Region Skåne delar varje år ut Skånes Arkitekturpris för att uppmärksamma och premiera god byggd miljö i Skåne. Vinnare av årets pris blev synkrontronljusanläggningen MAX IV. Det innebär att vi på FOJAB arkitekter delar priset och äran med Snøhetta, som agerat landskapsarkitekt, och byggherren Fastighets AB ML4.

MAX IV var ett av tre nominerade skånska objekt i tävlingen som avgjordes vid evenemanget Kreativa Skåne på Palladium i Malmö den 11 november. Övriga nominerade var Bruksgården i Höganäs och Stadsparksentrén i Helsingborg. Juryn lyfte bland annat fram anläggningens betydelse som viktigt landmärke och att gestaltningen skapat en produktiv plats för samverkan mellan människor från hela världen.

”Vi är mycket stolta och glada över att stå som vinnare av Skånes Arkitekturpris 2016. MAX IV har varit ett av våra största projekt under de senaste åren. Många av oss har arbetat med projektet under flera år och vi kan nu stolt konstatera att anläggningen har blivit ett landmärke i regionen. Priset är ytterligare en bekräftelse på det hårda och dedikerade arbete vår projektgrupp lagt ner för att skapa MAX IV” säger Daniel Nord, VD på FOJAB arkitekter.

Projektet har pågått under 6 års tid, 2010-2016, och involverat totalt 17 av företagets arkitekter och ingenjörer under årens gång. Greger Dahlström har varit gestaltningsansvarig arkitekt och Janis Kursis har haft rollen som uppdragsansvarig arkitekt. Byggnaden har tidigare tilldelats MIPIM Awards Best Futura Project och Årets Miljöpris vid Betonggalan 2015. MAX IV stod klart för invigning i juni 2016.

Juryns motivering:
”Skånes arkitekturpris 2016 går till MaxIV-laboratoriet i Lund för en formmässigt stark byggnad och ett innovativt landskap. Samverkan mellan byggnadens ikoniska form och landskapets stringenta kurvatur bidrar till att överbrygga skalförskjutningen mellan det storskaliga motorvägslandskapet och det framväxande forskningsområdet. Trots sin stränga form, monumentala skala och industriella prägel lyckas arkitekterna skapa överraskande många mänskliga kvaliteter, interiört såväl som exteriört. Juryn menar att anläggningen har alla förutsättningar att bli ett viktigt landmärke i en framväxande kunskapsregion men än viktigare att gestaltningen skapat en produktiv plats där framtidens förutsättningar formas genom samverkan mellan människor från hela världen.”

Under 2016 blev byggnaden dessutom godkänd och certifierad av BRE för post construction (färdig byggnad) gällande BREEAM-SE. BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien, utvecklat och administrerat av BRE (Building Research Establishment). Det är ett av de äldsta miljöcertifieringssystemen och har använts för att certifiera över 500 000 byggnader i Europa. BREEAM-SE är den svenska versionen av systemet. MAX IV:s resultat landade på 86,5% med betyget “Outstanding”.

Läs mer om MAX IV

Cecilia Jarlöv, landskapsarkitekt på FOJAB arkitekter, har vunnit UNT:s (Upsala Nya Tidning) Stadsmiljöpris i Uppsala. Priset har delats ut för gestaltningen av den nya gång- och cykeltunneln under Fyrislundsgatan i Uppsala. Cecilia delar priset med hela projektgruppen som bidragit till tunnelns unika utformning.

Cecilia Jarlöv var ansvarig för gestaltningen av tunneln under tidigare anställning på Tema. Den ljusa och generösa tunneln som är hela 33 meter lång och 10 meter bred, har glasväggar som är smyckade med konstnären Fideli Sundqvists verk ”Pappersresan”. Verket består av klippt papperskonst som sedan fotograferats. Fotona är monterade bakom glaset och belysta bakifrån. Det skapar en speciell upplevelse, särskilt kvällstid då de färgstarka konstverken sticker ut i mörkret. Halvvägs i tunneln finns en lanternin som släpper in dagsljus och ljussättningen, förutom ljuset bakom glasväggen, är gjord så att den förstärker upplevelsen av dagsljus.

– Jag arbetar konstant för att få in konst och konstnärer i det offentliga rummet. Det berikar på ett sätt som få andra insatser kan. Samtidigt är det inte alltid helt lätt, då offentliga platser ofta prioriteras ned. Att vinna UNT:s Stadsmiljöpris är ett erkännande att det är värt att lägga omsorg om platser som denna, en gång- och cykeltunnel i stadskärnans periferi, som oftast behandlas styvmoderligt. Jag är oerhört stolt över priset som jag delar med en fantastisk projektgrupp, säger Cecilia Jarlöv, landskapsarkitekt och prisvinnare.

Den övriga projektgruppen består av Fideli Sundqvist, konstnär, Anna Ehn, projektledare från kulturförvaltningen, Sven-Erik Asp, projektledare på stadsbyggnadskontoret och fotograf Magnus Cramer. Stadsmiljöpriset delades ut vid en ceremoni i Uppsala den 17 oktober.

Motivering:
”Årets stadsmiljöpris går till en nyskapande tunnelförbindelse under Fyrislundsgatan, som inte bara praktiskt förbinder de östra stadsdelarna med Uppsalas centrum, utan också skapar trygghet och sprider glädje genom väl tilltagna mått, generösa ljusinsläpp, trivsam arkitektur och lekfull konstnärlig gestaltning. Priset manifesterar också att satsning på god stadsmiljö är viktig även utanför Uppsalas stadskärna.”

FOJAB arkitekter har tillsammans med byggherren Abacus gått vidare i utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det gemensamma projektet gick vinnande ur ett parallellt uppdrag som omfattar ett halvt kvarter och 71 nya bostäder, på uppdrag av Stockholms stad. Den nya stadsdelen Södra Värtan kommer att bestå av 11 nya kvarter. Planarbetet för FOJAB arkitekters projekt inleds i oktober 2016.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår sedan 2011 ett stadsutvecklingsprojekt där 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser planeras stå klara 2030. Inom ramarna för projektet har Stockholms stad gått ut med flera parallella uppdrag där bland andra FOJAB arkitekter i samarbete med Abacus bjudits in att utveckla ett förslag för ett halvt kvarter. Utmaningen är att göra en levande, hållbar stadsmiljö med aktiva bottenvåningar, omsorgsfull gestaltning, förutsättningar för samverkan och en rikedom på intryck. Stockholms stads intentioner om en strikt, geometriserad, och ordnad arkitektur ska också mötas.

FOJAB arkitekter och Abacus gemensamma förslag innebär bland annat att de boende inbjuds att måla fasaden i anslutning till sin bostad, med hjälp av de verktyg, material och den manual som de tilldelas vid inflyttning. Inspiration har hämtats från en av Wiens största sevärdheter, Hundertwasserhaus, där de boende har rätt, att så långt man når från sitt fönster, måla husets fasad.

– Fasaden har en strikt yttre del, ett ordnat rutnät i tegel. Innanför detta finns balkonger och fasadskiktet som de boende kan påverka – en lek med tydliga spelregler. Det här är en byggnad som har förutsättningar att bli en av Stockholms framtida attraktioner, både för boende och tillresta, säger Jens Larsson, kontorschef och ansvarig arkitekt för projektet på FOJAB arkitekter i Stockholm.

Arkitektteamet på FOJAB arkitekter består av Jens Larsson, Mikael Pettersson, Joachim Lundquist och Stefan Johansson. Planarbetet sätter igång under oktober 2016.

Nu har Kristianstadborna en aktivare livsstil inom räckhåll. Med byggstart redan i höst växer Idrottsområde Söder fram i anslutning till Kristianstad Arena. Planen är att sparka första bollen i mars 2018.

FOJAB arkitekter har gjort konceptarbetet för hela området och går nu vidare med bygghandlingar. Den nya fotbollsarenan, med 1200 läktarplatser, uppfyller kraven för fotboll och amerikansk fotboll på elitnivå. Dessutom omklädning, kiosker och VIP-restaurang, nya och upprustade träningsplaner, upprustad friidrottsanläggning och nya tennisbanor.

Kristianstad Arena stod klar 2010 men idrottsplatsen som helhet var gammal och sliten. Söder om denna låg ett nergånget industriområde. När man nu rivit och inbegriper även den ytan i planen, bildas en fin koppling till Björket – ett härligt grönområde med löpslingor.

Fotbollsläktaren är huvudbyggnad i projektet. Den kommer att stå med en tung bas i rå betong i bottenvåningen, med lokaler för spelare och funktionärer. Plan två och tre kontrasterar med en lätt karaktär och är avsedda för publiken.

Arkitekt Rebecca Saaby Mehlum är ansvarig för utformningen.

