FOJAB arkitekter har fått uppdraget att rita det nya arenaområdet i Uppsala, Studenternas. Med fotbolls- och bandyarenor och ett läge precis vid Fyrisån, blir det ett landmärke i staden. Den stora fotbollsarenan ska uppfylla Allsvenskt krav och UEFA-krav, men blir också allmänhetens nya mingelplats med öppna foajéer och gott om aktiviteter även mellan matcherna.

– Det här är ett härligt projekt – en öppen och aktiv arena, säger Per Aage Nilsson, ansvarig på FOJAB arkitekter. Anläggningen ligger i ett grönskande idrotts- och rekreationsområde. Man ska kunna flanera genom de öppna foajéerna, ta ett workoutpass, äta en bit mat eller slå sig ner på läktaren i solen för att titta när hemmalaget tränar.

FOJAB arkitekter, som varit med och ritat Swedbank Stadion i Malmö, inbjöds redan 2011, som ett av tre kontor, till en tävling med syftet at utreda hela Södra Åstråket, ett område som sträcker sig längs Fyrisån och gränsar till sjukhusområdet i öster. Det handlade om arenor för fotboll och bandy och andra publika lokaler, men också om en utveckling av parkrummet invid Uppsala Stadsträdgård. Dessutom ny infrastruktur som kopplar området till innerstaden med broar över ån. Nu, några år senare, har FOJAB arkitekter, i hård konkurrens, kammat hem det fortsatta uppdraget.

– Ja, det var många som ville rita arenor, så det här är riktigt kul – vi hade ingen självklar biljett in, säger Per-Aage Nilsson, som är specialist på den här typen av arkitektur. Arenor är komplicerade byggnader, mycket på grund av flödena och logistiken. Men det är också intressanta mötesplatser där man hanterar stora rumsvolymer, siktlinjer, säkerhet, och ljud. Idrottsmässigt är det också spännande, framför allt här i Uppsala där fotbollsarenan också är hemmalagets träningsplats. Bandyn, som man ju mest kopplar Studenternas till, får en ny inomhusarena, i närheten av fotbollsarenan.

Uppdraget omfattar nu, förutom fotbolls- och bandyhall, gestaltning av det omgivande parklandskapet, arenatorg, restaurang, kontor, parkering och andra lokaler för sport och rekreation. Fotbollsarenan ska byggas i etapper, med en första del som rymmer runt 10 000 åskådarplatser, med möjlighet till framtida expansion. Bandyarenan planeras för en publik på 4500 personer. Sportfastigheter, ett kommunägt bolag, står som beställare, och det hela planeras vara färdigt 2017.

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete i projektet, ekonomi och form.

Priset är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Det vinnande projektet utropas 23 mars vid en galafest på Cirkus i Stockholm.

Mer om Årets Bygge 2015

Om Rådhuskvarteret på byggindustrin.se

Aktivitetsbaserade arbetsplatser, ABW-miljöer, är på allas läppar. Vårt arbetsliv går igenom en strukturomvandling och det uppstår både nya möjligheter och utmaningar. Hur skall våra lokaler vara utformade för att ge bäst stöd för arbetet? Ligger svaret i möjligheten att välja arbetsmiljö efter aktivitet?

Inredningsarkitekt Lisa Mannheimer på FOJAB arkitekter har utformat Skanskas nya regionkontor Klipporna i Malmö Hyllie med utgångspunkt i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det är 6000 kvadratmeter kontor som präglas av vackra naturliga material, kulörer och möbler, och som andas kvalitet och tidlöshet.

På en väl fungerade arbetsplats råder balans mellan möjlighet till fokuserat arbete och samarbete. Valfrihet för individen är viktigt, och flexibilitet stimulerar kreativitet och idéutbyte. Det är ingen tvekan om att dagens teknikutveckling ger fantastiska möjligheter och inbjuder till nya arbetssätt, säger Lisa Mannheimer. Men det är också viktigt när man diskuterar ABW-miljöer att de är anpassade för de verksamheter och företag man arbetar med. Färdiga, enkla koncept som bara appliceras rakt av fungerar inte, hur trendriktiga de än är.

Skanska ville ha en modern arbetsplats som möter behovet av att träffas och arbeta tillsammans som ”One Skanska”. Man önskade en innovativ arbetsmiljö, där samarbete och samverkan ses som framgångsfaktorer, såväl internt som i mötet med besökare.

Lisa Mannheimer har ett långvarigt samarbete med Skanska. Man har genom åren satsat på inköp av möbler och inredning av god kvalitet och klassisk design, som håller över tid. Därför hade man nu möjligheten att använda en stor del av företagets befintliga möbler som en bas för nya tillägg i samma anda.

Byggnaden som är ritad av Henning Larsen Architects präglas av bärande element i genomfärgad vit betong. För att berätta historien om Skanska, en gång Skånska Cementgjuteriet, har man även i inredningen använt sig av betong i till exempel bänkskivor. Byggnaden är miljöcertifierad enligt LEED nivå Platina.

Vi har låtit den gröna tanken genomsyra även inredningen och arbetat med få, men väl valda material. Den skandinaviskt blonda tonen vittnar om det internationella Skanskas nordiska ursprung, med hjälp av material som ljus ask, ull och linne, säger Lisa Mannheimer.

Hur kommer morgondagens sjukhus att fungera – vilka trender finns i arkitekturen? Här berättar Anna Hjort, som är ansvarig arkitekt för kompetensområdet Vård på FOJAB arkitekter.

En stor sak som händer nu är att man bygger om till enpatientsrum. Det medför minskad smittorisk, mindre risk för felmedicinering och man kan enkelt undersöka patienten på plats. Totalt sett tillfrisknar patienten snabbare. Kedjan av positiva effekter är så betydande att man nu genomför detta i Sverige, ja faktiskt i hela Europa. I Sverige är det också kopplat till ett helt nytt koncept – Patientnärmre Vård – som innebär att personalen sitter ute bland patientrummen i stället för längst bort i en korridor.
Det som händer är att tiden på sjukhus förkortas. När man för 20 år sedan låg inne 15 dagar, behöver man nu i snitt bara vara kvar i 3 dagar. Det här har naturligtvis också med effektivare medicinering, medicinsteknisk utrustning och behandling att göra.

Elastiska öppenvårdsmottagningar
Nytt är också att vi ritar generella öppenvårdsmottagningar – alltså inte specialutrustade mottagningar för ortopedi, medicin eller kirurgi. Alla rum ska se likadana ut, så att man kan växa och krympa över tid. Är en avdelning i behov av mer plats kan den svälla ut tillfälligt. Utrustning som EKG-apparater och liknande är ju verksamhetsspecifik, men den är numera oftast rullande och hämtas vid behov från centralt placerade förråd.

Det här är en förutsättning för att ekonomin ska gå ihop inom vården. Samutnyttjandet bygger på att lokalerna ritas så generella, flexibla och elastiska som möjligt.

Parallellt utvecklas ju också vård i hemmet med möjligheter att exempelvis själv utföra dialys istället för att åka in till mottagningen på sjukhuset varje dag.

Robotarna tar springet
Flöden av gående, liggande, godshantering och personal, som aldrig bör korsa varandra finns som en underliggande struktur som försörjer sjukhusets olika enheter.

Ofta har man en logistikbyggnad perifert i sjukhusområdet. Dit kommer alla transporter med mat, gods och tvätt. För att det inte ska bli för mycket spring, varken inom området eller inom avdelningarna, sköts transporterna i kulvertsystem och hiss upp till varje våning.

