FOJAB arkitekter rekryterar inredningsarkitekt Patrik Bengtsson. Därmed stärks kompetensen på arkitektkontoret ytterligare inom inredningsarkitektur och design.

– Vi är väldigt glada att vi nu genom Patrik stärker vår kapacitet inom inredning och design där efterfrågan på tjänster ständigt ökar, säger inredningsarkitekt Lisa Mannheimer, FOJAB arkitekter.

Patrik Bengtsson är möbelformgivande inredningsarkitekt med fokus på specialinredning och har en hantverksbakgrund inom finsnickeri och byggnadsvård. Sedan 2013 har han bedrivit sin egen verksamhet, Patrik Bengtsson Designstudio, där han främst har ritat möbler för svenska möbelproducenter och offentlig miljö.

Patrik har tidigare arbetat på på Creo arkitekter i Stockholm där han huvudsakligen har ritat specialinredning åt Domstolsverket. Patrik har även arbetat med diverse konsultuppdrag och undervisning i möbelformgivning vid arkitekturskolan i Lund.

– Det ska bli väldigt roligt att ingå i ett större sammanhang och spännande att få vara med och utveckla inredningssidan på FOJAB arkitekter, säger Patrik Bengtsson.

FOJAB arkitekter arbetar vidare med att gestalta gaturum och en lekpark i Kolkajen, Stockholms nya stadsdel vid vattnet vid Lilla Värtan.

Gaturummen är viktiga länkande stråk i den nya stadsdelen och ska utformas med dagvatten, grönska och vistelsekvaliteter i fokus. På strandkanten utformar vi en stor lekpark med naturkaraktär, där lummiga träd och böljande träkonstruktioner skapar en stimulerande lekmiljö.

Kolkajen är en del av Stockholms storsatsning på utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och ett av Sveriges största utvecklingsområden. Stockholm vill skapa goda förutsättningar för cyklister och fotgängare, och ambitionen är att skapa en så bilfri stadsdel som möjligt. Antal parkeringsplatser per lägenhet är lågt. Den mest hållbara och klimatsmarta stadsdelen i Sverige ska byggas.

FOJAB arkitekter har också arbetat med ett kvalitetsprogram som ligger till grund för detaljplanen för området och för den fortsatta projekteringen. FOJAB arkitekter har, genom en tidigare prekvalificering och parallellt uppdrag, ingått ramavtal med Stockholms stad för det fortsatta arbetet.

Sara Schlyter är landskapsarkitekt på FOJAB och brinner för det offentliga rummet och betydelsen av grönska. Vi passade på att ställa fem frågor till Sara. Bland annat hur landskapsarkitekter kan medverka till bra utemiljö i samband med förtätningar.

Vilken fråga är hetast för dig just nu?
Det är svårt! Landskapet är allt – det är stad och natur och samspelet däremellan. Landskapsarkitektur handlar mycket om helhet och relationer mellan olika element. I den stora skalan och den lilla skalan…

Förtätning av städerna är på allas läppar och det byggs som aldrig förr. Hur kan landskapsarkitekter medverka till bra utemiljö i samband med förtätningar?
Landskapsarkitekter skapar kvalitet i den täta stadens utemiljöer. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen, och mer funktioner ska samsas på samma ytor. Ju tätare stad desto viktigare är också grönskan ur flera aspekter. Grönskan hanterar dagvatten och jämnar ut stadens mikroklimat, skapar en mänsklig skala, en tilltalande stadsbild och möjligheter för rekreation. Staden ska också vara en social arena, där det ska finnas plats och möjligheter för alla, inte minst för barnen.

Många av dessa värden är svåra att mäta, och det ser vi tyvärr effekter av i många nyplanerade områden runt om i landet, från översvämningsproblematik till mikroskopiska förskolegårdar. Tätheten har ett pris. Vi måste hitta nya sätt att räkna. Ytterst är det kommunernas ansvar att bevaka och driva dessa frågor, men även vi behöver bli bättre på att sprida kunskapen om staden som en helhet till alla som är med och bygger samhället.

Flexibilitet och mångfunktionalitet blir nyckelord när vi landskapsarkitekter jobbar med enskilda platser i staden. Exempel på det är lekplatser som kombineras med översvämningsytor och skapar möjlighet för vattenlek, parkeringsplatsen är en bollplan vissa tider på dygnet, biofilter kombineras med sköna gröna sittplatser och parker på hustaken. Vi ser det ökade behovet av att hantera klimatförändringar och miljön som en tillgång och menar att synliggörandet av de naturliga processerna ger ett mervärde i stadsmiljön.

Du brinner lite extra för det offentliga rummet, på vilket sätt är det viktigt och vad tror du det får för betydelse i framtiden?
Det offentliga rummet i staden – torg, gator och parker är en stor del av en stads identitet och själ. Det är där vi rör oss och vistas, vi promenerar och träffar vänner. Omsorgen om det offentliga rummet speglar en stads eller ett samhälles omsorg om sina invånare.

Intressant är när det offentliga rummet används för att sätta ett nytt område på kartan. Då etableras parker eller platser innan byggnaderna tar form. Det har man t.ex. gjort i Carlsberg i Köpenhamn och även jubileumsparken i Frihamnen i Göteborg. Det visar på det offentliga rummets betydelse för en stad eller en stadsdels attraktivitet och varumärke.

Att människan mår bättre av att vistas i naturnära miljöer råder det inga tvivel om – borde det inte satsas mer på det?
Absolut! Närheten och tillgången till natur eller grönområden har stor inverkan både på människors hälsa och livskvalitet. Det finns forskning som bevisar detta. Problemet kan vara att det handlar om en samhällsekonomisk investering där avkastningen inte hamnar i den plånbok som betalar.

Glädjande nog ser det ut som att medvetenheten kring detta ökar, både bland byggherrarna och slutkonsumenterna, dvs. bostadsköparna. Det finns idag en efterfrågan på både naturnära boenden men kanske ännu mer urbana bostäder som kan erbjuda närhet till grönska, och till och med möjligheter för odling i den täta staden.

Slutligen, vilket projekt arbetar du med just nu?
Just nu jobbar jag bland annat med Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm där vi t.ex. gör systemhandling för en stor lekplats precis vid vattnet. Jag jobbar också med ett koncept för att förnya gågatorna i Landskrona med grönska och vistelsemiljöer. Dessutom jobbar jag med flera spännande kontors- och bostadsprojekt och en ny fotbollsarena i centrala Uppsala, Studenternas. Det är jätteroligt med den variationen och bredden!

Statens fastighetsverk utsåg 2016 Mattias Hedberg Ek som husarkitekt åt Kristianstad residens. Förordnandet är på sex år med möjlighet till förlängning i tre år.

Som husarkitekt och generalkonsult för Residenset i Kristianstad ansvarar Mattias Hedberg Ek för byggnadsminnets underhåll och utveckling. I nära samarbete med Statens fastighetsverk säkerställer husarkitekten att de arkitektoniska, konstnärliga, antikvariska och tekniska synpunkterna tillgodoses och att kvalitet och kontinuitet uppnås i den löpande omvårdnaden av byggnaden. Husarkitekter sitter på ett sexårigt förordnande med möjlighet till en treårig förlängning. Uppdraget är personligt.

– Husarkitekt är ett hedersfullt och oerhört intressant uppdrag. Det handlar om att bevara och förädla, utan att de historiska värdena förstörs. Arkitektur i liten skala som får stor påverkan, säger arkitekt Mattias Hedberg Ek.

Residenset i Kristianstad ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1857-1860. Vid den tiden var byggnaden residens för landshövdingen samt lokaler för länsstyrelsen. Det byggdes sedan ut med bland annat flera våningar. Residenset, som är ett statligt byggnadsminne sedan 1935, står idag delvis tomt samt används som kontor åt bland annat Lantmäteriet.

Bevarande av ett statligt byggnadsminne
Under de närmsta åren kommer residenset att renoveras och anpassas för nya funktioner och hyresgäster. För tillfället genomförs en fasadrenovering i samarbete med annan arkitekt. Representationsvåningen ska på sikt omvandlas till kontorslokaler.

