Fem snabba frågor till arkitekt Robert Lavelid, ny kontorschef på FOJAB Stockholm.

Hur vill du beskriva dig själv?
Jag är en passionerad yrkesman – en arkitekt som brinner för mitt yrke. I den rollen gillar jag framför allt att driva processer mot mål. Sedan är jag som person nyfiken och beredd på förändringar – hoppas jag…

Finns det någon byggnad som får ditt hjärta att slå snabbare?
De hus jag själv har ritat har en särskild plats förstås. Just nu är det de senast genomförda, som heter Khimki och är två stora kontorshus i Moskva.

En byggnad som jag fick besöka som ung student är Frank Lloyd Wrights berömda arkitektskola Taliesin West. Den ligger i den lilla byn Scottsdale utanför Phoenix i Arizona. Skolan och hans vinterbostad relaterar på ett helt speciellt sätt till öknen runt omkring och gjorde stort intryck på mig.

Le Corbusiers bostadhus i Marseille, Unité d´Habitation, tycker jag också är väldigt intressant.

Vilka är dina inspirationskällor?
En person jag följt hela livet är Ulf Lundell – han är ett halvår äldre än jag. Framför allt som författare men även som musiker har han påverkat mig mycket.

Inom arkitekturen finns det en hel rad arkitekter som inspirerar mig. Le Corbusier förstås. Som ren formgivare framför allt, inte som social byggare. Den peruanske arkitekten Henri Ciriani, verksam i Paris, är en annan inspirationskälla.

Sedan har jag hela mitt liv varit Danmarksvän. Jag har bott i Danmark, och danska arkitekter och arkitektur har generellt präglat mig mycket. Ett exempel ur den äldre skolan är Arne Jacobsen.

En dansk modern arkitekt som jag tycker är intressant är Bjarke Ingels. Han har lyckats lyfta ut arkitekturen ur garderoben och gjort den tillgänglig för en bredare krets. Han har ett bra sätt presentera och förklara projekten. Därmed inte sagt att jag tycker att allt han ritar är bra.

Det danska arkitektkontoret Vandkunsten har också varit en stor inspirationskälla för mig. Genom ett socialt engagemang har man med små ekonomiska medel gjort stor arkitektur.

Kopplingen FOJAB Stockholm – Malmö, vad kan den bära med sig?
I samtal jag haft på sista tiden kommer det fram en nyfikenhet på FOJAB som en ny, professionell aktör på Stockholmsmarknaden. Man känner kanske företaget till namnet men vet inte så mycket mer. Stockholm är en annorlunda marknad med ett delvis annat synsätt. I Malmö finns mer av den danska synen på arkitektur, och det blir en intressant kulturmässig koppling som känns spännande att utforska.

Vad gör du just nu?
Jag sitter på Arlanda, i gaten till Moskvaflyget, på väg för att presentera ett kontorsprojekt. Det är en bearbetning av ett förslag på två kontorshus som ska ligga nära ett jättelikt köpcentrum – ett av Europas största – som håller på att uppföras centralt i Moskva. Projektet är egentligen på ett idéstadium, men i Ryssland betyder det att det plötsligt kan gå väldigt fort när beslut tas. Det är ett helt annat tempo i Moskva, ett starkt driv som vi inte är vana vid i Sverige. Men nu måste jag avsluta för att kliva ombord. Vi hörs!

På Sveavägen 44 – så centralt man kan komma. Bakom svaret finns ett unikt projekt. Det är landskapsarkitekt Johan Paju på FOJAB Stockholm som står för både projektet och förklaringen.

På Sveavägen 44 ligger ett helt kvarter som ursprungligen var Skandias gamla huvudkontor, byggt på tidigt 40-tal. Fasaden är skyddad och ser likadan ut nu som då. Kvarterets inre, som tidigare varit ett sammelsurium av många olika byggnader, är nu igenbyggt så när som på två mindre atriumgårdar. Totalt är det 65.000 kvm om- och tillbyggnad av kontor, butiker, hotell och bostäder. Taket har i princip blivit en enda stor, sammanhängande och plan yta med mindre hål.

Blåsigt och utsatt
Hela kvarteret ska Breeam-certifieras och projektbudgeten var baserad på en lösning med ett sedumtak. När Johan Paju fick uppdraget blev idén att matcha den budget som var satt, men ändå skapa mervärden.

– Sedum är ganska tråkigt, och det är inte beträdbart. Jag tänkte: Vi gör tvärtom –  vi frösår i ett substrat, en grund jordmån, och gör ett äkta landskap som inte är en färdig produkt. Uppe på ett tak ser det ut som på ett fjäll, i princip. Det är blåsigt och utsatt, och det är nästan inga växter som överlever. Därför valde vi växter och växttyper från just sådana situationer –  fjällvegetation och ytterskärgårdsvegetation. Det här blir den första vilda parken i Stockholm. Och den kommer att vara helt orörd. Vi kommer att slåttra den en gång per år bara.

Som en stor skärgårdsbrygga
Man anlägger tre otuktade naturtyper; blomstrande torräng, krattskog – som är marvuxen buskskog, vanlig i ytterskärgården – och klapperstensfält med nästan bara sten och mossor. Det är grunden. Svävande över detta byggs ett trädäck som en promenad med sittplatser, cirka 500 kvm stort. Det kommer att vara upphöjt från marken cirka 35 cm, så att man kan sitta bekvämt på kanten.

– Det blir som en stor skärgårdsbrygga som du går på, med en balustrad som tar ner vindhastigheten och som skapar utblickar, beskriver Johan. Balustraden är formad efter taklandskapet. Man går på däcket och bara på vissa ställen kan man komma ut i naturen. Det finns inte någon effektbelysning alls, bara spilljus från staden runtomkring. Där kan du stå, ovanför stadens taknockar i 3000 kvm riktig natur. Centralt i Stockholm.

Natur på Manhattan
Johan berättar att det finns några projekt som påminner lite om detta i New York City. Ett av dem, Time Landscape av Alan Sonfist, är ett stycke land på Manhattan som planterats med ett för platsen ursprungligt växtmaterial. Eftersom betingelserna är de samma, växer nu sakta fram en skog som berättar om hur naturen på Manhattan såg ut på 1600-talet.

Takträdgården kommer att stå färdig våren 2014. I första hand blir den tillgänglig för kontorshyresgästerna på dagtid. Man hoppas att så småningom vid vissa tider kunna öppna för allmänheten.

Leksakstillverkaren BRIO:s nya kontor i Malmö, med arkitektur och inredning signerad FOJAB arkitekter, är med i kampen om titeln ”Sveriges snyggaste kontor” i en pågående tävling anordnad av Lokalnytt. Arkitekt Anna Belfrage berättar om projektet.

– Det är råvinden på Malmö Central som förvandlats till BRIO:s nya huvudkontor. Fastighetsägaren Jernhusen hade förberett anpassningen genom att bland annat återställa trapphus, lägga om tak, förstärka bjälklag och förbereda installationer.