På sina ställen, i Norge bland annat, har man robotar som sköter transporten. De kan då vara predestinerade att ta exempelvis medicin från läkemedelsförrådet nere i källaren. Med hjälp av en magnetslinga i golvet tar roboten sig fram till rätt hiss, som vet vilken våning den ska till. Dörren öppnas, roboten kör ut och parkerar utanför entrén in till avdelningen. Det innebär att man inte behöver ha läkemedelsrum uppe på avdelningarna. Istället finns centralt placerad personal som administrerar just medicineringen.

Sådana här robotar finns även för tvätt- och mattransporter, till exempel. Man sparar personal och man sparar värdefull yta uppe på avdelningarna. Det blir mindre spill eftersom man, när det är så smidigt, bara beställer det man behöver. Men det måste till sjukhus med stor volym för att detta ska fungera bra och löna sig.

Evidence Based Design
Ett centralt begrepp i de här sammanhangen är Evidence Based Design. Sjukhuset ska inte bara vara en högteknologisk apparat där man stoppar in en sjuk människa som sedan kommer ut som frisk. Det ska inte bara vara hantering. Sjukhusvistelsen ska vara en upplevelse som är bra för själen också. De mjuka värdena är väldigt viktiga. Jag tänker då på utblickar, dagsljus, vackra färger och bra material.

Det handlar också om att inte i onödan exponera saker som kan verka skrämmande. Personalen är van vid hur det ser ut, men för en patient som kanske redan är spänd och rädd kan miljön verka förfärligt skrämmande. Det kan vara operationssalen som man hinner se innan man sövs, masker som man ska ta på vid strålningsbehandling eller magnetröntgenkameran, som inte minst barn kan bli skärrade av att se. Producenterna är väldigt medvetna om detta och försöker göra medicinskteknisk utrustning så patientvänlig som möjligt. Det är kort sagt viktigt att den fysiska miljön är en vacker och vänlig upplevelse.

Karin Fagerberg är till vardags verksam som CCO och uppdragsansvarig arkitekt med inriktning på samhällsplanering på FOJAB arkitekter. Sedan några månader tillbaka är Karin också ny styrelseordförande i miljötekniknätverket Sustainable Business Hub Scandinavia.

Nätverkets vision är att södra Sverige ska utvecklas till en världsledande region inom cleantech innan 2020. Uppdraget är att verka för ökad konkurrenskraft och export hos regionens cleantechföretag.
För att utveckla sina affärer både i Sverige och på exportmarknaden arbetar man i klusterform med olika projekt. Ett av dem är SUD, Sustainable Urban Development, som FOJAB arkitekter aktivt deltar i. SUD arbetar med att samla spetskompetenser inom hållbar stadsutveckling.

Med stöd från delegationen för hållbara städer har vi i SUD-klustret medverkat i internationella stadsutvecklingssammanhang, nu senast i Polen och Ryssland, säger Karin Fagerberg.  På det regionala planet arrangerar vi bland annat så kallade Framkantseminarier för Skånes kommuner i samverkan med Region Skåne. I mitt uppdrag som styrelseordförande kommer jag i kontakt med ytterligare kompetensområden och branscher inom cleantech, samtidigt som jag får en chans att vara med och stötta den del av näringslivet som vill vara i framkant med hållbara lösningar.

Sustainable Business Hub Scandinavia, www.sbhub.se

FOJAB arkitekter har valts ut som arkitekter för Centralenområdet i Göteborg. Uppdraget gäller också gestaltningsprogram för Nils Ericsonplatsen, Kanalgatan och Kanaltorget. Projektet, som är en del av den större Vision Älvstaden, ska präglas av öppenhet och möten – med vattnet, mellan gammalt och nytt, stadslivet och omlandet runtomkring.

– Det är en gigantisk stadsomvandling som påbörjas i Göteborgs centrum, säger landskapsarkitekt Magdalena Hedman, ansvarig för projektet hos FOJAB arkitekter. Det handlar om att förvandla centrala delar som idag präglas av storskaliga trafiklösningar till platser för attraktivt stadsliv. Vi har sedan tidigare ett ramavtal med Göteborgs Stad gällande planarkitekttjänster. Nu har vi valts ut som gestaltande arkitekter med samordningsansvar för stadsutvecklingsprogrammet för hela Centralenområdet.

Stadsutvecklingsprogrammet togs fram av Göteborgs Stad i maj 2014. Det har efterhand landat i en planstruktur, som bäddar för 500 000 kvm verksamheter och 2000 nya bostäder. Stora infrastukturprojekt, till ett värde av 30-40 miljarder kronor, kommer att genomföras under de närmaste 15-20 åren, och påverka Centralenområdet i positiv riktning. Det viktigaste av dessa är Västlänken som ska leda tågtrafiken i tunnel från Göteborgs C, som idag är en säckstation, ut på andra sidan staden.

Det här innebär också att biltrafiken som idag passerar Göteborgs C kommer att läggas om och gå över spåren på baksidan via den nya Bangårdsviadukten. Det lämnar fältet fritt att på framsidan, mot Nils Ericsonplatsen och Drottningtorget, skapa nya attraktiva stadsrum för människor och kollektivtrafik.

– FOJAB arkitekter fick uppdraget i oktober och arbetet ska pågå till januari 2016 med möjlighet till förlängning, säger Magdalena Hedman. Vi fick det i konkurrens, där man såg att vi har förutsättningar att kunna ta oss an uppgiften med högre expertkunskap och kvalitet än övriga anbudsgivare. Det är glädjande nog en framsynt upphandling där kvalitet rangordnats högre än pris.

– Projektet handlar om planering i olika skalor och gestaltning i ett komplext storstadssammanhang, och vi har kunnat visa på flera goda referensprojekt. Här kommer att skapas förutsättningar för blandade funktioner i en finmaskig stadsstruktur med fotgängare och cyklister i centrum. Gott stadsliv i stadsrum av hög kvalitet och tillgänglighet till grönska och vatten och är det vi kommer att fokusera på, säger Magdalena Hedman.

Nu finns FOJAB arkitekter även i Helsingborg. Det nya kontoret har sina lokaler på Drottninggatan mitt i centrum.

Vi har ett flertal gånger under årens lopp diskuterat möjligheten att etablera oss i Helsingborgsregionen. Vi uppfattar att det, trots närheten till Malmö, är en egen marknad med stor potential, säger Cecilia Pering, VD på FOJAB arkitekter. Därför är vi mycket glada över att detta nu är verklighet med en grupp erfarna och kvalificerade nya medarbetare.

Arbetet på kontoret i Helsingborg leds av arkitekt Staffan Premmert. Staffan kommer närmast från Sweco Architects.

Han och kollegorna har tillsammans en gedigen och bred erfarenhet inom flera sektorer.

Redan från start har vi nya spännande uppdrag inom bostad, kontor och handel, säger Staffan Premmert, och vi räknar med att expandera under de kommande åren. Vår lokalkännedom och kundkontakter i kombination med FOJAB arkitekters specialistresurser och breda kompetens innebär ett starkt erbjudande till marknaden.

Mobilia, Malmös äldsta köpcentrum, utvecklas nu till att omfatta 66.000 kvm handel, service och bostäder – i realiteten en ny stadsdel, med en helt egen identitet. Platsen skriver industrihistoria vilket också är tydligt i arkitekturen där nytt och gammalt samspelar. Här under de sågtandade taken arbetade under det gångna seklet som mest över 3000 personer, huvudsakligen kvinnor, i Malmös blomstrande textilindustri.