– Det är önskvärt att göra moderniseringar och locka hit verksamheter. Mycket arbete ligger i att bevara rumsstrukturen men samtidigt anpassa lokalerna efter dagens moderna behov, säger Mattias Hedberg Ek.

Tätt samarbete avgörande
Gamla hus och byggnader kräver duktiga projektörer och tätt samarbete är därför helt avgörande. Husarkitekten ansvarar för helheten och ska samordna de kompetenser som behövs. Till exempel specialister inom brand, VVS, belysning, färgsättning, miljö, plåt och måleri.

I mars 2017 fick ambitiösa arkitektstudenter möjlighet att träffa FOJAB arkitekter och andra branschrepresentanter vid arbetsmarknadsdagarna Arkipelago i Lund och Stockholm. Frågor om hur en vanlig dag som arkitekt ser ut och vilka spetskompetenser som finns på kontoret diskuterades och mässan gav även FOJAB arkitekter möjlighet att träffa morgondagens talanger.

Arkipelago är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges arkitektutbildningar och arrangerar bland annat föreläsningar, mingelevent, workshops samt årliga arbetsmarknadsdagar i Lund, Stockholm, Karlskrona, Umeå och Göteborg. FOJAB arkitekter har sedan starten 2011 medverkat vid dagarna i Lund och Stockholm och så även i år.

Vid Arkipelago i Lund deltog Camilla Henricson, Kristina Kember, Caroline Lindqvist och Axel Stolt från FOJAB arkitekter. På plats utbyttes såväl idéer och tankar, tips på hur man bäst utformar sin portfolio, samt hur man som student bäst får en fot in i arbetslivet efter examen. Tre studenter vann dessutom möjligheten att besöka FOJAB:s kontor i Malmö för frukost, en inspirerande föreläsning och en inblick i livet på ett arkitektkontor.

– Arkipelago är en viktig mötesplats även för oss arkitekter då det ger oss en möjlighet att utbyta tankar och idéer med arkitektstudenter med fräscha ögon. Det ger oss också en möjlighet att hitta de nya talanger som vi ständigt letar efter i vår växande bransch, säger Camilla Henricson, Arkitekt MSA vid FOJAB arkitekter i Malmö.

FOJAB arkitekter har tagit ett strategiskt beslut att utveckla området Computational Design under namnet FOJABcode. Det handlar om en långsiktig satsning på design research i testbedmiljö för att utveckla nya metoder och modeller inom digital design. FOJAB rekryterar nu för att få ett starkt team med fokus på både design och programmering.

Petra Jenning, arkitekt på FOJAB arkitekter och internationellt erkänd expert inom Computational Design, är ansvarig för utvecklingsarbetet.

– Den digitala metod vi utforskar skiljer sig från nuvarande genom att vi modellerar beteenden och processer i stället för statisk geometri, säger Petra Jenning. Världen runt pågår nu olika aktiviteter för att förstå hur detta kan fungera i praktiken, och vilka förändrade förutsättningar det ger i olika led. Dessa aktiviteter sker både inom akademin och inom industrin. Här vill vi ligga i framkant.

Utvecklingsarbetet kommer att ske internt men med utbyte och samarbete med andra företag och organisationer som går i samma riktning. Målet är att testa modeller och metoder, som när de är mogna kan tillämpas i projekten.

– FOJAB arkitekter startade i Lund med nära koppling till LTH och forskningen. Genom åren har den relationen funnits kvar på många plan, säger vd Daniel Nord. Det nya är att vi nu proaktivt och metodiskt arbetar med praktisk tillämpning av det som ny forskning tar fram. Därigenom kan det komma alla FOJAB:s kunder tillgodo.

Petra Jenning beskriver dagens byggmetoder som en konsekvens av en reduktionistisk process; varje krav, som exempelvis klimatskydd, hållfasthet och ventilation har sin egen lösning och beaktas i enskildhet. Det gör att vi snabbt blir begränsade av skenande komplexitet när nya krav adderas. Ny teknologi erbjuder möjligheter att tänka kring problemlösning på nya sätt. Det är möjligt att låta datorn generera lösningar där interaktion och återkoppling mellan olika funktioner och system bakas in i gestaltningsprocessen.

– Resultatet blir integrerade lösningar som kan svara mot en mångfald av lokala och unika krav och ändå vara praktiskt och ekonomiskt realiserbara, säger Petra Jenning.Inom FOJABcode kommer vi att titta brett på designprocessen. Digitaliseringen medför helt nya möjligheter. Uppdraget handlar om att utforska de möjligheterna och att hitta synergieffekter. Vi behöver ta ett holistiskt grepp om vad digitalisering innebär för byggprocessens hela kedja – från design till produktion till färdigt hus – och bortom.

FOJABs visionsförslag är utvalt i ett parallellt uppdrag i Koppargården, Karlslund i Landskrona. Denna tidiga vision kommer nu att visa vägen i det fortsatta arbetet med området där målet är att åstadkomma en tätare, mer varierad bebyggelse och nya attraktiva mellanrum, samtidigt som en stor del av dagens lägenheter och stråk bevaras.

Landskrona stad ser stora möjligheter för stadsdelen Karlslund i norra Landskrona och tar nu, i samarbete med fastighetsägarna, ett samlat grepp för områdets utveckling. Målet är att förbättra miljön i området och utveckla ett attraktivt bostadsområde i den växande staden. I ett parallellt uppdrag för delområdet Koppargården med Landskronahem som uppdragsgivare har FOJAB tagit fram en tidig vision för området.

– Vi är väldigt glada över att Landskronahem valde att gå vidare utifrån våra idéer om Koppargårdens möjligheter. Vårt förslag kallas Årstidsparkerna efter de fyra mindre parker med starka årstidskaraktärer som skapats i förslagets centrala delar, säger Karin Fagerberg på FOJAB.

Årstidsparkerna är ett mellanting mellan torg och park. De är tänkta att komplettera områdets generösa grönytor och idrottsanläggningar och bidra till att utveckla områdets identitet. Visionen innehåller 1600 bostäder, inräknat de befintliga, dessutom planeras för två nya förskolor. De nya bostäderna består av en mix av flerbostadshus i en öppen kvarterstruktur och radhus. Nya, diagonala gator leder in mot rekreationsområdet. En genomgående tanke är att det ska vara enkelt att orientera sig i området och att de boende alltid ska ha närhet till en park eller annan mötesplats.

– FOJABs idéförslag är det som bäst stämmer överens med våra ambitioner för området. Förslaget blir därför vägledande i arbetet tillsammans med staden, övriga fastighetsägare och hyresgästerna kring omdaningen, säger Helena Fremle, VD på Landskronahem.

Arkitektteamet på FOJAB består av Karin Fagerberg, Kjell Adamsson, Pia Månsson, Mikael Pettersson och David Kisch.

Från och med 1 mars har FOJAB arkitekter utsett tre nya ateljéansvariga

I Helsingborg tar Rebecca Saaby Mehlum över efter Staffan Premmert. Staffan kommer fortsätta arbeta som uppdragsansvarig arkitekt.

I Stockholm delas kontoret upp i två ateljéer på grund av den kraftiga tillväxten. Ateljéerna kommer att ledas av Eva Ocklund respektive Cecilia Jarlöv med Jens Larsson som fortsatt Kontorschef.

”Jag är glad att vi haft tre så kompetenta, interna kandidater till posterna och ser fram emot ateljéernas fortsatta utveckling”, säger Karin Fagerberg, Operativ chef på FOJAB arkitekter.

I centrala Malmö pågår sedan 2015 omfattande gestaltningsförändringar av Hansa, det stora varuhuset mellan Stora Nygatan och Södra Promenaden i Malmö. Vi på FOJAB arkitekter ansvarar här för gestaltning och projektering med fokus på att förädla denna centrala mötesplats. Naturligtvis är ambitionen att gamla NK-huset åter ska bli en stark handelsplats. Invigningen sker under hösten 2017, men redan nu är stora delar klara.