Det här kommer att bli en fantastisk grönskande oas för idrott och rekreation. Genom en områdesanalys har vi dragit upp linjer och stråk som skapar en infrastruktur och leder både publik, spelare och vanliga motionärer rätt. På FOJAB arkitekter har vi både kompetensen och lusten att jobba i hela skalan, från den övergripande nivån till utformningen av de enskilda delarna. Vi har ofta det förtroendet från våra uppdragsgivare, och det skapar en speciell kvalitet i projekten, som man upplever när de tas i bruk och möter vardagslivet i staden.

I FOJAB arkitekters arkitektteam ingår Rebecca Saaby Mehlum, Viveka Nordh och Staffan Premmert.
Projektet är en totalentreprenad med partnering, där uppdragsgivaren Kristianstad Kommun, entreprenören NCC, brukare samt driftorganisation bidrar med sina erfarenheter och är med och utformar projektet.

Jämställdhet inom idrotten kan uppmuntras och ges utrymme på olika sätt. Ett sätt är att upplåta spel- och träningstid för tjejlagen på sportarenor som traditionellt domineras av män, som fotboll och hockey – sporter som är föremål för mycket mediautrymme och offentliga resurser.

Ett annat sätt är att titta på förutsättningarna för de idrotter som sedan länge stått i fokus för tjejernas intresse. Hur är villkoren för att ”hänga i stallet” som många tjejer gör? Är ridsporten så elitistisk och dyr som det ofta utmålas, i jämförelse med till exempel ishockey? För när man ser hur resurserna faktiskt fördelas, kan man inte tro att ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott efter fotbollen.

Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter med hästanläggningar som specialitet, beskriver situationen så här:

– De 450 ridskolor vi har i Sverige har under flera decennier drivits som ideella föreningar. Därför har byggnaderna från början varit av låg kvalitet, och de har slitits hårt genom åren. Driftsstöd från kommunerna och intäkter från lektioner täcker inte på långa vägar kostnaderna – än mindre nyinvesteringar. Detta har uppmärksammats av Ridsportförbundet, som ansvarar för kontroll och kvalitetssäkring för djurskydd och arbetsmiljö. Kraven regleras i lagstiftning och ett regelverk, som till stora delar är också är eftersatt och föråldrat.

Inom ramen för Svenska Ridsportförbundets framtidsprojekt ”Ridskola 2025” startades en tvärvetenskaplig expertgrupp, där Mats Molén ingår. Syftet var att öka kunskapen om funktionella och hållbara hästanläggningar för både hästar och människor. Man ger ut en nätbaserad guide med praktiska råd och exempel på hur man kan utveckla och bygga nytt på ett bra sätt, anordnar konferenser och seminarier, och driver frågan om en förnyad lagstiftning.

– Kommunerna vill satsa mer på detta – många inser att ridning är en idrott som länge varit eftersatt. För ridsport är verkligen för alla, oavsett kön, ålder och fysiska förutsättningar. Det finns en stor hälsopotential i kontakten med hästen, som dessutom idag används för både fysisk och psykisk rehab. Därför är det viktigt att kommunerna är aktiva i frågan, så att ridskolorna ges möjlighet att bredda verksamheten mot allmänheten, säger Mats Molén.

Malmö stad är en föregångare. Här tog man beslutet att satsa 120 miljoner kronor på ridklubbarna, och har sedan dess tagit över ansvaret för alla ridskolor i kommunen.

I Klagshamn i södra Malmö står nu ett nytt ridhus klart, ritat av Mats Molén. Det är en byggnad som präglas av självklar enkelhet, reducerad materialhantering och nytänkande. Med ett livslångt engagemang och stor kunskap om ridsporten och dess arkitektur, ser han detta som resultatet av ett arbete på flera olika nivåer. I projekteringen av Klagshamns ridhus har den samlade kunskapen omsatts i praktiken.

– Ridhusens arkitektur har sina helt speciella utmaningar. Hästens skala och det faktum att ridbanan hela tiden tillförs fukt som behöver ledas bort, är exempel på detta. I stället för en komplicerad och kostsam ventilationsanläggning har vi därför arbetat med en fasad av perforerad plåt. Fasaden har 30-procentig hålarea och hålen är små nog att tillåta ventilation utan att det blåser. De släpper in ett mjukt dagsljus och på kvällen lyser byggnaden välkomnande.

Byggnadens skala är hästens, och den uppvärmda ytan är reducerad till inre volymeffektiva boxar för människor. Här finns bland annat en restaurang, med utsikt över den L-formade ridbanan, som kan delas in på olika sätt efter behov.

Klagshamns ridhus är präglat av tydliga och nyktra prioriteringar. För Mats Molén är det viktigt med enkelhet och resurshushållning, men det handlar inte om någon trist pragmatism. Här finns också ett tydligt estetiskt ställningstagande, sprunget ur många års arbete med lantbrukets byggnader.

Samtal med Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter, aktuell med Klagshamns ridhus och expert på hästanläggningar.

Mats, du har ägnat större delen av din yrkesverksamhet åt lantbrukets byggnader och hästanläggningar i synnerhet. Hur kom du att intressera dig för just detta?

Jag började min bana på Lantbruksuniversitetet, som byggnadsingenjör på Lantbrukets byggnadsteknik. Vi jobbade med försöksanläggningar för lantbruket och utveckling av självbyggeriteknik. På landet är man ofta hänvisad till vad man själv kan åstadkomma och vi gav hjälp till självhjälp.

Men intresset började nog tidigare än så. Mina föräldrar hade växthus ute på landet med lantbruk runt omkring. Man skilde inte på arbete och fritid – hem och jobb var på samma plats, och jag lekte och byggde i växthusen under uppväxten.

Uppmuntrad av kollegor utbildade jag mig vidare till arkitekt. Det ledde djupare in i forskning och utveckling och jag blev lektor i Lantbrukets byggnader på Alnarp. Efter några år flyttade jag till Stockholm för att jobba på ett ”vanligt” arkitektkontor. Men bland alla bostads- och kontorsprojekt dök det upp travbanor och hästkliniker och jag insåg att förhållningssättet egentligen var detsamma; Bra arkitektur har en tydlighet. Du ser och förstår vad det är – hur det fungerar.

Klagshamns ridhus bär på många intressanta och tydliga ställningstaganden. Men det handlar inte bara om pragmatism, man upplever en medveten estetik i arkitekturen. Du har ritat bostäder i Västra hamnen i Malmö och flera andra hästanläggningar – allt präglat av samma förhållningssätt.

Ja, så är det. Men man behöver lära sig se platsen – landskap, ljus, utblickar, siktlinjer och byggnadsmaterial som finns nära och lättillgängligt. Tillämpar man sedan en okonstlad byggnadsteknik så kan resultatet bli en både vacker och inte så dyr byggnad.

Jag uppfattar en ängslighet i detta att ”designa fasader”. Hus ska stå beständigt och man kan hämta inspiration från naturen, som är i balans med sina inbyggda växlingar. När arkitekturen blir ett svar på naturlagarna blir den balanserad och självklar.

När du fick Falu Rödfärgspriset för Biobränsleanläggningen på Trolleholms Gods för några år sedan skrev juryn ”Med grafisk skärpa och påfallande lätthet fångar ett rostande stålnät mellan rytmiskt placerade stålpelare in såväl den svarta slamfärgsmålade förbränningsdelens processbyggnad som den öppet exponerade råvaran under sitt skyddande skal, och bildar en arkitektonisk helhet av något som annars hade blivit en låda med skorsten bredvid en hög med flis. Svårare än så behöver det inte vara.”

Ibland behövs det inte så mycket mer än en grafiskt tydlig ordning för att åstadkomma skönhet hos sådant som annars hade varit trivialt. Här kommer ju skalan in också, som leder till helt olika uttryck. Hästens skala till exempel som skiljer sig från människans. Eller, som i det här fallet, ett enkelt hus för en enorm hög med flis.

Ljusinstallationer på Övedskloster 4-5 november kl 18-21 / 17-21. Lägg dagens brus åt sidan och följ med på en vandring, där dina tankar och känslor får plats. Där du hittar ljuset i mörkret. Där det sköra inte går sönder. Där tiden står stilla fast klockan går. I Dark Light Poetry vill vi utforska skönheten i det lågmälda.

Arkitekt Viveca Rosencrantz, FOJABlab, har tillsammans med en grupp konstnärer, designers och belysningsentreprenörer skapat ett event som lyfter frågan om hållbart ljus – hur lite är nog?

Det mänskliga ögat är fantastiskt. En månljus natt finner du din väg med bara en tiondels lux. Men du kan ändå se i solens starka ljus som är 100 000 lux. Där ljuset är i balans och inte bländar ser vi varandra.

Växter, djur och människor är beroende av den cykliska rytmen av ljus och mörker för upprätthålla livsnödvändiga funktioner som reproduktion, näringsupptag och sömn. När det aldrig är mörkt rubbas vår naturliga dygnsrytm och vi blir sjuka.