– Det är helhetssynen i omvandlingen av Mobilia som Kommittén för Stadsbyggnadspriset belönar. Man har med omsorg bevarat den äldre bebyggelsen och till denna adderat ny bebyggelse med lyhördhet för platsen. Området har fått nya funktioner och nytt innehåll, utan att områdets industrihistoriska betydelse gått förlorad, säger Carina Svensson, ordförande i Malmö stadsbyggnadsnämnd och i Kommittén för Stadsbyggnadspriset.

– Mobilias omvandling är ett bra exempel på förtätning och blandad stad och visar hur kvarteren runtomkring skulle kunna utvecklas. Nya verksamheter och bostäder har tillkommit, nya stråk och mötesplatser har skapats samtidigt som marken har använts resurseffektivt inom staden, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

FOJAB arkitekter har av stiftelsen Arkus tilldelats ett anslag på 100 000 kronor för utveckling av ett verktyg för klimatsmart planering. Avsikten med är att mäta, redan i ett tidigt planeringsskede, hur klimatsmart ett projekt kommer att bli. Genom att relatera det till nio kvalitetskriterier får man fram tal på projektets klimatavtryck i form av ton koldioxid per capita.

En basmodell av verktyget finns beskriven i skriften Planera klimatsmart! som en projektgrupp på FOJAB, under ledning av Magdalena Hedman, tog fram under våren.

– Vi tittade på aktuell internationell forskning för att se vilka faktorer och samband som påverkar koldioxidutsläppen, säger Magdalena Hedman. Sedan ställde vi oss frågan: Hur kan vi möta den utmaningen i vår fysiska planering? Och hur gör man kunskapen tillgänglig och mätbar på ett tidigt stadium i planeringen?

De kriterier som projektet ska mätas mot formar sig till tre huvudgrupper:

• Lokalisering – var i världen ligger det?
• Struktur – hur kopplar det till omvärlden
• Transport – hur tar man sig dit och därifrån?

Verktyget kommer nu att kunna utvecklas och fördjupas – avsikten är att göra det mer användarvänligt och målstyrande. Främst är det tänkt att användas av planerare ute i kommunerna i deras strategiska arbete. En av frågorna man ställer sig i projektgruppen är om beräkningsmodellen ska relatera till ett idealfall eller kunna anpassas till den enskilda kommunens egna förutsättningar.

– Vi har, genom våra uppdrag, en ganska god bild av vilka konkreta frågor man brottas med ute i kommunerna, säger Magdalena Hedman. Arkus stödjer praktiknära forskning – det går hand i hand med hur vi vill arbeta. Hela poängen med detta är ta fram ett verktyg som är tillgängligt och relevant.  På så sätt underlättar vi för våra kollegor och samarbetspartners att nå de uppsatta hållbarhetsmålen.

Utvecklingsarbetet beräknas vara färdigt i slutet av 2015. Då är avsikten också att det praktiska verktyget ska finnas tillgängligt att tas i bruk.

Stiftelsen Arkus är ett forum för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad, vars uppdrag är att initiera, planera och finansiera praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi verkar för och med föreningen Arkus medlemmar, som består av landets ledande arkitektföretag.

Nu drar FOJAB Arkitekter Stockholm igång en serie arkitektursalonger, som är tänkta att återkomma varje kvartal.

Vad är arkitektursalongen?
Det är soarén, puben, klubben, mötet, samtalet, hänget och nya kompisar!
Rätt seriöst, men kul. Mötet där vi ser saker från olika håll, utan att positionera oss.
Ta loss pappfigurerna!

Varför har vi arkitektursalongen?
För att tillsammans med våra beställare, kollegor och annat löst folk hitta fokus på vad vi gör egentligen.

Verka genom arkitektur!
I den dagliga rullen drunknar man i processen. Arkitektursalongen är en plats att se och njuta av det som är viktigt och kul. Lyfta huvudet och se ämnet och kärnan! Att träffas informellt, lära sig saker, smita in på vägen hem, ha kul.

Vad skall din arkitektur göra?
Det är du som bestämmer!

Hur fungerar salongen?
Salongen drivs informellt på vårt Stockholmskontor. Vi bjuder in intressanta människor att snacka om något de brinner för och som är löst knutet till ett ämne för kvällen. Salongen är en plattform för en vidare debatt kring arkitektur och allt som rör sig därikring. Vi blandar 1/3 arkitekter, 1/3 byggare och beställare och 1/3 löst folk; konstnärer, skribenter skojare och studenter.

Vi kör 2-3 korta föredrag, vi bjuder på lite snacks, en öl och en macka i handen.

Häng en stund och träffa lite nya kompisar. 

”I Europa, och i viss mån dess kolonier, särskilt under 1600- och 1700-talet, kunde en utvald skara från stadens överklass samlas för att ’hålla salong’, det vill säga prata om litterära händelser eller vad som helst, hemma i någons bostad. I allmänhet handlade det om att fatt de flesta länder fån början hade en mycket starkt inskränkt åsiktsfrihet. Att säga fel saker i en offentlig lokal kunde rendera dödsstraff. I stället anordnade man privata bjudningar i hemmen, som blev ett slags politiska eller konstnärliga fristäder [– – –] Detta gällde med tiden inte endast deltagare från överklassen; det var också ett tillfälle för konstnärer att visa upp sig och få kontakt med tänkbara finansiärer och för intellektuella att debattera aktuella politiska ämnen.

Salongerna fortsatte in på 1900-talet, men de förlorade sin kulturella betydelse på 1800-talet i samband med att den politiska och konstnärliga friheten ökade.”

Utdrag ur svenska Wikipedia

FOJAB arkitekter har valts ut av Stockholm stad till att ta fram ett stadsbyggnadskoncept för Hjorthagens vattenfront i Norra Djurgårdsstaden. Som ett av tre arkitektkontor i ett parallellt uppdrag ska man arbeta med utformningen av ett av norra Europas hetaste stadsutvecklingsprojekt. I upphandlingen ingår också ramavtal för gestaltning av stads­struktur och offentliga miljöer i Norra Djurgårdsstaden. Två miljarder kronor investeras i ett hållbart och klimatsmart byggande i lägen som kommer att ha Stockholms högsta fastighetspriser.

Magdalena Hedman är ansvarig för projektet på FOJAB arkitekter:

— Det här är ett drömprojekt i stadsbyggnadssammanhang med uttalat höga ambitioner från Stockholms stads sida. Den mest hållbara och klimatsmarta stadsdelen i Sverige ska byggas, och vi får bidra med vårt kunnande. Jag ser verkligen fram emot det här arbetet. Inte minst för att vi identifierar en stark samhörighet i värderingar med vår uppdragsgivare vilket borgar för ett gott resultat.

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms och norra Europas största stadsutvecklingsområden där omfattande bebyggelse och anläggningar planeras tillkomma under de närmaste 20 åren. Området ska, på ett hållbart och resurseffektivt sätt, inrymma ca 35 000 arbetsplatser och ca 12 000 nya bostäder och med tillhörande service och infrastruktur. Hälften av dem kommer att ligga i Hjorthagen.

Den nu aktuella etappen, Kolkajen-Tjärkajen-Ropsten, ligger mellan Hjorthagsberget och Lilla Värtan, intill bron över till Lidingö. I dagsläget är det industrimark och en hamn, som använts för energiproduktion. Inom området finns det kulturhistoriskt värdefulla Vattengasverket som ska bevaras liksom Tjärfabriken och den gamla Kolkajen. I sydväst ligger Ropstens tunnelbanestation.

