FOJAB lab har haft dr Rupert Soar från Nottingham på besök för att hålla föreläsningar och workshop. Det är Petra Jenning på FOJAB, mångårig samarbetspartner till Rupert Soar, som står bakom arrangemanget. Fokus har varit på den digitala revolutionens bidrag till utveckling av framtida arkitektur och byggsystem.

— Med utgångspunkt i digitala tillverkningsprocesser för byggnadsindustrin, främst additiv tillverkning, AM – Additive Manufacturing, som exempelvis 3d-printning, utforskar Soar möjligheter till snabbare informationsflöden, ökad komplexitet och intelligentare byggnader. Genom att studera hur processer och strukturer byggs upp i naturen kan vi hitta nya förhållningssätt till vår byggda miljö och hur vi relaterar till den, säger Petra Jenning.

Termitstackar och hus
Rupert Soar  var med och grundade världens ledande forskningslaboratorium inom additiv tillverkning vid Loughborough University. Med över 15 års erfarenhet inom området och som rådgivare till kontor som Büro Happold och Foster & Partners har han gedigen kunskap om AM och dess användning inom byggprocessen. För att blicka framåt och förstå möjligheterna med AM gav sig Soar ut på en ovanlig resa. Genom att scanna termitstackar i Namibia och studera deras komplexa struktur, insåg han att de fungerar som membran som aktivt flyttar energi in och ut ur stacken. Denna fantastiska struktur är dock inte uppbyggd utifrån en förbestämd design utan växer fram organiskt. Den anpassas dessutom till varje enskild plats och dess specifika förhållanden.

— Naturen använder sig ofta av fraktala strukturer. De kan, för blotta ögat uppfattas som otroligt komplexa och svåra att greppa, säger Petra Jenning. De ger en maximerad yta som gränssnitt mot sin omgivning och det är just i denna yta som energiutbyten i form av gas- eller värmeväxling kan ske.  Jag menar att vi, genom att förstå den process som ligger bakom termitstackens fysiska uttryck kan lära oss att designa byggnader enligt samma principer.

Idag har vi i generellt sett en 1:1-relation mellan komplexiteten i ritningen och komplexiteten i byggnaden. Ritningen är en representation av byggnaden i det fysiska rummet. I fallet med termitstacken är det istället mest relevant att beskriva de funktioner och processer som materialiseras i strukturen. De här processerna kan beskrivas i enkla termer, eller algoritmer, trots att det fysiska uttrycket har en hög geometrisk komplexitet.

Agentsystem
I workshopen  utforskades hur man genom att formulera algoritmer inom ett agentsystem kan lösa komplexa problem på nya sätt. Det är ett tankesätt som har vuxit fram ur Soar och Jennings långvariga samarbete vid University of Greenwich i London och inom Freeform Construction Ltd. Ett agentsystem består av ett antal enkla moduler, eller agenter, som känner av sin omgivning och påverkar den i realtid utifrån sin egen målsättning eller algoritm. I agentsystemet förhandlas lösningar fram över tid som möter ett stor antal krav, men utan att, som i klassisk byggnadstradition, dela upp varje funktion i ett separat material eller separat lösning. Om vi i framtiden kan använda 3d-skrivare för att bygga hus, så kommer dagens etablerade relation mellan geometrisk komplexitet och hög kostnad att förändras.  Det öppnar för möjligheten att jobba med funktionsrelaterad form på nya och innovativa sätt.

Nu tas första spadtaget för bygget av studentbostäder i Landsarkivet i Lund. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Lunds nation, ritat studentbostäder med syftet att ge den anrika byggnaden nytt liv.

Landsarkivet kommer bli hem åt uppemot 150 studenter, och blir därmed ett välkommet tillskott på den pressade bostadsmarknaden i Lund. Projektet omfattar totalt 8 800 kvadratmeter om- och nybyggnad och består av fyra byggnadskroppar. Två av dessa uppfördes 1903. 1971 tillkom den karaktärsfulla tillbyggnad som Bernt Nyberg ritat. Den fjärde blir en nybyggnad i fem våningar klädd med cortenstål. Bostäderna planeras vara inflyttningsklara till höstterminen 2014.

Fler bilder på FOJAB.se

Kjell Adamsson, studiochef och vice VD FOJAB, har tilldelats Lunds Stadsbyggnadspris 2012 för en tillbyggnad av ett radhus på Hökvägen i Lund.

Juryns motivering:
Lunds stadsbyggnadspris 2012 tilldelas arkitekten Kjell Adamsson för en tillbyggnad kännetecknad av ett känsligt och omsorgsfullt detaljarbete som representerande en förebildlig förtätningsstrategi.