Hansa öppnade redan 1963 men då som NK. Under 90-talet bytte varuhuset namn till Hansacompagniet. Nu förändras Hansa i grunden. I tätt samarbete med beställaren AREIM och HEA Property Partner arbetar FOJAB arkitekter med att förädla Hansas båda kvarter till en modern och attraktiv handelsplats mitt i centrum av Malmö.

Kv. Stadt Hamburg, Hansagallerian, har till stora delar redan byggts om med flera nya aktörer och en helt ny gestaltning. Kvarteret har förändrats med fler butiksentréer och stora fasadförändringar för att öppna upp för ett mer aktivt stadsliv kring husen.

Kv. Lybeck, Hansavaruhuset, kommer att gå tillbaka till att bli ett mer öppet varuhus av NK:s karaktär, med fler entréer än idag och ny fasad. Med konceptet följer förändrade öppettider och därmed mer folkliv på kvällarna.

Samtidigt innehåller kvarteren mycket mer än bara handelsytorna i Hansa. Här finns också kontor, bostäder, parkeringshus, skola och vårdcentral. Många av dessa verksamhetsytor projekteras och byggs om parallellt med handelsplatsens ombyggnad.

Helheten beräknas stå klar under hösten 2017 då den stora invigningen kommer att äga rum.

Läs mer om Hansa

Snart står ett nytt utbildningscenter för jordbrukare klart i Tanzania. Detta efter en projekttävling anordnad av Ingenjörer utan gränser och Arkitekter utan gränser. Ingenjörs- och arkitektstudenter vid LTH samarbetade för att rita ett center med plats för både utbildningslokaler, gemensamhetslokaler och bostäder. FOJAB arkitekter sponsrade tävlingen som ägde rum våren 2016.

Utöver sponsringen deltog Elise Lundahl, arkitekt vid FOJAB arkitekter, som handledare till det vinnande laget. Laget, som bestod av Axel Stolt, praktikant på FOJAB arkitekter, Alexander Rundlöf, Henning Stenbäck och Petter Streijffert presenterade en idé och ritningar för ett utbildningscenter som i fullt utbyggt läge rymmer 100 studerande jordbrukare. Platsen för centret ligger i nordvästra Tanzania i regionen Karagwe. Organisationen Kaderes som arbetar för att utveckla och förbättra livet för jordbrukare i regionen ska uppföra bygget.

– Med tanke på alla osäkerheter kring förutsättningarna så jobbade vi framförallt utifrån en idé och en princip kring hur man kan lägga upp byggnaderna snarare än en detaljlösning. Nu tar vi projektet vidare, och ser fram emot att se utbildningscentret ta form i Tanzania, säger Axel Stolt, student vid LTH och numera arkitektpraktikant vid FOJAB arkitekter.

I sommar kommer det vinnande laget att åka till Tanzania för att lämna över förslaget till en lokal arkitekt och konstruktör. Förhoppningen är att organisationen Kaderes nu har tillräcklig finansiering för att kunna påbörja bygget.

Nu får den tak över huvudet, en av de tio bästa takbarerna i Europa. Det är landskapsarkitekt Johan Paju på FOJAB arkitekter som tar sitt succéprojekt på toppen av Sveavägen 44 ett steg vidare. Här finns sedan ett par år 3000 kvm fjällnatur mitt i centrala Stockholm. Nu kompletteras den befintliga uteserveringen med en paviljongbyggnad i trä och glas som rymmer ca 60 sittande gäster.

Sedan taklandskapet öppnade för två år sedan har minst 50 000 personer vandrat runt på spänger och bryggor, minglat och hängt i baren. På sommarkvällarna är köerna långa, på dagtid och resten av året kan de 3000 personer som jobbar i kontorshuset ta med sig lunchmackan upp och njuta av utsikten.

Landskapet är speciellt i sig och Johan Paju tog hjälp av expertkollegan Pelle Nyström för genomförandet.

– Det Pelle inte kan om extrema växtbäddar är inte värt att veta. De vanliga gröna taken är ofta som gröna öknar, det är 3-4 arter man jobbar med, Det är klart att de funkar, men de är inte biodiversa. Vi har tre olika biotoper med växtbäddar och ett myller av liv, berättar Johan Paju.

Den nya takpaviljongen, som Johan Paju utformat tillsammans med landskapsarkitekt Sofia Fors Szuba, blir en integrerad del av anläggningen med stomme i trä, skjutbara glaspartier i massivträ och ett lätt, svävande tak. Paviljongen står i landskapet kringbyggd av bryggorna så att golvet fortsätter in, med en utskjutande pergola som förstärker lättheten. Med sina150 kvadratmeter rymmer den ett riktigt bra mingel alternativt 50-60 sittande gäster plus bar och beredningskök. Fler nya toaletter har också byggts, tillgängliga för alla som vistas på terrassen.

Johans idé var redan från början att taket skulle vara publikt och generöst. Ganska ovanligt det också – en privat fastighet som görs till en offentlig plats under en del av dagen. Skandia Fastigheter (tidigare Diligentia) som är fastighetsägare var med på noterna och fann en partner i Urban Deli, vars profilering och varumärke stämde väl överens med vart man ville med projektet. Urban Deli står för driften, både av takbaren och reception, businesscenter, café, restauranger och mataffär som ligger i gatuplan och skapar puls och aktivitet. Dessutom driver man ett hotell i källarplanet med konceptet mörkt, tyst och centralt med bra frukost.

Johan Paju drivs av en passion – en önskan att påverka världen:

– Man måste som arkitekt helt enkelt ligga lite före i sitt marknadsfokus och hela tiden utmana. Det handlar om att skapa nytta och bygga varumärke för kunden, säger Johan.

– Arkitekturen blir inte bättre än vad den blir byggd. Det finns många bra projekt som ligger i byrålådorna, som inte genomförts hela vägen. Det bästa projektet är antingen det som man gör bra tillsammans med en engagerad fastighetsägare, eller det projektet man aldrig gör. För mig är det ett ansvarsfullt och resurssnålt förhållningssätt.

Den nya takpaviljongen kommer att stå klar framemot senvåren. Då kan stockholmare och turister njuta av ett informellt och behagligt vattenhål mitt i den svenska, karga fjällnaturen.

FOJAB nominerades i februari 2017 till Real Estate Øresund Award i kategorin Årets Fastighetspartner.

Priset premierar företag som genom kunskap, kompetens och mod bidrar till sin uppdragsgivares framgång och resultat, vilket för oss på FOJAB är centralt i alla våra kundrelationer. Nomineringen ser vi som en bekräftelse på vår kompetens och strävan. Övriga nominerade är Projektet BID och IKEA Group. Den 8:e februari koras vinnaren vid en gala på Malmö Börshus.

Juryns motivering: ”FOJAB står för ett brett kunnande inom arkitekturens outgrundliga principer. Ett kunnande som kombineras med förståelse för projektens kommersiella förutsättningar. FOJAB har med sin insikt i det komplexa förhållandet mellan arkitektonisk utformning och ekonomisk hållbarhet bistått ett flertal fastighetsaktörer till framgång, bland annat genom segrar i ett flertal kommunala markanvisningstävlingar.”

Det finns många sociala utmaningar i Sverige idag som behöver mötas innovativt och där bra arkitektur spelar en central roll. FOJAB arkitekter arbetar därför kontinuerligt med projekt där social innovation och social hållbarhet är i fokus. Ett av dem är R:ekobyn i lilla Röstånga i Skåne, där vi medverkar som arkitekt och medfinansiär.

Projektet är ett lokalt initiativ och drivs av en nybildad ekonomiskt förening. Målsättningen är att behålla och utveckla service, bostäder, skola och allmänna kommunikationer på orten så att fler människor kan bo och verka där. R:ekobyn syftar till att bygga en ekoby för ett trettiotal nya hushåll i Röstånga utifrån en hållbar plan för en ny, alternativ och levande boendemiljö. Kopplat till detta finns en öppen lärandeprocess som engagerar både invånare och andra intresserade.

FOJAB arkitekter medverkar som en av medfinansiärerna och tar fram förslag och ny detaljplan för fastigheten. Som en del av uppdraget ingår att tillsammans med beställaren utreda och resonera kring byggnadsteknik, energilösningar och finansieringsformer. Det handlar om en kombination av kunskapsbyggande, kundnytta med en bredare samhällsnytta.