De parallella uppdragen ska utreda och visa hur Hjorthagens framtida entré och vattenfront kan gestaltas med fokus på de offentliga stadsrummen och parkerna. Utgångspunkt är såväl övergripande målsättningar vad gäller transporter, energi, kretslopp, byggnader, grönska, livsstilar och verksamheter, som platsens särskilda karaktär och förutsättningar.

— På FOJAB arkitekter arbetar vi integrerat med hus och landskap i stadsbyggandet, vilket ger bra förutsättningar för att skapa attraktiva stadsrum och platser, säger Magdalena Hedman. Målet är en tät och blandad stadsdel med stark identitet och hög stadsbyggnadskvalitet. Alla kommer inte att ha råd att bo här, men alla kommer att kunna vistas här och ta del av sociala livet och närheten till vattnet. Vi jobbar mot en tillåtande stad som är till för människan och som inbjuder till olika typer av aktiviteter.

Arbetet med det parallella uppdraget kommer att pågå fram till september. Därefter arbetas ett fördjupat förslag fram, som ligger till grund för det kommande planarbetet. FOJAB arkitekter har också tilldelats ramavtal med Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad för arbetet med Norra Djurgårdstaden, fram till maj 2019.

God samordning är A och O för att för att föra en 3D-projektering i hamn. En BIM-modell innehåller den samlade informationen om hela byggnaden, och ritningarna genereras direkt ur modellen. Det innebär att samtliga inblandade, konsulter såväl som arkitekter, behöver ha en gemensam arbetsmetodik, som skapar ordning och reda.

På FOJAB arkitekter har vi under flera år jobbat målmedvetet med detta. Vi har utarbetat metodblad, iordningställt mallfiler och byggt upp bibliotek med bra objekt som kan användas i många projekt. Med tiden har ett nytt ansvarsområde inom projektgrupperna växt fram – att hålla ordning i modellen. De som tar på sig detta kallar vi Model Managers och de har en central roll. Deras arbete ger goda förutsättningar för övriga medverkande att snabbt och säkert producera de handlingar som behövs.

Viktiga uppgifter är att:

• Resa upp modellen från de tidiga underlag som finns
• Ställa in vyer för olika sorters arbete och granskning
• Lägga upp vyer för export av information till övriga konsulter
• Ta emot och länka in underlag från övriga konsulter och hålla det uppdaterat
• Skapa ritningar och ritningsvyer
• Åtgärda fel och varningar i modellen

Mårten Fridberg, som är CAD-ansvarig på FOJAB arkitekter, har under det senaste året utbildat mer än 15 ingenjörer och arkitekter. Flera av dem jobbar nu i våra uppdrag som Model Managers, vilket höjer kvaliteten och sparar tid.

Tre kommuner, Bollebygd, Härryda och Mark förenas i en unik, unison satsning i samband med byggandet av den nya stambanan mellan Borås och Göteborg. Tillsammans med FOJAB arkitekter har man tagit fram en utvecklingsplan, med utgångspunkt i en ny gemensam tågstation, en halvtimme från Göteborgs centrum. Här kommer framtidens klimatsmarta livsstil att ta form i en region som satsar på hållbar tillväxt och infrastruktur.

Vad skulle en ny tågstation på den nya stambanan mellan Borås och Göteborg kunna innebära? Massor, om man frågar Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. Tillsammans med FOJAB arkitekter har de tre kommunerna i bred politisk samsyn tagit fram en gemensam utvecklingsplan för vad ett stationssamhälle skulle innebära i form av satsningar på boende, infrastruktur, handel och kommunal service. På ett gemensamt fullmäktigemöte den 3 juni presenterades planen för första gången för alla tre kommuners fullmäktigeledamöter.

— Vi tar ett gemensamt grepp kring utvecklingen av hela det område som påverkas av en ny framtida tågstation mellan Bollebygd och Rävlanda och som kan bidra till den regionala utvecklingen. På detta sätt visar vi att vi är eniga inför kommande diskussioner med Trafikverket, säger Christer Johansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Bollebygd.

Utvecklingsplanen tar fasta på de tre kommunernas befintliga kvaliteter och tillväxt i ett 25-års perspektiv. Ett nytt stationsläge mellan Bollebygd och Rävlanda möjliggör en befolkningsökning med ca 8-10 000 invånare och att de två orterna på sikt binds ihop. Här ska det finnas ett brett utbud av boenden, handel och kommunal service i strategiska lägen och en närhet till natur och rekreation. För att det ska bli möjligt krävs stora satsningar på klimatsmart infrastruktur i området. Det ska vara lätt att lämna på skola och dagis, ta tåget till jobbet och handla på vägen hem. Det ska också vara enkelt att byta trafikslag från buss eller bil till tåg, eller att kunna ta sig till och från stationen genom att cykla eller gå. Därför krävs satsningar på pendelparkeringar, vägar och gång- och cykelvägar. Fokus är att skapa förutsättningar för en fungerande och hållbar vardag.

— Bra kommunikationer i ett område är en faktor som attraherar boende och stärker tillväxten. Den nya stationen för pendeltåg blir centrum i området och genom bättre vägar till samhällen som Hyssna, Hällingsjö och Hindås blir den en viktig knutpunkt för hela utvecklingsområdet, säger Annette Eiserman-Wikström (m), ordförande i kommunstyrelsen i Härryda.

Idag väljer 80 procent av invånarna i området bil i brist på attraktiva resealternativ. En av nyckelfrågorna är att skapa bra förbindelser för såväl bil, buss och cykel, till och från stationsområdet. En ny väg föreslås från Rävlanda och från Bollebygds centrum föreslås både en ny bilväg samt gång- och cykelväg, för att koppla samman båda orterna med det nya stationsområdet.

Läs hela utvecklingsplanen (PDF)

Biomedicinskt Centrum BMC i Lund har fått ett tillskott av ett exklusivt slag. På taket till det gamla djurhuset har det landat en byggnad som glittrar som vatten när solen lyser på den. Den inrymmer mötes- och seminarierum för forskare och lärare. Tanken är att här ska utbytas tankar och idéer i en avslappnad loungemiljö, höjd över vardagsbruset.

Biomedicinskt Centrum, BMC, är en framstående forskningsanläggning knuten till Medicinska fakulteten på Lunds Universitet. För tio år sen byggde man en modern ny byggnad med laboratorier. För några år sedan var det dags igen. Då fick Mats Österberg på FOJAB arkitekter uppdraget att rita en ombyggnad av Klas Anshelms gamla Immunolog från 60-talet till Studentcentrum för medicinarna.

Receptionen och entrén för besökare och studenter ligger ut mot Sölvegatan medan seminarierummen ligger djupt in i byggnaderna. Behovet av att komplettera med mer centralt placerade mötesrum har därför växt fram. Parallellt kastade man lystna blickar på den populära terrassen uppe på djurhusets tak.

Detta ledde fram till BMC:s senaste tillskott, också det ritat av FOJAB arkitekter: Ett nytt litet hus som elegant balanserar på kanten till djurhuset. Interiört har det karaktär av ett enda öppet rum, men med avdelade funktioner. Fasta möbler och skåp fungerar som rumsavdelare, med karmlösa glas som anslutningar mot vägg och tak. Intrycket är en sofistikerad akademisk miljö men med avslappnad atmosfär. Här finns brasa, sköna fåtöljer och terrass i soligt läge. Den trävarma interiören exponerar sig ut mot BMC:s innergård genom stora fönsteröppningar.

– Verksamheten önskade att byggnaden skulle lysa som en lykta, säger arkitekt Anna Belfrage på FOJAB. Den första tanken var att integrera LED-belysning i fasaden. En idé som strandade på priset. I stället valde vi en lösning med strukturglas och en galvad, lätt skimrande plåt bakom. Resultatet blev en fasad som ger ett intryck av vattenglitter när solen lyser på den.