Genom en omsorgsfullt gestaltad tillbyggnad av ett radhus, som väl förvaltar det kringliggande områdets karaktär, har arkitekten lyckats visa hur man kan förtäta i liten skala. Husets planlösning, med ny entré mot baksidan, möjliggör ett flexibelt utnyttjande av bostaden, t.ex. som generationsboende eller uthyrningsrum till studenter. Också i detta avseende är tillbyggnaden förebildlig som exempel på en hållbar förtätningsstrategi i det lilla formatet.

Radhusets karaktär i skala och material har tagits tillvara, och på ett vackert och självklart sätt kompletterats med en till byggnad i samma anda som det ursprungliga huset. Detaljarbetet har ägnats mycket stor omsorg, vilket lyfter upplevelsen av huset till en ny nivå. De nya burspråken ger fasaden liv samtidigt som värdefullt ljus släpps in i bostaden.

– När jag såg huset i sitt originalutförande såg jag potentialen. Dels för att det är ett gavelhus med plats för en utbyggnad, dels för att kunna utnyttja den befintliga atriumgården på ett annat sätt, säger Kjell Adamsson, vVD, FOJAB.

FOJAB arkitekter anställer Karin Fagerberg som chief commercial officer. Karin kommer att ingå i ledningsgruppen, och kommer också att vara verksam som uppdragsansvarig arkitekt med inriktning på stadsbyggnad, samhällsplanering och tidiga skeden.

– Fokus i min nya roll blir ett kunddrivet utvecklingsarbete. Jag arbetar parallellt med både privata aktörer och kommuner som uppdragsgivare. Det ger en koppling mellan övergripande planering och intressanta byggprojekt, och ger en hävstångseffekt för projekten. Det skapar också en utvecklingspotential som leder framåt, in i nya uppdrag. För mig är det viktigt att arbeta både strategiskt och operativt, säger Karin Fagerberg.

Karin är arkitekt SAR/MSA och för närvarande kontorschef på Tengbom i Malmö. Hon har ett förflutet bland annat på BM Arkitekter och FOJAB arkitekter, där hon varit delägare och studiochef. Några av de projekt hon arbetat med är utvecklingen av Lomma Hamn, Bara centrum och det nya området Elinegård intill Kalkbrottet.

– Jag är stolt över att återigen ha Karin i teamet, säger vd Daniel Nord. Med sin kompetens och sitt breda kontaktnät kommer hon att driva marknadsarbetet offensivt och med starkt kundfokus. Eftersom vi tidigare under flera år arbetat tillsammans, vet jag vilken tillgång Karin kommer att vara för företaget.

Karin börjar sin tjänst på FOJAB arkitekter vid årsskiftet.

I början av september togs första spadtaget till Kristianstad Nya Galleria, ritad av FOJAB Arkitekter

Gallerian byggs på den plats där Domushuset ligger idag, och är en del i omvandlingen av Kristianstads stadskärna. Parallellt med gallerian byggs både parkeringsplatser och bostäder. Kvarterskänslan bibehålls genom att ge illusionen av flera separata huskroppar, och fasadens färg och form kommer harmoniera med den omgivande bebyggelsen. I Gallerian kommer det finnas plats för både butiker, restauranger och caféer.

– Det intressanta med Kristianstad Nya Galleria är att den ligger mitt i stadskärnan. Det ger attraktivitet och stärker innerstaden till skillnad från en mer perifer lokalisering, säger Charlotte Kristensson, projektansvarig arkitekt hos FOJAB.

Gallerian beräknas stå helt färdig hösten 2014.

Fyra snabba frågor till Magdalena Hedman, Landskapsarkitekt LAR/MSA och chef för Studio Stadsutveckling.

Magdalena Hedman, chef studio Stadsutveckling, vilken fråga är hetast för dig just nu?
– Utan tvekan frågan om regional tillväxt. För några månader sedan kom en OECD-rapport som visar att vi är väldigt dåliga på att tillvarata den tillväxtpotential som finns i regionen. Rapporten visar att Skåne har en låg sysselsättningsgrad och ett svagt entreprenörskap. Samtidigt finns det en stor potential i form av välutbildad arbetskraft och en stark specialisering i kunskapsintensiva sektorer.

Vad menar du att kan man göra åt det här problemet?
– Vi måste bli bättre på att ta tillvara den kunskap som finns på universitet och högskolor inom ämnena stadsbyggnad och hållbar utveckling. Det är helt avgörande när vi planerar för nya städer och stadsdelar att vi också ställer oss frågan vem som gynnas av utvecklingen och vem som missgynnas. I framtidens stadsplanering måste det finnas plats för alla!  Därför har FOJAB och Urbana Studier vid Malmö Högskola nyligen startat ett samarbete med social hållbarhet i fokus.  Målsättningen är omsätta forskningsresultaten i konkreta projekt.