– Vi utgick från vindens speciella karaktär med tegelvalv och mäktiga träkonstruktioner och arbetade med specialritad inredning. Alla vinklar och vrår utnyttjades för att få plats. Det har lett till både oväntade och spännande lösningar, tycker jag. Det fanns så klart också en hel del installationer att ta hänsyn till. En del är dolda men andra har integrerats fullt synligt i designen.

– Färgsättningen var också viktig. Vi lade en svartvit, strikt bas och adderade sedan färgrika displayplatser för BRIO:s klassiska leksaker. Lekfulla folieringar togs fram tillsammans med BRIO:s eget projektteam och Ideas AB. Det har blivit ett kontor som på ett kul sätt förmedlar varumärkets identitet till besökare och anställda, tycker Anna Belfrage.

Så här säger BRIO själva om sin nya miljö i tävlingsmotiveringen:
”BRIOs starka identitet har med omsorg införlivats i lokaler och detaljer. Omöjliga vinklar har på ett lekfullt sätt fått nya funktioner – det finns numera showrooms i varje rum och alla går att leka med på riktigt! Hos oss startar resan redan utanför dörren och fortsätter med att bjuda in besökare att hänga av sig ytterkläderna i vår uppförstorade produkt; tunnelbanesetet. Här finns rum för att skapa framtidens nya lek.”

Bilder från Brios huvudkontor finns här

Fredagen den 25 oktober är det dags. Då öppnar Galleria Boulevard i Kristianstad den första etappen av tre. Det är FOJAB arkitekter genom Charlotte Kristensson som står bakom verket. När allt är klart, hösten 2014, kommer det att inrymma 70 butiker och matställen – ett rejält tillskott till centrala Kristianstads shoppingutbud. Som namnet antyder har gallerian ett centralt läge i innerstaden, med ena långsidan mot Östra Boulevarden och den andra mot kanalen.

2011 köpte Steen & Ström fastigheterna i ett kvarter som utgjorde en trist barriär mellan de östra och västra delarna av staden. Här fanns det obligatoriska Domushuset, ett resecentrum och parkeringar. Nu reser sig en byggnad om totalt 86 000 kvadratmeter som blir en välkomnande ny framsida mot öster. Den blir fond åt en park på kanalsidan med grönska och uteserveringar. På andra sidan byggs Östra Boulevarden om, minskas från 26 till 18 meters bredd och blir en mer utpräglad shoppinggata.

Butikerna i bottenvåningen har fönster ut mot boulevarden och samspelar med butikerna mitt emot. Fasaden ovanför har klätts med ett skirt skikt av perforerad plåt och dekorerats med glasprismor. Genom sin placering i ett mönster av varierande vinklar reflekterar prismorna solljuset och omgivningens färger ner till gatunivån.

– Den stora skalan har helt klart varit en utmaning att hantera. Genom hela processen har vi haft ett fokus på att skapa en modern och vacker byggnad som samtidigt är i dialog med renässansstaden runtomkring, säger Charlotte Kristensson.  Vi har ägnat stor omsorg åt detaljerna, och arbetat med en finstämd färgsättning, inte minst genom att låta de naturliga materialens karaktär få ta plats. Jag ser Galleria Boulevard som en stolt ny årsring i Kristianstads stadsbild.

Även i innerstadsmiljö behöver shoppingsugna parkera bilen. Eftersom stora delar av Kristianstad ligger under havsnivå var det inte möjligt att bygga ett underjordiskt parkeringsgarage.  Därför har parkeringen för de 1100 bilarna placerats i de övre våningarna av byggnaden.

I den första etappen som nu invigs finns plats för drygt 15 nya butiker.  När anläggningen är fullt utbyggs kommer besökaren att interiört uppleva ett dagsljusbelyst inomhustorg som sträcker sig över två våningar. En given plats för Kristianstadbornas möten och mingel.

FOJAB arkitekter och Tyréns AB erbjuder ett nytt, effektivt sätt att arbeta med rumsrelaterad information i projekteringen.

Medan du avnjuter en fräsch frukost presenterar vi RUDA, ett webbaserat verktyg för att ta fram rumsfunktionsprogram, rumsbeskrivningar eller inredningsförteckningar. Du får ta del av funktioner, möjligheter och också tillämpningar i ett aktuellt referensprojekt. Seminariet vänder sig till dig som är arkitekt, inredningsarkitekt, byggherre, projektledare och alla andra som arbetar med RFP och rumskort. Arbetar du i BIM-miljö finns direktkopplingar mot Revit®

Välkommen till Sveriges Arkitekter torsdagen den 7 november!

Frukost serveras från 8.00
Seminariet pågår 8.30-9.30

Adress: Storgatan 41, Stockholm

Anmälan sker senast 31 oktober till nina.pikulik@tyrens.se

Läs mer om RUDA bas (gratis) och RUDA pro på http://www.rudawebb.se

Mobilia, ett av Malmö äldsta köpcentra, har byggts om och blivit en ny och spännande stadsdel. Tunga tegelhus från förra sekelskiftet, en gång byggda för textilindustri, har vaskats fram under lager av korrugerad plåt och kontrasterar nu mot nya byggnader i stål, glas, tegel och trä. Det som för några år sedan var två enplansbyggnader omgivna av stora parkeringsplatser är nu en levande stadsdel med verksamheter av olika slag. Här finns affärer, restauranger, service, kultur och föreningslokaler, och mitt i allt två höghus med bostäder och utsikt över hela Öresund. Det är FOJAB + JAIS arkitekter i samarbete som har ansvarat för om- och tillbyggnaden av Mobilia, och omvandlingen från köpcentrum till ett stadskvarter. Den sista etappen i denna ombyggnad invigdes med stor fest 26 september.

Kvinnoarbetsplats
I de äldsta delarna av Mobilia har det funnits verksamhet i över 100 år. Ursprungligen användes området för textilindustrin och Manufakturaktiebolaget i Malmö. I de nya fabrikerna fanns stora vävsalar under de brutna sågtandstaken, där mer än 3000 människor, främst kvinnor, arbetade. 1968 gjordes byggnaderna om till Malmös första köpcenter Mobilia, som idag är Nordens efter NK bäst säljande köpcentrum.

Vid utformningen av det nya Mobilia har det varit viktigt att bevara spår från områdets historia. Collage har varit ett nyckelord under arbetet. Fasaderna har utformats som materialkompositioner som länkar samman nutid med historia. Här finns bland annat en variation av olika röda tegelförband med närmast textila kvalitéer i uttrycket. I samspelet mellan de nybyggda delarna och de bevarade byggnaderna får projektet sin unika identitet:

— Genom att blanda moderna material och uttryck med spår från områdets historia har vi lyckats skapa en alldeles speciell atmosfär, som verkligen skiljer Mobilia från övriga köpcentrum och stadsdelar i Malmö, säger Mats White, ansvarig arkitekt på JAIS arkitekter.