– R:ekobyn är ett projekt som kan betyda väldigt mycket för en ort på landsbygden som Röstånga. Med utgångspunkt i ett lokalt engagemang blir inte bara det färdiga resultatet utan också processen värdeskapande. Dessutom får vi som kontor möjlighet att testa en ny modell för medfinansiering och medverkan i ett projekt med tydligt fokus på social hållbarhet och samhällsnytta. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter med R:ekobyn, både för oss och för Röstånga, säger Sara Ericsson, ansvarig för Social innovation och hållbarhet på FOJAB arkitekter och handläggande arkitekt för R:ekobyn.

Detaljplanen för R:ekobyn ska vara klar och inlämnad till Svalövs kommun i juli 2019, och ekobyn i sig kan därefter vara verklighet efter ytterligare ett par år.

FOJAB arkitekter beslutade under hösten 2016 att genomföra en fusion mellan moderbolaget FOJAB AB och dotterbolaget FOJAB arkitekter AB.

Fusionen har nu genomförts vilket innebär att alla anställda och alla åtaganden i FOJAB arkitekter AB övertas på helt oförändrade villkor av moderbolaget. Moderbolaget FOJAB AB namnändras till FOJAB arkitekter AB och organisationsnumret förblir 556689-6980. VD för bolaget är Daniel Nord.

För dig som kund innebär fusionen ingen större skillnad. Nya projektavtal skrivs mot det nya organisationsnumret. Våra befintliga projektavtal förändras ej. Du behåller samma kontaktpersoner på FOJAB arkitekter som tidigare.

Sammanslagningen innebär att vi kan förenkla och effektivisera organisationen internt vilket leder till en tydligare och mer transparent organisation. Detta för att vi ska kunna fokusera på våra ambitioner att skapa högkvalitativ arkitektur som har ett värde över tid för våra beställare.

Om du har några frågor, tveka inte att höra av dig till din kontaktperson på FOJAB arkitekter eller direkt till VD Daniel Nord.

Med vänlig hälsning,
Daniel Nord, VD för FOJAB arkitekter AB

– Social bostadspolitik är en målsättning som saknar strategi. Den centrala frågan, som det inte finns något svar på idag, är hur den ska finansieras och av vem. Så inledde Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, sitt anförande när FOJAB arkitekters Malmökontor den 8 december höll sin första arkitektursalong.

Han fortsatte:

– All nyproducerad hyresrätt är 50 % dyrare än bostadsrätt. Så det är inte konstigt att 70 % av svenskarna i dag bor i egenägda bostäder, där en allt större del – naturligt nog – är nyproducerad. Vi svenskar är sämst i världen på bostadspolitik och politikerna har ingen finansiell strategi i bostadsfrågan, sa Lennart Weiss och efterfrågade en välgjord nulägesanalys för att öka kunskapen och därmed kunna ta välunderbyggda beslut framöver. Han pekade också på Norge som ett gott exempel.

Ett femtiotal besökare passade på att fördjupa sin kunskap inom temat ”Social Housing i Sverige? ”. Mingel och mat omgärdade flera korta expertföredrag och en paneldebatt, modererad av FOJAB arkitekters Nils Philip Påhlsson. Lennart Weiss efterträddes i talarstolen av Ulrika Palmblad, chef för fastighetsutveckling Älvstranden AB och kollegan Kristian Käll, processledare social hållbarhet. De beskrev arbetet mot de mål man satt upp i Göteborgs gigantiska stadsutvecklingsprojekt för att minska segregation och det ”sociala innanförskapet”, i ett läge när nyproduktion snarast riskerar att göra situationen värre.

– Det finns en politisk tydlighet i Göteborg att falla tillbaka på, ett uttalat mål att alla ska kunna bosätta sig i Älvstranden, sa Kristian Käll. Utmaningen för oss är att hitta kreativa affärsmodeller för att göra detta möjligt.

– 900 bostäder, vilket motsvarar 25% av beståndet, kommer att vara ekonomiskt tillgängliga för alla om vi lyckas. Tanken är att kombinationen billiga bostäder och offentliga platser utformade som gemensamma vardagsrum ska lägga grund för den sociala hållbarheten.

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö och regeringens utredare bakom det arkitekturpolitiska betänkandet ”Gestaltad livsmiljö”, hävdade att urbaniseringen kommer att avta.

Städerna klarar helt enkelt inte sitt uppdrag. Avregleringen av bostadsmarknaden gör att vi inte kan möta det svagaste sociala segmentets behov. Det är rent nonsens att tro att vi ska kunna bygga 700 000 nya bostäder, menade Christer Larsson. Det kommer inte att ske, därför att det är för dyrt.

Christer Larsson pekade på både en förnyelse och omvandling av den goda bruksarkitekturen från 30-, 40- och 50-talen, och Skånes flerkärniga strukturmodell som några möjliga vägar till lösning på bostadsproblemet.

Han fick stöd i den efterföljande paneldebatten, där föredragshållarna förstärktes av FOJAB:s marknadskoordinator Magdalena Hedman. Panelen efterfrågade en nationell bostadspolitik, inte minst för att kunna väga tunga konton mot varandra, som bostäder och arbetsmarknad. Behovet av samverkan betonades också.

Flera publikröster hördes i diskussionen, som också kom att handla om utmaningen i att bygga billigt med god arkitektonisk kvalitet. Goda förebilder lyftes fram, såsom 50-talets slanka lamellhus och stjärnhus, liksom fina danska exempel. Vikten av en bra arkitekturpolitik som förstår att utnyttja arkitekters kompetens betonades också. Flera i panelen var överens om att arkitekter behöver vara aktiva tidigt i debatten och skapa allianser med många olika aktörer inom samhällsbyggandet för att kunna anta den utmaning vi alla står inför.

Anna Nilson, arkitekt på FOJAB arkitekter, har tilldelats Lunds Byggmästareklubbs stipendium för sitt examensarbete ”Dagens ljus”. Arbetet som är en studie av miljöcertifieringssystemens inverkan på arkitektur genomfördes i samarbete med FOJAB arkitekter under Annas sista år på Arkitektprogrammet vid Lunds tekniska högskola.

Examensarbetet behandlade vanligt förekommande miljöcertifieringssystems dagsljuskrav och hur de påverkar arkitekturen och brukarna. Anna Nilson delade upp examensarbetet i tre olika delar. I ett första steg studerades befintliga miljöcertifierade byggnaders kvantitativa och kvalitativa parametrar. Förutom att titta på mätbara egenskaper såsom glasareor undersökte Anna också brukarnas upplevelser av rummen och dagsljuset.

– Som användare upplever man rum och dagsljus väldigt olika, men gemensamt för majoriteten i min studie var en önskan om att kunna påverka sin egen miljö. Man vill kunna dra för gardinerna, styra persiennerna och öppna sina fönster vilket ofta är begränsat i ett miljöcertifierat hus, säger Anna Nilson.

Studien av befintliga, miljöcertifierade hus följdes av en studie av en planerad, ej certifierad förskola och vilka insatser som skulle krävas för att möta dagsljuskraven från tre olika certifieringssystem: Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Baserat på insikter och kunskaper från dessa två studier genomförde Anna också ett gestaltningsprojekt av en miljöcertifierad förskola med tänkt placering i Kalkbrottet i Malmö.

– Lunds byggmästarklubbs stipendium är ett bevis på att min studie av dagsljus inom arkitekturen är relevant och viktig för byggbranschen. Själv använder jag mig av dessa kunskaper inom många av mina nuvarande projekt som arkitekt på FOJAB arkitekter. Vi möter utmaningar som gäller just dagsljus; Fokus inom stadsplanering ligger ofta på förtätning, vilket i många fall begränsar tillgången till dagsljus. För att uppnå optimalt dagsljus vid nyproduktion i den täta staden krävs att man jobbar kreativt med dagsljuset och certifieringssystemens krav redan från projektstart, säger Anna Nilson.

Lunds Byggmästarklubbs stipendium tilldelas examensarbeten som kan vara till särskild nytta för byggbranschen. Anna Nilsons examensarbete genomfördes höstterminen 2015, och har nu tilldelats stipendiet för 2015/2016.