Ni har också arbetat engagerat med Region Skåne, i ett arbete som nu är nominerat till Planpriset 2012. Vad handlar det om?
– ”Strukturbild för Skåne” är ett projekt som drivits av Region Skåne sedan 2010. Syftet är att skapa en tydlig bild och en gemensam strategi för utvecklingen av hållbara fysiska strukturer. FOJAB har tagit fram ett kunskapsunderlag till slutrapporten, ”Den flerkärniga miljonstaden Skåne”.

Ett intressant perspektiv. Vad betyder det mer konkret?
– Skåne är ungefär lika stort som London. Med välutvecklad kollektivtrafik följer en livskraftig ortsutveckling. Förutsatt att det finns en samsyn kommunerna och regionen emellan. Detta öppnar nya dörrar till framtiden och jag hoppas att inom en inte alltför lång tid få läsa en OECD-rapport med ett helt annat budskap.

Arkitekt Pontus Tebäck ger en nulägesrapport från Triangelprojektet i Malmö

Triangeln sjuder av intensiv aktivitet med ständig trafik till och från byggarbetsplatsen, Triangelstationen, butiksstråk, konsthall och sjukhusområde. Gående och cyklister trängs längs stängslen och måste då och då stanna till för att ge plats åt transporterna in till bygget. Dessa kommer in via det nya Konsthallstorget som än så länge är täckt av skånsk lera. Nu när byggnaderna reser sig börjar man förstå att aktiviteten är där för att stanna.

– Det är ett stycke livskraftig urbanitet vi ser växa fram, säger arkitekt Pontus Tebäck, som levt intensivt med Triangelprojektet i snart tre år. Har du sett den lilla paviljongen som står på S:t Johannesplan? (Ja så heter den, den nya platsbildningen söder om Triangelkvarteret.) Det är en 3-rumslägenhet från ett av de kommande bostadshusen mot gatan. Den fungerar, med ytterfasad och allt, som NCC:s visningspaviljong.  Många förbipasserande stannar till för att beundra fasadmaterialet, som är  ett metallicengoberat fasadskärmtegel med lätt skrovlig, mörkt skimrande yta.

– Inte så olikt ett saltglaserat Höganäskrus, säger Pontus med glimten i ögat. Generellt har vi vinnlagt oss om att välja rejäla material som också karaktäriserar platsen i övrigt: Granit, kalksten, glas, rostfritt stål – och så det mörka teglet.

Bostäderna i gårds- och gatuhus började säljas för ett par månader sedan och nu är det snart dags för höghuset. Shoppinggallerian invigs sommaren 2013. Den får en tydligt urban prägel med många entréer ut mot omgivande gator och torg som ger ett bra samspel med staden runt omkring. Likadant är det på insidan. En förtätad stadskaraktär med gator och torg och tydliga entréportiker till butikerna. Dovt och färgstarkt på en gång. Hög intensitet precis som utanför – på S:t Johannesplan.

Marco Pusterla från FOJAB arkitekter debatterar aktuella stadsbyggnadsfrågor i kvällens panelsamtal på DocLounge, Mejeriet.

Moderator är Klas A. M. Eriksson, fristående debattör i stadsbyggnadsfrågor och övriga gäster i panelen är Per Svensson, journalist, Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektor Lunds kommun och Mats Hultman, Universitetslektor, studierektor Institutionen för arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet. Panelsamtalet hålls i anslutning till visningen av kortfilmen ”The Invisible Helmet” av Fredrik Gertten och dokumentärfilmen ”Urbanized” av Gary Hustwit. Klockan 19.00 börjar det.

Per-Aage Nilsson är rätt man på rätt plats. Med en bakgrund som idrottare får han som chef för FOJABs Leisure-studio en möjlighet att omsätta sitt idrottsintresse i arkitekturen. Han står bland annat bakom Swedbank Stadion i Malmö, den planerade fotbollsarenan i Lund samt Studenternas i Uppsala.

– Leisure-studion fokuserar på att skapa nya arenor för möten, umgänge och aktivitet som framför allt sker utanför arbetstid – det kan vara köpcentra, idrottsplatser, arenor, upplevelsecentra och golfbanor. Förutom de nämnda idrottsarenorna jobbar Leisure bland annat med stadsomvandlingen av Mobilia köpcentrum i Malmö tillsammans med Jais arkitekter.

