Restaurering och återbruk är, utan tvekan, bästa sätten att minska byggbranschens klimatpåverkan. Vi arkitekter måste sluta riva för att rita nytt, menar Karl Johan Kember, certifierad sakkunnig i kulturvärden, representant i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd och arkitekt på FOJAB.

Att bevara det befintliga är plötsligt i ropet av hållbarhetsskäl – hur ser du på den utvecklingen?

– För mig som byggnadsvårdare handlar det befintliga framför allt om kulturmiljön och dess betydelse. Kulturvärdena förmedlar berättelsen om vårt samhälle, ger oss identitet, förankring, kunskap, skönhet och trivsel, och de är därmed väldigt starka i sin egen rätt.

– Men tack vare det ökade intresset för hållbarhet har vi fått hjälp att driva kulturmiljöfrågorna framåt genom att allt fler inser att en hållbar byggbransch inte kan skapas bara av en innovativ nyproduktion, utan i minst lika hög grad genom att ta om hand, renovera och utveckla det befintliga beståndet. På så sätt korsbefruktar hållbarhet och byggnadsvård varandra väldigt fint.

Hur har synen på byggnadsvård förändrats?

– Från att mest handla om monumentvård inkluderas nu också vardagsarkitekturen, det industriella arvet och våra moderna byggnader. Vi vet att byggnadsvårdens metoder för platsanalys – att förstå, värdera och förankra i tid och rum – fungerar för alla slags byggda miljöer, oavsett stil, ålder eller skala.

– Det känns också som att intresset för stilarkitektur och lokala byggnadstraditioner ökat. Det kommer fler och fler exempel på ny arkitektur som verkligen vågar gå i dialog med det gamla utan att kompromissa med det moderna. Inom planeringen återupptäcker man den täta, funktionsblandade 15-minutersstaden, och intresset för att använda småskaligt, spårbart och närproducerat blir bara större.

– Men den kanske största förändringen är att byggnadsvården idag snarare fokuserar på utveckling och transformation än på bevarande. Restaurering handlar ju egentligen om att lösa problem som uppkommit. Att ta hand om våra befintliga miljöer så de blir användbara långt in i framtiden tycker jag är byggnadsvårdens huvuduppgift, och den är otroligt spännande!

Hur är förhållandet till byggnadsvård i byggbranschen?

– I branschen är det mycket fokus nu på energiförbrukning, återbruk och innovation i nyproduktion, men tyvärr mindre om att återbruka och aktivera hela befintliga byggnader och miljöer. Här kan offentliga beställare gå före – och jag upplever att många också gör det. Hos Akademiska hus finns ett stort intresse, och Statens fastighetsverk är en föredömlig beställare. Men även bland privata beställare ökar öppenheten för byggnadsvård när allt fler inser värdet av en långsiktig förvaltning.

Finns det något man bör riva idag?

– Det kommer aldrig gå att undvika rivning helt och hållet. Dels kan det finnas inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen som behöver saneras, dels kan byggnaderna i vissa fall vara i så dåligt skick eller ha sådana tekniska förutsättningar att en ombyggnad helt enkelt inte är möjlig. Tvingas man av någon anledning riva bör man göra det så cirkulärt som möjligt.

– Men huvudpoängen är att vi drastiskt måste minska rivandet. Vi arkitekter måste våga ifrågasätta rivningar och nybyggen med begränsad livslängd, och istället visa på ombyggnadsalternativ som utgår från de befintliga husens möjligheter. Vi måste också bli bättre på att förklara hur kultur-värdena bidrar till ökad social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Vilka är utmaningarna för ett sådant förhållningssätt?

– Under de senaste decennierna har lagstiftningen inom byggandet vuxit. Även om alla regler har ett gott syfte ska man vara medveten om att varje tillägg kostar tid, pengar och även miljömässiga resurser. Många av kraven kan dessutom vara svåra att förverkliga i ombyggnadsprojekt utan stora och förvanskande ingrepp. Det behövs en större diskussion om hur lagar, branschregler, certifieringar och produktionsmetoder bättre kan anpassas till kulturmiljö, ombyggnation och återbruk.

– Parallellt med de ökade kraven har arkitektens roll förändrats, från en stor roll i en förhållandevis liten och linjär process, till en liten roll i en stor och alltmer industrialiserad process. Jag hoppas att vi kan komma tillbaka till mer av den gamla rollen, och att arkitektur kan handla mer om skönhet, material, patina, hantverk och detaljering. Jag önskar också fler beställare som förstår vikten av långa tidiga skeden i byggprocessen. Idag går de så fort, tävlingar ska genomföras på ingen tid alls, men det är ju samtidigt då analys och värdering görs!

– En annan utmaning är att få fram bättre metoder för att kunna jämföra ombyggnad mot rivning och nybyggnad, till exempel utvecklade livscykelanalyser i tidiga skeden och obligatoriska klimatdeklarationer för alla typer av byggnationer, där eventuell rivning räknas in.

Vad kan arkitekter göra för att driva på utvecklingen?

– Det är upp till oss själva att ta initiativ, och jag skulle önska att fler arkitekter pratade om kopplingen mellan kulturmiljö och hållbarhet. Den är kanske extra intressant just nu, när vi står inför den stora utmaningen att ta hand om miljonprogrammen. Äldre bebyggelse kan vi mycket om, nu måste vi lära oss se och förstå värdena också i 60- 70-talsmiljöerna. Det är byggnader som ofta ligger vackert i terrängen, har fina planlösningar och bra ljusförhållanden. Det är absolut värden som vi behöver bevaka – inte bara för att det vore ett enormt resursslöseri att riva!

FOJAB och Einar Mattsson utvecklar tillsammans hyresrätter i Slakthusområdet i Stockholm – ett omsorgsfullt gestaltat kvarter som projekteras för Miljöbyggnad Guld, och som nu är nu ute på samråd.

Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden i Stockholm och ska bli en urban stadsdel där bostäder, handel och arbetsplatser samverkar med mat, kultur och upplevelser. Etapp 3, kallad Kylrumskvarteren, ligger i sydvästra delen och omfattar cirka 600 bostäder, lokaler, kontor och en mindre park. FOJAB och Einar Mattsson utvecklar här ett kvarter med ungefär 100 hyresrätter i varierade storlekar.

Lova Lagercrantz är ansvarig arkitekt på FOJAB och berättar om den arkitektoniska idén för kvarteret:

– Den kan sammanfattas med ett ord: relief. Den märks både i det levande taklandskapet och det skiftande fasadlivet som ger variation till gatan.

– Men reliefen handlar också om historiska spår. Vi inkorporerar befintliga formelement i gestaltningen, som höga spröjsade glaspartier och industriportar, och lastkajer som blir uteplatser mot gatan. De historiska spåren finns också i material och detaljer, men i en samtida utformning.

