållbara stadsdel på området.

I början av året bjöd SMT in ett antal arkitektbyråer för att analysera vilken struktur området bör ha, och av dessa har tre valts ut. FOJAB, Mandaworks och Kanozi kommer att arbeta parallellt med att fördjupa sina förslag.

– Projektet är en unik chans att väva samma sydöstra Malmö genom nya integrerande strukturer som trygga stråk och platser, attraktiv bebyggelse och hållbara gröna och blå strukturer, säger Magdalena.

Uppdraget ska redovisas i mitten av maj, och förslagen kommer att utvärderas av representanter för SMT och Malmö stad samt sakkunniga experter.

– Vi har satt samman ett enormt kompetent team med specialister inom stadsbyggnad, trafik, klimat och gröna frågor, ett team som är i framkant vad gäller hållbarhet och stadsbyggnad. Vi kommer att arbeta kreativt, idébaserat och med stort framtidsfokus för att tillsammans skapa den mest hållbara stadsdelen i Öresund, säger Magdalena.

FAKTA PROJEKT JÄGERSRO

Plats: Jägersro travbana samt parkeringen utanför
Yta: 40 hektar
Byggstart: 2024/2025
Färdigbyggt: 2040–2050
Innehåll: 4 000–5 000 bostäder + lokaler för kommersiell och offentlig service

En böljande plåtfasad som för tanken till en frusen, krusad vattenyta och en levande bottenvåning med café och gym. P-huset Dockan i Västerås utmanar schablonbilden av vad ett parkeringshus är och ska vara, och har gett FOJAB en finalplats i PLÅTPRISET 2021.

– Det är verkligen jättekul, men också lite oväntat. Av tradition förknippas nog inte parkeringshus med god arkitektur och de ses inte så ofta som inbjudande och välkomnande. Vi har arbetat aktivt med att skapa en levande bottenvåning och en härlig fasad – kanske kan Dockan bli kvarterets naturliga mötesplats, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Innovativ teknik, framtagen i FOJABlab
PLÅTPRISET 2021 delas ut till en arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad där plåtfasadens möjligheter tillvaratagits och maximerats utifrån form, funktion, innovation och miljö. Fasaden till p-huset Dockan består av bockade plåtkassetter i ett böljande mönster. Tekniken att bocka längs en böjd kurva är en ny teknik, framtagen i FOJABlab.

– Idén uppstod under en intern workshop där vi testade att bocka papper längs med kurvor. I nära samarbete med en plåtfirma har FOJAB utvecklat tekniken och samtidigt en digital simulering av bockningsprocessen. Resultatet blir en tredimensionell, varierad och intressant yta. Fasadplåten i Dockan är dessutom olackad, vilket ger en fantastisk reflektionsförmåga. Dagsljuset får fasaden att skifta från blått och vitt, för att vid solnedgång anta en djupt mörkröd ton, säger Petra Jenning, arkitekt på FOJAB med gestaltningsansvar för plåtfasaden.

Plåt som bockats på plats
Hållbarhet har varit ett av ledorden för projektet. Förutom att parkeringshuset kan erbjuda laddning med grön el och uppmuntra de boende in området att dela bilar i en samlad bilpool, har även byggprocessen varit inriktad på hållbara lösningar. Plåtarna levererades till exempel i platta paket och bockades till sin nuvarande form på plats, något som sparat mängder av transportmil.

– Vårt mål var att skapa en hållbar byggnad som åldras vackert och tål slitage. En levande byggnad som ger något tillbaka till staden, säger Anders.

Läs mer om P-huset Dockan i Västerås

”Falkenberg har fått ett nytt landmärke som andas stadsmässighet och välstuderade entrérum”, konstaterar juryn och tilldelar Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum, Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020. Vi är förstås både stolta och glada över utmärkelsen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig Kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det finns goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi tog ett helhetsgrepp på hela det gigantiska kvarteret för att etablera kontakt med den centrala stadskärnan och skapa den stadspark som Falkenbergsborna hittills saknat, säger Kjell Adamsson, vice vd på FOJAB som har varit uppdragsansvarig arkitekt.

Hållbart, särpräglat och tidlöst
I gestaltningen har FOJAB lagt stor vikt vid att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär, en byggnad som är både särpräglad och tidlös. Hållbarhetsaspekten framhävs även i jurymotiveringen: ”Husets material både exteriört och interiört upplevs gedigna och tåliga och kommer att stå sig över lång tid. Argus är en välkomnande mötesplats för alla åldrar som manifesterar kunskapens och kulturens plats i Falkenberg.”

Läs mer om Argus