Per-Aage Nilsson har tävlat i ishockey, fotboll och friidrott. Den erfarenheten är mycket värd när han nu tar sig an att skapa och omforma klassiska svenska idrottsarenor, som i arbetet med Studenternas i Uppsala.

Vad är utmaningen med Studenternas?
– Studenternas är en mytomspunnen plats, hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Idrottsplatsen ligger fantastiskt fint längs med Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Tanken är att bevara de öppna värdena som en del i den omgivande parken och staden.

Vad tycker du själv är nytt och banbrytande i projektet?
– Vi vill bygga något med stark attraktionskraft i staden även när det inte är matchdag. Som vi ser det blir det en multifunktionell arena som aldrig är stängd. Vår utgångspunkt är parkrummet och härifrån arbetar vi med att förgylla platsen och upplevelsen genom att öppna upp. Känslan ska vara att arenan tillhör parken. En vanlig arena är omgärdad av stängsel – här vill vi göra tvärt om, och skapa en mötesplats, som erbjuder en solig genväg genom parken. När det är match förvandlas arenan och naturligtvis skall då feststämningen synas och kännas.

Vad tror du Uppsalaborna tycker om planerna?
– Jag hoppas att de precis som vi har en längtan efter att ha en öppen arena som är en del av de naturliga promenadstråken genom parken. Att få sitta i solen på läktaren och njuta när A- lagen tränar – det är en fin målbild!

Vad är statusen i projektet?
– Vi har avslutat ett parallellt uppdrag som behandlade hela parkstråket med fotbollsarena, bandybana, skola och bostäder men hur fortsättningen blir vet vi inte ännu. Vi vet däremot att en arena som inte stänger är en tillgång i parken till vardags, och kan byggas så att den är säker och funktionell när det är match. Det finns många kvaliteter i det arbete som vi gjort och mycket som kan realiseras i nästa skede. En spännande idé som finns i projektet är att fotbollsarenan skall fungera även för bandy på vintern.

Tänk en blank is på innerplan, det kommer att bli vackert!

På Norra Älvstranden i Göteborg växer en ny stadsdel för ca 60 000 personer fram. FOJAB arkitekter har, tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Alnarp och Ekologigruppen, blivit utvalda att delta i ett parallellt uppdrag för hållbara idéer och innovativ teknik för den del av området som inrymmer bl.a Lindholmen Science Park. Temat för uppdraget är ”Funktionellt nyttjande av grönska och vatten”.

Lindholmshamnen ligger mitt i Lindholmen Science Park, ett gammalt varvsområde som nu är en mycket expansiv del av centrala Göteborg. De befintliga byggnaderna i området rymmer ca 300 högteknologiska, innovativa företag som bildar ett kluster tillsammans med forskning och akademi. Området ska nu kompletteras med bostäder och lokal service och arrangören har ambitionen om att knyta an till denna innovativa miljö. Programområdet antas inrymma 450 lägenheter i ca 14 lamellhus och tre stadsvillor med tillhörande kvartersmark samt lokaler och förskolor i bottenvåningarna och en restaurang vid kajkanten.

På Lindholmen har den tunga varvsindustrin ersatts av Lindholmen Science Park, en världsledande arena för forskning, innovation och utbildning inom mobilt internet, intelligenta fordon och transportsystem samt modern media och design. Huvudsyftet med Lindholmen Science Park är att vara en arena som stimulerar samarbete mellan företag, akademi och samhälle. Idag finns över 300 företag med totalt mer än 9000 anställda. Varje dag kommer närmre 20 000 personer till Lindholmen för att studera eller arbeta. Lindholmshamnen är en del av Lindholmen Science Park och ska med bostäder, handel, restauranger och förskola knyta ihop området och göra det mer stadsmässigt.

Ursprungligen var Norra Älvstranden jordbruksmark som successivt togs i bruk för hamnändamål. Redan på 1500-talet byggdes flottans fartyg på ett skeppsvarv vid Slottsberget. I mitten av 1800-talet startade varvsepoken i Göteborg och området började på allvar att utnyttjas som hamn för stora fartyg och flera industrier växte fram. De tre stora varven på älvstranden etablerades mellan 1845-1867 och de utgjordes av Götaverken, Lindholmens Varv samt Eriksbergs Mekaniska Verkstad. 1874 knöts de både älvstränderna samman permanent då Hisingsbron togs i burk. När varvsepoken upphörde i slutet av 1970-talet stod tomma byggnader och outnyttjade markområden kvar. Hamnverksamheten övergick till containertrafik och nya större hamnar byggdes längre västerut.