Anna Belfrage, som har ett förflutet i Madrid där hon arbetat med eleganta inredningar, uppskattar den höga finish man åstadkommit på de interiöra snickerierna. Men ambitionen att ge en känsla av en enda rumslighet bjöd också på en del utmaningar.

– Att få kontroll på ljudet mellan de olika rummen var en resa. Det slutade med 5 cm tjocka specialdesignade ljudkasetter som gav 45 dB dämpning mellan mötes- och seminarierum. Det har blivit en härlig miljö där både materialval, ljud och ljus bidrar till en kvalitet utöver det vanliga, säger Anna Belfrage.

Många kommuner har använt metoden Strategisk Lokalplanering, framför allt för planering av utbildningslokaler. Så vad tycker kunden? Frågan går till Stefan Norrestam, som är utbildningsdirektör i Lunds kommun.

– Jag har använt mig av Strategisk Lokalplanering både i Helsingborg  och nu senast i Lund. Jag skulle vilja säga att metoden är en förutsättning för att kunna planera överhuvudtaget. Vi får en bra, gemensam helhetsbild av hur vårt lokalanvändande ser ut. Det ligger sedan till grund för konkreta beslut om nyetableringar, ombyggnad och omlokaliseringar.

I Lund har FOJAB arkitekter hjälpt till att utreda alla gymnasieskolor, Kulturskolan och Komvux. Stefan Norrestam berättar att Lund har ett mycket högt beläggningstryck.

– Vi har inte råd att gissa i lokalfrågan. Tidigare har den hanterats lokalt, rentav på schemaläggningsnivå. Men det är svårt för schemaläggaren att ha en bild av helheten, och det kan leda till att man använder lokaler som är mindre lämpliga bara för att få ihop den dagliga verksamheten. Jakten på nya lärararbetsplatser kan innebära att man tar klassrum i anspråk eller tullar på gemensamma ytor tills det inte går längre. Med den här metoden höjer vi blicken och får en samlad bild av de faktiska behoven. Vi ser möjligheterna till samband och samutnyttjande. Det är väldigt värdefullt, och sparar tid och pengar.

Stefan Norrestam berättar att de olika skolenheterna blir som kommunicerande kärl eftersom man har liknande program på olika ställen. Därför är det viktigt att både politiker och verksamhetsledare får en gemensam helhetsbild. Först därefter kan man gå vidare med ett lokalprogram, men man ska inte börja där.

– Det är inte bara en skola. Det är en arbetsplats för kanske 1200 personer. Och frågan om lokalanvändning är inte bara en skolledningsfråga. Byggnaderna är ett redskap för att föra mål och visioner ut i verkligheten.

Den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, som började gälla läsåret 2011/12, reformerar skolan med nya krav och målbilder säger Stefan Norrestam. Strategisk Lokalplanering blir ett medel att möta det uppdraget.

– Metoden driver frågan om hur vi vill jobba, exempelvis med kärnämnen och karaktärsämnen tillsammans. Idag har vi i huvudsak separata lokaler för matte och bygg. Nu planerar vi för de ämnena i samma utrymmen och har överblicken som gör det möjligt. Att analysen tas fram i samverkan med verksamheten är en viktig förutsättning. Då flyttas fokus från frågan om att hitta rum att vara i, till att se på hur vi skulle vilja arbeta, nu och i framtiden. Det handlar inte bara om lokaler utan om verksamhet och utveckling – om hur vi kan fullgöra vårt uppdrag.

Den 21:a mars var det inflyttningskalas i nya Rådhus Skåne i Kristianstad. Till musik och invigningstal tog 700 medarbetare och förtroendevalda sin nya arbetsplats i bruk. I en ny byggnad bakom till stor del bevarade äldre fasader möts från och med nu Region Skåne och Kristianstad Kommun till vardags.

Arkitekten bakom projektet, Greger Dahlström på FOJAB arkitekter, var en av invigningstalarna:

— Målbilden enligt programmet, som presenterats löd: ”en öppen och tillgänglig mötes- och arbetsplats, som stimulerar till förnyelse, och öppnar för engagerande möten för medborgare och kollegor”. Vår översättning av detta till en arkitekturvision skulle kunna formuleras: En modern, effektiv och flexibel byggnad, som exteriört och interiört utstrålar öppenhet, genomsiktlighet och tidlöshet.

Bakom beslutet att förlägga Rådhus Skåne i Kristianstads centrum och i omedelbar anslutning till järnvägsstationen finns en önskan om närhet till medborgarna. En hållning som på olika sätt också kommer till uttryck i arkitekturen.

— Den nya entrén mot Stora Torg vill vara den monumentala ingångens motsats – ett odramatiskt möte med besökaren. Det stora medborgarfönstret signalerar välkomnande öppenhet och transparens, säger Greger Dahlström.

Väl inne blir man som besökare glatt överraskad. Kvarterets klassiska, ganska slutna fasader omsluter ett helt nybyggt modernt kontor som flödar av ljus.

— Lika betydelsefullt som dagsljus, är möjligheten till utblickar, som gör att man kan känna dygnsrytmen och följa vädrets växlingar. Det öppna kontoret och glasväggarna ger siktlinjer kors och tvärs både horisontellt och vertikalt genom huset mot omgivningarna, säger Greger Dahlström.

Läs mer om projektet

MAX IV i Lund vann i mars 2014 kategorin Best Futura Project på den internationella fastighetsmässan MIPIM. FOJAB arkitekter fanns på plats i Cannes för att ta emot det prestigefyllda priset. Där fanns också representanter för Lunds kommun, Lunds universitet och byggherren Fastighets AB ML4.

— Vi är väldigt stolta och glada över att projektet fått den här utmärkelsen, säger Daniel Nord, VD på FOJAB. Inte minst för att kategorin var Framtidsprojekt. MAX IV inrymmer spjutspetsteknologi och kommer att vara en arbetsplats för forskare från hela världen.

I anläggningen accelereras elektroner till nära ljusets hastighet. När deras bana bryts, frigörs strålning, synkontronljus, som används för att undersöka materialegenskaper på molekylnivå. Processen kräver precision och ställer stora krav på konstruktionen. Ovan mark visar sig byggnaden som en stor, obruten ring i slät mattborstad metall med en överbryggade, vitskimrande kontorsvolym. Denna, i samspel med gröna tak och det böljande landskapet, blir ett signum för MAX IV.

— Det är viktigt för oss att byggnaden har ett starkt arkitektoniskt uttryck och en tydlig förankring på platsen, säger Daniel Nord. Därför är det extra roligt att vi, i skarp konkurrens, lyckats kommunicera byggnadens kvalitéer till en internationell expertpublik.

Resan började med ett parallellt uppdrag 2010 där FOJAB fick uppdraget att arbeta vidare med gestaltningen av byggnaden tillsammans med Snøhetta som fick ansvar för att utforma landskapet. Därefter vidtog projektering av bygghandlingar för en byggnad med ovanligt höga tekniska krav. Med en total yta av 50 000 kvadratmeter beräknas byggnaderna vara klara att tas i bruk 2015.

MAX IV – En designutmaning (Youtube)
MAX IV – Miljöperspektiv (Youtube)
MAX IV – Personalperspektiv (Youtube)

Tävlingsbidraget ”In-Between Landscapes” har belönats med pris i den internationella arkitekttävlingen Europan 12. Bakom förslaget står Marco Pusterla och Edvin Bylander, båda medarbetare på FOJAB arkitekter. Teamet bestod även av arkitektstudenterna Madeleine Heckler, René Andersson och Emelie Dafgård.