FOJAB arkitekter arbetar nu vidare utifrån ett parallellt uppdrag med att rita 160 nya bostäder på ett strategiskt läge i Dockplatsen i Västra hamnen. Här kommer två slanka byggnadskroppar med 17 respektive 25 våningar att resa sig, och erbjuda utsikt för de boende över hav och stad. Det blir ett urbant, citynära boende med ett brett serviceutbud.

Det är tomtägaren Wihlborgs i samarbete med JM och Stadsbyggnadskontoret som utifrån det parallella uppdraget har valt att jobba vidare med FOJAB arkitekter för att rita ett nytt bostadshus vid Dockplatsen i Västra hamnen. Planen är en byggnad med en bas på fem våningar ur vilken två slanka byggnadskroppar med 17 respektive 25 våningar reser sig.

Byggnadens form och höjder relaterar till platsens omgivningar; I öster ligger hamnbassängen och där är byggnaden som högst. Mot Dockplatsen och gästhamnen trappas byggnaden ner något, för att ansluta med fem våningar mot kringliggande byggnader och Isbergs gata, vilket är lägre än kringliggande byggnader. De två avsmalnande tornen kommer att vara karaktäristiska för huset, ge vacker utsikt från samtliga lägenheter och minimalt med skugga på Dockplatsen.

– För oss har det varit viktigt att skapa ett hus med en stark karaktär och form, som är sprungen ur platsen, med kopplingar till bland annat Kockums industrihistoria. Vi är säkra på att det kommer bli en nod och ett riktmärke för området, säger Joachim Lundqvist, Arkitekturchef på FOJAB arkitekter.

Planen är att klä huset och de två tornen med en vädertålig och robust utsida, där hela huskroppen utgörs av balkonger. Det blir totalt 160 bostäder i huset och på basens tak anläggs en trädgård som är gemensamma för de boende. I och med ett tacksamt sydvästläge skapas här en solhylla med mycket lä och ett grönskande landskap.

På den nedersta våningen i byggnadens bas finns publika utrymmen för service, butiker och restauranger. Ett atrium som nås från alla kommersiella lokaler blir byggnadens hjärta och samlingspunkt. Atriet utgör en nod i det promenadstråk som går från Klaffbron via hamnbassängens kant och diagonalt genom den nya byggnaden för att sluta vid Dockplatsen.

FOJAB arkitekters projektteam består av Joachim Lundquist, Stefan Johansson, Mikael Pettersson, Ida Stavenow och Johan Paju. Just nu pågår Malmö stads detaljplanarbete, och byggstart beräknas bli tidigast under 2018.

Region Skåne delar varje år ut Skånes Arkitekturpris för att uppmärksamma och premiera god byggd miljö i Skåne. Vinnare av årets pris blev synkrontronljusanläggningen MAX IV. Det innebär att vi på FOJAB arkitekter delar priset och äran med Snøhetta, som agerat landskapsarkitekt, och byggherren Fastighets AB ML4.

MAX IV var ett av tre nominerade skånska objekt i tävlingen som avgjordes vid evenemanget Kreativa Skåne på Palladium i Malmö den 11 november. Övriga nominerade var Bruksgården i Höganäs och Stadsparksentrén i Helsingborg. Juryn lyfte bland annat fram anläggningens betydelse som viktigt landmärke och att gestaltningen skapat en produktiv plats för samverkan mellan människor från hela världen.

”Vi är mycket stolta och glada över att stå som vinnare av Skånes Arkitekturpris 2016. MAX IV har varit ett av våra största projekt under de senaste åren. Många av oss har arbetat med projektet under flera år och vi kan nu stolt konstatera att anläggningen har blivit ett landmärke i regionen. Priset är ytterligare en bekräftelse på det hårda och dedikerade arbete vår projektgrupp lagt ner för att skapa MAX IV” säger Daniel Nord, VD på FOJAB arkitekter.

Projektet har pågått under 6 års tid, 2010-2016, och involverat totalt 17 av företagets arkitekter och ingenjörer under årens gång. Greger Dahlström har varit gestaltningsansvarig arkitekt och Janis Kursis har haft rollen som uppdragsansvarig arkitekt. Byggnaden har tidigare tilldelats MIPIM Awards Best Futura Project och Årets Miljöpris vid Betonggalan 2015. MAX IV stod klart för invigning i juni 2016.

Juryns motivering:
”Skånes arkitekturpris 2016 går till MaxIV-laboratoriet i Lund för en formmässigt stark byggnad och ett innovativt landskap. Samverkan mellan byggnadens ikoniska form och landskapets stringenta kurvatur bidrar till att överbrygga skalförskjutningen mellan det storskaliga motorvägslandskapet och det framväxande forskningsområdet. Trots sin stränga form, monumentala skala och industriella prägel lyckas arkitekterna skapa överraskande många mänskliga kvaliteter, interiört såväl som exteriört. Juryn menar att anläggningen har alla förutsättningar att bli ett viktigt landmärke i en framväxande kunskapsregion men än viktigare att gestaltningen skapat en produktiv plats där framtidens förutsättningar formas genom samverkan mellan människor från hela världen.”

Under 2016 blev byggnaden dessutom godkänd och certifierad av BRE för post construction (färdig byggnad) gällande BREEAM-SE. BRE Environmental Assessment Method (BREEAM) är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien, utvecklat och administrerat av BRE (Building Research Establishment). Det är ett av de äldsta miljöcertifieringssystemen och har använts för att certifiera över 500 000 byggnader i Europa. BREEAM-SE är den svenska versionen av systemet. MAX IV:s resultat landade på 86,5% med betyget “Outstanding”.

Läs mer om MAX IV

Cecilia Jarlöv, landskapsarkitekt på FOJAB arkitekter, har vunnit UNT:s (Upsala Nya Tidning) Stadsmiljöpris i Uppsala. Priset har delats ut för gestaltningen av den nya gång- och cykeltunneln under Fyrislundsgatan i Uppsala. Cecilia delar priset med hela projektgruppen som bidragit till tunnelns unika utformning.

Cecilia Jarlöv var ansvarig för gestaltningen av tunneln under tidigare anställning på Tema. Den ljusa och generösa tunneln som är hela 33 meter lång och 10 meter bred, har glasväggar som är smyckade med konstnären Fideli Sundqvists verk ”Pappersresan”. Verket består av klippt papperskonst som sedan fotograferats. Fotona är monterade bakom glaset och belysta bakifrån. Det skapar en speciell upplevelse, särskilt kvällstid då de färgstarka konstverken sticker ut i mörkret. Halvvägs i tunneln finns en lanternin som släpper in dagsljus och ljussättningen, förutom ljuset bakom glasväggen, är gjord så att den förstärker upplevelsen av dagsljus.

– Jag arbetar konstant för att få in konst och konstnärer i det offentliga rummet. Det berikar på ett sätt som få andra insatser kan. Samtidigt är det inte alltid helt lätt, då offentliga platser ofta prioriteras ned. Att vinna UNT:s Stadsmiljöpris är ett erkännande att det är värt att lägga omsorg om platser som denna, en gång- och cykeltunnel i stadskärnans periferi, som oftast behandlas styvmoderligt. Jag är oerhört stolt över priset som jag delar med en fantastisk projektgrupp, säger Cecilia Jarlöv, landskapsarkitekt och prisvinnare.

Den övriga projektgruppen består av Fideli Sundqvist, konstnär, Anna Ehn, projektledare från kulturförvaltningen, Sven-Erik Asp, projektledare på stadsbyggnadskontoret och fotograf Magnus Cramer. Stadsmiljöpriset delades ut vid en ceremoni i Uppsala den 17 oktober.

Motivering:
”Årets stadsmiljöpris går till en nyskapande tunnelförbindelse under Fyrislundsgatan, som inte bara praktiskt förbinder de östra stadsdelarna med Uppsalas centrum, utan också skapar trygghet och sprider glädje genom väl tilltagna mått, generösa ljusinsläpp, trivsam arkitektur och lekfull konstnärlig gestaltning. Priset manifesterar också att satsning på god stadsmiljö är viktig även utanför Uppsalas stadskärna.”