I mitten av 1980-talet startade arbetet med att blåsa nytt liv i Norra Älvstranden. Då togs ett kvalitetsprogram fram och en ny översiktsplan för de 250 hektar stora området mellan broarna. Nu tar en helt ny stad form längs med älvstränderna.

Det parallella uppdraget arrangeras av konsortiet bakom Lindholmshamnen; Älvstranden Utveckling AB, HSB Göteborg, Peab Sverige och Skanska Nya Hem.

Daniel Nord, arkitekt SAR/MSA, vd, Joachim Lundquist, arkitekt SAR/MSA, studiochef och Stefan Johansson, arkitekt MSA gästföreläser på temat ”Tre Bostadsprojekt” på Institutionen för Arkitektur på Chalmers i Göteborg onsdagen den 7:e november kl 16.00.

Nu står Villa Ask, det första helt oorganiska passivhuset med isolerande och solskyddande fönsterskjutluckor, färdigställt.

Pilotprojektet är ett samarbete initierat och lett av FOJAB arkitekter, tillsammans med Elitfönster, Skanska Stomsystem och Byggcity. Faller projektet väl ut kan de nya klimatsmarta lösningarna i framtiden främst bli aktuella att använda för villor och radhus men även för flerfamiljshus och kontorsbyggnader. Skjutluckorna har uppfunnits av Sune Nilsson på FOJAB arkitekter och patenterades 2012.

FOJAB arkitekter tillsammans med Jais arkitekter har tilldelats Stadsbyggnadspris 2012, Klass Bostäder, för bostadsområdet Hammars Park. Projektet är ett samarbete mellan FOJAB arkitekter och Jais arkitekter AB på uppdrag av byggherrarna MKB Fastighets AB och JM.

Hammars Park är ett av Malmö stads prioriterade utvecklingsområden där kostnadsbilden varit reglerad sedan Markanvisningstävlingen 2003 med ambitionen att bygga bostäder i olika typer av upplåtelseformer.

Projektet Hammars Park omfattar 261 lägenheter i södra delen av Limhamn.

Bostäderna är fördelade på bland annat fyra punkthus och sju lamellhus med inflyttning i etapper som startade hösten 2008 och pågick till och med januari 2010. Stilen kan betecknas som nyfunktionalism och ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter är Stanislaw Welin, som tidigare fått det Stora Stadsbyggnadspriset 1998.

– Tanken bakom Hammars Park är att betona känslan av hav och strand och närheten till den intilliggande parken där bostäder och park ska flyta samman utan tydliga gränser, säger Stanislaw Welin, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Juryn motiverar bland annat valet av Hammars Park: ”Arkitekterna har på ett lysande sätt förvaltat och utvecklat områdets potentialer där framförallt strukturen kring den solfjäderformade placeringen av parkhusen mot Hammars park som kilar näst intill integrerats med den intilliggande parken.”

– Tillsammans med Mats White har vi skapat en väl sammanhållen upplevelse, en röd tråd för området, som kännetecknas av gemensamma och återkommande element i bland annat balkonger och entréer, säger Stanislaw Welin.

– Vi är mycket stolta över Hammars Park. Vi ser det som ett utmärkt exempel på ett lyckat samarbete mellan arkitekter och byggherrar med en tydlig vision av att skapa bostadsområden anpassade efter den moderna människans behov av skönhet, natur och funktion. Därför känns det extra bra att få denna utmärkelse och bekräftelse på vårt gemensamma arbete, säger Daniel Nord, VD, FOJAB AB.

Release för rapporten Livskraftiga Orter. Studio Stadsutveckling har på uppdrag av Region Skåne tagit fram konkreta strategier och verktyg för att höja skånska orters attraktivitet. Tanken har varit att inspirera till utvecklingsarbete i de skånska orterna för att få en regional utveckling som gynnar hela Skåne.

Skånes orter måste bli mer attraktiva för att kunna attrahera nya invånare och företag. Hur går man då tillväga? Resultatet har sammanställts i en inspirerande rapport, Livskraftiga orter, som innehåller strategier och verktyg för ortsutveckling med fokus på attraktivitet. Strategierna rör först och främst den fysiska planeringen men materialet innehåller även strategier för mötesplatser, turism, mångfald, tolerans och goda processer. För att få ett starkt genomslag krävs arbete på flera nivåer och inom flera områden. Attraktiviteten måste höjas för både boende, näringsliv och turism!

Vi kommer gärna ut till dig och berättar mer om hur kommuner och byggherrar konkret kan arbeta.

Kontakta Magdalena Hedman för att få veta mer.