Ny teknik och stora investeringar har gett oss energisnåla ljuskällor, men vi belyser mer än någonsin. Många människor i urbana miljöer ser aldrig stjärnhimlen. Men den mest hållbara lampan är den som aldrig behövde tillverkas.

Det kallas the Rebound Effect, när de förväntade vinsterna med teknikutveckling i syfte att effektivisera resursanvändning, blir mindre eller helt uteblir, för att vi ändrar vårt beteende. Är en hållbar livsstil bara en plikt och en begränsning av vår frihet? Eller finns det en livskvalitet, en estetik i att avstå, att reducera, att hinna med, räcka till? I att skapa plats för reflektion, eftertanke och möten.

Varmt välkommen till Dark Light Poetry som ställer dig frågan – Hur lite är nog?

Dark Light Poetry anordnas av Sydljus i samarbete med Övedskloster och är en del av arrangemanget Österlen Lyser. Aktuell info och karta finns på Facebooksidan Dark Light Poetry.

FOJAB arkitekter växer i rask takt och är i skrivande stund 141 medarbetare. Det märks inte minst på Stockholmskontoret. I samband med senaste arkitektursalongen passade vi på att inviga nya större lokaler, bara några våningar upp på samma adress, Sankt Eriksgatan 46. På den sjätte Salongen i ordningen fördes intressanta samtal kring hur vi bäst flätar samman staden, naturen och människan – ett utmärkt sätt att ”värma upp” det nya kontoret.

Arkitekt Anna Belfrage har ansvarat för utformningen av de nya lokalerna.

– Vi fick chansen att flytta två trappor upp till en dubbelt så stor lokal, och har nu rymliga och luftiga utrymmen med samma vackra valv och bärande järnstruktur som i de gamla. Dessutom dubbelsidigt ljus från tre meter höga fönster och gott om plats för alla nya medarbetare.

Det öppna rummet har hållits enkelt med arbetsplatser längs fasaden. Här finns en stor öppen yta för skissarbete, Salonger, afterworks med mera. Pentryt är centralt beläget vid entrén men färgsatt i mörkt grå toner för att inte väcka för mycket uppmärksamhet. Bara kaffemaskinen smiter runt hörnet och är väl synlig för alla besökare.

Storrummet kompletteras med ett antal mötes- och samtalsrum av olika karaktär. Från det större mer ombonade vid entrén till flera mindre, där ett är tänkt som ”tävlingsgrotta” med maximal möjlighet att skissa och pinna upp saker på väggarna. Dessutom finns ett modellbyggarrum och materialbibliotek.

– Paletten i möbler och inredning är konsekvent med plywood, grafitgrå linoleum på arbetsbordsskivor, svarta stolar och vita bordsstativ. Nu väntar vi bara på ljudabsorberande anslagstavlor på alla lediga väggytor så att våra projekt verkligen ska få komma ut i ljuset.

Region Skåne väljer BSK Arkitekter + FOJAB arkitekter för nästa steg i utvecklingen av Helsingborgs nya sjukhusområde. Projektet omfattar planering och projektering för ombyggnad av lokaler för operation och bilddiagnostik samt en service- och logistikcentral.

Projektet, som beräknas pågå till år 2022, innebär en investering på 4,5 miljarder kronor. BSK Arkitekter och FOJAB arkitekter har sedan tidigare samarbetat med ombyggnaden av sjukhusets huvudbyggnad för att skapa moderna vårdavdelningar. Nu växer de båda arkitektkontorens uppdrag till att omfatta nästa del i satsningen.

– Vi är stolta och glada över att få fortsatt förtroende att utveckla Helsingborgs Lasarett för att möta framtidens behov. Projektet ställer höga krav på vår förmåga att avläsa och passa in arkitekturen i byggnadernas tekniska infrastruktur. Det är mycket vi måste ta hänsyn till, inte minst den verksamhet som fortfarande pågår parallellt med ombyggnationen, säger Anna Bergström, arkitekt och vice vd på BSK Arkitekter.

Anna Hjort, arkitekt och vårdbyggnadsspecialist på FOJAB arkitekter, har 25 års erfarenhet av att leda komplicerade sjukhusprojekt. Hon beskriver att det nya uppdraget har flera delar som alla innebär särskilda utmaningar. Bland annat ska lokaler för operation och bilddiagnostik byggas om i etapper parallellt med pågående verksamhet. Lokalerna i servicecentralen anpassas till moderna arbetssätt och de nya flöden som uppstår till följd av ombyggnaden.

– Det övergripande målet är att stödja nya arbetsflöden och logistik som innebär att vårdpersonalen får mer tid för patienterna. Vi och BSK Arkitekter har lång erfarenhet av omfattande och komplexa projekt, i kombination med att vi vet hur man bygger väl fungerande arbetsplatser och läkande vårdmiljöer. Det nya sjukhuset ska vara flexibelt och verksamheten ska ha möjlighet att växa och växla över tid, säger Anna Hjort, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

För mer information kontakta:

Anna Hjort
Uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter
anna.hjort@fojab.se
+46 702 – 91 33 60

Stina Ljungkvist
VD på BSK Arkitekter AB
stina.ljungkvist@bsk.se
+46 8 – 601 15 21

Konferensen Smart Geometry 2016 hölls på Chalmers i april. Det var den 13:e gången som en brokig skara arkitekter, forskare, ingenjörer, hackers och likasinnade samlades runt frågan hur digital teknik förvandlar arkitekturen. Petra Jenning och Edvin Bylander från FOJAB arkitekter medverkade.

Temat för årets konferens var Hybrid Domains, och fokus låg på det tvärvetenskapliga och transdisciplinära med många exempel på hur, till arkitektur angränsande områden, jobbar med computational design och digital tillverkning.

En av totalt 10 workshops hölls av Petra Jenning, ansvarig för Computational Design på FOJAB arkitekter, tillsammans med Kirstin Peterson från Max Planck Institute, Stuttgart och Nils Napp från University at Buffalo, New York.

– I vår workshop ville vi undersöka hur vi kan få väldigt enkla robotar, agenter, att samverka genom att bara förändra deras fysiska kropp och miljön de rör sig i. Robotarna har bara förmåga att röra sig rakt fram, men genom att vi ger dem olika form, interagerar de på olika sätt med varandra och ting runtomkring sig. De bygger tillsammans strukturer med kontrollerbara egenskaper, trots att de inte har någon intelligens eller förståelse för vad de håller på med, säger Petra Jenning.

Just konceptet att få flera enklare robotar att bygga komplexa strukturer och anpassa sig efter verkligheten var något som flera föreläsare lyfte som det mest troliga sättet att få in robotar i byggprocessen. Fosters + Partners förslag för NASA hur man ska bygga på Mars var ett exempel.

– Syftet är att bättre förstå hur enkla regler och relationer kan skapa komplexa system med förutsägbara egenskaper utan att vi har beskrivit den färdiga formen. Det är så här fysiska strukturer kommer till i naturen, oavsett om det är ett skelett i vår kropp eller en termitstack, säger Petra Jenning. Det här är precis tvärt emot hur vi konventionellt konstruerat saker från renässansen och framåt.

Petra förklarar att det finns två grundläggande saker i detta: Det ena är prestanda. Man intresserar sig för egenskaper hos det byggda objektet, inte formen för formens egen skull – här använder vi begreppet performativitet. Den konventionella ritningen beskriver hur något ser ut, inte vilken verkan det har. Nu designar vi en process som leder fram till ett färdigt objekt.

Den andra är distribution. Vi strävar efter tekniska lösningar som är tillräckligt robusta och agila för att fungera i verkliga livet. Det finns en problematik kring hur avancerade robotar kan fungera i praktiken i en oförutsägbar och stökig miljö t.ex på en byggplats. Problem som handlar om säkerhet robot-människa, räckvidd, kostnad, bristande robusthet. Autonoma distribuerade system, som består av flera enklare mindre robotar som samverkar kan vara robusta, agila och bättre lämpade att möte verkligheten.

Robotforskaren Kasper Stoy från IT-universitetet i Köpenhamn efterfrågade just detta som ett nästa steg i utvecklingen kring computational design. Man har börjat koppla ihop digital design med digital tillverkning av byggkomponenter, men det som saknas är det mest kritiska, själva byggandet. Här har det inte hänt så mycket sedan grävskopan och lyftkranen uppfanns. För att hitta nya lösningar behöver arkitekter tänka visionärt, och förmedla sina tankar till robotbyggarna.

– Det finns mycket att lära av hur man i närliggande branscher jobbar med innovation inom det här fältet. Inte bara i vad man gör men också hur man organiserar sig och hur deras processer ser ut. För oss är Smart Geometry 2016 en bekräftelse på att vi är inne på rätt spår och har ett relevant arbetssätt, säger Edvin Bylander lab director på FOJAB arkitekter.