Kvarteret projekteras för Miljöbyggnad Guld med fokus på energihushållning, dagsljuskvaliteter och bra materialval. Stor vikt läggs också vid hållbara mobilitetslösningar där cykling underlättas exempelvis med hjälp av cykelpool och lättillgängliga cykelrum. En av de kommersiella lokalerna i bottenplan upplåts som cykelverkstad.

– Staden har en ambitiös agenda i Slakthusområdet, vilket passar oss som planerar för en långsiktig förvaltning, säger Bror Ekblom, projektutvecklare på Einar Mattsson.

Utformningen av gården är inspirerad av naturen och det intilliggande tallskogsområdet. På taket finns en gemensam terrass som är mer trädgårdsbetonad med möjlighet till odling både utomhus och i växthus.

– Gården får karaktär av en hemlig skogsdunge, och de slingrande gångarna bildar mönster som påminner om barken på tallarnas stammar, berättar Malin Ingemarsdotter, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Grannskap, småstad och möten mellan generationer är fokus för Vallentunas nya trygghetsboende. Bakom det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen står Seniorgården, Borätt och FOJAB. Förslaget fick högst poäng för såväl kvartersutformning som gestaltning.

Vallentuna kommun önskade sig fler bostäder för seniorer. Det vinnande konceptet i markanvisningstävlingen utgår från trygghetsbostäder – men de har kompletterats med radhus för en ökad mångfald i området.

– För att få en bra mix i boendemiljön tillför vi boendeformer som riktar sig till människor i olika åldrar och livssituationer. Trygghetsbostaden för den som behöver tänka framåt, radhuset för familjen som fått sitt första barn, säger Fabian Pyk, ansvarig arkitekt på FOJAB.

– Trygghet och gemenskap skapas av människor tillsammans. För att bidra till ökad livskvalitet och minskad ensamhet tror vi på möten mellan generationer, säger Jörgen Palm, projektchef på Seniorgården.

Med småstaden som förebild delas tomten i två som med sina olika karaktärer bildar en helhet. På västra sidan byggs cirka 60 trygghetsbostäder och åtta radhus kring en grönskande gård. Lägenheterna är ljusa och välplanerade med hög tillgänglighet och generösa balkonger och uteplatser. Parkgården är kvarterets hjärta med boulebanor, orangeri och grillplats. Mot gården vetter också en stor gemensamhetslokal, kvarterets vardagsrum. Den östra sidan består helt och hållet av radhus som också byggs kring en gemensam plats för att uppmuntra till gemenskap och möten.

Kvarteret förhåller sig fint till det omkringliggande landskapet i skala och föreslagna materialval. Bebyggelsen varierar mellan fyra och tre våningar i flerbostadshusen och två våningar i de småskaligare radhusen. Träfasader och sadeltak i plåt håller samman gestaltningen, samtidigt som det finns en variation i detaljeringen.

Projektet kvalitetssäkras genom Svanen-certifiering. Beräknad byggstart är 2025.

Vad innebär goda bostäder för äldre? Hur ser utmaningarna ut när det gäller seniorboende, trygghetsboende och vårdboende? Vilka är de senaste trenderna och vad ska man som beställare tänka på? Läs intervjun med Rebecca Saaby Mehlum, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Boende för äldre på FOJAB.

Seniorboendet för socialt aktiva pensionärer. Trygghetsboendet med tillgång till vård eller värd. Och så vårdboendet för personer med somatiska besvär och/eller demens. Boendeformerna innebär skilda förutsättningar och förväntningar – men också beröringspunkter och gemensamma angreppssätt för arkitekter och beställare.

Rebecca Saaby Mehlum pekar på några faktorer som hon menar kommer att bli extra viktiga att beakta framöver. Hon nämner exempelvis flexibilitet, optimala flöden, samutnyttjande och integration i staden. Och så human hållbarhet, som FOJAB lägger extra fokus vid i varje projekt.

Stimulera sinnena
– Det handlar om att skapa goda miljöer. I ett seniorboende kan det vara att möjliggöra social samvaro genom en soffgrupp i entrén eller se till att utevistelsen är attraktiv och lättillgänglig och ger förutsättningar för spontana möten. På ett vårdboende kan det handla om att anpassa miljön efter att våra sinnen försämras med åren och hitta sätt att stimulera dem, berättar Rebecca.

Men human hållbarhet handlar också om att skapa goda arbetsmiljöer för dem som jobbar. Vårdboenden har sina speciella utmaningar. FOJAB arbetar med att omvandla flera vårdboenden, som idag är anpassade för människor med somatiska åkommor, till demensboenden.

– En problematik att ta hänsyn till är att dementa personer ofta vandrar iväg och sedan inte hittar tillbaka. Vi arbetar med frostningar som skärmar av, så att man inte ska lockas att gå ut. Färger och kontrastmålningar hjälper också till att leda rätt.

Optimala flöden
Inom sjukvården finns redan ett utbrett tänk kring flöden, hur människor rör sig, vilka man möter, att vårdpersonal och patienter inte ska exponeras för mycket för att inte sprida eventuella smittor.

– Så har det inte varit på vårdboendena. Där går alla in genom samma entré och personal och besökare måste ofta gå igenom hela boendet i långa korridorer. Det behöver bli annorlunda, menar Rebecca Saaby Mehlum. Under coronapandemin blev det extra tydligt.

Flexibilitet och integration
Åtta av tio äldre bor kvar hemma livet ut. Det är ett önskemål hos de allra flesta, och också så äldrevården idag är uppbyggd. Det ställer krav på att bostäder ska fungera i livets slutskede, men även tiden dessförinnan – långt innan.

– Vi måste bygga bostäder med en flexibel utformning så att de passar även andra åldersgrupper om demografin ändras. Hallen och badrummet ska vara stora nog för en rullator, men inte kännas som ett handikappboende. Det ska kunna passa en ung familj lika bra.

För många är det viktigt att kunna bo kvar i samma område. Att boenden för äldre då finns integrerade i staden, nära vårdcentral och närservice, skapar både trygghet för individen och stärker området socialt.

– Vi ser gärna att det i samma byggnad finns bibliotek eller restaurang dit fler kan gå än bara de boende. Det skapar fler möten mellan olika grupper i samhället. Det ger också stora möjligheter att samutnyttja lokaler som storkök och gymnastiksal, vilket är smart både ekonomiskt, socialt och klimatmässigt.

Översyn av regler
Idag är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att bo kvar i det avbetalade huset än att flytta till ett seniorboende. Hur når man dem som inte har råd att flytta till ett bättre anpassat boende?

– Det går att rita vackra bostäder men med billigare, hållbara material. Andra sätt att få ner byggkostnaderna kan vara att minimera mängden fönsterstorlekar, att rita in uthyrningsbara utrymmen och att bygga flexibelt med lång livslängd.