Tre frågor till Joachim Lundquist på FOJAB arkitekter, som ritat bostadskvarteret i Folkets Parkområdets norra del i Linköping.

Det är ett spännande förslag till bostadskvarter ni tagit fram och jag vet att ni jobbat intensivt och engagerat med detta. Om du själv skulle plocka fram de tre viktigast bärande kvalitéerna i projektet, vilka skulle de då vara?
– Det första jag tänker på är byggnadens identitet. När man kommer hem till sitt hus vill man känna stolthet och välmående – ”det här är mitt hus, här bor jag!” Många äldre hus, till exempel från förra sekelskiftet, har den kvalitén och de är populära att bo i. Ofta hänger det samman med en nivå på hantverk och detaljering som är svår att återskapa idag. Men även med modern arkitektur kan man skapa en stark och positiv karaktär och det tycker jag vi har lyckats med:

Huset har en stark form och tydlig idé och man möts av en uppglasad välkomnande entréportik. Balkongerna med sina infällda växtbäddar, de triangulära penthousen på taket och det mörka teglet med sina tallstamsfärgade fönster ger exteriören struktur och karaktär.

En annan sak som är viktig är lägenheternas planlösningar. De bygger på en idé med ett stort genomgående rum för umgänge och en privatare del som går att skärma av. Det finns en rundgång i lägenheten, en kvalité som inte är så vanlig numera. Det, i kombination med generösa rumsstorlekar gör att man kan utforma sitt boende på många olika sätt.

Umgängesrummet, med ett underbart ljus från två håll, har en stor köksö som är som utformad för att man ska kunna laga mat tillsammans. Härifrån kommer man ut på balkongen med sina odlingslådor och kan hämta in kryddörter och stoppa rakt ner i grytorna. Det här tycker jag själv är väldigt härligt, men möjligheten finns faktiskt att skärma av om man föredrar ett mer traditionellt kök.

Den tredje kvalitén är att grönskan alltid är närvarande. Att kunna titta ut på de vajande trädkronorna är något som vi vet att människan mår bra av. Bostadskomplement, som miljöstation, cykelförråd och garagenedfart ligger ljust och fint i bottenvåningen bakom halvtransparenta glaspartier. Man ser inte tydligt in men känner av ljuset och grönskan utanför. Balkongernas och terrassernas möjligheter till odling bidrar också till känslan av grönska och liv.

Framtidsspanarna spår att den generation som är på ingång kommer att vara mer stationär i sitt boende. Hur ser du på projektet i det perspektivet?
– Lägenheternas generalitet har så stora möjligheter att följa med genom livet. Med de mått som rummen har fungerar de fint för många olika funktioner. Parsovrum, sov- och lekrum, matrum, arbetsrum, rum för inneboende — det är bara fantasin som sätter gränser. I och med att alla rum har minst två ingångar kan man kombinera dem som man önskar.

Huset som helhet är tillgängligt och praktiskt. Man kör ner sin bil i garaget och tar hissen upp därifrån med matkassar, barnvagn, rullstol och annat som livet kan innebära.

Till sist, har du en egen favoritlägenhet i huset?
– Jag gillar alla, men ska jag välja en blir det den kanske mest originella. Det är en fyrarums hörnlägenhet och den omgärdar en inre atriumgård som löper i hela husets höjd. Den fjärde väggen i gården är en växtvägg. Detta är en lösning som är ovanlig i Sverige men förekommer på kontinenten. I det här fallet kom den till av behovet att skapa en tyst sida i en lägenhet eftersom den ligger ut mot vägen. Grönskan, friden och möjligheten att se från den ena sidan av lägenheten till den andra via gården gör den här lägenheten till något utöver det vanliga.

Det är för övrigt något man kan säga om hela projektet tycker jag – det är något utöver det vanliga.

Fyra frågor till Per Aage Nilsson, uppdragsansvarig för Mobiliaprojektet på FOJAB arkitekter.

Det är full aktivitet på Mobilia – vad är det som händer bakom murarna?
– Vi är i full gång med den tredje etappen. Den innebär inget mindre än framväxten av en helt ny stadsdel. Här kommer att finnas bostäder, handel, kultur, vård, fitness och parkering. Den här etappen omfattar ca 66 000 kvm i den centrala delen av Mobilia. Nu blir här en struktur som en stad med gator, gågator, platsbildningar och kvarter. Här, liksom mot Per Albin Hanssons väg öppnar husen upp sig med entréer ut mot gator och stråk, precis som i den traditionella innerstadsmiljön. Tvärs igenom detta går den nya sammanhängande cykelvägen i öst-västlig riktning och på omgivande gator blir det busshållplatser både för regional- och lokalbuss, kanske spårvagn, säger Per-Aage Nilsson, uppdragsansvarig för projektet på FOJAB.