FOJAB har fått uppdraget att vidareutveckla strukturplanen för förtätningen av centrala Nacka. I samband med tunnelbanans utbyggnad planeras för cirka 6000 nya bostäder i centrala Nacka, samt för ett stort antal nya arbetsplatser och tillhörande service. Uppdraget innebär att i samarbete med Nacka kommun skapa möjligheter för uppkomsten av en tät, levande och hållbar stadskärna. Arbetet bygger vidare på det planprogram som tagits fram för centrala Nacka. Strukturplanen kommer att ligga till grund för kommande detaljplanering.

– Det här är ett tungt och viktigt projekt för hela Stockholmsregionen och ett intressant och prestigefullt uppdrag för oss, säger Magnus Lundström, som är uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB. Förväntningarna är stora. Strukturplanen ska göras mer detaljerad och precis nog för att ligga till grund för den fortsatta detaljplaneringen. Vi vill skapa möjligheter för en levande stadskärna i Nacka, som är lättillgänglig både till fots, med cykel och allmänna färdmedel. Detta är också en gyllene chans att läka samman befintliga områden och skapa en mer sammanhållen och inbjudande stad. Ett uppdrag kan inte bli roligare än så!

Nacka är en kommun med stora natur- och kulturvärden. Den nya bebyggelsen ska förhålla sig både till en dramatisk topografi med kraftiga höjdskillnader, och till existerande bostäder, verksamheter och infrastruktur. Här finns över hundra år av byggnadshistoria med olika skalor och innehåll. Den utmanande topografin har gjort att bebyggelsen bitvis är utspridd och fragmenterad. Det gäller att knyta ihop olika stadsdelar till en sammanhängande helhet – att överbrygga barriärer och skapa kopplingar.

Många Nackabor jobbpendlar idag in till Stockholm, ofta med bil. Utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, via Södermalm och Hammarby Sjöstad med tre stationer i Nacka, beräknas vara klar 2025. Förtätningen av Nacka centrum innebär, enligt Magnus Lundström, att Nacka förser en växande storstadsregion med ett välbehövligt tillskott av nya bostäder. Det innebär också en möjlighet till en mer hållbar livsstil.

– Genom att skapa fler bostäder i centrum, där tunnelbana och service kommer att finnas, minskas bilberoendet. Fler Nackabor kommer att kunna växla över till mer hållbara färdsätt och leva utan bil. Vi vill ge möjlighet till ett naturnära boende med stadskvaliteter och är glada över förtroendet att få vara med och vidareutveckla Nacka, säger Magnus Lundström.

Projektets omfattning och komplexitet kräver teamarbete med flera kompetenser på FOJAB, främst inom stadsbyggnad, husbyggnad och landskapsarkitektur.

– Det är viktigt för oss att arbeta evidensbaserat och i samverkan i den här typen av stora stadsutvecklingsprojekt, säger Magnus Lundström. Vi ser att ett nära samarbete mellan olika kompetenser i komplexa projekt leder till bra resultat.

FOJAB, som funnits på Stockholmsarenan sedan 2013, har flera spännande stadsutvecklingsuppdrag i Stockholmsregionen, bland annat i Norra Djurgårdsstaden och i Sigtuna.

Nu blir den äntligen av. Om- och tillbyggnaden av Söderpunkten i Helsingborg har fått sitt startskott.

Staffan Premmert, uppdragsansvarig och chef för FOJABs Helsingborgkontor är nöjd och glad:

– Det blir ett verkligt lyft för Söder, en utveckling som vi bara ser början på. Huvudentrén, som flyttas till torgsidan leder in i något som är mer än en vanlig shoppinggalleria, säger Staffan Premmert. Här kommer, förutom handel, att finnas aktiviteter och upplevelser både dag- och kvällstid – bland annat caféer och restauranger och en sportbar. Överst tronar en gyllene biograf, en påbyggnad med sju salonger, där fasaden kläs med guldfärgade metallskivor.

Det som från första början var ett Domusvaruhus, byggt på 60-talet och likt så många andra, får nya screentryckta glasfasader och en genomgripande ombyggnad. Totalt handlar det om cirka 10 000 kvm fördelat på kommersiell yta, parkering. I nordväst, i anslutning till torget och den nya huvudentrén ritar Staffan och hans kollegor som bäst på ett högt bostadshus. Det kommer att innehålla cirka 70 smålägenheter i 18 våningar och en takterrass för de boende med en fantastisk utsikt över sundet.

– Genom god arkitektur laddas de offentliga rummen med aktivitet. Vi skapar möjligheter för människor att mötas och det mångkulturella Söder att blomstra och ta plats, säger Staffan Premmert. Detta är bara en av byggstenarna i Helsingborgs gigantiska stadsförnyelseprojekt H+, som syftar till att förtäta och knyta ihop Söder med de nya stadsdelar som byggs i de gamla hamnområdena. Målet är att det 2035 ska finnas 5000 nya bostäder, service, arbetsplatser, handel och mycket grönska. Det är en utveckling som vi på FOJAB aktivt vill verka för.

Hela kvarteret ägs och förvaltas av Jefast AB. Skanska som fått förtroendet att bygga om Söderpunkten är nu igång med rivningsarbeten och om allt går planenligt står de kommersiella delarna klara i slutet av 2017. Därefter följer bostadshuset som beräknas stå klart ett år senare.

FOJAB fick förtroendet att utforma Länsförsäkringar Skånes nya kundmötesplatser. Uppdraget har inneburit ett helhetsåtagande med konceptutveckling och projektering av inredning och ombyggnad. Det nya konceptet, baserat på Länsförsäkringars kärnvärden, har implementerats på tre nya kundmötesplatser i Malmö City, Malmö Hyllie och Helsingborg. Samtliga invigs för allmänheten i dagarna.

– FOJAB skapar mervärden, säger Staffan Hellberg, projektledare och fastighetschef på Länsförsäkringar Skåne. När vi nu öppnar våra nya kundmötesplatser ser vi resultatet av ett fruktbart samarbete med FOJAB. I vårt projektarbete var FOJAB en part som tolkade vår företagskultur och våra behov, och skapade en mötesplats som kännetecknas av funktionalitet och god design. Det handlar inte enbart om att skapa och inreda rum. Vi ser också detta som ett kraftfullt verktyg att bygga vårt varumärke.

Länsförsäkringar erbjuder tjänster inom bank, försäkring och fastighetsförmedling. Bakgrunden till satsningen är Länsförsäkringar Skånes önskan att komma närmare kunden, inte bara i digitala media utan också på fysiska mötesplatser belägna centralt och lättillgängligt. Här ska man som kund ges möjlighet till kvalificerad rådgivning i en avslappnad och trygg miljö, men också hjälp med enklare ärenden.

– Vi är glada över att få vara en aktiv part i en offensiv satsning som denna, säger Viveca Rosencrantz, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB. Arkitektur och inredning har en kraftfull verkan i kommunikationen med såväl kunder som medarbetare. Vi ser idag en utveckling där alltfler företag satsar på design som ett sätt att komma närmre kunden och fördjupa dialogen. Det är en förmån att få förtroendet att arbeta med Länsförsäkringar som ligger i framkant här.

FOJAB anlitades för ett och ett halvt år sedan. Kundmötesplatsernas utformning har växt fram i en process av bland annat benchmark, workshops med medarbetare och analys av varumärket. De tre kundmötesplatser som nu invigs har varit föremål för en genomarbetad inredningsprojektering. Lokalerna för Kundmötesplats Malmö City, vid Anna Lindhs Plats, och Kundmötesplats  Helsingborg, belägen på Sundstorget har båda genomgått en omfattande ombyggnad.

FOJAB arkitekter har under hösten påbörjat ett plåtvikningsprojekt i tätt samarbete med plåtslageriföretaget Plåtexpressen. De undersöker hur komplex form och geometri kan uppstå som resultat av digitala gestaltnings- och tillverkningsprocesser.

Teamet från FOJAB arkitekter, bestående av Petra Jenning, Edvin Bylander och Elise Lindahl, vill utmana den rådande arkitekturprocessen och gängse tillvägagångssätt. De rör sig bort från standardiserade system och produkter mot det unika och hantverksmässiga:

– Detta öppnar upp för ny och spännande arkitektur, samtidigt som vi använder oss av enkla och lättillgängliga material på ett resurssnålt sätt. Vi arbetar mer direkt i relation till både material och form, så att vi kontinuerligt kan kontrollera och påverka resultatet. Förhållandet mellan arkitekt och tillverkare har förändrats så att vi inte längre kommunicerar färdig form. I stället levererar vi ett mönster, ett set med instruktioner, som utförda kommer att resultera i önskad form.