Hon skulle också gärna se en översyn av många av de regler som omgärdar i synnerhet vårdboendet. Som att varje rum måste ha ett pentry.

– De används sällan utan blir mest en kostnad.

I takt med digitaliseringen kommer också nya möjligheter. Smarta golv kan indikera om någon fallit eller ljus som tänds på toa när man kliver ur sängen. Hjälpmedel som stärker både tryggheten och självständigheten.

Fakta

Vårdboende. Biståndsbedömt vårdbehov. Eget rum.
Trygghetsboende. Kan vara biståndsbedömt. Egen lägenhet. Tillgång till vård/trygghetsvärd.
Seniorboende. Bostäder för 65+. Ofta bostadsrätter.

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Rebecca Saaby Mehlum
rebecca.saaby@fojab.se, tel +46 706 81 58 30

Nära två miljoner klinkerplattor är på plats. Unika arkitektoniska värden har kunnat återskapas på Malmös modernistiska ikon Kronprinsen, tack vare en specialutvecklad metod.

Kronprinsen stod klar 1964 och är fortfarande ett av Malmös högsta hus och viktigaste landmärken. Tjugosju våningar hög, med en fasad av blå mosaikplattor i skiftande nyanser som ljusnar mot byggnadens topp.

– En av de viktigaste hållbarhetsuppgifterna vi har framför oss är att ta vara på byggnader från den här tiden och från miljonprogrammet. Med Kronprinsen tog vi oss an den svåraste uppgiften direkt. Vi har förlängt livslängden med ytterligare femtio år – utan att det märks, säger Andreas Jentsch, uppdragsansvarig arkitekt.

FOJAB fick i uppdrag av dåvarande ägarna Akelius att utreda hur den slitna fasaden kunde renoveras på bästa sätt, för att därefter projektera ombyggnaden. Tillsammans med samverkansentreprenören NCC och Fasadglas som tillverkade fasadelementen utvecklade FOJAB ett system för att montera en helt ny fasad, inklusive fönster, utanpå den gamla. Först när den nya fasaden var på plats togs de gamla fönstren ner.

Det har varit ett verkligt precisionsarbete, både att rita och att bygga. Den nya fasaden fick inte avvika från ursprunget mer än ett fåtal millimeter.

– Vi ville behålla byggnadens karaktär samtidigt som vi skapade en effektiv process för mönstersättningen. Dessutom var vi angelägna att minimera störningarna för hyresgästerna, så att de kunde bo kvar under tiden för fasadrenoveringen, säger Andreas Jentsch.

1,9 miljoner nya klinkerplattor placerades ut i en mosaik som tagits fram med hjälp av en specialskriven algoritm. Denna utvecklades av FOJABcode, FOJABs innovationsplattform för datordriven design.

– Algoritmen optimerade klinkerarkens utformning och placering och skapade en sömlös blå gradient. Utifrån 3D-modellen genererades sedan 1700 mönsterritningar automatiskt, en för varje fasadelement, som direkt kunde skickas till fabriken för tillverkning, berättar Henrik Malm, arkitekt och huvudansvarig för FOJABcode.

IFÖ, som levererade originalkaklet på 1960-talet, har genom sitt arkiv varit behjälpliga med ursprungsrecept på kulörer, glasering och utförande.

Kronprinsen är del av ett stadskvarter som genomgår en omfattande renovering. Även tak, fönster och balkonger renoveras på höghuset. Kronprinsen ägs numera av Heimstaden.

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Andreas Jentsch
andreas.jentsch@fojab.se, tel 0706 64 05 01

Henrik Malm
henrik.malm@fojab.se, tel 076 669 69 57

I centrum av Lunds nyaste stadsdel Brunnshög har FOJAB på uppdrag av ICA Fastigheter utvecklat Bona Terra, ett urbant kvarter som tar avstamp i lokal förankring, en stark gestaltningsidé och ett omfattande hållbarhetsprogram. 

Bona Terra utgör fonden till stadsdelstorget och sätter därmed tonen för Brunnshögs centrum. Kvarteret gestaltas i en klassisk urban struktur, med fina detaljer för en extra upplevelse. Det består av två L- formade byggnadskroppar i olika höjder, mellan sex och åtta våningar, och med veckade tak som förses med solceller eller grönska.

Extra vikt har lagts vid bottenvåningarna. Noggrant komponerade tegeldetaljer skapar skuggspel som gör det intressant att strosa runt den stora byggnaden. Karaktären varierar på de olika sidorna och ger nya upplevelser längs vägen. Även på de övre våningarna finns en djupverkan i fasaden i form av fönsterramar, fönsternischer och balkonger.

Brunnshög växer fram som en ny stadsdel i nordöstra Lund, nära Max IV och ESS. Fullt utbyggt kommer 40 000 människor att bo och arbeta här. Kvarteret Bona Terra rymmer 258 hyreslägenheter, många i mindre storlekar som kan passa unga, studenter och forskare. Men också stora lägenheter för barnfamiljer och kompislägenheter.

I bottenplan fungerar en inspirerande matbutik med glastak som ett nav för området. Här ska finnas ett odlingsrum, synligt för förbipasserande att kika in i, där grönsaker odlas för försäljning. Ytterligare tre butiker och ett apotek får sina entréer ut mot torget. En våning upp ligger ett gym bakom stora fönster och i kvarteret finns också plats för en restaurang.

– Med Bona Terra återknyter vi till en stadsbyggnadstradition som fanns i äldre stadskärnor, med en stor variation av verksamheter i bottenvåningarna och starka gestaltningsidéer för hela kvarter. Tillsammans med ICA Fastigheter har vi haft förmånen att få gestalta en hållbar struktur med hög arkitektonisk kvalitet från stadsbyggnadsskala och hela vägen till byggnadernas detaljering, säger ansvarig arkitekt Andreas Jentsch.

Innergårdens artrikedom bidrar till den biologiska mångfalden. Odling uppmuntras genom odlingsbäddar och orangeri och en kompost etableras för växtavfall och jordförbättring. Hårdgjorda ytor minimeras för att minska belastningen på dagvattensystemet.

Byggstarten planeras i vår och Bona Terra ska stå färdigt 2025. Byggentreprenör är Serneke.

Hur påverkar formen på en byggnad dess klimatavtryck? Det kan idag vara svårt att få grepp om, etablerade metoder för att beräkna klimatpåverkan i de tidiga gestaltningsskedena saknas. Nu tar FOJAB i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Warm in the Winter, Tyréns, RISE och Chalmers fram ett verktyg för detta. Energimyndigheten har beviljat 3,8 miljoner kronor i stöd.