Grafisk betong
För att förmedla byggnadens historia har man använt fotografier på olika sätt. På parkeringshusets fasad har ett gammalt foto på bomullshantering vid Manufakturaktiebolaget rastrerats till perforerad plåt. Många av interiörerna får sin karaktär av de fotoförstoringar som täcker flera av väggarna. Det mest speciella inslaget är kanske de kvinnogestalter i grafisk betong, som ställs under de nya skärmtaken, som vore de karyatider.

— Vi tog tidigt kontakt med ett företag i Finland, Graphic Concrete, som genom att översätta fotografier till formsättningsmönster kunde överföra bilderna till betong. När jag funderade över lämpliga motiv, så kom jag att tänka på en av Malmös kvinnliga modeller, som är god vän till min familj. Korten var fulla av liv och med vackra kläder från 50- talet. Inga motiv kunde passa bättre i en gammal textilfabrik än dessa, säger Per-Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Ett beprövat koncept
JAIS Arkitekter kontrakterades 2007 av byggherren Atrium Ljungberg som ett resultat av ett parallellt arkitektuppdrag. Syftet med uppdraget var att visa på framtida expansionsmöjligheter för Mobilia, och att ge förslag till gestaltning. JAIS  vinnande planförslag går ut på att bygga vidare på den befintliga stenstaden och integrera köpcentrumet i stadsväven. Därigenom gör man området till en vital och tillgänglig del av staden.

— Nu när det hela invigts känns det som att den ursprungliga ambitionen fullföljts på ett bra sätt, säger Per Aage Nilsson och får medhåll av Mats White. Och när man tänker efter så har ju städer byggts på det här sättet alltid; människor har mötts på handelsplatser som efterhand permanentats och genererat behov av bostäder och service. Detta har tagit form i byggnader, gator och torg – nästan som på Mobilia.

Mobilia CDE
Byggnadsår: 1899
Om och tillbyggnadsår: 2010-2013
Om- och tillbyggnad: ca 65 000 kvm BTA.

Byggherre: Atrium Ljungberg genom Anders Murmark, marknadsområdeschef
Projektansvarig arkitekt: Per-Aage Nilsson, FOJAB arkitekter och Mats White, JAIS arkitekter
Övriga medverkande: JAIS Arkitekter: Mathias Persson, Ulrika Essner, Karl Johan Holmberg, Jonas Johansson. FOJAB Arkitekter: Andreas Jentsch, Alfred Årfelt, Nina Lindén, Kristina Fors, Anna Neuhauser, Lars-Aage Nilsson.

För mer information kontakta:
Viveca Rosencrantz
Arkitekt SAR/MSA, PR-ansvarig FOJAB arkitekter
viveca.rosencrantz@fojab.se
+46 (0)761-16 81 10

Karl Johan Holmberg
Arkitekt SAR/MSA, pressansvarig JAIS arkitekter
karljohan.holmberg@jais.se
+46 (0)42-14 92 33

FOJAB arkitekter är ett av landets största arkitektföretag. Vi är 100 kvalificerade medarbetare, organiserade för att möta våra kunders behov. Verksamheten omfattar utformning, planering och projektering av områden, byggnader, lokaler och inredning. Vår vision är att med passion för arkitektur skapa den hållbara staden där människor och verksamheter växer tillsammans.

JAIS Arkitekter är ett av Sveriges ledande arkitektkontor. Kontoret är beläget mitt i Helsingborg och sysselsätter för närvarande 15 personer, som arbetar med alla typer av projekt.

Den postgula utställningspaviljongen, signerad FOJAB, har invigts under festliga former.

Den ligger på det som än så länge är leråker men som kommer att bli ett nytt bostadsområde strax öster om Limhamns kalkbrott. Besök paviljongen och ta del av utställningen som visar det Elinegård som nu ska växa fram!

FOJAB arkitekter står tillsammans med våra arkitektkompisar som värd för Världens Bästa AfterWork.

Vi bjuder på en kväll med film och arkitektur på Media Evolution City i Malmö.

Kom och mingla med oss!

Anmälan och mer information på facebook.com/events/515444401868656/

Ett av Sveriges största arkitektföretag, Malmöbaserade FOJAB arkitekter, öppnar nu kontor i Stockholm. Det kommer att ledas av Robert Lavelid och Johan Paju.

– Med våra 100 medarbetare och många spännande projekt är vi stora på den regionala scenen i södra Sverige. Därför känns det som ett naturligt steg för oss med etablering även i Stockholm, som är en dynamisk marknad, säger Cecilia Pering, VD för FOJAB arkitekter. Vi vill samarbeta med duktiga individer som stärker vårt gemensamma varumärke. Därför känns det extra roligt att få bygga verksamheten med Robert Lavelid och Johan Paju, som båda har en hög arkitektonisk profil och en kultur som stämmer med vår egen.

Robert Lavelid kommer närmast från Tengbom, där han varit ansvarig för affärsområde arkitektur. Johan Paju har drivit Paju Arkitektur och Landskap och är en av Sveriges mest välrenommerade landskapsarkitekter.

Solen strålar in genom fönstret intill när Helena Bülow-Hübe, teknologie doktor och Miljö- och energichef på FOJAB arkitekter, engagerat talar om sitt expertområde – dagsljus, solvärme och glas i fasad. Hon berättar om stora möjligheter till utveckling och förbättring, både ekonomiskt, tekniskt och estetiskt. Men enligt Helena krävs en förändrad attityd för att nå dit.

– Vi behöver ha ett mer aktivt förhållningssätt till de här frågorna. Det är vanligt att man skriver ett generellt krav på U-värde för fönster. Då slår det igenom på alla fasadytor, oavsett väderstreck, sol/skuggförhållanden och rumsfunktion. I linje med detta väljer man ett och samma solskyddsglas för hela fasaden och oftast hela byggnaden. Ändå är det kanske bara en liten bit av fasaden som ligger oskärmad och har en stor personbelastning, t.ex med ett konferensrum bakom. Men den situationen blir ändå dimensionerande för hela byggnaden.

Solskyddsglas används slentrianmässigt
– Det bollas gärna tekniska prestandafakta i projekteringsprocessen. Ventilationskonsulten räknar fram ett g-värde, soltransmission, på glaset. Detta skrivs sedan in i handlingarna som ett generellt krav på byggnadens fönster, kanske i ett skede när det är svårt att överblicka konsekvenserna. Hur blir det tekniska utförandet? Vilka följder får det här kravet för fasadens estetik och tillgången på dagsljus inomhus?

Vi samtalar om vikten av att ha en helhetssyn och att använda solavskärmning på ett intelligent sätt. Helena Bülow-Hübe menar att solskyddsglas ofta används slentrianmässigt. Det kan resultera i fasader som ger ett dunkelt och sorgligt, rentav avvisande intryck och hon lyfter fram ett konkret exempel; Ett kontorshus hade utformats med en uppglasad entré med bakomliggande reception på bottenplan. Avsikten var såklart att ge ett inbjudande och välkomnande intryck. Men man hade använt samma effektiva solskyddsglas i hela byggnaden, och resultatet blev att man som besökare bara såg sin egen spegelbild när man närmade sig entrén.