Plåten har valts eftersom det är ett material med många möjligheter till variation, uttryck och användningsområden.

– I det här projektet ville vi undersöka hur skivmaterial beter sig när de viks längs en linje med kurvatur. Den kurvade vikningen får materialet att öka sin performativitet, både i form av strukturell stabilitet och visuellt uttryck, säger Petra Jenning. En grundförutsättning var att materialet skulle gå att bocka genom att endast applicera kraft. När vi skulle göra fullskaletester kändes därför plåten som ett självklart val.

I samarbetet med Plåtexpressen utforskar teamet på FOJAB arkitekter en integrerad gestaltnings- och produktionsprocess som sträcker sig bortom standardiserade produkter och komponenter.

– Vi ser en stor potential i utvecklingen framöver när det gäller tillverkningsprocesser, resurseffektivitet och hållbarhet. Det gäller att hitta arbetssätt och processer där vi kan koppla våra digitala verktyg närmre den faktiska produktionen, säger Petra Jenning.

Projektet bedrivs inom FOJAB arkitekters kompetensområde Computational Design, som leds av Petra Jenning. På PLÅT16 presenteras plåtvikningsprojektet av Petra Jenning, Edvin Bylander och Elise Lindahl.

FOJAB har gått vidare i det parallella uppdraget för kvarter 1 i Hornsberg på västra Kungsholmen i Stockholm. Uppgiften var att gestalta ett nytt bostadskvarter med cirka 200 lägenheter. Stockholms Stad och Borätt/Seniorgården, som är uppdragsgivare, anser att FOJABs förslag har ”sådana kvalitéer att det bör utgöra huvudförslag och ligga till grund för den fortsatta bearbetningen”.

Fokus för uppdraget låg på koncept, karaktär och gestaltning. Kvarteret blir första fjärdedelen i en tät kvartersstruktur med ett grönskande torg av Pariskaraktär i mitten. Tomten, idag plats för SL:s bussgarage, gränsar utåt till Kristinebergs IP och, på andra sidan Nordenflychtsvägen, storskaliga byggnader av industrikaraktär.

– Vårt förslag tar avstamp i dynamiken mellan den traditionella stadsstrukturen, med sin starka rumslighet, och omgivningarnas variation i karaktär och historia. Kvarteret är omgivet av befintliga byggnader på en sida, park på en sida och ny bebyggelse på två sidor.  Det läggs en ny bit i stadspusslet, som både kopplar till sitt sammanhang och upplevs som en egen helhet – olika men lika, säger Jens Larsson, uppdragsansvarig arkitekt och chef för FOJAB Stockholm.

Uppdragsgivarens bedömningsjury anser förslaget välstuderat och gestaltningen väl anpassad till de omkringliggande offentliga rummen av skiftande skala och karaktär:

”Förslaget visar genomgående välstuderade fasader, bottenvåningar med väl bearbetade detaljer och genomtänkta materialval. Byggnadsfasader varieras förtjänstfullt mot de olika miljöerna/offentliga rummen. Trots att fasadernas utformning skiljer sig markant har gestaltningen en harmoni och genomgående något nostalgiskt i sig, samtidigt som formspråket är modernt. ”

– Vi är också angelägna om att maximera boendekvalitén. Solinstrålning och utsikten över park och vatten tas till vara. Innergården utformas som en grönskande oas som kontrasterar mot det stadsmässiga ”Paristorget”, säger Joachim Lundquist, ansvarig för bostäder på FOJAB.

Planarbetet sätter igång under Q1 2016. FOJABs förslag ligger nu till grund för det fortsatta arbetet där kvarteret delas upp i två delar, och FOJAB och AIX arkitekter tar hand om var sin del.

Mattias Hedberg Ek, arkitekt SAR/MSA och uppdragschef på FOJAB arkitekter har tilldelats Lunds kommuns stadsbyggnadspris 2015 för gestaltningen av Helsingkrona nations nya studentbostadshus Tornet. Mattias Hedberg Ek mottog priset i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2015.

– Jag är väldigt glad och tacksam för att ha fått stadsbyggnadspriset. Att arbeta tillsammans med Helsingkrona nation har varit mycket stimulerande från början till slut. Vi har tillsammans skapat ett helt unikt studentbostadshus med en begränsad budget, säger Mattias Hedberg Ek, och fortsätter:

– Projektet är resultatet av ett lagarbete, men en särskild tanke går till min kollega Ulf Kadefors, som var med tidigt i projektet men tyvärr inte fick se det färdigt i och med sin bortgång 2012.

Enligt juryns motivering har priset tilldelats Mattias Hedberg Ek för att:

”Byggnaden håller mycket hög arkitektonisk kvalitet såväl i sin helhet som i omsorgsfullt utformade detaljer. Den resliga gestalten landar på ett självklart sätt i campusområdets unika miljö. Veckade metallfasader i flera nyanser ger ett intressant skuggspel och byggnaden är förebildlig som exempel på lyckad förtätning av staden. Arkitekten har antagit utmaningen om att på ett professionellt och lyhört sätt utveckla studentbostadskonceptet med ett slutresultat som tilltalar såväl boende som betraktare.

Arkitekten prisas även för att han via andra projekt i staden aktivt och engagerat bidrar till det viktiga samtalet om värdet av god arkitektur och väl gestaltade livsmiljöer.”

Tornet erbjuder ett attraktivt boende på 69 lägenheter för så kallat kompisboende där två studenter delar på varje lägenhet. Byggnadens planlösning är utformad med ett trapphus i mitten och sex tårtbitsformade lägenheter belägna runt detta. Med sina 13 våningar och 100 meter över havet har Tornet blivit ett nytt landmärke i Lund.

Huset, som byggdes av Peab, blev klart för inflyttning i augusti i år. Alla lägenheter är idag uthyrda till studenter.

Läs mer om Helsingkrona

FOJAB arkitekter har fått uppdraget att rita en ny byggnad för tingsrätten i Lund. Efter ett parallellt gestaltningsuppdrag har Specialfastigheter nu valt att gå vidare med FOJAB arkitekter för projekteringen av den nya domstolsbyggnaden. Uppgiften var att gestalta en ny myndighetsbyggnad med målet att skapa Sveriges modernaste domstol. Den nya tingsrätten är nästa steg i centrala Lunds framväxt strax väster om järnvägsspåren. Byggnaden planeras stå klar i slutet av 2017.

Uppdragsgivaren Specialfastigheter lyfter fram förslagets förmåga att förena ett komplext program och kommunens stadsbyggnadsambitioner med ett starkt arkitektoniskt gestaltningsgrepp:

”En mycket vacker byggnad med en stark identitet. Det väl avvägda förhållningssättet till platsens olika stadsrum bidrar till att stärka pågående förtätning runt Lunds centralstation. Gestaltning och uttryck förtydligar dess funktion som myndighetsbyggnad och ansluter väl till det intilliggande kommunhuset. En tydlig ordning i layout och flöden säkerställer att byggnaden ska uppfylla högt ställda myndighetskrav.”

På FOJAB arkitekter har man sedan länge arbetat med olika tingsrättsbyggnader åt Domstolsverket och har därför erfarenhet av de speciella funktionskrav som är kopplade till den här typen av projekt. Det, i kombination med ett starkt engagemang i Lunds stadsutveckling, har banat vägen för ett förslag av hög kvalitet.

– Utifrån platsens förutsättningar och ett lokalprogram med höga krav på säkerhet, funktion, miljö och kvalité har vi gestaltat en modern byggnad, som samtidigt väl ansluter till Lunds byggnadstradition, säger Kjell Adamsson, uppdragsansvarig arkitekt och studiochef på FOJAB arkitekter.

Teamet på FOJAB arkitekter, som jobbat fram förslaget, består av Kjell Adamsson, Stefan Johansson och Mikael Pettersson. Utformningen har tagit avstamp i tre fundamenta – platsen, människan och formen.

En trygg och vacker plats

Aktuell tomt ligger mellan järnvägsspåren och Bjerredsparken, som sträcker sig parallellt i nordsydlig riktning, centralt i Lund. De befintliga byggnadskvarteren norr om platsen öppnar upp sig mot parken. Den nya tingsrätten inordnar sig i den strukturen, och bjuder in parkens ljus och grönska, samtidigt som parken får ett stadigt avslut mot järnvägen.

En tingsrätts funktion innebär separerade flöden av människor, och därmed flera olika entréer. Dessa orienteras runt hela byggnaden, vilket skapar liv och rörelse i de omkringliggande stadsrummen. Allmänhetens ytor ligger samlade i ett utsträckt rum i två plan som öppnar sig med stora glasytor mot parken. Exteriörens kopparplåt, glas och natursten samverkar med den inre miljön där träpaneler i ask ger en varm och komfortabel upplevelse.