Tävlingsbidraget belönades med delat 2:a-pris, vilket i Europan-sammanhang benämns som ”Runner-up”. Det var ett av ett 50-tal förslag som lämnats in till tävlingsområde Kalmar, där uppgiften var att utforma en ny stadsdel vid kusten, söder om staden.

Europan är världens största återkommande arkitekttävling. Arkitekter under 40 år från hela Europa deltar och tävlingen hålls vartannat år, nu för tolfte gången. Deltagarna kunde välja på 51 tävlingsområden – siter – fördelade på 16 länder, varav fem i Sverige.

— När vi bestämt oss för att delta i tävlingen gick vi igenom de olika siterna noga för att se vilken vi tyckte var mest intressant. Vi fastnade för den i Kalmar eftersom vi ansåg att potentialen och utmaningarna var extra stora. Området ligger mellan nuvarande E22 och utgörs av våtmarker som ofta svämmas över. Vi ville synliggöra just den här speciella platsens kvalitéer, säger teamledaren Marco Pusterla.

Kalmar växer söderut och uppgiften gick ut på att utforma en ny stadsdel för ca 3000 invånare. En utgångspunkt var kommunens principbeslut att alla stadsdelar ska vara integrerade med olika boendeformer och service.

Teamets svar på detta är en stadsdel med urban karaktär i stark relation till naturen. Våtmarken som ligger mellan bostadsområdena och nuvarande vattenfront kan lätt bli en gräns som skiljer staden från havet. I förslaget gör man den i stället tillgänglig och tydlig. Den speciella naturen blir en zon som tillfälligt får ockuperas av olika arrangemang för konst, kultur, rekreation och friluftsliv.

— Vi möter naturen genom kulturen, säger Edvin Bylander, Marcos tävlingspartner. Genom att tillföra olika enkelt byggda element som till exempel spångar, plattformar och paviljonger gör vi platsens föränderlighet synlig. Om hundra år har havsytan höjts till en annan nivå. Då ligger de bostäder vi tillfört precis vid en kajkant, och den här zonen är bara ett minne.

Det är inte första gången FOJAB-medarbetare belönas i Europan-sammanhang. För fyra år sedan vann Marco Pusterla första pris i Europan 10 i Lerum tillsammans med Jesus Mateo. I Europan 11 fick Anders Eriksson i ett team med arkitektstudenterna Egil Blom, Hannes Haak och Daniel Lindberg delat första pris i Simrishamn. Projektet i Lerum har, så här långt, lett till ett kvalitetsprogram som Lerums kommun tagit fram tillsammans med FOJAB arkitekter.

— Europan är ett väldigt bra tillfälle att utmana sig själv och sin kreativitet. Tävlingen baseras på ett konkret projekt, men blir också ett bidrag till debatt om arkitektur på en internationell nivå. Det är väldigt intressant att titta tillbaka på tidigare Europantävlingar. Mycket av det vi ser i dagens arkitektur påminner om tävlingsförslagen för 10-15 år sedan, säger Marco Pusterla.

Sedan 1991 har den internationella fastighetsmässan MIPIM delat ut priset MIPIM Awards till innovativa fastighetsprojekt runt om i världen. Den 20:e januari offentliggjordes att synkrotronljusanläggningen MAX IV, som ett av fyra projekt, har tagit sig till finalomgången i kategorin ”Best Futura Project”.

Sammanlagt har 28 projekt i 7 kategorier valts ut av en jury bestående av internationella fastighetsmäklare. Vinnarna kommer sedan att väljas av mässbesökare samt den internationella juryn och utses under den årliga MIPIM-fastighetsmässan i Cannes den 11-14 mars.

2010 valdes FOJAB arkitekter att gestalta och projektera MAX IV för Lunds universitet med Fastighets AB ML4 som byggherre. Snøhetta arkitekter valdes till landskapsarkitekt. I projektet har man eftersträvat en symbiotisk relation mellan landskap, yttre byggnadsgestalt och inre gestalt.

Den stora experimenthallens taklanternin med sin borstade aluminiumyta, kontorsbyggnadens vita plåtkassetter och horisontella solskydd för fönster, de övriga byggnadernas vita betongfasader tillsammans med det böljande landskapet kommer att göra MAX IV-laboratoriet till ett karaktärsfullt landmärke vid Lunds norra infart.

MAX IV kommer att tas i bruk i mitten av 2015.

Här tas första spadtaget till Helsingkrona Nations nya studentboende.

Arkitekten Mattias Hedberg Ek, FOJAB arkitekter, och Peter Runnerström, Proinspektor Helsingkrona, tillika ordförande i Husstyrelsen markerar den historiska milstolpen. Foto: Helsingkrona nation.

Läs mer om projektet

Fem snabba frågor till arkitekt Robert Lavelid, ny kontorschef på FOJAB Stockholm.

Hur vill du beskriva dig själv?
Jag är en passionerad yrkesman – en arkitekt som brinner för mitt yrke. I den rollen gillar jag framför allt att driva processer mot mål. Sedan är jag som person nyfiken och beredd på förändringar – hoppas jag…

Finns det någon byggnad som får ditt hjärta att slå snabbare?
De hus jag själv har ritat har en särskild plats förstås. Just nu är det de senast genomförda, som heter Khimki och är två stora kontorshus i Moskva.

En byggnad som jag fick besöka som ung student är Frank Lloyd Wrights berömda arkitektskola Taliesin West. Den ligger i den lilla byn Scottsdale utanför Phoenix i Arizona. Skolan och hans vinterbostad relaterar på ett helt speciellt sätt till öknen runt omkring och gjorde stort intryck på mig.

Le Corbusiers bostadhus i Marseille, Unité d´Habitation, tycker jag också är väldigt intressant.

Vilka är dina inspirationskällor?
En person jag följt hela livet är Ulf Lundell – han är ett halvår äldre än jag. Framför allt som författare men även som musiker har han påverkat mig mycket.

Inom arkitekturen finns det en hel rad arkitekter som inspirerar mig. Le Corbusier förstås. Som ren formgivare framför allt, inte som social byggare. Den peruanske arkitekten Henri Ciriani, verksam i Paris, är en annan inspirationskälla.

Sedan har jag hela mitt liv varit Danmarksvän. Jag har bott i Danmark, och danska arkitekter och arkitektur har generellt präglat mig mycket. Ett exempel ur den äldre skolan är Arne Jacobsen.

En dansk modern arkitekt som jag tycker är intressant är Bjarke Ingels. Han har lyckats lyfta ut arkitekturen ur garderoben och gjort den tillgänglig för en bredare krets. Han har ett bra sätt presentera och förklara projekten. Därmed inte sagt att jag tycker att allt han ritar är bra.

Det danska arkitektkontoret Vandkunsten har också varit en stor inspirationskälla för mig. Genom ett socialt engagemang har man med små ekonomiska medel gjort stor arkitektur.

Kopplingen FOJAB Stockholm – Malmö, vad kan den bära med sig?
I samtal jag haft på sista tiden kommer det fram en nyfikenhet på FOJAB som en ny, professionell aktör på Stockholmsmarknaden. Man känner kanske företaget till namnet men vet inte så mycket mer. Stockholm är en annorlunda marknad med ett delvis annat synsätt. I Malmö finns mer av den danska synen på arkitektur, och det blir en intressant kulturmässig koppling som känns spännande att utforska.

