Skofritt i skolan kan förbättra barns inlärning

– Det kanske låter banalt att prata om golv och möjligheten att sitta på golvet när det gäller utveckling av skolbyggnader. Men valet att bygga en skofri skola påverkar en rad andra beslut under byggprocessen – som i slutändan kan leda till förbättrade inlärningsmöjligheter för eleverna.

Det säger Cage Copher, arkitekt för kunskapsmiljöer på FOJAB. Han vill gärna ge skofria skolor – och konsekvenserna av att bygga skofritt – mer uppmärksamhet.

Erfarenhet av skolhusutveckling från start till mål har fått Cage att förstå hur viktiga besluten är i början av processen, och vilka beslut som har en exponentiell effekt på slutmålet. Beslutet att vara en skofri skola är ett av dem.

Naturligtvis blir ljudnivån lägre om man lämnar skorna i entrén, men det ger även fler positiva effekter som påverkar användningen av klassrummen.

– Vi vet, och det är bekräftat med forskning, att vi jobbar bättre, pluggar bättre, lär oss mer när rummet är bekvämt. Ljud-, ljus-, luftkvalitet och temperatur påverkar inte bara vuxna på kontor utan också inlärningsförmågan hos barn i skolan, säger Cage och fortsätter:

– Efter många års erfarenhet av att rita passivhus vet jag hur viktig temperaturen är. Det handlar inte bara om luften i rummen – temperaturen på ytorna kan faktiskt vara viktigare. En köldbrygga till en balk kan skapa ett kallt golv. En underisolerad fönsterkarm kan göra en vägg kylig. Köldbryggor påverkar hur vi använder utrymmen eftersom de påverkar hur bekväma utrymmena är. Ett klassrum kan bli mindre användbart på grund av kalla ytor.

I en skofri lärmiljö måste golvet ha en behaglig temperatur. Det innebär att köldbryggor behöver byggas bort, golvet och grunden isoleras. Ett beslut att bygga skofria miljöer kan alltså ge genomtänkta detaljer som skapar ett jämnare inomhusklimat.

– Valet att använda golvet att sitta på skapar en dominoeffekt som ger ett bättre hus. Jag menar naturligtvis inte att skolan måste vara skofri för att man ska förebygga köldbryggor. Men det gör det mer troligt att det blir så, säger Cage.

En skofri miljö kan också enklare hållas ren. Slitaget blir mindre. Rummen går att inreda med material av högre kvalitet, med tyg, mattor och trä. Det kan bli finare, helt enkelt. Med textilmattor kan eleverna sitta på golvet, vilket öppnar upp för helt nya ställen att plugga på. Rummen får fler möjligheter, fler trygga platser som ger eleverna både mer flexibilitet och en känsla av kontroll och ägarskap – väsentliga faktorer för barns inlärningskapacitet.

– Som arkitekt för kunskapsmiljöer är det viktigt för mig att förstå pedagogiken som bedrivs i byggnaderna. Det är inte min roll att tycka till om pedagogiken, men jag vill förstå den så att den kan få stöd av arkitekturen och inredningen.

Bör skolor vara skofria?

– Det kan jag inte svara på. Jag ritar båda sorter. Men jag vet att om golvet är hårt, smutsigt och kallt kommer vi inte sitta där. Och då går vi miste om vi den bästa platsen att sitta på.