Det här är ju platsen för en bit Malmöhistoria. Hur påverkar det utformningen?
– Ja, det är riktigt spännande. Här låg ju en av Malmö största kvinnoarbetsplatser, MAB, Manufaktur AB, med fler anställda än Kockums. Fasaderna den gången, vid tiden för förra sekelskiftet, ritades och byggdes som vacker tegelarkitektur. Hela innanmätet beställdes som en prefabkonstruktion med stålpelare och trätakstolar i sågtandsform för att få in dagsljuset. Mycket är bevarat under lager av påbyggnader, så en hel del av arbetet handlar om att plocka fram och renovera murverket. En del stöttas i väntan på nytt innanmäte, andra delar rivs för att återuppbyggas. Vi inte bara bevarar utan stärker industrikaraktären och berättar gärna Mobilias historia. Bland annat har vi gjort tre meter höga karyatider i grafisk betong. Motiven är tre olika modefoton från 50-talet, varav två är tagna av Karin Olofsdotter, en kvinnlig pionjär inom modefotografin.

Ytterligare utbyggnad av köpcentra i Malmö – hur ska Mobilia klara sig i konkurrensen?
– Från att runt år 1900 ha varit en textilmetropol förändrades situationen för Malmö. Konkurrens från andra länder ledde till att man 1967 lade ner produktionen på Mobilia. Istället växte ett köpcentrum fram, och man kan lugnt säga att Mobilia är väletablerat och dessutom framgångsrikt som handelsplats. Förutom att fler butiker nu tillkommer, blir området en del av stadslivet i en vidare bemärkelse. Bostäder, tillsammans med restauranger, caféer, tränings- och kulturlokaler som har andra öppettider än butikerna kommer att leda till liv och rörelse både i, och till och från området nästan dygnet runt.

Vad tycker du själv om att jobba med projektet?
– Det har ju pågått några år nu. Vår samarbetspartner Jais-Nielsen White Arkitekter vann tävlingen om utformningen av hela Mobiliaområdet redan 2008. Året innan hade Atrium Ljungberg förvärvat allt utom bostäderna i norr. För att hålla verksamheten i gång har vi jobbat med en etappvis indelning och projekterar medan det byggs. Det är en oerhört spännande process där alla samverkar för att nå målen. Malmö stad är med på noterna – man arbetar för att gatorna runt omkring inte ska vara genomfartsleder utan ha karaktär av stadsgator med bra övergångar för gående och cyklister. Vår uppdragsgivare, Atrium Ljungberg, bygger för att äga och väljer lösningar och material av bra kvalitet. Personligen tycker jag mycket om att jobba med projekt som innehåller allt. Alla de delar som skapar ett bra, tryggt och stimulerande stadsliv. Jag är helt övertygad om att det är det vi kommer att få se när allt står klart 2013.

Nu invigs P-huset Fullriggaren – ett innovativt steg mot ett mer hållbart samhälle. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Parkering Malmö, ritat parkeringshuset Fullriggaren i Västra Hamnen i Malmö. Parkeringshuset har egen elförsörjning och gratis bilpool för de boende. Med solceller och vindkraftverk kommer byggnaden att täcka en stor det av sitt eget energibehov.

Målet är att parkeringshuset ska använda hälften så mycket energi som ett konventionellt p-hus. Energisnål LED-belysning, 145 kvm solcellspanel på fasaden och två vindkraftverk på taket ska åstadkomma detta. En solig och blåsig dag kommer överskottet av el kunna användas för att ladda elbilar. En cirka 500 kvm vacker, grön vägg bidrar både med grönska i området och har en rad positiva miljöeffekter. Växterna neutraliserar koldioxidutsläpp och binder partiklar i luften.  Knallgula fågelholkar ska bidra till utvecklingen av flora och fauna i Västra Hamnen.

Bilpool minskar behovet av p-platser
De boende i området erbjuds fem års gratis medlemskap i en bilpool, vilket har fått kommunens att fatta ett radikalt beslut: att minska antalet p-platser totalt i området.

— Det är viktigt för oss att våra projekt präglas av ett miljö- och hållbarhetstänkande. Vi tror att detta kan vara ett av många sätt att minska bilberoendet. Bilpoolen ger tillgång till bil när man verkligen behöver men uppmuntrar inte till en bilbaserad livsstil, säger Anders Eriksson, arkitekt och uppdragsansvarig för P-huset Fullriggaren.