Vad gör du just nu?
Jag sitter på Arlanda, i gaten till Moskvaflyget, på väg för att presentera ett kontorsprojekt. Det är en bearbetning av ett förslag på två kontorshus som ska ligga nära ett jättelikt köpcentrum – ett av Europas största – som håller på att uppföras centralt i Moskva. Projektet är egentligen på ett idéstadium, men i Ryssland betyder det att det plötsligt kan gå väldigt fort när beslut tas. Det är ett helt annat tempo i Moskva, ett starkt driv som vi inte är vana vid i Sverige. Men nu måste jag avsluta för att kliva ombord. Vi hörs!

På Sveavägen 44 – så centralt man kan komma. Bakom svaret finns ett unikt projekt. Det är landskapsarkitekt Johan Paju på FOJAB Stockholm som står för både projektet och förklaringen.

På Sveavägen 44 ligger ett helt kvarter som ursprungligen var Skandias gamla huvudkontor, byggt på tidigt 40-tal. Fasaden är skyddad och ser likadan ut nu som då. Kvarterets inre, som tidigare varit ett sammelsurium av många olika byggnader, är nu igenbyggt så när som på två mindre atriumgårdar. Totalt är det 65.000 kvm om- och tillbyggnad av kontor, butiker, hotell och bostäder. Taket har i princip blivit en enda stor, sammanhängande och plan yta med mindre hål.

Blåsigt och utsatt
Hela kvarteret ska Breeam-certifieras och projektbudgeten var baserad på en lösning med ett sedumtak. När Johan Paju fick uppdraget blev idén att matcha den budget som var satt, men ändå skapa mervärden.

– Sedum är ganska tråkigt, och det är inte beträdbart. Jag tänkte: Vi gör tvärtom –  vi frösår i ett substrat, en grund jordmån, och gör ett äkta landskap som inte är en färdig produkt. Uppe på ett tak ser det ut som på ett fjäll, i princip. Det är blåsigt och utsatt, och det är nästan inga växter som överlever. Därför valde vi växter och växttyper från just sådana situationer –  fjällvegetation och ytterskärgårdsvegetation. Det här blir den första vilda parken i Stockholm. Och den kommer att vara helt orörd. Vi kommer att slåttra den en gång per år bara.

Som en stor skärgårdsbrygga
Man anlägger tre otuktade naturtyper; blomstrande torräng, krattskog – som är marvuxen buskskog, vanlig i ytterskärgården – och klapperstensfält med nästan bara sten och mossor. Det är grunden. Svävande över detta byggs ett trädäck som en promenad med sittplatser, cirka 500 kvm stort. Det kommer att vara upphöjt från marken cirka 35 cm, så att man kan sitta bekvämt på kanten.

– Det blir som en stor skärgårdsbrygga som du går på, med en balustrad som tar ner vindhastigheten och som skapar utblickar, beskriver Johan. Balustraden är formad efter taklandskapet. Man går på däcket och bara på vissa ställen kan man komma ut i naturen. Det finns inte någon effektbelysning alls, bara spilljus från staden runtomkring. Där kan du stå, ovanför stadens taknockar i 3000 kvm riktig natur. Centralt i Stockholm.

Natur på Manhattan
Johan berättar att det finns några projekt som påminner lite om detta i New York City. Ett av dem, Time Landscape av Alan Sonfist, är ett stycke land på Manhattan som planterats med ett för platsen ursprungligt växtmaterial. Eftersom betingelserna är de samma, växer nu sakta fram en skog som berättar om hur naturen på Manhattan såg ut på 1600-talet.

Takträdgården kommer att stå färdig våren 2014. I första hand blir den tillgänglig för kontorshyresgästerna på dagtid. Man hoppas att så småningom vid vissa tider kunna öppna för allmänheten.

Leksakstillverkaren BRIO:s nya kontor i Malmö, med arkitektur och inredning signerad FOJAB arkitekter, är med i kampen om titeln ”Sveriges snyggaste kontor” i en pågående tävling anordnad av Lokalnytt. Arkitekt Anna Belfrage berättar om projektet.

– Det är råvinden på Malmö Central som förvandlats till BRIO:s nya huvudkontor. Fastighetsägaren Jernhusen hade förberett anpassningen genom att bland annat återställa trapphus, lägga om tak, förstärka bjälklag och förbereda installationer.

– Vi utgick från vindens speciella karaktär med tegelvalv och mäktiga träkonstruktioner och arbetade med specialritad inredning. Alla vinklar och vrår utnyttjades för att få plats. Det har lett till både oväntade och spännande lösningar, tycker jag. Det fanns så klart också en hel del installationer att ta hänsyn till. En del är dolda men andra har integrerats fullt synligt i designen.

– Färgsättningen var också viktig. Vi lade en svartvit, strikt bas och adderade sedan färgrika displayplatser för BRIO:s klassiska leksaker. Lekfulla folieringar togs fram tillsammans med BRIO:s eget projektteam och Ideas AB. Det har blivit ett kontor som på ett kul sätt förmedlar varumärkets identitet till besökare och anställda, tycker Anna Belfrage.

Så här säger BRIO själva om sin nya miljö i tävlingsmotiveringen:
”BRIOs starka identitet har med omsorg införlivats i lokaler och detaljer. Omöjliga vinklar har på ett lekfullt sätt fått nya funktioner – det finns numera showrooms i varje rum och alla går att leka med på riktigt! Hos oss startar resan redan utanför dörren och fortsätter med att bjuda in besökare att hänga av sig ytterkläderna i vår uppförstorade produkt; tunnelbanesetet. Här finns rum för att skapa framtidens nya lek.”

Bilder från Brios huvudkontor finns här

Fredagen den 25 oktober är det dags. Då öppnar Galleria Boulevard i Kristianstad den första etappen av tre. Det är FOJAB arkitekter genom Charlotte Kristensson som står bakom verket. När allt är klart, hösten 2014, kommer det att inrymma 70 butiker och matställen – ett rejält tillskott till centrala Kristianstads shoppingutbud. Som namnet antyder har gallerian ett centralt läge i innerstaden, med ena långsidan mot Östra Boulevarden och den andra mot kanalen.

2011 köpte Steen & Ström fastigheterna i ett kvarter som utgjorde en trist barriär mellan de östra och västra delarna av staden. Här fanns det obligatoriska Domushuset, ett resecentrum och parkeringar. Nu reser sig en byggnad om totalt 86 000 kvadratmeter som blir en välkomnande ny framsida mot öster. Den blir fond åt en park på kanalsidan med grönska och uteserveringar. På andra sidan byggs Östra Boulevarden om, minskas från 26 till 18 meters bredd och blir en mer utpräglad shoppinggata.

Butikerna i bottenvåningen har fönster ut mot boulevarden och samspelar med butikerna mitt emot. Fasaden ovanför har klätts med ett skirt skikt av perforerad plåt och dekorerats med glasprismor. Genom sin placering i ett mönster av varierande vinklar reflekterar prismorna solljuset och omgivningens färger ner till gatunivån.

– Den stora skalan har helt klart varit en utmaning att hantera. Genom hela processen har vi haft ett fokus på att skapa en modern och vacker byggnad som samtidigt är i dialog med renässansstaden runtomkring, säger Charlotte Kristensson.  Vi har ägnat stor omsorg åt detaljerna, och arbetat med en finstämd färgsättning, inte minst genom att låta de naturliga materialens karaktär få ta plats. Jag ser Galleria Boulevard som en stolt ny årsring i Kristianstads stadsbild.