– Det här kan man tyvärr också se i kommersiella sammanhang, med skyltfönster som reflekterar mer än de ger insyn dagtid, och därmed inte tjänar sitt syfte, säger Helena. Lösningen ligger i att arbeta med solskyddet och valet av glas på ett differentierat sätt. Olika förutsättningar i olika delar av fasaden får resultera i varierade lösningar. Man slipper att uppfylla det högre tekniska kravet där det inte behövs och har därmed möjlighet att få in dagsljus. Då låter man glaset ha den transperens som var avsikten.

Det finns mycket att vinna
– Där belastningen är stor väljer man ett lämpligt utanpåliggande solskydd. Det kan vara persienner eller vävar. I ett projekt använde vi isolerade fönsterskjutluckor med stor framgång. Då är det möjligt att välja ett klarare glas som släpper in dagljuset, vilket också minskar behovet av artificiell belysning dagtid.

– Ibland vill man ha både invändigt och utvändigt solskydd. Det invändiga kan användas på vintern för att dra nytta av solvärmetillskottet. I vissa lägen behövs också det inre solskyddet som bländskydd för att det utvändiga inte riktigt räcker till.

Att arbeta på ett differentierat med glas och solskydd i fasaden innebär en gestaltningsmässig utmaning och möjlighet till fler element att spela med. På FOJAB arkitekter finns kompetensen att jobba på det här sättet, både med teknisk analys och gestaltning. Det finns mycket att vinna både vad gäller komfort, energi och estetik. Och handen på hjärtat – vem är egentligen intresserad av att betala för produktegenskaper som inte fyller någon funktion?

FOJAB arkitekter och Tyréns AB erbjuder ett nytt, effektivt sätt att arbeta med rumsrelaterad information i projekteringen. Medan du avnjuter en härlig Raw Food-frukost presenterar vi RUDA, ett webbaserat verktyg för att ta fram rumsfunktionsprogram, rumsbeskrivningar eller inredningsförteckningar. Du får ta del av funktioner, möjligheter och också tillämpningar i ett aktuellt referensprojekt.

Seminariet vänder sig till dig som är arkitekt, inredningsarkitekt, byggherre, projektledare och alla andra som arbetar med RFP och rumskort. Arbetar du i BIM-miljö finns direktkopplingar mot Revit®

Välkommen till FOJAB arkitekter torsdagen den 19 september!

Frukost serveras från 8.00
Seminariet pågår 8.30-9.30

Adress: Hallenborgs Gata 1A, Malmö

Anmälan sker senast 12 september till nina.pikulik@tyrens.se

Läs mer om RUDA bas (gratis) och RUDA pro på http://www.rudawebb.se

Under festliga former har nu nya Triangelgallerians nedre plan öppnats. Intressenter och nyfikna kunder minglade och frukosterade.

Se bilderna från en unik och färgstark galleria, signerad FOJAB. Allt annat än slätstruken.

Nu är det klart – Helsingkrona nation har fått bygglov för sina planer att uppföra ett 13 våningar högt studentbostadshus vid sjön Sjön i Lund. Omkring 140 studenter kommer att bo i det nya huset som är beläget ett stenkast från nationens befintliga bostäder.

En förutsättning för att alls få uppföra ett nytt hus på den här platsen var att huset skulle vara en stark, fristående volym. Lite av en ny skulptur i LTH-parken som skulle skilja sig från de befintliga, rätvinkliga huskropparna. Byggrätten i detaljplanen kom att bli helt rund, något som ställt krav på planlösningar och byggnadens gestaltning.

— Att hitta en funktionell planlösning som bygger på det runda husets förutsättningar och samtidigt ger bra och yteffektiva planlösningar har varit projektets knäckfråga. Lägg därtill krav på rationell och kostnadseffektiv produktion så börjar man förstå projektets komplexitet, förklarar Mattias Hedberg Ek, ansvarig arkitekt.

Helt runt blev nu inte huset. Det bygger istället på att varje plan är uppdelat i sex tårtbitar, som nästan är identiska. Varje tårtbit blir en kompislägenhet där två studenter har eget sovrum, men delar kök, toalett och ett litet vardagsrum.

— Den runda formen har faktiskt varit väldigt bra för kompislägenheterna genom att man får plats med ett gemensamt och väldigt ljust vardagsrum mellan de två sovrummen, säger Mattias Hedberg Ek.

Utöver bostäder kommer huset även ha gemensamma och mer publika lokaler både i markplan och längst upp, där en samlingslokal med utsikt över centrala Lund blir grädden på moset. Förutom Lund kommer man kunna se Malmö, bron och hela Köpenhamn en solig dag.

Läs mer om projektet

Söndag 2 juni invigdes Malmös första solcellsparkering, där bilister kan ladda sin elbil med hjälp av energi från solen. Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder. Solcellsparkeringen är ett gemensamt initiativ från FOJAB arkitekter, Parkering Malmö och Malmö Stad, och ligger på badplatsparkeringen vid Scaniaparken i Malmös klimatsmarta stadsdel Västra Hamnen.

– Vi är glada över att kunna underlätta för Malmöborna att göra klimatsmarta val som att välja elbil, och därmed bidra till renare luft och mindre buller, säger Anders Eriksson, som håller i projektet på FOJAB arkitekter, och fortsätter:

– För FOJAB arkitekter är hållbar stadsutveckling en självklarhet, och med projekt som solcellsparkeringen är vi med och gör skillnad tillsammans med Malmö Stad och Parkering Malmö.

FOJAB arkitekter har också andra engagemang i Västra Hamnen. Bland annat har företaget ritat parkeringshuset Fullriggaren, som med solcellsfasad, växtvägg och fågelholkar har en tydlig miljöprofil.

Gratis laddning dygnet runt
Solcellsparkeringen, som har plats för två bilar, är en stålkonstruktion med södervända solcellspaneler i transparant glas. Laddningen kommer fungera dygnet runt och är gratis, bilisterna betalar bara parkeringsavgift. Effekten beräknas till cirka 2600 kWh/år, vilket räcker för att köra en elbil i cirka 2000 mil. En bensindriven bil släpper under samma sträcka ut cirka två ton koldioxid.

Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder, med ett 60-tal medverkande ekipage. Bland deltagarna finns kända rallykartläsaren Tina Thörner. Invigningstalare är kommunalrådet Karolina Skog (MP) och Tomas Strandberg, VD för Parkering Malmö.

Arkitekt Marco Pusterla håller denna vecka en gästföreläsning på universitetet i Piacenza.