– Det finns en utmanande kontrast i verksamhetens önskan att å ena sidan vara en publik funktion i staden, och å andra sidan tillgodose människors behov av integritet, säger Mikael Pettersson, arkitekt på FOJAB arkitekter. Detta avspeglar sig i gestaltningen. Vi vill skapa en trygg och rogivande miljö för människor som befinner sig i en situation som kanske kan upplevas svår och stressande.

Byggnaden i stadsrummet

Mot järnvägen och den gamla innerstaden i öster reser sig huset i sin fulla höjd. Det inordnas i sammanhanget med det nya kommunhuset Kristallen och ger de stadskvaliteter som en offentlig institution i staden ska göra.

I söder mot det nya resetorget sänker sig byggnaden ner till två höga våningar, som möter folklivet och samtidigt behåller sin offentliga karaktär. Här finns på taket mot sydväst en terrass för domstolens personal.

Mot väster famnar en fyravåningsvolym parkrummet, i ett samspel med det intilliggande kommunhuset Kristallen. Västerfasaden öppnas upp mot det gröna parkrummet med stora glaspartier och byggnadens inre exponeras. Förhållandet mellan glas och täta partier är väl avvägt för att hantera utsikt, dagsljus och de högt ställda miljöambitionerna.

Läs mer om Lunds Tingsrätt

FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Jernhusen, utformat ett nytt kontorshus kallat Foajén. Det ligger i Södra Nyhamnen i Malmö, ett område som genomgår en spännande utveckling. Namnet Foajén återspeglar ett gemensamt entrérum som sträcker sig upp genom byggnadens inre, och blir en koppling mellan stationsområdet och de gröna takterrasserna, som erbjuder utsikt över hela Malmö. Här står man också i foajén till omvärlden. Bara ett stenkast bort finns utmärkta förbindelser till hela Öresundsregionen och resten av landet.

Foajén är en tidig hörnsten i Jernhusens ambition att bygga en urban och hållbar stadsdel, som växer samman med Malmö Central, och utgör ett nytt levande centrum. Med sin placering strax norr om Centralen blir Foajén en ny entré till Carlsgatan och hela stationsområdet.

Husets interiör är utformad som ett välkomnande vardagsrum och en öppen mötesplats. Via en generös trappa nås företagens kontorsarbetsplatser. Kontoren kan skräddarsys efter hyresgästernas behov. Här finns möjlighet till enskilda kontor eller aktivitetsbaserade kontorslösningar med en variation i storlek och typer av rum.

De olika våningsplanen, liksom de breda trapporna däremellan, innehåller öppna utrymmen som ger plats för spontana möten. Uppe på taket finns en gemensam takpark, medan de översta kontoren ges varsin grönskande terrass med gräs, träd och bladväxter.

– Foajén är en byggnad som ger starka inre upplevelser. Det är en miljö som fungerar socialt med möten och dialog, men även när du behöver tystnad och lugn, säger Charlotte Kristensson, projektansvarig på FOJAB arkitekter.

Den 14 000 kvm stora byggnaden miljöklassas som BREEAM Outstanding. Sommaren 2018 beräknas Foajén vara klar för inflyttning.

Foajéns webbplats

FOJAB står som vinnare i Falkenbergs kommuns tävling om ett nytt kunskaps- och kulturcentrum som bland annat omfattar ett nytt stadsbibliotek, ny gymnasieskola och förslag på stadsplan för hela kvarterets utveckling. Uppdraget var att utifrån givet program och kvarterets förutsättningar placera och gestalta en ny byggnad som ska bilda ett centralt nav för kunskap och kultur. Projektet kommer att vara en viktig samlingsplats för stadens invånare, såväl gamla som unga. Enligt tidplanen ska det nya kunskaps- och kulturcentrumet stå klart 2018.

I förslaget finns bibliotek med separata avdelningar för barn och vuxna, lokaler för gymnasieskolans teoretiska program, skolhälsovård, café med uteservering, en scen för happenings, musik, kultur och skapande, reception och en aula med plats för 150 åhörare. Kunskaps‐ och Kulturcentrum är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus. I förslaget för utveckling av hela kvarteret ingår även bl.a. 20.000 m² bostäder, idrottshall, parkeringshus och sist men definitivt inte minst en ny centralt belägen stadspark.

Strategisk placering

Byggnaden ligger strategiskt placerad mitt emellan Stortorget och den nya stadsparken och skapar en naturlig mötesplats för Falkenbergsborna, kommunens föreningar, kulturverksamhet och näringsliv.

– Vi ser framför oss ett kvarter som blir en självklar samlingspunkt för alla Falkenbergsbor oavsett om man är elev på gymnasiet, vill besöka biblioteket, nyttja aulan, ta en fika i caféet, bor i anslutning eller bara vill hänga i parken, säger Charlotte Kristensson, uppdragsansvarig arkitekt och studiochef för kunskapsmiljöer på FOJAB.

Juryns motivering

Juryn lyfter fram det vinnande förslagets sätt att koppla den nya byggnaden till Stortorget och stadskärnan samt en genomarbetad analys av skolans program samt en genomgående stark arkitektonisk gestaltning. Ur juryns motivering: ”Utsikt-insikt är en vacker byggnad med en stark identitet. Den träffsäkra ordningen i kvarteret och relationen till stadskärnan förstärker på ett stiligt sätt stadens struktur och svit av platser och torg. Angreppssättet kan bilda norm för fortsatt förtätning av staden. Byggnadens gestaltning och uttryck ansluter på ett nutida sätt till andra offentliga byggnader i Falkenberg. Den principiella ordningen i byggnaden inger tillit för att byggnaden ska kunna bli funktionell och användbar.”

Avgörande frågor

Tävlingsteamet från FOJAB tog tidigt ställning i några avgörande frågor som sedan utgjorde ramen för förslagets slutgiltiga utformning:

• Att den nya byggnaden placeras nära Stortorget och har sin huvudentré tydligt annonserad mot stadskärnan.
• Att skapa en ny stadspark genom att placera nya byggrätter i kvarterets ytterkanter.
• Att den totala programytan för skolan kan reduceras genom att effektivisera befintlig byggnad, vilket bl.a. bidrar till lägre driftskostnader.
• Att skapa en kontinuerlig foajé som länkar samman alla verksamheter hela vägen från huvudentrén till Falkhallen.

Gestaltningen av huvudbyggnaden består av flera sammansatta volymer som speglar dess innehåll, en formstark byggnad i tegel som har en tydlig egen karaktär samtidigt som den möter stadsteatern med respekt. Framför Kunskaps‐ och Kulturcentrums huvudentré skapas en vacker plats som kopplar byggnaden till stadskärnans befintliga torg och offentliga rum.

– Falkenbergs nya Kunskaps‐ och Kulturcentrum är en byggnad med stark karaktär och tydlig profil som tar tillvara kvalitéerna hos den befintliga bebyggelsen och är ett samtida uttalande som tillför staden en ny och inspirerande dimension. Det är en symbolbyggnad som bidrar till stadens mångfald och den sociala hållbarheten, säger Kjell Adamsson uppdragsansvarig arkitekt och studiochef för fastighetsutveckling på FOJAB.

Tävlingsförslaget kommer nu att ligga till grund för en ny detaljplan för hela kvarteret. Om arbetet går som planerat kommer kultur- & kunskapscentrum att börja byggas 2017 för att vara klart till höstterminen 2018.

Se fler bilder och läs mer om projektet

Helsingkrona nations nya studentbostadshus Tornet, ritat av FOJAB arkitekter, är nominerat till Sveriges Arkitekters bostadspris. Priset belönar ett färdigställt bostadshus som håller en hög arkitektonisk nivå. Vinnaren utses den 19 november vid Arkitekturgalan. FOJAB arkitekter har dessutom blivit nominerade till Skånes Arkitekturpris för studentbostäderna i Landsarkivet i Lund.

– Det är två unika projekt där Helsingkrona nations nya studentbostadshus skiljer ut sig med sin unika form och höjd, säger Mattias Hedberg Ek, ansvarig arkitekt på FOJAB, som också ansvarat för studentbostäderna i Landsarkivet.

Attraktiva studentlägenheter

Helsingkrona nations nya hus Tornet erbjuder ett attraktivt boende med 69 lägenheter för s k kompisboende. Det innebär att två studenter delar på varje lägenhet. Byggnadens planlösning är utformad med ett trapphus i mitten och sex tårtbitsformade lägenheter belägna runt trapphuset. Det innebär att alla lägenheter blir ljusa och får utsikt i flera väderstreck.

Med sina 13 våningar har huset också blivit ett nytt landmärke i Lund. Överst i huset, precis 100 meter över havet, finns en gemensam festvåning med fantastisk utsikt över Lund, Malmö och Öresund. I bottenvåningen ryms, utöver bostäder, ett studierum och en salladsbar.