Även i innerstadsmiljö behöver shoppingsugna parkera bilen. Eftersom stora delar av Kristianstad ligger under havsnivå var det inte möjligt att bygga ett underjordiskt parkeringsgarage.  Därför har parkeringen för de 1100 bilarna placerats i de övre våningarna av byggnaden.

I den första etappen som nu invigs finns plats för drygt 15 nya butiker.  När anläggningen är fullt utbyggs kommer besökaren att interiört uppleva ett dagsljusbelyst inomhustorg som sträcker sig över två våningar. En given plats för Kristianstadbornas möten och mingel.

FOJAB arkitekter och Tyréns AB erbjuder ett nytt, effektivt sätt att arbeta med rumsrelaterad information i projekteringen.

Medan du avnjuter en fräsch frukost presenterar vi RUDA, ett webbaserat verktyg för att ta fram rumsfunktionsprogram, rumsbeskrivningar eller inredningsförteckningar. Du får ta del av funktioner, möjligheter och också tillämpningar i ett aktuellt referensprojekt. Seminariet vänder sig till dig som är arkitekt, inredningsarkitekt, byggherre, projektledare och alla andra som arbetar med RFP och rumskort. Arbetar du i BIM-miljö finns direktkopplingar mot Revit®

Välkommen till Sveriges Arkitekter torsdagen den 7 november!

Frukost serveras från 8.00
Seminariet pågår 8.30-9.30

Adress: Storgatan 41, Stockholm

Anmälan sker senast 31 oktober till nina.pikulik@tyrens.se

Läs mer om RUDA bas (gratis) och RUDA pro på http://www.rudawebb.se

Mobilia, ett av Malmö äldsta köpcentra, har byggts om och blivit en ny och spännande stadsdel. Tunga tegelhus från förra sekelskiftet, en gång byggda för textilindustri, har vaskats fram under lager av korrugerad plåt och kontrasterar nu mot nya byggnader i stål, glas, tegel och trä. Det som för några år sedan var två enplansbyggnader omgivna av stora parkeringsplatser är nu en levande stadsdel med verksamheter av olika slag. Här finns affärer, restauranger, service, kultur och föreningslokaler, och mitt i allt två höghus med bostäder och utsikt över hela Öresund. Det är FOJAB + JAIS arkitekter i samarbete som har ansvarat för om- och tillbyggnaden av Mobilia, och omvandlingen från köpcentrum till ett stadskvarter. Den sista etappen i denna ombyggnad invigdes med stor fest 26 september.

Kvinnoarbetsplats
I de äldsta delarna av Mobilia har det funnits verksamhet i över 100 år. Ursprungligen användes området för textilindustrin och Manufakturaktiebolaget i Malmö. I de nya fabrikerna fanns stora vävsalar under de brutna sågtandstaken, där mer än 3000 människor, främst kvinnor, arbetade. 1968 gjordes byggnaderna om till Malmös första köpcenter Mobilia, som idag är Nordens efter NK bäst säljande köpcentrum.

Vid utformningen av det nya Mobilia har det varit viktigt att bevara spår från områdets historia. Collage har varit ett nyckelord under arbetet. Fasaderna har utformats som materialkompositioner som länkar samman nutid med historia. Här finns bland annat en variation av olika röda tegelförband med närmast textila kvalitéer i uttrycket. I samspelet mellan de nybyggda delarna och de bevarade byggnaderna får projektet sin unika identitet:

— Genom att blanda moderna material och uttryck med spår från områdets historia har vi lyckats skapa en alldeles speciell atmosfär, som verkligen skiljer Mobilia från övriga köpcentrum och stadsdelar i Malmö, säger Mats White, ansvarig arkitekt på JAIS arkitekter.

Grafisk betong
För att förmedla byggnadens historia har man använt fotografier på olika sätt. På parkeringshusets fasad har ett gammalt foto på bomullshantering vid Manufakturaktiebolaget rastrerats till perforerad plåt. Många av interiörerna får sin karaktär av de fotoförstoringar som täcker flera av väggarna. Det mest speciella inslaget är kanske de kvinnogestalter i grafisk betong, som ställs under de nya skärmtaken, som vore de karyatider.

— Vi tog tidigt kontakt med ett företag i Finland, Graphic Concrete, som genom att översätta fotografier till formsättningsmönster kunde överföra bilderna till betong. När jag funderade över lämpliga motiv, så kom jag att tänka på en av Malmös kvinnliga modeller, som är god vän till min familj. Korten var fulla av liv och med vackra kläder från 50- talet. Inga motiv kunde passa bättre i en gammal textilfabrik än dessa, säger Per-Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Ett beprövat koncept
JAIS Arkitekter kontrakterades 2007 av byggherren Atrium Ljungberg som ett resultat av ett parallellt arkitektuppdrag. Syftet med uppdraget var att visa på framtida expansionsmöjligheter för Mobilia, och att ge förslag till gestaltning. JAIS  vinnande planförslag går ut på att bygga vidare på den befintliga stenstaden och integrera köpcentrumet i stadsväven. Därigenom gör man området till en vital och tillgänglig del av staden.

— Nu när det hela invigts känns det som att den ursprungliga ambitionen fullföljts på ett bra sätt, säger Per Aage Nilsson och får medhåll av Mats White. Och när man tänker efter så har ju städer byggts på det här sättet alltid; människor har mötts på handelsplatser som efterhand permanentats och genererat behov av bostäder och service. Detta har tagit form i byggnader, gator och torg – nästan som på Mobilia.

Mobilia CDE
Byggnadsår: 1899
Om och tillbyggnadsår: 2010-2013
Om- och tillbyggnad: ca 65 000 kvm BTA.

Byggherre: Atrium Ljungberg genom Anders Murmark, marknadsområdeschef
Projektansvarig arkitekt: Per-Aage Nilsson, FOJAB arkitekter och Mats White, JAIS arkitekter
Övriga medverkande: JAIS Arkitekter: Mathias Persson, Ulrika Essner, Karl Johan Holmberg, Jonas Johansson. FOJAB Arkitekter: Andreas Jentsch, Alfred Årfelt, Nina Lindén, Kristina Fors, Anna Neuhauser, Lars-Aage Nilsson.

För mer information kontakta:
Viveca Rosencrantz
Arkitekt SAR/MSA, PR-ansvarig FOJAB arkitekter
viveca.rosencrantz@fojab.se
+46 (0)761-16 81 10

Karl Johan Holmberg
Arkitekt SAR/MSA, pressansvarig JAIS arkitekter
karljohan.holmberg@jais.se
+46 (0)42-14 92 33

FOJAB arkitekter är ett av landets största arkitektföretag. Vi är 100 kvalificerade medarbetare, organiserade för att möta våra kunders behov. Verksamheten omfattar utformning, planering och projektering av områden, byggnader, lokaler och inredning. Vår vision är att med passion för arkitektur skapa den hållbara staden där människor och verksamheter växer tillsammans.

JAIS Arkitekter är ett av Sveriges ledande arkitektkontor. Kontoret är beläget mitt i Helsingborg och sysselsätter för närvarande 15 personer, som arbetar med alla typer av projekt.

Den postgula utställningspaviljongen, signerad FOJAB, har invigts under festliga former.

Den ligger på det som än så länge är leråker men som kommer att bli ett nytt bostadsområde strax öster om Limhamns kalkbrott. Besök paviljongen och ta del av utställningen som visar det Elinegård som nu ska växa fram!

FOJAB arkitekter står tillsammans med våra arkitektkompisar som värd för Världens Bästa AfterWork.

Vi bjuder på en kväll med film och arkitektur på Media Evolution City i Malmö.

Kom och mingla med oss!

Anmälan och mer information på facebook.com/events/515444401868656/