Byggnaders klimatpåverkan avgörs till stor del tidigt i byggprocessen, men sambanden mellan form, stomlösning och klimatavtryck är idag svårkalkylerade. Beräkningar görs i regel sent i projekten och då är många förutsättningar och beslut som kan påverka klimatpåverkan redan låsta.

Det nya verktyget ska göra det lättare för bygg- och fastighetsbranschens aktörer att utvärdera vilken klimatmässig effekt olika lösningar får, för att kunna fatta kloka klimatbeslut redan när gestaltningen bestäms.

Verktyget kopplar samman programmet Grasshopper 3d, som ofta används som skissverktyg i tidiga skeden, och Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). När olika byggelement som exempelvis en yttervägg, en innervägg eller ett bjälklag kopplas till enkla digitala volymskisser ges en automatisk återkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån generiska klimatdata för byggresurser. På så vis kan arkitekten snabbt och enkelt – och tidigt – jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck.

Det treåriga projekt som nu beviljats stöd är en vidareutveckling av ett tidigare projekt inom Energimyndighetens forskningsprogram E2B2. Nu ska verktyget vidareutvecklas med bättre mätdata så att resultatet blir säkrare. Även pris och energieffektivitet ska integreras i verktyget.

– Verktyget ökar förståelsen för vilka faktorer som är drivande för klimatavtrycket, både initialt i designskedet och vad som behöver bevakas under projektens gång. Det blir en hjälp såväl till exploatörer och beställare inom privat och offentlig sektor som till arkitekter och konstruktörer, säger Petra Jenning, arkitekt och projektansvarig på FOJAB.

Vill du veta mer? Kontakta gärna:
Petra Jenning
petra.jenning@fojab.se
tel. 072 236 12 44

Den 1 februari börjar arkitekt Ylva Åborg som kontorschef på FOJAB i Stockholm. Hon kommer att ingå i företagsledningen och ansvara för utvecklingen av Stockholmskontoret. I bagaget har hon med sig mångårig ledarskapserfarenhet och ett starkt hållbarhetsengagemang.

Ylva Åborg kommer närmast från LINK Arkitekter där hon varit biträdande regionchef och gruppchef. Innan dess var hon kontorschef på Alessandro Ripellino Arkitekter.

Ylva har arbetat med fastighetsutveckling på uppdrag av flertalet av Sveriges större fastighetsutvecklare och för olika kommuner. Hon är en van processledare och har parallellt med arkitektarbetet alltid arbetat med verksamhetsutveckling.

Som kontorschef på FOJAB blir det Ylva Åborgs uppgift att leda den fortsatta utvecklingen av Stockholmskontoret.

– Fojab håller en hög arkitektonisk nivå och är starka inom flera områden som jag vill arbeta vidare med. Jag ser möjligheter att växa inom exempelvis inredning, skola och fastighetsutveckling med omhändertagande och utveckling av befintliga byggnader och miljöer. Att dessutom få jobba vidare med att skapa förutsättningar för medarbetarna att utvecklas och trivas är väldigt motiverande, säger Ylva Åborg och fortsätter:

– Vår bransch står inför stora förändringar i och med klimatomställningen, och jag ser i FOJAB alla de rätta förutsättningarna. Att medarbetarna trivs betyder så mycket för kreativiteten. Innovationskraft hänger ihop med att ha kul på jobbet och vara trygg med sina kollegor.

FOJAB har idag närmare 150 anställda och kontor i Malmö, Stockholm och Helsingborg. Stockholmskontoret startade 2013 och har sedan dess stadigt vuxit. Ylva Åborg tar över kontorschefstjänsten efter Jens Larsson, som i höstas fick en ny roll som marknadsområdeschef.

– Ylva Åborg och FOJAB känns som en perfekt matchning! Ylva är en kunnig arkitekt, väl etablerad i Mälardalen och med ett driv att skapa positiv förändring. Hon blir en tillgång både för våra kunder och medarbetare, säger Karin Fagerberg, operativ chef på FOJAB.

För mer information kontakta gärna
Karin Fagerberg, operativ chef
karin.fagerberg@fojab.se +46 705 27 46 15

Ylva Åborg, kontorschef FOJAB Stockholm
ylva.aborg@fojab.se

”Bo lite mindre, få mycket mer” är temat för ett helt nytt konceptboende som FOJAB ritar åt Ikano Bostad. I Malmö byggs ett stadskvarter med starka hållbarhetsförtecken och en osedvanlig rikedom av sociala möjligheter.

Konceptet är framtaget med framtidens boende för ögonen och bygger på små privata ytor parat med generöst utformade gemensamma rum och delade servicefunktioner. Boendeformen riktar sig inte till en specifik ålder, utan vänder sig till alla som attraheras av livsstilen hållbart, hälsosamt och gemensamt.

– En stor del av vårt sociala liv sker i hemmen. Samtidigt är det dyrt att bo. Vi har tagit fram en boendeform för dem som inte vill lägga alla pengarna på en stor lägenhet, men ändå slippa tumma på det sociala umgänget. Det är en utmaning att bygga smått i Sverige eftersom många regler är anpassade för det traditionella boendet, säger Stefan Johansson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Byggmässigt ger det hållbarhetsfördelar som mindre materialåtgång och mindre uppvärmning. Konceptet innebär också att man i större utsträckning än i traditionella boendeformer delar på tjänster som exempelvis städning, wifi, försäkring, möbler och mobilitet.

– Vi kallar vårt co-livingkoncept för FlexHem. Det är ett kvadratsmart boende där vi försöker hålla nere både boendekostnad och påverkan på klimatet genom yteffektiva, lite mindre bostäder, smarta delningslösningar, medvetna materialval och flera gemensamma ytor. Gemenskap är en viktig del i konceptet och det blir ett mer hållbart sätt att leva och bo på, säger Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.

Kvarteret byggs i stadsdelen Elinegård i Malmö. Byggnadens kärna utgörs av ett mobilitetshus som ska ombesörja parkeringsbehovet för många av de boende i området. Mobilitetshuset kläs in på tre sidor av bostäder, och den fjärde får en fasad av klättrande grönska.

Lägenheterna – både hyresrätter och bostadsrätter blandat – är effektivt planerade och flexibelt möblerbara. Vid bostadsentréerna finns en lobby med sociala ytor och tvättlounge, och uppe på taket stora, välutrustade kök. På takterrassen, som i sin gestaltning påminner om en stadsdelspark eller ett stadsdelstorg, finns växthus, plats att umgås, odla och leka, solpaneler och fler utrymmen som de boende kan boka.

Projekteringen inleds i januari 2022.

Vilken roll spelar vatten och grönska för städers motståndskraft mot klimatförändringar och för människors livskvalitet? Det ska FOJAB undersöka inom ramen för projektet WiCiD. Vinnova har beviljat totalt fem miljoner kronor i stöd.