– Jag kommer att tala om hur vi på FOJAB arkitekter arbetar med hållbarhet i byggnader och stadsutveckling. Det är viktigt att frågan blir konkret, tycker jag. Därför kommer jag att visa på aktuella projekt, bland annat Lomma hamn och centrum, och Aspedalen i Lerum, ett projekt som vann 1:a pris i Europantävlingen

Alla pratar om att ha kundens perspektiv i centrum. Men hur lyckas man med det, när det är hus som ska byggas och många vara involverade. Några som vet är Bogranskarna, som varje år går igenom och analyserar ett antal bostäder.

Varför pratar ni bara golvlister?
Arkitekt Ida Stavenow ritar inte bara bostäder på FOJAB. Hon är också en av sex Bogranskare som tycker till om nyproducerade bostäder i Sydsvenskan. Hur går det till och vad rör sig i huvudet på en Bogranskare?

— Vi gör 4-5 utflykter per år och tittar på två objekt åt gången. Gruppen består av en landskapsarkitekt, en energikonsult och fyra arkitekter. Två av arkitekterna är knutna till den akademiska världen och vi andra två arbetar på arkitektkontor. Själv har jag varit med i tre år nu.

— Vi tittar på både flerbostadshus och typvillor och vi granskar objekt färdiga att flytta in i för vem som helst, inte specialritade bostäder. Nyckelfrågan vi ställer oss är ”Är detta en bra bostad?” utifrån den vanliga bostadskonsumentens perspektiv. Det handlar alltså inte bara om arkitektoniska kvalitéer utan även andra saker som materialfinish, energifrågor, utförande med mera.

— Blandningen gör att mina arkitektkollegor ibland är skeptiska till att det inte är tillräckligt fokus på arkitektur. Varför pratar ni bara golvlister?

Ida Stavenow berättar om hur diskussionen till exempel kan handla om överskåp som är placerade som dammsamlare mitt på en vägg, fast man kunnat integrera dem på ett bättre sätt i rummet. Något som kan uppfattas som en trivial diskussion om bristande omsorg om detaljer, kan visa på något mer fundamentalt i arkitekturen: Att man inte lyckats få till en få en helhet, ett vackert rum där ljuset flyter och som kanske är en del av ett bra rumssamband.

— Kvaliteten på bostäder i Sverige är generellt väldigt hög och har också höjts på senare år. Det är fina material, rymligt och tillgängligt, bra vitvaror, snålspolande kranar, helkaklade badrum. Det finns väldigt lite som är jättedåligt, men det finns inte heller så mycket som är jättebra.

Landet lagom
— Många tycker att vi är lite lama i vår kritik, allting blir en trea. Men det är ju för att det allra, allra mesta är väldigt lagom – och tyvärr likadant. Detta är en fråga som diskuteras en hel del i gruppen, och vi efterfrågar nytänkande. Där har vi som arkitekter också ett ansvar att visa på alternativa lösningar.

De flesta har en idé om vad man kan förvänta av en nybyggd bostad; Man vill at det ska vara ekparkett, för det är fräscht och enhetligt och vitt kök och öppen planlösning, för det har man har sett i olika sammanhang. Men man vet inte vad man skulle kunna få och det finns inte riktigt några alternativ eftersom marknaden är så likriktad.

— Man kan inte producera något som ingen efterfrågar, och ingen efterfrågar något som de inte känner till. Därför krävs det modiga själar i bostadsproduktionen som vågar satsa på annorlunda kvalitéer så att man kan få bollen i rullning. Bogranskarna tittar ju också på grundidén. Vad är det för sorts liv man lever i den här bostaden? Det vore så bra om det fanns plats för olika sorters liv. Vi är ju olika!

Ibland krävs bara en dörröppning
— Boendekvalité kan vara olika saker för olika människor. En massa andra grundläggande saker får man bestämma över – om man vill ha barn, om man vill ha bil, var man jobbar, vad man äter. Men alla ska bo på mer eller mindre samma sätt. Det blir också allt mindre variation efterhand som det gamla bostadsbeståndet fasas ut. Med en kulturellt blandad befolkning och nya familjekonstellationer borde det finnas utrymme för större variation.

Ida Stavenows examensarbete handlade om detta. Där tittade hon på variationer i bostaden och strukturer som kan ge boende större möjligheter att själva påverka.  En tanke var att utforma villakvarter med mindre enskilda tomter till förmån för gemensamma ytor. Villorna skulle ha en basstorlek som skulle kunna utökas efterhand med tillbyggnader inom givna ramar. Ett annat idéprojekt var en radhuslänga med interna kopplingar och en slags mellanled som flexibelt kunde kopplas till intilliggande bostäder för exempelvis generationsboende; När farmor och farfar inte längre kan använda sin övervåning så kan grannen ta över den, och de kan bo kvar på lite mindre yta.

— Flexibilitet över tid tror jag på och en ny form av kollektivism där det kollektiva är ett erbjudande, inte ett krav. Ett annat exempel jag stött på var två singelkvinnor med barn, som varannan vecka öppnade upp och levde storfamiljsliv med varandra och barnen, och varannan vecka stängde till och levde singelliv. Det krävs bara en dörröppning! Och lite mod.

Själv bor Ida Stavenow i en bostadrätt med 3 rum och kök och balkong.

— Vi gjorde arkitektvalet att flytta till ett fult hus med utsikt mot ett fint, säger Ida. Lägenheten hade sådana kvalitéer, framför allt ljuset med stora perspektivfönster över hörn. Planlösning och ljusföring måste vara på plats från början, men annars går mycket att fixa till i efterhand om man vet vad man vill. I köket tog vi bort matplatsen och gjorde en rejält stor rostfri bänkskiva för matlagning. Det var ett sätt för oss att anpassa bostaden till vår livsstil och våra intressen.

En jubilar i utveckling. Pildammsparken är en av malmöbornas tummelplatser. Vi joggar, matar ankor, går på teater, gifter oss, gympar och picknickar. Det, och mycket annat, har vi snart gjort i 100 år. 2014 är det dags för jubileum av Baltiska Utställningen, som var själva ursprunget till att parken anlades.

Med anledning av detta har Malmö Stad bjudit in FOJAB arkitekter, som ett av tre kontor, till att komma med tankar och förslag på hur parken kan förnyas och utvecklas.

Arkitekt LAR Sara Schlyter, som arbetat med förslaget, berättar:

— Parken har i grunden en klassicistisk struktur med långa axlar och siktlinjer som bildar spännande skärningspunkter. En av parkens mest centrala sådana platser ligger intill Margaretas blomstergata och används idag som parkering.  I vårt förslag flyttas bilplatserna till ett läge längs med tillfartsvägen. Istället skapar vi en tydligt definierad plats med vattenspel, magnoliaträd, sittmurar och ett besökscentrum. Vår tanke är att den ska upplevas som Pildammsparkens hjärta. Härifrån kan man sedan röra sig i parkens huvudaxel på en ny gångbro, som leder över den stora dammen till vattentornet.