FOJAB arkitekter har tillsammans med byggherren Abacus gått vidare i utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det gemensamma projektet gick vinnande ur ett parallellt uppdrag som omfattar ett halvt kvarter och 71 nya bostäder, på uppdrag av Stockholms stad. Den nya stadsdelen Södra Värtan kommer att bestå av 11 nya kvarter. Planarbetet för FOJAB arkitekters projekt inleds i oktober 2016.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår sedan 2011 ett stadsutvecklingsprojekt där 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser planeras stå klara 2030. Inom ramarna för projektet har Stockholms stad gått ut med flera parallella uppdrag där bland andra FOJAB arkitekter i samarbete med Abacus bjudits in att utveckla ett förslag för ett halvt kvarter. Utmaningen är att göra en levande, hållbar stadsmiljö med aktiva bottenvåningar, omsorgsfull gestaltning, förutsättningar för samverkan och en rikedom på intryck. Stockholms stads intentioner om en strikt, geometriserad, och ordnad arkitektur ska också mötas.

FOJAB arkitekter och Abacus gemensamma förslag innebär bland annat att de boende inbjuds att måla fasaden i anslutning till sin bostad, med hjälp av de verktyg, material och den manual som de tilldelas vid inflyttning. Inspiration har hämtats från en av Wiens största sevärdheter, Hundertwasserhaus, där de boende har rätt, att så långt man når från sitt fönster, måla husets fasad.

– Fasaden har en strikt yttre del, ett ordnat rutnät i tegel. Innanför detta finns balkonger och fasadskiktet som de boende kan påverka – en lek med tydliga spelregler. Det här är en byggnad som har förutsättningar att bli en av Stockholms framtida attraktioner, både för boende och tillresta, säger Jens Larsson, kontorschef och ansvarig arkitekt för projektet på FOJAB arkitekter i Stockholm.

Arkitektteamet på FOJAB arkitekter består av Jens Larsson, Mikael Pettersson, Joachim Lundquist och Stefan Johansson. Planarbetet sätter igång under oktober 2016.

Nu har Kristianstadborna en aktivare livsstil inom räckhåll. Med byggstart redan i höst växer Idrottsområde Söder fram i anslutning till Kristianstad Arena. Planen är att sparka första bollen i mars 2018.

FOJAB arkitekter har gjort konceptarbetet för hela området och går nu vidare med bygghandlingar. Den nya fotbollsarenan, med 1200 läktarplatser, uppfyller kraven för fotboll och amerikansk fotboll på elitnivå. Dessutom omklädning, kiosker och VIP-restaurang, nya och upprustade träningsplaner, upprustad friidrottsanläggning och nya tennisbanor.

Kristianstad Arena stod klar 2010 men idrottsplatsen som helhet var gammal och sliten. Söder om denna låg ett nergånget industriområde. När man nu rivit och inbegriper även den ytan i planen, bildas en fin koppling till Björket – ett härligt grönområde med löpslingor.

Fotbollsläktaren är huvudbyggnad i projektet. Den kommer att stå med en tung bas i rå betong i bottenvåningen, med lokaler för spelare och funktionärer. Plan två och tre kontrasterar med en lätt karaktär och är avsedda för publiken.

Arkitekt Rebecca Saaby Mehlum är ansvarig för utformningen.

Det här kommer att bli en fantastisk grönskande oas för idrott och rekreation. Genom en områdesanalys har vi dragit upp linjer och stråk som skapar en infrastruktur och leder både publik, spelare och vanliga motionärer rätt. På FOJAB arkitekter har vi både kompetensen och lusten att jobba i hela skalan, från den övergripande nivån till utformningen av de enskilda delarna. Vi har ofta det förtroendet från våra uppdragsgivare, och det skapar en speciell kvalitet i projekten, som man upplever när de tas i bruk och möter vardagslivet i staden.

I FOJAB arkitekters arkitektteam ingår Rebecca Saaby Mehlum, Viveka Nordh och Staffan Premmert.
Projektet är en totalentreprenad med partnering, där uppdragsgivaren Kristianstad Kommun, entreprenören NCC, brukare samt driftorganisation bidrar med sina erfarenheter och är med och utformar projektet.

Jämställdhet inom idrotten kan uppmuntras och ges utrymme på olika sätt. Ett sätt är att upplåta spel- och träningstid för tjejlagen på sportarenor som traditionellt domineras av män, som fotboll och hockey – sporter som är föremål för mycket mediautrymme och offentliga resurser.

Ett annat sätt är att titta på förutsättningarna för de idrotter som sedan länge stått i fokus för tjejernas intresse. Hur är villkoren för att ”hänga i stallet” som många tjejer gör? Är ridsporten så elitistisk och dyr som det ofta utmålas, i jämförelse med till exempel ishockey? För när man ser hur resurserna faktiskt fördelas, kan man inte tro att ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott efter fotbollen.

Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter med hästanläggningar som specialitet, beskriver situationen så här:

– De 450 ridskolor vi har i Sverige har under flera decennier drivits som ideella föreningar. Därför har byggnaderna från början varit av låg kvalitet, och de har slitits hårt genom åren. Driftsstöd från kommunerna och intäkter från lektioner täcker inte på långa vägar kostnaderna – än mindre nyinvesteringar. Detta har uppmärksammats av Ridsportförbundet, som ansvarar för kontroll och kvalitetssäkring för djurskydd och arbetsmiljö. Kraven regleras i lagstiftning och ett regelverk, som till stora delar är också är eftersatt och föråldrat.

Inom ramen för Svenska Ridsportförbundets framtidsprojekt ”Ridskola 2025” startades en tvärvetenskaplig expertgrupp, där Mats Molén ingår. Syftet var att öka kunskapen om funktionella och hållbara hästanläggningar för både hästar och människor. Man ger ut en nätbaserad guide med praktiska råd och exempel på hur man kan utveckla och bygga nytt på ett bra sätt, anordnar konferenser och seminarier, och driver frågan om en förnyad lagstiftning.

– Kommunerna vill satsa mer på detta – många inser att ridning är en idrott som länge varit eftersatt. För ridsport är verkligen för alla, oavsett kön, ålder och fysiska förutsättningar. Det finns en stor hälsopotential i kontakten med hästen, som dessutom idag används för både fysisk och psykisk rehab. Därför är det viktigt att kommunerna är aktiva i frågan, så att ridskolorna ges möjlighet att bredda verksamheten mot allmänheten, säger Mats Molén.

Malmö stad är en föregångare. Här tog man beslutet att satsa 120 miljoner kronor på ridklubbarna, och har sedan dess tagit över ansvaret för alla ridskolor i kommunen.

I Klagshamn i södra Malmö står nu ett nytt ridhus klart, ritat av Mats Molén. Det är en byggnad som präglas av självklar enkelhet, reducerad materialhantering och nytänkande. Med ett livslångt engagemang och stor kunskap om ridsporten och dess arkitektur, ser han detta som resultatet av ett arbete på flera olika nivåer. I projekteringen av Klagshamns ridhus har den samlade kunskapen omsatts i praktiken.

– Ridhusens arkitektur har sina helt speciella utmaningar. Hästens skala och det faktum att ridbanan hela tiden tillförs fukt som behöver ledas bort, är exempel på detta. I stället för en komplicerad och kostsam ventilationsanläggning har vi därför arbetat med en fasad av perforerad plåt. Fasaden har 30-procentig hålarea och hålen är små nog att tillåta ventilation utan att det blåser. De släpper in ett mjukt dagsljus och på kvällen lyser byggnaden välkomnande.

Byggnadens skala är hästens, och den uppvärmda ytan är reducerad till inre volymeffektiva boxar för människor. Här finns bland annat en restaurang, med utsikt över den L-formade ridbanan, som kan delas in på olika sätt efter behov.

Klagshamns ridhus är präglat av tydliga och nyktra prioriteringar. För Mats Molén är det viktigt med enkelhet och resurshushållning, men det handlar inte om någon trist pragmatism. Här finns också ett tydligt estetiskt ställningstagande, sprunget ur många års arbete med lantbrukets byggnader.