FOJAB arkitekter har varit med genom hela projektet – från första idé till färdigställande av huset och bidragit med alla typer av arkitekttjänster.

– Tillsammans med Helsingkrona nation är vi väldigt glada över att ha blivit nominerade i hård konkurrens. Extra roligt är det att just ett studentbostadsprojekt med en begränsad budget lyckas få så mycket uppmärksamhet, tillägger Mattias Hedberg Ek.

Det nya bostadshuset började byggas av Peab i januari 2014 och blev färdigt för inflyttning i augusti i år. Alla lägenheter är idag uthyrda till studenter.

Sveriges Arkitekters Bostadspris belönar ett nyligen färdigställt bostadshus eller bostadskomplex av hög arkitektonisk klass. Priset delas ut för att stimulera och öka kunskapen om bostadsbyggande i Sverige av hög kvalitet. Juryn tar speciellt hänsyn till boendekvaliteter, en god genomförandeprocess, tradition och internationella influenser samt hur tekniska innovationer gestaltas. Juryn utses av Sveriges Arkitekters Akademi för arkitektur.

Även nominerad till Skånes Arkitekturpris

FOJAB arkitekter har dessutom blivit nominerade till Skånes Arkitekturpris med ett annat studentbostadshus – Arkivet i Lund. Det är gamla Landsarkivet som har byggts om till studentbostäder.

– Det är ett omtalat projekt där vi strävat efter att både bevara och utveckla den gamla arkitekturen. Om- och tillbyggnaden av denna kulturhistoriska miljö har skett med hög ambition till begränsad budget. Det har säkert bidragit till att vi tillsammans med Lunds nation blev nominerade, säger Mattias Hedberg Ek.

Vinnaren av Skånes arkitekturpris utses den 13 november vid evenemanget Kreativa Skåne.

Läs mer om Helsingkrona

Läs mer om Landsarkivet

FOJAB arkitekter står tillsammans med ICA Fastigheter som vinnare i markanvisningstävlingen i Brunnshög. Uppdraget var att utforma ett centralt beläget handelskvarter med en stor dagligvaruhandel i kombination med bostäder och service. Projektet kommer att vara hjärtpunkten för de 40 000 personer som ska bo eller arbeta i den nya stadsdel som växer fram i nordöstra Lund.

Juryn lyfter fram det vinnande förslagets starka arkitektoniska gestaltning och de goda hållbarhetslösningarna, såväl miljömässigt som socialt. Ur juryns motivering:

”Förslaget är mycket genomarbetat och samspelar väl med den tilltänkta omgivningen. Det är ett tydligt och robust storkvarter med starka innerstadskvaliteter där dagligvarubutiken i bottenvåningen används som en resurs för att förstärka boendekvaliteterna. ” ”Tävlingsförslaget är ett traditionellt storkvarter i ny dräkt, som är tydligt, elegant och mycket väl genomarbetat. Juryn bedömer det även som mycket genomförbart.”

Uppgiften var att skapa framtidens blandstadskvarter i Lunds nya stadsdel Brunnshög, som ska ligga i anslutning till forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Pontus Tebäck, som är ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter, lyfter fram några punkter som varit ledstjärnor i arbetet med förslaget:

• Den goda jorden
• Dagligvarubutik med saluhallskänsla
• Ett multifunktionellt kvarter
• Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

I förslaget finns en mix av funktioner med en stor dagligvarubutik med saluhallskaraktär, post, spel, apotek och deli med uteservering. Här finns också restaurang, optiker, frisör, cykelverkstad, gym, lokaler för tandläkare, sjukgymnast och vaccination. Därtill ett LSS-boende, ett stort antal hyreslägenheter i olika storlekar och bostadsrätter i form av stadsradhus i tre plan.

Ambitionen är att allt som växer på den stora innergården ska vara ätligt, liksom i det generöst tilltagna växthuset/saluhallen i matbutiken. Tanken är också att allt ska odlas i den jord som idag finns på platsen.

— Vi tänker oss en byggnad, ett kvarter, som blir en självklar samlingspunkt i hjärtat av Lunds framtidsstadsdel Brunnshög. Byggnadens bottenvåning ska vara en fortsättning på stadsdelens nya torg precis norr om tävlingskvarteret, säger Pontus Tebäck. Arkitekturen blir karaktärsfull och formstark med stor variation i uttryck inom en sammanhållen palett av kvalitativa material som tegel, cortenstål och grönska på fasader, gårdar och tak.

Tävlingsförslaget kommer nu att ligga till grund för en ny detaljplan för fastigheten. Om det arbetet går som planerat kommer kvarteret att börja byggas tidigast 2017 för att vara klart 2019-2020.

FOJAB arkitekter rekryterar arkitekt SAR/MSA Jens Larsson som ny kontorschef för Stockholmskontoret. Jens kommer närmast från Strategisk Arkitektur och har lång erfarenhet av fastighetsutveckling och bostadsprojekt.

– Vi är glada över att Jens Larsson vill ta över stafettpinnen och leda vårt kontor i Stockholm. Kontoret startade upp hösten 2013 och är i stadig expansion, säger Cecilia Pering, VD på FOJAB arkitekter. Jens energi, fokus på kundnytta och förmåga att hantera stora komplexa projekt kommer väl till pass i den fas vi är inne i nu.

Robert Lavelid, Jens företrädare på posten som kontorschef, fortsätter som uppdragsansvarig arkitekt med bland annat ansvar för utvecklingen av företagets utlandsverksamhet och internationella samarbeten.

– Det här är verkligen spännande och jag är mycket stolt över förtroendet att få ta över rollen som kontorschef efter Robert, säger Jens Larsson. FOJAB arkitekter är ett företag med hög ambitionsnivå och bred kompetens. Stockholmskontoret är inne i en tillväxtfas med många intressanta projekt på gång. Fokus kommer att ligga på att fortsätta utveckla och driva kontoret mot en stark position på Stockholmsmarknaden.

Jens Larsson tillträder sin nya post den 1 september.

Efter en första omgång valde Familjebostäder ut fem arkitektkontor som fick ta fram förslag i parallellt uppdrag och nu står det klart att det är FOJAB arkitekter och Liljewall som tillsammans får uppdraget att rita de 250 hyresrätterna på Uggleberget i Nya Hovås, Göteborg.

Anledningen till att man valt att gå vidare med två arkitektkontor är att man vill skapa stor variation vad gäller höjd, fasadmaterial, takvinklar och andra uttryck.

– Nya Hovås är området där vi vill sticka ut med både arkitektur och nytänkande kring smarta lösningar. Vårt bestånd i området skall upplevas som en helhet, men vi tycker ändå att husen kan ha olika uttryck, och de två förslagen kompletterar varandra väl, säger Micael Jansson, nybyggnadschef på Familjebostäder.

Första spadtaget beräknas till sommaren 2016 och vi ser fram emot att sätta igång med detta spännande uppdrag, tillsammans med Liljewall och Familjebostäder!

Om Nya Hovås:
Under de närmaste åren kommer en ny stadsdel växa fram endast en kvart från Göteborgs city. Visionen för Nya Hovås är en småskalig blandstad i världsklass som förenar stadens utbud av boende, service, skola, handel och kontor med parker och grönområden som ligger på promenadavstånd till havet. När allt står färdigt kommer Nya Hovås att omfatta runt 1300 bostäder, handel och kontorsytor om cirka 30.000 kvadratmeter som skapar drygt 900 arbetsplatser.

LKF kommer att bygga cirka 135 nya lägenheter i centrala Lund, i korsningen Brunnsgatan och Arkivgatan. I anslutning till lägenheterna planeras lokal för Träffpunkt åt Vård- och Omsorgsförvaltningen. FOJAB arkitekter står bakom utformningen av de nya bostadshusen och ansvarade också för formgivningen av studentlägenheterna i gamla Landsarkivet som ligger i anslutning till det nya projektet. Byggstart för de nya bostadshusen planeras till hösten 2016.

– Vårt mål med projektet är att skapa attraktiva bostäder till ett bra pris, med god kvalitet och närhet till centrala Lund. FOJAB har lyckats kombinera ett vackert utförande med en rationell tanke kring produktion och genomförande, säger Håkan Ekelund, VD för LKF.

I FOJAB:s förslag för västra delarna av kvarteret Arkivet 5 ingår fem hus med totalt cirka 135 lägenheter i varierande storlek – från ett rum och kök till fyra rum och kök. Alla lägenheter kommer att ha balkonger eller generösa terrasser. Byggnaderna kommer att vara kompakta vilket medger en hög energieffektivitet. I förslaget ingår också en vacker utemiljö med attraktiva innergårdar för spontana möten.

Variationer på tegel
För det nya projektet har FOJAB arkitekter föreslagit variationer på temat tegel. Samtliga fem hus kommer att byggas i tegel men med individuell utformning så att de passar in i stadsbilden.