Som kontrast till parkens storslagna axlar föreslås andra platser med en mer hemlighetsfull karaktär och överraskande upplevelser. Sara Schlyter drar parallellen till Versailles-parken där man, om man drar sig ut från den strikta barockanläggningen, finner motsvarande romantiska och lite avskilda platser.

— I förslaget finns till exempel en bambulabyrint som landar i ett torn med en hängbro. Och en rosenpergola som bildar portik till rosenträdgården från Baltiska vägen. Vi vill också att besökaren på olika sätt ska få en tydligare upplevelse av vattnet. Både genom att man kan komma närmare dammen och genom ljud- och ljusspel. Så vår förhoppning är att jubiléet blir avstampet till ett nytt sekel av rekreation för både malmöbor och folk på besök.

I juni öppnar Triangelgallerians nya del. Med fasad i söder mot station Triangeln öppnar sig en helt ny och färgstark galleria, 12 000 kvadratmeter i två plan. Station Triangeln förväntas bli Sveriges tredje största station, och tanken är att skapa ett torg för de många människor som pendlar och är på väg. Men också för de som vill koppla av i en skön miljö som är småskalig, tät och intensiv.

— Nya Triangeln ska vara som nya Malmö, varken återhållsam eller slätstruken. Här ska finnas en känsla av urban basar, av att färger och material skapar en social scen för liv och shopping, säger Viveca Rosencrantz, gestaltningsansvarig på FOJAB arkitekter för gallerian.

NCC har höga ambitioner med Triangeln. Känslan av torg är central – här ska det helt enkelt vara trevligt att bara vara. Utbyggnaden är i två plan som både hänger samman med den befintliga gallerian, som byggs om och utökas, och med den nya soliga fasaden mot station Triangeln och S:t Johannesplan.

Butikerna nås genom portaler i tre vindlande gångar i gatuplan för att skapa variation och förstärka stadskänslan. Torget i mitten, som öppnar sig genom båda våningarna bildas av lekfullt utplacerade butiksboxar. Besökaren kommer att mötas av ett överflöd av intryck där färg och materialval kontrasterar snarare än harmonierar.

I gatuplan blir känslan mörkare och brokigare, med mönstrat golv i granitkeramik, kopparfärgat tak och högblanka entréportaler, för att bli ljusare på det öppna torget i mitten och på övre plan.

— För att ta en position måste varumärket stödjas med arkitektur och inredning. Så mycket av varumärkets kommunikation sitter i ljud, ljus och materialval. Vad vi velat förstärka här är ett myller och en mustighet, i linje med stadspulsen och Malmös scenografi, säger Viveca Rosencrantz.

FOJAB:s Marco Pusterla har ritat Villa Enestigen i Veberöd som uppmärksammats bland annat på Arkitekturgalan.

”Jag följde med Andreas och Vibeke på flera husvisningar under flera års tid. De hittade aldrig det hus de ville ha, men de blev mer och mer medvetna om vilka krav och förväntningar de hade. De såg ett slitet sommarhus som låg i den omgivning de drömt om, en fridfull skogstomt, inte långt från Lund och Malmö. Jag tog fram en skiss och efter en långsam planeringsprocess utan stress och med många härliga diskussioner blev det just det här huset.”

En mörk tegelfasad vilar bland träden och låter skogens atmosfär dominera platsen. Uppglasade volymer bryter längans enkla form och skapar tre unika rum i huset. Här finns ett konsekvent val av kvalitet i material och lösningar och en helt oorganisk stomme. Ytterväggarna av tegel är en halv meter tjocka, och taket är klätt med små platta tegelpannor. Källarväggar liksom bjälklag är platsgjuten betong. Ventilationssystemet är integrerat i stommen, och tillvaratar solenergin genom husets stora öppningar mot söder och materialens värmetröghet.

Husets exteriör är så gott som underhållsfri, och kommer att åldras vackert. Många detaljer är specialstuderade på ett sätt som för tankarna till äldre byggnadskonst. Trots läget i skogen är det ljust invändigt. Fönstersmygen livar med fönsterglaset och dagsljuset flödar obehindrat in i rummen. Den interiöra belysningen är där för att framhäva arkitekturen, inte för att synas.

Planlösningen är på ett genomtänkt sätt förberedd för att följa med i livets olika faser. Längs- och tvärgående siktlinjer i och rumshöjder mellan 2,26 m och 6,5 m, ger en dynamik åt rumsupplevelsen.

FAKTA:
Arkitekt: Marco Pusterla, FOJAB arkitekter; Belysning: Viveca Rosencrantz FOJAB arkitekter
Konstruktör: Tomas Gustavsson, T.G. konstruktioner AB
Byggentreprenör: MW Bygg, Södra Sandby
Putsentreprenör: Stuckaturfirman Hans Räthel AB
Byggherre: Privat
Bruttoarea hus: 286 m²
Byggnadsår: 2011-12

OM ARKITEKTEN:
Marco Pusterla, född 1975, utbildad i Milano (Examen 2001) samt Erasmus på LTH.
Verksam på FOJAB arkitekter sedan 2003.

FOJAB lab har haft dr Rupert Soar från Nottingham på besök för att hålla föreläsningar och workshop. Det är Petra Jenning på FOJAB, mångårig samarbetspartner till Rupert Soar, som står bakom arrangemanget. Fokus har varit på den digitala revolutionens bidrag till utveckling av framtida arkitektur och byggsystem.

— Med utgångspunkt i digitala tillverkningsprocesser för byggnadsindustrin, främst additiv tillverkning, AM – Additive Manufacturing, som exempelvis 3d-printning, utforskar Soar möjligheter till snabbare informationsflöden, ökad komplexitet och intelligentare byggnader. Genom att studera hur processer och strukturer byggs upp i naturen kan vi hitta nya förhållningssätt till vår byggda miljö och hur vi relaterar till den, säger Petra Jenning.

Termitstackar och hus
Rupert Soar  var med och grundade världens ledande forskningslaboratorium inom additiv tillverkning vid Loughborough University. Med över 15 års erfarenhet inom området och som rådgivare till kontor som Büro Happold och Foster & Partners har han gedigen kunskap om AM och dess användning inom byggprocessen. För att blicka framåt och förstå möjligheterna med AM gav sig Soar ut på en ovanlig resa. Genom att scanna termitstackar i Namibia och studera deras komplexa struktur, insåg han att de fungerar som membran som aktivt flyttar energi in och ut ur stacken. Denna fantastiska struktur är dock inte uppbyggd utifrån en förbestämd design utan växer fram organiskt. Den anpassas dessutom till varje enskild plats och dess specifika förhållanden.

— Naturen använder sig ofta av fraktala strukturer. De kan, för blotta ögat uppfattas som otroligt komplexa och svåra att greppa, säger Petra Jenning. De ger en maximerad yta som gränssnitt mot sin omgivning och det är just i denna yta som energiutbyten i form av gas- eller värmeväxling kan ske.  Jag menar att vi, genom att förstå den process som ligger bakom termitstackens fysiska uttryck kan lära oss att designa byggnader enligt samma principer.