Idag är det svårt att få till en samlad, effektiv och framsynt stadsplanering när det gäller vatten. Fokus ligger ofta på problem som behöver hanteras i form av översvämningar eller torka. Vattnets positiva inverkan på invånarna är inte lika klarlagd.

Det ska det bli ändring på.

Projektet WiCiD (Water in City Design, Solutions for wicked planning problems) tar fasta på vattnet som en resurs snarare än ett problem. Det tvååriga projektet som nu fått stöd av Vinnova är ett samarbete mellan DHI Sverige AB, FOJAB, Zenta AB, Chalmers, Göteborgs stad, VA Syd, Lunds kommun, Göteborgsregionens Kommunalförbund och Tyresö kommun.

FOJABs del i projektet handlar om att tillsammans med Chalmers undersöka hur vatten och grönska kan öka städers motståndskraft mot klimatförändringar och hur design av gröna och blå miljöer kan stärka sociala värden.

– Grönska fungerar som kolsänkor, förbättrar luftkvaliteten, reducerar buller och sänker temperaturen i städer. Nu ska vi också undersöka hur vatten och grönska i stadsmiljöer kan bidra till exempelvis jämlikhet, verka identitetsskapande eller påverka känslan av tillhörighet, säger Magdalena Hedman, arkitekt och projektledare för WiCiD på FOJAB.

WiCiD ska resultera i ett digitalt verktyg som underlättar för stadsplanerare i kommuner att ta vara på vattnets alla kvaliteter. Ett syfte är också att bygga ut den sociala konsekvensanalysen (SKA) med ökade kunskaper kring blå och gröna miljöer.

– På så sätt kan klimatanpassningen av våra städer gå från att vara en dyr utmaning till att istället vara en del av utvecklingen av en mer hälsosam, samutnyttjad stad, säger Magdalena Hedman på FOJAB.

Vinnovas motivering lyder:
”Projektet bedöms kunna bidra till att anpassa den byggda miljön samt stärka resiliensen i våra samhällen inför de negativa konsekvenser som ett förändrat klimat för med sig.”

Mitt i centrala Stockholm utvecklar FOJAB tillsammans med fastighetsägaren Castellum ett attraktivt kvarter där moderna kontor, historiska verkstadsmiljöer och handel möts kring sammanlänkade publika innergårdar. Inspirationen kommer från Paris och Berlin.

På fastigheten Öskaret 1 vid Torsgatan står idag Ferdinand Bobergs hus från 1906, ritat åt Gasverket och Stockholms vattenledningsverk. FOJAB fick i uppdrag att renovera den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden och utveckla det till ett modernt kontorshus. Men också att ta fram förslag på hur den resterande delen av fastigheten kan bidra till stadsutvecklingen i Stockholms stad.

Tre nya byggnader
I förslaget som nu varit på samråd tillförs tre nya byggnader med en tillkommande yta på cirka 10 000 m2 ljus BTA. Husen får sex våningar plus en indragen takvåning – en skala som passar väl in i omgivningarna. De övre våningarna avses för kontor, medan bottenvåningarna får en högre takhöjd och publikt innehåll. Kvarterets nav blir innergårdarna som kopplas samman genom portiker och passager. Inspirationen är hämtad från Berlin och Paris.

– Något liknande finns inte i Stockholm idag, säger Per Wilhelmsson, projektutvecklare på Castellum. Utformningen är ambitiös och vi kommer att arbeta aktivt med att få in rätt innehåll när det gäller restauranger och butiker, så att kvarteret blir ett besöksmål i sig.

Den nya kvartersstrukturen stärker kopplingarna både till Hälsobrunnsgatan och Torsgatan med fler öppningar in i och mellan husen. Det kommer att ge nya rörelsemönster, ett helt annat folkliv, och knyta stadsdelarna Norrmalm och Vasastan närmre varandra. Hälsobrunnsgatan breddas med en ny trottoar och får en mer stadsmässig karaktär.

Avstamp i historien
Gestaltningsmässigt inspireras de nya byggnaderna av platsens historia i exempelvis material, fasadrytm, våningshöjd och fönsterformer. Samtidigt speglar de sin tid med annorlunda proportioner och tekniker. Relieferna på Ferdinand Boberg-huset återkommer men med ett modernt uttryck.

– Det är ovanligt att det finns så mycket yta att arbeta med i centrala Stockholm och ambitionsnivån från Castellum är hög. Husen, innergårdarna och gatumiljön kommer att ge nytt liv åt en idag ganska förbisedd plats, säger Sergio Barba, arkitekt på FOJAB.

I inloppet till hamnen kommer Malmös nya landmärke Docks att resa sig. Ett bostadskvarter ritat av FOJAB åt JM med två slanka byggnadskroppar som från vissa vinklar tycks smälta samman. Nu är bygglovet klubbat.

Med sina karaktäristiskt avsmalnande torn om 26 respektive 18 våningar kommer Docks att sätta sin prägel på Malmös skyline. Västra hamnen och Dockan har utvecklats från industri- och varvsområde till en stadsdel med bostäder, kontor och handel, och det nya landmärket är en viktig pusselbit i omvandlingen.

De båda tornen vinklar sig för att möta olika stadsrum och markerar samtidigt Dockplatsen nedanför. Tornen landar i en bas om fyra våningar med publika utrymmen för service, butiker och restauranger i markplan.

– Den öppna bottenvåningen ger förutsättningar för möten – en korspollinering av boende och stadsliv, säger Joachim Lundquist, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Det blir totalt 157 bostäder i huset och på basens tak anläggs en trädgård för de boende i form av terrasser med ett grönskande strandlandskap. Huskropparna kläs med balkonger som får en vädertålig och robust fasad av varmgalvaniserat stål. Skarvarna spelar med balkongkanternas rytm och på de norra fasaderna veckas stålet likt saltkristaller. Uttrycket är skarpt, nyanserat och förankrat i platsens historia.

– Höghus är en del av hur vi upplever staden. Med hjälp av avlägsna fasader uppfattar vi rymd och atmosfär, och på natten tillkommer ljuspunkter i stadsbilden. Fasaden på Docks kommer att fånga ljus och skugga på ett ständigt skiftande sätt, dag som natt, säger Joachim Lundquist.

Yttre och inre skiljer sig markant åt i Docks. Innanför den kyligare fasaden möts boende och besökare av varma ljussättningar och trä. Även här går associationen till sjöfart och de många fartyg som en gång byggdes på Kockumsvarvet, vars metallskrov dolde ombonade träkajutor.

Gamla fiskenät, kasserade glasskivor eller spillet från utstansad plåt – kan det bli fasaden på ett nybyggt hus? Det utforskar FOJAB åt Parkering Malmö, i arbetet med ett nytt mobilitetshus i stadsdelen Hyllie.