– Vi har valt att dela upp projektet i flera och mindre huskroppar för att bygga vidare på platsens skala. Byggnaderna blir en modern tolkning av de äldre Lundensiska sadeltakshusen, säger Joachim Lundquist, uppdragsansvarig arkitekt för projektet.

Samlingsplats för äldre
I ett av husen planeras lokal för Träffpunkt att uppföras. Det blir en samlingsplats på cirka 400 kvm för äldre. En del av lägenheterna i projektet planeras för servicelägenheter med tillgång till personal.

Under våren 2015 börjar FOJAB arkitekter ta fram ritningar för de fem byggnaderna och utemiljöerna. LKF planerar att upphandla entreprenör under våren 2016 och under hösten 2016 förväntas byggstart av projektet.

I FOJAB:s arkitektteam ingår Joachim Lundquist, Stefan Johansson, Mikael Pettersson, Mattias Hedberg Ek och Daniel Nord.

Nu presenteras förslag på hur Nils Ericsonplatsen och Kanaltorget kan komma att förvandlas i framtiden. FOJAB har på uppdrag av Göteborgs stad tagit fram ett program för utformning av platserna som nu presenteras för allmänheten.

Centralenområdet är ett av Göteborgs viktigaste stadsutvecklingsprojekt. Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter, beskriver hur Nils Ericsonplatsen och Kanaltorget ska utvecklas till attraktiva stadsrum med tydlig identitet och egen karaktär, som också tillgodoser många olika målgruppers behov. Inte minst ska de vara trygga, välkomnande och lättillgängliga bytesnoder för resenärer med kollektivtrafik.

– De här platserna har stor potential att utvecklas till några av stadens härligaste mötesplatser med sittplatser, grönska och vatten, säger Magdalena Hedman. Nils Ericsonplatsen är en av stadens viktigaste entréplatser och gestaltningen av den ska vara präglad av tidlöshet. Här ska erbjudas upplevelser för passerande som gör det värt att stanna till. Den ska också vara en trygg plats som är lätt att orientera sig på.

Nu fortsätter arbetet med att få in synpunkter och att definiera områden där fördjupade studier behöver göras:

– Det här är ett pågående stadsutvecklingsarbete där det är viktigt att visa bilder på förslagen för att få respons och synpunkter på hur vi ska gå vidare, säger Katja Ketola, projektledare för Centralenområdet. Genom att vara öppna med hur vi arbetar, för vi aktivt samtalet om de viktiga platserna i staden, platser som berör många människor och som engagerar.

BSK Arkitekter ansvarar tillsammans med FOJAB arkitekter för den stora omvandlingen av Helsingborgs Lasaretts stora huvudbyggnad. Uppdraget är ett resultat av BSK:s och FOJAB:s överenskommelse om samverkan på vårdbyggnadsmarknaden i södra Sverige. FOJAB arkitekter är nu aktuella för tävlingsvinsten om Science Village Scandinavia i Lund. Man har även uppmärksammats för Rådhuset i Kristianstad, som nyligen fick utmärkelsen Årets bygge 2015. BSK Arkitekter har satsat framgångsrikt på tävlingar inom vårdbyggnad. Bland uppdragen finns den nya rättspsykiatriska anläggningen i Trelleborg, och man tävlar även tillsammans med ett danskt team om det nya psykiatriska centret i Bispebjerg utanför Köpenhamn.

– Det är ett stort ansvar och väldigt inspirerande att bygga om en så viktig och välkänd byggnad i Helsingborg. Ombyggnad med verksamhet i drift är något av det mest komplexa man kan ta sig an, säger Anna Hjort, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Det är mångmiljardbelopp som nu satsas på förnyelse av vårdbyggnaderna i regionen. Under det närmaste 10 åren kommer bara Helsingborgs Lasarett att genomgå en total ombyggnad till ett beräknat värde av 4,5 miljarder. Även sjukhusen i Lund och Malmö står inför omfattande ombyggnadsprocesser. Regionservice är uppdragsgivare.

BSK och FOJAB arbetar nu med projektering för Helsingborgs Lasaretts östra flygel. Det är första steget i en stor omvandling av hela huvudblocket av lasarettet med sin karakterisiska kryssform.

Förutom de interna funktionerna kommer även fasaderna att göras om. Arbete med ytterligare flyglar planeras, och även lågdelar ska byggas om för operation, bilddiagnostik och öppenmottagningar.

– Vårt framgångskoncept är att vi tillsammans har en lång erfarenhet av stora, komplexa projekt, i kombination med att vi vet hur man bygger väl fungerande arbetsplatser och skapar läkande miljöer. Det är anledningen till att Region Skåne ger oss förtroendet att utveckla framtidens vård, säger Anna Bergström, vice vd på BSK Arkitekter.

Helsingborgs Lasarett ska i och med ombyggnationen utvecklas för att kunna motsvara framtidens krav på moderna vårdavdelningar och behandlingsmetoder. En utmaning är att skapa en generell och flexibel struktur som kan byggas om för att kunna fungera på olika sätt under lång tid.

Både BSK Arkitekter och FOJAB arkitekter har lång erfarenhet av stora och komplexa projekt. Efter arbetet med Helsingborgs lasarett, som beräknas stå helt klart först 2022, kan man lägga ytterligare ett till raden av meriterande uppdrag.

Läs mer om projektet

FOJAB arkitekter har tillsammans med fastighetsbolaget Wihlborgs utsetts till vinnare i tävlingen om den första etappen av Science Village Scandinavia – den nya stadsdelen mellan forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Lund. I tävlingsuppgiften ingick att gestalta den första deletappen med bland annat ikonplats och ikonbyggnad.

Exploateringsbolaget Science Village Scandinavia AB, som ägs gemensamt av Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne, utlyste i slutet av 2014 en markanvisningstävling för den första etappen av den blivande stadsdelen. Efter en prekvalificeringsomgång inbjöds fem byggherrar/arkitekter att tävla. Förslaget från Wihlborgs/FOJAB arkitekter har nu korats till vinnare.

I den första etappen ingår Ikonbyggnaden, som bland annat skall inrymma en mötesplats med utställningslokaler, hotell och restaurang, och som är belägen i direkt anslutning till stadsdelens centrala torg och spårvagnshållplats.

Karaktärsfull gestaltning

Organisationen och utformningen av ikonbyggnaden utgår från idén om det välkomnande, samlande rummet, som öppnar sig mot de omgivande torgytorna och gaturummen, och som lätt kan förändras efter olika behov. Ett atrium sträcker sig genom husets alla våningar och dagsljuset strömmar ner från takets fribärande och överglasade fackverkskonstruktion, vilken liksom byggnaden i övrigt utförs helt i trä.

– Trä skänker värme åt det stora ljusa rummet, som är lätt att överblicka och orientera sig i, och som skapar förutsättningar för spontana möten, framhåller Greger Dahlström, ansvarig arkitekt.

I markplanet skapas en klimatskyddad zon för passage och utevistelse. De tredimensionellt utformade fasaderna skyddar inte enbart mot sol och regn, utan hjälper även till att diffusera vinden och ge lä runt byggnaden i det öppna landskapet.

– Vi har ännu en gång lyckats ta hem en prestigefylld tävling i Lund och är mycket glada för det. Vi kan nu fortsätta bygga vår kompetens kring komplexa byggnader med karaktärsfull arkitektur. Vårt team har gjort ett fantastiskt jobb, säger Daniel Nord, VD FOJAB.

Tävlingsteamet består av Greger Dahlström, Mikael Pettersson, Stefan Johansson, Joachim Lundquist, Sara Schlyter, Niklas Sonestad samt Carin Caesar på Tyréns (trafik).

Faktaruta:

Science Village ska utvecklas i syfte att stödja utvecklingen av MAX IV och ESS och deras behov av boende, logistik, service och andra faciliteter. Redan 2016 beräknas 200 anställda och ungefär lika många gästforskare att arbeta inom MAX IV. När ESS har färdigställts kommer cirka 800 fast anställda och cirka 1 300 gästforskare arbeta i de båda forskningsanläggningarna. På sikt beräknas cirka 10 000 personer ha sin arbetsplats inom Science Village.

Rådhuskvarteret i Kristianstad vinner Årets Bygge 2015. Juryn fastnade bland annat för projektets välfungerande partneringsamarbete och innovativa BIM-användning.

Ur juryns motivering:

”I en historisk stadsmiljö från 1800-talet har ett modernt kontorshus vuxit fram med plats för 700 arbetsplatser för kommunen och Region Skåne och med stora offentliga mötesplatser. En kombination av partneringsamarbete och innovativ BIM-användning i projektets alla delar kunde kvalitetssäkra både kalkyler och tidplaner och tillvarata och inarbeta dialogen med byggherre och brukare på ett tidigt stadium.”

Läs mer om vinsten på Byggindustrin.se