Idag har vi i generellt sett en 1:1-relation mellan komplexiteten i ritningen och komplexiteten i byggnaden. Ritningen är en representation av byggnaden i det fysiska rummet. I fallet med termitstacken är det istället mest relevant att beskriva de funktioner och processer som materialiseras i strukturen. De här processerna kan beskrivas i enkla termer, eller algoritmer, trots att det fysiska uttrycket har en hög geometrisk komplexitet.

Agentsystem
I workshopen  utforskades hur man genom att formulera algoritmer inom ett agentsystem kan lösa komplexa problem på nya sätt. Det är ett tankesätt som har vuxit fram ur Soar och Jennings långvariga samarbete vid University of Greenwich i London och inom Freeform Construction Ltd. Ett agentsystem består av ett antal enkla moduler, eller agenter, som känner av sin omgivning och påverkar den i realtid utifrån sin egen målsättning eller algoritm. I agentsystemet förhandlas lösningar fram över tid som möter ett stor antal krav, men utan att, som i klassisk byggnadstradition, dela upp varje funktion i ett separat material eller separat lösning. Om vi i framtiden kan använda 3d-skrivare för att bygga hus, så kommer dagens etablerade relation mellan geometrisk komplexitet och hög kostnad att förändras.  Det öppnar för möjligheten att jobba med funktionsrelaterad form på nya och innovativa sätt.

Nu tas första spadtaget för bygget av studentbostäder i Landsarkivet i Lund. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Lunds nation, ritat studentbostäder med syftet att ge den anrika byggnaden nytt liv.

Landsarkivet kommer bli hem åt uppemot 150 studenter, och blir därmed ett välkommet tillskott på den pressade bostadsmarknaden i Lund. Projektet omfattar totalt 8 800 kvadratmeter om- och nybyggnad och består av fyra byggnadskroppar. Två av dessa uppfördes 1903. 1971 tillkom den karaktärsfulla tillbyggnad som Bernt Nyberg ritat. Den fjärde blir en nybyggnad i fem våningar klädd med cortenstål. Bostäderna planeras vara inflyttningsklara till höstterminen 2014.

Fler bilder på FOJAB.se

Kjell Adamsson, studiochef och vice VD FOJAB, har tilldelats Lunds Stadsbyggnadspris 2012 för en tillbyggnad av ett radhus på Hökvägen i Lund.

Juryns motivering:
Lunds stadsbyggnadspris 2012 tilldelas arkitekten Kjell Adamsson för en tillbyggnad kännetecknad av ett känsligt och omsorgsfullt detaljarbete som representerande en förebildlig förtätningsstrategi.

Genom en omsorgsfullt gestaltad tillbyggnad av ett radhus, som väl förvaltar det kringliggande områdets karaktär, har arkitekten lyckats visa hur man kan förtäta i liten skala. Husets planlösning, med ny entré mot baksidan, möjliggör ett flexibelt utnyttjande av bostaden, t.ex. som generationsboende eller uthyrningsrum till studenter. Också i detta avseende är tillbyggnaden förebildlig som exempel på en hållbar förtätningsstrategi i det lilla formatet.

Radhusets karaktär i skala och material har tagits tillvara, och på ett vackert och självklart sätt kompletterats med en till byggnad i samma anda som det ursprungliga huset. Detaljarbetet har ägnats mycket stor omsorg, vilket lyfter upplevelsen av huset till en ny nivå. De nya burspråken ger fasaden liv samtidigt som värdefullt ljus släpps in i bostaden.

– När jag såg huset i sitt originalutförande såg jag potentialen. Dels för att det är ett gavelhus med plats för en utbyggnad, dels för att kunna utnyttja den befintliga atriumgården på ett annat sätt, säger Kjell Adamsson, vVD, FOJAB.

FOJAB arkitekter anställer Karin Fagerberg som chief commercial officer. Karin kommer att ingå i ledningsgruppen, och kommer också att vara verksam som uppdragsansvarig arkitekt med inriktning på stadsbyggnad, samhällsplanering och tidiga skeden.

– Fokus i min nya roll blir ett kunddrivet utvecklingsarbete. Jag arbetar parallellt med både privata aktörer och kommuner som uppdragsgivare. Det ger en koppling mellan övergripande planering och intressanta byggprojekt, och ger en hävstångseffekt för projekten. Det skapar också en utvecklingspotential som leder framåt, in i nya uppdrag. För mig är det viktigt att arbeta både strategiskt och operativt, säger Karin Fagerberg.

Karin är arkitekt SAR/MSA och för närvarande kontorschef på Tengbom i Malmö. Hon har ett förflutet bland annat på BM Arkitekter och FOJAB arkitekter, där hon varit delägare och studiochef. Några av de projekt hon arbetat med är utvecklingen av Lomma Hamn, Bara centrum och det nya området Elinegård intill Kalkbrottet.

– Jag är stolt över att återigen ha Karin i teamet, säger vd Daniel Nord. Med sin kompetens och sitt breda kontaktnät kommer hon att driva marknadsarbetet offensivt och med starkt kundfokus. Eftersom vi tidigare under flera år arbetat tillsammans, vet jag vilken tillgång Karin kommer att vara för företaget.

Karin börjar sin tjänst på FOJAB arkitekter vid årsskiftet.

I början av september togs första spadtaget till Kristianstad Nya Galleria, ritad av FOJAB Arkitekter

Gallerian byggs på den plats där Domushuset ligger idag, och är en del i omvandlingen av Kristianstads stadskärna. Parallellt med gallerian byggs både parkeringsplatser och bostäder. Kvarterskänslan bibehålls genom att ge illusionen av flera separata huskroppar, och fasadens färg och form kommer harmoniera med den omgivande bebyggelsen. I Gallerian kommer det finnas plats för både butiker, restauranger och caféer.

– Det intressanta med Kristianstad Nya Galleria är att den ligger mitt i stadskärnan. Det ger attraktivitet och stärker innerstaden till skillnad från en mer perifer lokalisering, säger Charlotte Kristensson, projektansvarig arkitekt hos FOJAB.

Gallerian beräknas stå helt färdig hösten 2014.

Fyra snabba frågor till Magdalena Hedman, Landskapsarkitekt LAR/MSA och chef för Studio Stadsutveckling.

Magdalena Hedman, chef studio Stadsutveckling, vilken fråga är hetast för dig just nu?
– Utan tvekan frågan om regional tillväxt. För några månader sedan kom en OECD-rapport som visar att vi är väldigt dåliga på att tillvarata den tillväxtpotential som finns i regionen. Rapporten visar att Skåne har en låg sysselsättningsgrad och ett svagt entreprenörskap. Samtidigt finns det en stor potential i form av välutbildad arbetskraft och en stark specialisering i kunskapsintensiva sektorer.