Parkering Malmö ska bygga ett parkeringshus i Hyllie med fasad i återbrukat material. FOJAB har fått uppdraget att rita byggnaden och därmed hitta produkter som kan återbrukas som byggmaterial till den cirka 2 400 kvm stora fasadytan. Flera rivningsprojekt har undersökts liksom möjligheten att använda olika metallfraktioner i samarbete med Stena Recycling.

En förhoppning är att kunna använda glasskivorna som nu tas ner från Orkanen, en av Malmös universitetsbyggnader. Lunds tekniska högskola har engagerats för att genomföra tester och utreda om glaset går att använda. Glaset kompletteras med stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt. Av stålskeletten kan det bli vackra mönster.

– Vi har scoutat runt i Skåne för att hitta tänkbara material och samarbetspartners. Svårigheten är att inte veta säkert vilka material som finns att tillgå. Eller exakt hur hålbilden i en plåt ser ut. Det utmanar hela designprocessen, säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB.

– Det är ett nytt sätt att arbeta, att helt och hållet utgå från det som redan finns och hitta tänkbara användningsområden. Det ställer nya krav inte bara på oss som arkitekter, utan på hela samhället att bättre tillgängliggöra olika material för återbruk. Det behövs också modiga beställare som Parkering Malmö, som vågar utforska nya metoder att utveckla det cirkulära byggandet, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

– Istället för att se byggnader som förvaring av innehåll, kan man se på dem som en bank av material. Man har ett stort värde i byggnaden om man använder det försiktigt och kan återanvända det igen, säger Annika Fernlund, fastighetsutvecklare på Parkering Malmö.

Byggprocessen kommer att följas och delfinansieras av det Vinnova-finansierade forskningsprojektet ”Centrum för cirkulärt byggande”, även kallat ”CCBuild”. Syftet är att se hur användningen av återbrukade byggprodukter påverkar designprocessen.

Parkeringshuset beräknas vara klart för invigning första kvartalet 2024.

Rebecca Saaby Mehlum blir kontorschef för FOJAB i Helsingborg. Inrättandet av den nya chefstjänsten är ett led i FOJABs satsning på Helsingborgsmarknaden.

FOJAB är ett av Sveriges ledande arkitektkontor med närmare 150 anställda. Huvudkontoret ligger i Malmö och kontor finns även i Stockholm och Helsingborg. FOJAB tar en allt större plats på Helsingborgsmarknaden med omnejd, en utveckling som nu matchas med en förstärkning av chefsorganisationen.

Rebecca Saaby Mehlum, som varit på FOJAB i Helsingborg sedan kontoret öppnade 2014, lämnar tjänsten som ateljéchef och blir kontorschef med ett tydligare mandat att driva verksamheten.

– Det är en spännande region att verka i! Vi ser en stor tillväxt både i Helsingborg och i kommunerna omkring. Genom att stärka ledningen kan vi bättre positionera och profilera oss, och vi får en tydlighet gentemot våra kunder, säger Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef FOJAB Helsingborg.

– Det är en signal till Helsingborgsmarknaden att den är viktig för oss. Rebecca Saaby Mehlum och kollegorna på Helsingborgskontoret har stor kunskap och kännedom om Helsingborgsregionen – in i Halland och Småland – som vi vet uppskattas av våra kunder. Nu ger vi vårt Helsingborgskontor förutsättningar att bli ännu mer offensivt, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

För mer information kontakta gärna

Daniel Nord, vd
daniel.nord@fojab.se +46 706 87 88 82

Rebecca Saaby Mehlum, kontorschef Helsingborg
rebecca.saaby@fojab.se +46 706 81 58 30

Jernhusen har utsett tjugo aktörer med hållbarhetskompetens som ska bistå i företagets klimatarbete. FOJAB är en av dem som nu tecknar ramavtal med det statliga fastighetsbolaget.

Jernhusen ska halvera användningen av köpt energi på sina fastigheter från 2008 till 2030, och bli helt klimatneutrala 2045. För att nå sina mål behöver fastighetsbeståndet kontinuerligt utvecklas. Det kan handla om utredningar i tidiga skeden, detaljplanearbete, ombyggnation samt till- och nybyggnation.

FOJAB är ett av tjugo aktörer som har utsetts att stötta och utveckla Jernhusen i detta arbete.

FOJAB har lång erfarenhet av att utveckla stationsmiljöer och ett gediget hållbarhetskunnande. Med sina drygt 140 medarbetare och kontor i Malmö, Helsingborg och Stockholm kan FOJAB erbjuda en bred palett av olika kompetenser – en fördel i komplexa projekt och multidisciplinära samarbeten.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Jernhusen och att kunna bistå med vår kompetens. På FOJAB arbetar vi gärna nära våra beställare, för vi vet att förtroende och förståelse för varandra är avgörande om man vill nå långt i klimatarbetet. Vi går in i samarbetet med förhoppningen om spännande projekt där vi tillsammans kan ta hållbarhetsarbetet till en ny nivå, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Hur den nya stationsbyggnaden Mittuppgången på Göteborg Central ska se ut avgörs i en prestigefylld arkitekttävling. FOJAB har i team med Cobe, WSP och Crowd Dynamics utsetts att deltaga i ett parallellt uppdrag.

Den nya Mittuppgången blir stationsområdets port mot norr, med ett strategiskt läge vid foten av Nya Hisingsbron. Stationsbyggnaden blir huvudentré till Västlänken och en länk mellan regiontåg, centralstationen och stadens kollektivtrafik. Byggnaden ska även inrymma publika lokaler och kontor.

Jernhusen och Göteborgs stad anordnar parallella uppdrag för utformningen. 28 team deltog i prekvalificeringen och fyra team har nu utsetts att deltaga i den fortsatta tävlingen. Bidragen ska redovisas i december och det vinnande förslaget presenteras i januari.

Teamet där FOJAB ingår leds av Köpenhamnsbaserade arkitektkontoret Cobe och i teamet deltar även konsultföretagen WSP och Crowd Dynamics. De andra arkitektkontoren som kvalificerat sig är Dorte Mandrup A/S, Erséus Arkitekter och Reiulf Ramstad Arkitekter AS.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att bli prekvalificerad för den här typen av nyckelprojekt med stor betydelse för Göteborgs utveckling, och en bra möjlighet för oss som kontor att etablera oss på Göteborgsmarknaden. Vi på FOJAB har goda erfarenheter av att jobba med Göteborgs stad, då vi tog fram stadsutvecklingsprogrammet för just stationsområdet. Gestaltningen av Mittuppgången, som en av de viktigaste noderna, blir en naturlig fortsättning på det arbetet, säger Daniel Nord, vd för FOJAB.