Samtal med Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter, aktuell med Klagshamns ridhus och expert på hästanläggningar.

Mats, du har ägnat större delen av din yrkesverksamhet åt lantbrukets byggnader och hästanläggningar i synnerhet. Hur kom du att intressera dig för just detta?

Jag började min bana på Lantbruksuniversitetet, som byggnadsingenjör på Lantbrukets byggnadsteknik. Vi jobbade med försöksanläggningar för lantbruket och utveckling av självbyggeriteknik. På landet är man ofta hänvisad till vad man själv kan åstadkomma och vi gav hjälp till självhjälp.

Men intresset började nog tidigare än så. Mina föräldrar hade växthus ute på landet med lantbruk runt omkring. Man skilde inte på arbete och fritid – hem och jobb var på samma plats, och jag lekte och byggde i växthusen under uppväxten.

Uppmuntrad av kollegor utbildade jag mig vidare till arkitekt. Det ledde djupare in i forskning och utveckling och jag blev lektor i Lantbrukets byggnader på Alnarp. Efter några år flyttade jag till Stockholm för att jobba på ett ”vanligt” arkitektkontor. Men bland alla bostads- och kontorsprojekt dök det upp travbanor och hästkliniker och jag insåg att förhållningssättet egentligen var detsamma; Bra arkitektur har en tydlighet. Du ser och förstår vad det är – hur det fungerar.

Klagshamns ridhus bär på många intressanta och tydliga ställningstaganden. Men det handlar inte bara om pragmatism, man upplever en medveten estetik i arkitekturen. Du har ritat bostäder i Västra hamnen i Malmö och flera andra hästanläggningar – allt präglat av samma förhållningssätt.

Ja, så är det. Men man behöver lära sig se platsen – landskap, ljus, utblickar, siktlinjer och byggnadsmaterial som finns nära och lättillgängligt. Tillämpar man sedan en okonstlad byggnadsteknik så kan resultatet bli en både vacker och inte så dyr byggnad.

Jag uppfattar en ängslighet i detta att ”designa fasader”. Hus ska stå beständigt och man kan hämta inspiration från naturen, som är i balans med sina inbyggda växlingar. När arkitekturen blir ett svar på naturlagarna blir den balanserad och självklar.

När du fick Falu Rödfärgspriset för Biobränsleanläggningen på Trolleholms Gods för några år sedan skrev juryn ”Med grafisk skärpa och påfallande lätthet fångar ett rostande stålnät mellan rytmiskt placerade stålpelare in såväl den svarta slamfärgsmålade förbränningsdelens processbyggnad som den öppet exponerade råvaran under sitt skyddande skal, och bildar en arkitektonisk helhet av något som annars hade blivit en låda med skorsten bredvid en hög med flis. Svårare än så behöver det inte vara.”

Ibland behövs det inte så mycket mer än en grafiskt tydlig ordning för att åstadkomma skönhet hos sådant som annars hade varit trivialt. Här kommer ju skalan in också, som leder till helt olika uttryck. Hästens skala till exempel som skiljer sig från människans. Eller, som i det här fallet, ett enkelt hus för en enorm hög med flis.

Ljusinstallationer på Övedskloster 4-5 november kl 18-21 / 17-21. Lägg dagens brus åt sidan och följ med på en vandring, där dina tankar och känslor får plats. Där du hittar ljuset i mörkret. Där det sköra inte går sönder. Där tiden står stilla fast klockan går. I Dark Light Poetry vill vi utforska skönheten i det lågmälda.

Arkitekt Viveca Rosencrantz, FOJABlab, har tillsammans med en grupp konstnärer, designers och belysningsentreprenörer skapat ett event som lyfter frågan om hållbart ljus – hur lite är nog?

Det mänskliga ögat är fantastiskt. En månljus natt finner du din väg med bara en tiondels lux. Men du kan ändå se i solens starka ljus som är 100 000 lux. Där ljuset är i balans och inte bländar ser vi varandra.

Växter, djur och människor är beroende av den cykliska rytmen av ljus och mörker för upprätthålla livsnödvändiga funktioner som reproduktion, näringsupptag och sömn. När det aldrig är mörkt rubbas vår naturliga dygnsrytm och vi blir sjuka.

Ny teknik och stora investeringar har gett oss energisnåla ljuskällor, men vi belyser mer än någonsin. Många människor i urbana miljöer ser aldrig stjärnhimlen. Men den mest hållbara lampan är den som aldrig behövde tillverkas.

Det kallas the Rebound Effect, när de förväntade vinsterna med teknikutveckling i syfte att effektivisera resursanvändning, blir mindre eller helt uteblir, för att vi ändrar vårt beteende. Är en hållbar livsstil bara en plikt och en begränsning av vår frihet? Eller finns det en livskvalitet, en estetik i att avstå, att reducera, att hinna med, räcka till? I att skapa plats för reflektion, eftertanke och möten.

Varmt välkommen till Dark Light Poetry som ställer dig frågan – Hur lite är nog?

Dark Light Poetry anordnas av Sydljus i samarbete med Övedskloster och är en del av arrangemanget Österlen Lyser. Aktuell info och karta finns på Facebooksidan Dark Light Poetry.

FOJAB arkitekter växer i rask takt och är i skrivande stund 141 medarbetare. Det märks inte minst på Stockholmskontoret. I samband med senaste arkitektursalongen passade vi på att inviga nya större lokaler, bara några våningar upp på samma adress, Sankt Eriksgatan 46. På den sjätte Salongen i ordningen fördes intressanta samtal kring hur vi bäst flätar samman staden, naturen och människan – ett utmärkt sätt att ”värma upp” det nya kontoret.

Arkitekt Anna Belfrage har ansvarat för utformningen av de nya lokalerna.

– Vi fick chansen att flytta två trappor upp till en dubbelt så stor lokal, och har nu rymliga och luftiga utrymmen med samma vackra valv och bärande järnstruktur som i de gamla. Dessutom dubbelsidigt ljus från tre meter höga fönster och gott om plats för alla nya medarbetare.

Det öppna rummet har hållits enkelt med arbetsplatser längs fasaden. Här finns en stor öppen yta för skissarbete, Salonger, afterworks med mera. Pentryt är centralt beläget vid entrén men färgsatt i mörkt grå toner för att inte väcka för mycket uppmärksamhet. Bara kaffemaskinen smiter runt hörnet och är väl synlig för alla besökare.

Storrummet kompletteras med ett antal mötes- och samtalsrum av olika karaktär. Från det större mer ombonade vid entrén till flera mindre, där ett är tänkt som ”tävlingsgrotta” med maximal möjlighet att skissa och pinna upp saker på väggarna. Dessutom finns ett modellbyggarrum och materialbibliotek.

– Paletten i möbler och inredning är konsekvent med plywood, grafitgrå linoleum på arbetsbordsskivor, svarta stolar och vita bordsstativ. Nu väntar vi bara på ljudabsorberande anslagstavlor på alla lediga väggytor så att våra projekt verkligen ska få komma ut i ljuset.

Region Skåne väljer BSK Arkitekter + FOJAB arkitekter för nästa steg i utvecklingen av Helsingborgs nya sjukhusområde. Projektet omfattar planering och projektering för ombyggnad av lokaler för operation och bilddiagnostik samt en service- och logistikcentral.

Projektet, som beräknas pågå till år 2022, innebär en investering på 4,5 miljarder kronor. BSK Arkitekter och FOJAB arkitekter har sedan tidigare samarbetat med ombyggnaden av sjukhusets huvudbyggnad för att skapa moderna vårdavdelningar. Nu växer de båda arkitektkontorens uppdrag till att omfatta nästa del i satsningen.

– Vi är stolta och glada över att få fortsatt förtroende att utveckla Helsingborgs Lasarett för att möta framtidens behov. Projektet ställer höga krav på vår förmåga att avläsa och passa in arkitekturen i byggnadernas tekniska infrastruktur. Det är mycket vi måste ta hänsyn till, inte minst den verksamhet som fortfarande pågår parallellt med ombyggnationen, säger Anna Bergström, arkitekt och vice vd på BSK Arkitekter.