Vad menar du att kan man göra åt det här problemet?
– Vi måste bli bättre på att ta tillvara den kunskap som finns på universitet och högskolor inom ämnena stadsbyggnad och hållbar utveckling. Det är helt avgörande när vi planerar för nya städer och stadsdelar att vi också ställer oss frågan vem som gynnas av utvecklingen och vem som missgynnas. I framtidens stadsplanering måste det finnas plats för alla!  Därför har FOJAB och Urbana Studier vid Malmö Högskola nyligen startat ett samarbete med social hållbarhet i fokus.  Målsättningen är omsätta forskningsresultaten i konkreta projekt.

Ni har också arbetat engagerat med Region Skåne, i ett arbete som nu är nominerat till Planpriset 2012. Vad handlar det om?
– ”Strukturbild för Skåne” är ett projekt som drivits av Region Skåne sedan 2010. Syftet är att skapa en tydlig bild och en gemensam strategi för utvecklingen av hållbara fysiska strukturer. FOJAB har tagit fram ett kunskapsunderlag till slutrapporten, ”Den flerkärniga miljonstaden Skåne”.

Ett intressant perspektiv. Vad betyder det mer konkret?
– Skåne är ungefär lika stort som London. Med välutvecklad kollektivtrafik följer en livskraftig ortsutveckling. Förutsatt att det finns en samsyn kommunerna och regionen emellan. Detta öppnar nya dörrar till framtiden och jag hoppas att inom en inte alltför lång tid få läsa en OECD-rapport med ett helt annat budskap.

Arkitekt Pontus Tebäck ger en nulägesrapport från Triangelprojektet i Malmö

Triangeln sjuder av intensiv aktivitet med ständig trafik till och från byggarbetsplatsen, Triangelstationen, butiksstråk, konsthall och sjukhusområde. Gående och cyklister trängs längs stängslen och måste då och då stanna till för att ge plats åt transporterna in till bygget. Dessa kommer in via det nya Konsthallstorget som än så länge är täckt av skånsk lera. Nu när byggnaderna reser sig börjar man förstå att aktiviteten är där för att stanna.

– Det är ett stycke livskraftig urbanitet vi ser växa fram, säger arkitekt Pontus Tebäck, som levt intensivt med Triangelprojektet i snart tre år. Har du sett den lilla paviljongen som står på S:t Johannesplan? (Ja så heter den, den nya platsbildningen söder om Triangelkvarteret.) Det är en 3-rumslägenhet från ett av de kommande bostadshusen mot gatan. Den fungerar, med ytterfasad och allt, som NCC:s visningspaviljong.  Många förbipasserande stannar till för att beundra fasadmaterialet, som är  ett metallicengoberat fasadskärmtegel med lätt skrovlig, mörkt skimrande yta.

– Inte så olikt ett saltglaserat Höganäskrus, säger Pontus med glimten i ögat. Generellt har vi vinnlagt oss om att välja rejäla material som också karaktäriserar platsen i övrigt: Granit, kalksten, glas, rostfritt stål – och så det mörka teglet.

Bostäderna i gårds- och gatuhus började säljas för ett par månader sedan och nu är det snart dags för höghuset. Shoppinggallerian invigs sommaren 2013. Den får en tydligt urban prägel med många entréer ut mot omgivande gator och torg som ger ett bra samspel med staden runt omkring. Likadant är det på insidan. En förtätad stadskaraktär med gator och torg och tydliga entréportiker till butikerna. Dovt och färgstarkt på en gång. Hög intensitet precis som utanför – på S:t Johannesplan.

Marco Pusterla från FOJAB arkitekter debatterar aktuella stadsbyggnadsfrågor i kvällens panelsamtal på DocLounge, Mejeriet.

Moderator är Klas A. M. Eriksson, fristående debattör i stadsbyggnadsfrågor och övriga gäster i panelen är Per Svensson, journalist, Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektor Lunds kommun och Mats Hultman, Universitetslektor, studierektor Institutionen för arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet. Panelsamtalet hålls i anslutning till visningen av kortfilmen ”The Invisible Helmet” av Fredrik Gertten och dokumentärfilmen ”Urbanized” av Gary Hustwit. Klockan 19.00 börjar det.

Per-Aage Nilsson är rätt man på rätt plats. Med en bakgrund som idrottare får han som chef för FOJABs Leisure-studio en möjlighet att omsätta sitt idrottsintresse i arkitekturen. Han står bland annat bakom Swedbank Stadion i Malmö, den planerade fotbollsarenan i Lund samt Studenternas i Uppsala.

– Leisure-studion fokuserar på att skapa nya arenor för möten, umgänge och aktivitet som framför allt sker utanför arbetstid – det kan vara köpcentra, idrottsplatser, arenor, upplevelsecentra och golfbanor. Förutom de nämnda idrottsarenorna jobbar Leisure bland annat med stadsomvandlingen av Mobilia köpcentrum i Malmö tillsammans med Jais arkitekter.

Per-Aage Nilsson har tävlat i ishockey, fotboll och friidrott. Den erfarenheten är mycket värd när han nu tar sig an att skapa och omforma klassiska svenska idrottsarenor, som i arbetet med Studenternas i Uppsala.

Vad är utmaningen med Studenternas?
– Studenternas är en mytomspunnen plats, hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Idrottsplatsen ligger fantastiskt fint längs med Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Tanken är att bevara de öppna värdena som en del i den omgivande parken och staden.

Vad tycker du själv är nytt och banbrytande i projektet?
– Vi vill bygga något med stark attraktionskraft i staden även när det inte är matchdag. Som vi ser det blir det en multifunktionell arena som aldrig är stängd. Vår utgångspunkt är parkrummet och härifrån arbetar vi med att förgylla platsen och upplevelsen genom att öppna upp. Känslan ska vara att arenan tillhör parken. En vanlig arena är omgärdad av stängsel – här vill vi göra tvärt om, och skapa en mötesplats, som erbjuder en solig genväg genom parken. När det är match förvandlas arenan och naturligtvis skall då feststämningen synas och kännas.

Vad tror du Uppsalaborna tycker om planerna?
– Jag hoppas att de precis som vi har en längtan efter att ha en öppen arena som är en del av de naturliga promenadstråken genom parken. Att få sitta i solen på läktaren och njuta när A- lagen tränar – det är en fin målbild!

Vad är statusen i projektet?
– Vi har avslutat ett parallellt uppdrag som behandlade hela parkstråket med fotbollsarena, bandybana, skola och bostäder men hur fortsättningen blir vet vi inte ännu. Vi vet däremot att en arena som inte stänger är en tillgång i parken till vardags, och kan byggas så att den är säker och funktionell när det är match. Det finns många kvaliteter i det arbete som vi gjort och mycket som kan realiseras i nästa skede. En spännande idé som finns i projektet är att fotbollsarenan skall fungera även för bandy på vintern.

Tänk en blank is på innerplan, det kommer att bli vackert!