FOJAB har utsetts att gestalta den nya stadsdelen på Jägersro i Malmö. På platsen för travområdet ska Öresundsregionens mest hållbara stadsdel ta form.  

SMT Malmö Exploatering AB och Malmö stad anordnade i våras ett parallellt uppdrag för att få fram förslag på övergripande struktur för den framtida stadsdelen, med plats för cirka 5000 bostäder. FOJAB med samarbetspartnerna IVL Svenska Miljöinstitutet, Ramboll och Calluna valdes ut att deltaga som ett av tre arkitektkontor.

– Uppgiften var mycket komplex och den ställde krav på både bred kompetens och lång erfarenhet. Av de tre kontoren som deltog i de parallella uppdragen, har vi nu valt FOJABs förslag som grund för fortsatt planering, säger Ulrika Lindmark, vd SMT Malmö Exploatering AB.

Stadsbyggnadsidén fokuserar på tre stråk som knyter samman stadsdelen med omkringliggande områden, och som möts i en stor central park. Ett urbant stråk blir stadsdelens kommersiella tyngdpunkt med handel, service, bazaarer och loppisar. Urbana byar med myllrande gränder och grönska möjliggör för möten och lokal gemenskap.

– Vi uppskattar särskilt att FOJABs förslag är så väl förankrat på platsen och i Malmö. Vi tycker också att de lyckats mycket väl med att skapa en hållbar stadsdel med plats för mycket trygghet och gemenskap. De har verkligen i boendemiljöer, gröna oaser och platser för samvaro lyckats gestalta vår vision om att Jägersro ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, säger Ulrika Lindmark.

– Det är med stolthet och glädje som vi tar oss an nästa steg i Jägersros utveckling. Strukturplanen innebär att flera nya värden, stråk och funktioner tillförs östra Malmö, som så väl behövs och som kommer att innebära en stor förändring för staden, säger ansvariga arkitekten Magdalena Hedman på FOJAB.

Strukturplanen kommer att bearbetas under hösten och presenteras för kommunen i december, varpå planprogramarbetet inleds. Preliminär första inflyttning i det nya området är 2028.

Nu påbörjas projekteringen av den nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB ritar ny-, om- och tillbyggnaden som ska bidra till en bättre och mer sammanhållen cancervård och mer tillgänglig strålbehandling. Även utemiljön gestaltas av FOJAB.

Region Kalmar har sagt ja till en ny-, om- och tillbyggnad för onkologi och strålbehandling som omfattar totalt 6300 kvm. Investeringen uppgår till cirka 423 miljoner kronor. Den nya femvåningsbyggnaden innehåller två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. FOJAB har gjort systemhandlingarna och påbörjar nu projekteringen.

Tekniktung verksamhet
Den tekniktunga verksamheten ställer speciella krav på lokalerna. Strålkanoner kräver metertjocka väggar och PET-CT-rummet där radioaktiva ämnen hanteras måste separeras från övriga rum.

– Viktigast är att logistiken fungerar, både horisontellt och vertikalt. Rummen med all sin utrustning ska vara väldisponerade – inte bara enskilt utan också i förhållande till varandra, säger Anna Hjort, projektansvarig arkitekt på FOJAB med lång erfarenhet av att arbeta med vårdbyggnader.

Välkomnade rum
Förutom att vara patientsäker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Rikligt med dagsljus och generösa utblickar ska skapa lugn och ge möjlighet att följa dygnets rytm och årstidernas växlingar. Även kulörer och material väljs med stor omsorg.

– Det ska både vara en bra upplevelse för patienten och en bra miljö för personalen. Funktionellt och vackert, säger Anna Hjort.

Mustig grönska
I FOJABs team arbetar även landskapsarkitekter med området kring onkologibyggnaderna. Malin Ingemarsdotter berättar om gestaltningsidéerna:

– Vi har arbetat med John Bauer som inspiration, lite mystiskt och mustigt med intensiv skogsliknande grönska och porlande vatten. De tre innergårdarna ska upplevas framför allt inifrån och kvälls- och nattetid kan man få fina effekter genom belysning på väggar och i träd.

Den nya onkologikliniken ska vara färdigprojekterad våren 2022 och stå färdig 2026.

FOJAB tar allt större plats på Stockholmsmarknaden. För att bättre kunna möta efterfrågan och växa ytterligare inrättas en ny strategisk tjänst i kontorsledningen. Jens Larsson lämnar posten som kontorschef för att bli marknadsområdeschef. Samtidigt inleds rekryteringen av en ny kontorschef.

Med sina drygt 100 medarbetare i Malmö och knappt 20 i Helsingborg är FOJAB ett av Skånes största arkitektkontor. Sedan Stockholmskontoret bildades 2013 har det stadigt vuxit.

FOJAB i Stockholm sysselsätter idag cirka 25 medarbetare och den breda kompetensen tillåter uppdrag i alla skalor, från stadsutveckling till inredning, från tidiga skeden till bygghandling. FOJAB är idag delaktigt i flera av huvudstadsregionens stora utvecklingsprojekt, såsom Årstafältet, Barkarbystaden och Norra Djurgårdsstaden.

För att möta den ökade efterfrågan anställs under hösten flera nya arkitekter och för att kunna utveckla kontoret ytterligare utökas även kontorsledningen. Nuvarande kontorschef Jens Larsson får ett nyinrättat uppdrag som marknadsområdeschef i Stockholm. Hans uppgift blir att leda och utveckla marknadsarbetet på Stockholmskontoret, utveckla nya affärsmöjligheter och arbeta långsiktigt med att identifiera nya projekt och kunder.

– Jens känner Stockholmsmarknaden väl och har en utomordentlig förmåga att se möjligheter och hitta utvecklingsområden. Med den nya ledningsstrukturen kan vi kraftsamla både internt och externt för att höja ribban ytterligare och bli ännu synligare på en oerhört intressant marknad, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

– Det har varit en spännande resa att under sex år som kontorschef fått möjligheten att, tillsammans med alla duktiga medarbetare, driva Stockholmskontorets utveckling till där vi är idag, säger Jens Larsson. Nu är det dags att växla upp och ta kontoret till nästa nivå. En utökning av kontorsledningen kan ge precis det momentum vi behöver för att kunna ta nästa steg. I min nya roll ser jag fram emot att kunna fokusera ännu mer på tillväxt och projektskapande samt att tillsammans med våra kunder utveckla fantastisk arkitektur.

Rekryteringen av en ny kontorschef har inletts. Processen leds av FOJABs operativa chef Karin Fagerberg, som även går in som tf kontorschef i Stockholm till dess att den nya kontorschefen är på plats.