Anna Hjort, arkitekt och vårdbyggnadsspecialist på FOJAB arkitekter, har 25 års erfarenhet av att leda komplicerade sjukhusprojekt. Hon beskriver att det nya uppdraget har flera delar som alla innebär särskilda utmaningar. Bland annat ska lokaler för operation och bilddiagnostik byggas om i etapper parallellt med pågående verksamhet. Lokalerna i servicecentralen anpassas till moderna arbetssätt och de nya flöden som uppstår till följd av ombyggnaden.

– Det övergripande målet är att stödja nya arbetsflöden och logistik som innebär att vårdpersonalen får mer tid för patienterna. Vi och BSK Arkitekter har lång erfarenhet av omfattande och komplexa projekt, i kombination med att vi vet hur man bygger väl fungerande arbetsplatser och läkande vårdmiljöer. Det nya sjukhuset ska vara flexibelt och verksamheten ska ha möjlighet att växa och växla över tid, säger Anna Hjort, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

För mer information kontakta:

Anna Hjort
Uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter
anna.hjort@fojab.se
+46 702 – 91 33 60

Stina Ljungkvist
VD på BSK Arkitekter AB
stina.ljungkvist@bsk.se
+46 8 – 601 15 21

Konferensen Smart Geometry 2016 hölls på Chalmers i april. Det var den 13:e gången som en brokig skara arkitekter, forskare, ingenjörer, hackers och likasinnade samlades runt frågan hur digital teknik förvandlar arkitekturen. Petra Jenning och Edvin Bylander från FOJAB arkitekter medverkade.

Temat för årets konferens var Hybrid Domains, och fokus låg på det tvärvetenskapliga och transdisciplinära med många exempel på hur, till arkitektur angränsande områden, jobbar med computational design och digital tillverkning.

En av totalt 10 workshops hölls av Petra Jenning, ansvarig för Computational Design på FOJAB arkitekter, tillsammans med Kirstin Peterson från Max Planck Institute, Stuttgart och Nils Napp från University at Buffalo, New York.

– I vår workshop ville vi undersöka hur vi kan få väldigt enkla robotar, agenter, att samverka genom att bara förändra deras fysiska kropp och miljön de rör sig i. Robotarna har bara förmåga att röra sig rakt fram, men genom att vi ger dem olika form, interagerar de på olika sätt med varandra och ting runtomkring sig. De bygger tillsammans strukturer med kontrollerbara egenskaper, trots att de inte har någon intelligens eller förståelse för vad de håller på med, säger Petra Jenning.

Just konceptet att få flera enklare robotar att bygga komplexa strukturer och anpassa sig efter verkligheten var något som flera föreläsare lyfte som det mest troliga sättet att få in robotar i byggprocessen. Fosters + Partners förslag för NASA hur man ska bygga på Mars var ett exempel.

– Syftet är att bättre förstå hur enkla regler och relationer kan skapa komplexa system med förutsägbara egenskaper utan att vi har beskrivit den färdiga formen. Det är så här fysiska strukturer kommer till i naturen, oavsett om det är ett skelett i vår kropp eller en termitstack, säger Petra Jenning. Det här är precis tvärt emot hur vi konventionellt konstruerat saker från renässansen och framåt.

Petra förklarar att det finns två grundläggande saker i detta: Det ena är prestanda. Man intresserar sig för egenskaper hos det byggda objektet, inte formen för formens egen skull – här använder vi begreppet performativitet. Den konventionella ritningen beskriver hur något ser ut, inte vilken verkan det har. Nu designar vi en process som leder fram till ett färdigt objekt.

Den andra är distribution. Vi strävar efter tekniska lösningar som är tillräckligt robusta och agila för att fungera i verkliga livet. Det finns en problematik kring hur avancerade robotar kan fungera i praktiken i en oförutsägbar och stökig miljö t.ex på en byggplats. Problem som handlar om säkerhet robot-människa, räckvidd, kostnad, bristande robusthet. Autonoma distribuerade system, som består av flera enklare mindre robotar som samverkar kan vara robusta, agila och bättre lämpade att möte verkligheten.

Robotforskaren Kasper Stoy från IT-universitetet i Köpenhamn efterfrågade just detta som ett nästa steg i utvecklingen kring computational design. Man har börjat koppla ihop digital design med digital tillverkning av byggkomponenter, men det som saknas är det mest kritiska, själva byggandet. Här har det inte hänt så mycket sedan grävskopan och lyftkranen uppfanns. För att hitta nya lösningar behöver arkitekter tänka visionärt, och förmedla sina tankar till robotbyggarna.

– Det finns mycket att lära av hur man i närliggande branscher jobbar med innovation inom det här fältet. Inte bara i vad man gör men också hur man organiserar sig och hur deras processer ser ut. För oss är Smart Geometry 2016 en bekräftelse på att vi är inne på rätt spår och har ett relevant arbetssätt, säger Edvin Bylander lab director på FOJAB arkitekter.

FOJAB har fått uppdraget att vidareutveckla strukturplanen för förtätningen av centrala Nacka. I samband med tunnelbanans utbyggnad planeras för cirka 6000 nya bostäder i centrala Nacka, samt för ett stort antal nya arbetsplatser och tillhörande service. Uppdraget innebär att i samarbete med Nacka kommun skapa möjligheter för uppkomsten av en tät, levande och hållbar stadskärna. Arbetet bygger vidare på det planprogram som tagits fram för centrala Nacka. Strukturplanen kommer att ligga till grund för kommande detaljplanering.

– Det här är ett tungt och viktigt projekt för hela Stockholmsregionen och ett intressant och prestigefullt uppdrag för oss, säger Magnus Lundström, som är uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB. Förväntningarna är stora. Strukturplanen ska göras mer detaljerad och precis nog för att ligga till grund för den fortsatta detaljplaneringen. Vi vill skapa möjligheter för en levande stadskärna i Nacka, som är lättillgänglig både till fots, med cykel och allmänna färdmedel. Detta är också en gyllene chans att läka samman befintliga områden och skapa en mer sammanhållen och inbjudande stad. Ett uppdrag kan inte bli roligare än så!

Nacka är en kommun med stora natur- och kulturvärden. Den nya bebyggelsen ska förhålla sig både till en dramatisk topografi med kraftiga höjdskillnader, och till existerande bostäder, verksamheter och infrastruktur. Här finns över hundra år av byggnadshistoria med olika skalor och innehåll. Den utmanande topografin har gjort att bebyggelsen bitvis är utspridd och fragmenterad. Det gäller att knyta ihop olika stadsdelar till en sammanhängande helhet – att överbrygga barriärer och skapa kopplingar.

Många Nackabor jobbpendlar idag in till Stockholm, ofta med bil. Utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, via Södermalm och Hammarby Sjöstad med tre stationer i Nacka, beräknas vara klar 2025. Förtätningen av Nacka centrum innebär, enligt Magnus Lundström, att Nacka förser en växande storstadsregion med ett välbehövligt tillskott av nya bostäder. Det innebär också en möjlighet till en mer hållbar livsstil.

– Genom att skapa fler bostäder i centrum, där tunnelbana och service kommer att finnas, minskas bilberoendet. Fler Nackabor kommer att kunna växla över till mer hållbara färdsätt och leva utan bil. Vi vill ge möjlighet till ett naturnära boende med stadskvaliteter och är glada över förtroendet att få vara med och vidareutveckla Nacka, säger Magnus Lundström.

Projektets omfattning och komplexitet kräver teamarbete med flera kompetenser på FOJAB, främst inom stadsbyggnad, husbyggnad och landskapsarkitektur.

– Det är viktigt för oss att arbeta evidensbaserat och i samverkan i den här typen av stora stadsutvecklingsprojekt, säger Magnus Lundström. Vi ser att ett nära samarbete mellan olika kompetenser i komplexa projekt leder till bra resultat.

FOJAB, som funnits på Stockholmsarenan sedan 2013, har flera spännande stadsutvecklingsuppdrag i Stockholmsregionen, bland annat i Norra Djurgårdsstaden och i Sigtuna.