För mer info kontakta gärna
Jens Larsson, marknadsområdeschef Stockholm
jens.larsson@fojab.se,  +46 761 – 65 61 63

För frågor om tjänsten som kontorschef i Stockholm
Karin Fagerberg, operativ chef och tf kontorschef
karin.fagerberg@fojab.se, +46 705 27 46 15

Hur bevarar man en gammal institutionsmiljö samtidigt som man gör den relevant för dagens behov? I S:t Larsparken i Lund har FOJAB hjälpt fastighetsägaren Hemsö att hitta utvecklingsmöjligheter. I höst sätts spaden i marken för en ny idrottshall.

– Det finns mycket som är värt att bevara i parken, men samtidigt vill vi utveckla den så att det inte känns som ett museum, förklarar arkitekt Elise Lindahl. Vi har arbetat mycket med mellanrummen mellan byggnaderna, så att vi tillför kvaliteter utan att inkräkta på den på många sätt unika miljön.

– FOJAB har bidragit jättemycket i visions- och strategiarbetet och gett oss en bra grund att stå på. Att vi har kunnat jobba långsiktigt under tio års tid gör att det blir bra, säger Robert Cardell, projektutvecklare på Hemsö.

Mer liv och rörelse

Mentalsjukhusområdet anlades på 1870-talet och växte med nya byggnader nästan varje årtionde. Var och en är de avtryck av sin tid, men gestaltningsmässigt sammanbundna av det karaktäristiska röda teglet. Sedan sjukhuset avvecklades i samband med psykiatrireformen på 1990-talet har byggnaderna successivt fått nytt innehåll. Idag huserar många friskolor här, från förskola till gymnasium.

– I strategiarbetet identifierade vi vad S:t Lars är och ska vara, och vilka hål vi måste fylla. Ett sådant var att det behövs liv och rörelse i parken även kvällstid, berättar Robert Cardell.

Det resulterade i två detaljplaner, som FOJAB bistått Hemsö med att ta fram, som utvecklar dagens – och morgondagens – verksamheter.

Bostäder och publika verksamheter

Den ena detaljplanen möjliggör för cirka 8900 kvadratmeter bostäder samt cirka 2600 kvadratmeter lokaler för verksamhet, kontor och/eller utbildning. Platsen intill Höje å har varit något av en baksida, men utvecklas i planen till en attraktiv boende- och arbetsmiljö i hjärtat av parken.

Den andra detaljplanen rymmer en idrottsanläggning, Växthuset, som börjar byggas i höst. Den kommer att fyllas av skolelever dagtid, men blir med sitt stora gym och två padelbanor även ett dragplåster kvällstid för närområdets invånare.

Idrottshallen kommer att fungera som som en entrébyggnad till parken, upplyst som en lykta. Den blir också en hämta-och-lämna-plats för skolbarn som körs med bil till och från de många skolorna i området – en logistisk utmaning idag. Gestaltningsmässigt anknyter byggnaden till omgivningen med sitt röda tegel, men får sitt eget kontemporära uttryck.

– Den blinkar till parkens övriga byggnader, men tar steget vidare, säger Elise Lindahl.

Växthusets idrottsanläggning beräknas stå klar vid årsskiftet 2022/23.

– Vi skapar något unikt i Malmö, som kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan även i Europa.
Det säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, i ett samtal om samarbete som arbetsmetod för att lösa klimatutmaningar i byggbranschen.

­ – Säger du samverkan går jag härifrån.

Anders Eriksson Modin inleder vårt samtal med att berätta ett minne från Almedalen, ett år då detta ord florerade ymnigt i seminarierna, föredragen och paneldebatterna. Till slut fick en av åhörarna nog.

– Och visst, samverkan ses ofta som lösningen på allt. Men när det gäller ett så stort problem som klimatpåverkan i byggskedet, som omfattar en hel bransch – då behöver också hela branschen vara med och lösa det, säger han.

Blandningen en styrka

Lokal Färdplan Malmö 2030, LFM30, är ett initiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med över 160 anslutna aktörer. Målet är klimatneutralitet till år 2030. Till 2035 är målet satt ännu högre: då ska Malmös byggsektor vara klimatpositiv.

Anders Eriksson Modin driver en av de sju arbetsgrupperna, klimatneutrala byggmaterial, tillsammans med Pauline Strandberg de Bruijn, materialforskare på LTH. I gruppen finns också byggherrar, entreprenörer, konstruktörer, miljökonsulter, producenter och leverantörer.

– Blandningen är en av styrkorna. Det är ovanligt att hela värdekedjan sitter vid samma bord på det här sättet. Ju fler perspektiv desto bättre och desto mer oväntade svar får man. Och inte minst ger det upphov till spännande samarbeten, säger Anders.

Kunskapsspridning ett huvudsyfte

Alla är ju experter på sin del. Men tillsammans hittar man nya sätt att arbeta med olika kombinationer av material för att få ut mesta möjliga klimatnytta för pengarna.

– Ta en beställare som vill bygga ett miljöhus. Vi kan undersöka om exempelvis trä samarbetar med hampaisolering för att åstadkomma en minskad klimatpåverkan. Kanske söker vi innovationsstöd för att testa och prototypa i liten skala, räkna på och verifiera klimatnyttan. Utan LFM30 är sannolikheten stor att byggherren hade gjort som den brukar.

Det huvudsakliga arbetet i gruppen handlar om att sprida kunskap om EPD-data, miljövarudeklaration, och hur man gör smarta materialval. Ny kunskap sprids genom seminarier, rundabordssamtal eller genom PM som skickas ut till de anslutna medlemsföretagen. Somligt är öppet även för utomstående att ta del av.

Klimatbudget

Hållbarhetsarbetet inom byggsektorn har länge haft fokus på minskat klimatutsläpp i driftskedet. Där har man kommit ganska långt. Men i byggskedet har klimatutsläppen tvärtom ökat. Förklaringen ligger bland annat i en globaliserad industri och handel.

– Vi använder stål som utvinns i Sverige, valsas i Tyskland och bockas i Kina, säger Anders och fortsätter:

– Jag skulle vilja att alla projekt hade en klimatbudget på samma sätt som man idag sätter upp en ekonomisk budget. Hur får man ut så mycket klimatnytta som möjligt? Precis som man resonerar med affärsnyttan.

Högt tempo i gruppen

Intresset för klimatberäkningar ökar i byggbranschen och många är nyfikna på det som sker i Malmö. LFM30 har tagit fram en metod för att räkna på en byggnads klimatbelastning. Alla medlemmar har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ett starkt engagemang och driv hos alla.

– Vi vet var vi är och vart vi ska och det är högt tempo på vägen. I Malmö kommer det att genomföras fyrtio klimatpositiva projekt inom ett par år bara. Det kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan i hela Europa. Och det är tack vare LFM30. En viktig nyckel till framgång har varit att få alla aktörer i värdekedjan att prata med varandra.