Områdets historia en inspirationskälla
Tankarna på hållbarhet och god miljö kommer också till uttryck i arkitekturen. Fullriggaren ser inte ut som ett traditionellt p-hus med betongplan staplade på varandra, utan har ett tydligt vertikalt formspråk i fasaden. Västra Hamnens historia av skeppsbyggeri i den större skalan har inspirerat valet av stål och betong som byggnadsmaterial.

P-huset Fullriggaren är det senaste i en rad innovativa parkeringshusprojekt där FOJAB arkitekter haft Parkering Malmö som uppdragsgivare.

— Det är ett inspirerande samarbete kring ett antal projekt som präglas av nytänkande både kring social och resursmässig hållbarhet och arkitektoniskt utformning. Men det är nog första gången vi fått i uppdrag att rita för både människor, fåglar och fladdermöss, säger Anders Eriksson.

FOJAB har som ett av fyra kontor blivit uttagna att ta fram en idéskiss för stationsområdet i Höör.

Uppdraget omfattar ett område med verksamheter, väster om Höörs station, som ska omvandlas till ett attraktivt, hållbart och levande bostadsområde med inslag av historisk bebyggelse. Resultatet från det parallella uppdraget kommer att presenteras på FOJABs hemsida senare under våren.

Kontoret blev uttaget i konkurrens med 40-50 arkitektkontor. Juryn motiverade sitt val med att kontoret har god erfarenhet av liknande projekt som ”visar på nytänkande där platsen och omgivningens förutsättningar tas till vara och med god gestaltning ges en ny identitet”.

Den 15:e mars invigdes Cementas nya silo i Malmös norra hamn av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu.

FOJAB har utformat den nya supersilon som, med sin diameter på 26 m och höjd på 93 m, är Malmös näst högsta byggnad och en av de största cementsilo-anläggningarna i Europa. När Cementa nu lämnar sitt område i Limhamn ger det plats för nya bostäder, och Limhamnsborna slipper tunga transporter genom samhället.

— Den glidformsgjutna cementbehållaren har kopplats samman med det utanpåliggande transporttornet till en sammanhållen och vitskimrande skulptural form. Överst finns ett utkiksrum som nattetid lyser intensivt blått och förvandlar silon till en fyrbåk, som kan ses vida omkring, säger ansvarig arkitekt Greger Dahlström.

Den 2 december tog kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, MKB:s ordförande Lars Svensson och MKB:s VD Sonny Modig första spadtaget för de 89 hyreslägenheter som MKB ska uppföra i Hyllie utmed huvudgatan Hyllie Boulevard. Kvarteret ligger ett stenkast från Citytunneln och de närmsta grannarna är Emporia och Malmö Arena.

Huset uppförs i vinkel i sju respektive tio våningar, i bottenplan finns tre lokaler för kommersiell verksamhet och på plan två finns kvarterets grönskande gård med gemensam grillplats.

Lägenheterna håller en mycket hög invändig standard avseende materialval. Lägenheterna har en till två balkonger alternativt uteplats och samtliga lägenheter har ett stort badrum med tvättpelare. Husets fasad kommer att bestå av skivmaterial i skiftande nyanser och strukturer med olika uttryck mot Hyllie Boulevard respektive Hyllie Vattenparksgata.

Byggnaden kommer att miljöklassas enligt Miljöbyggnad vilket innebär ett särskilt stort fokus inom områdena energi, innemiljö och material. I projektet kommer MKB även att arbeta med solenergi, biologisk mångfald och grönytefaktor. Inflyttning sker etappvis från och med fjärde kvartalet 2013.

Läs mer om projektet på Hyllie.com

FOJAB arkitekter har av HSB Östergötland fått uppdraget att utforma ett nytt bostadskvarter med 50 lägenheter vid Folkets Park i Linköping.

Kvarteret i fråga är en utmaning framför allt genom sitt läge i områdets utkant strax intill en bullrig genomfartsled i väster. I öster finns en del av parken som närmast har karaktär av skogsbacke och det är mot denna lummighet som kvarteret öppnar upp sitt inre.

Den upphöjda gården är tänkt att präglas av lekfullhet, grönska och vattenspeglar. Via en trappa och en bred öppning i byggnadens markplan har den kontakt med lokalgatan som leder vidare söderut in i bostadsområdet.  Vattenspeglarna är ett viktigt inslag i gårdsplaneringen eftersom de reflekterar in ljuset och skogens grönska i bostäderna.  Tillsammans med gradänger blir de kopplingen mellan gårdsplatån och skogen.

Folkets Park, som invigdes 1921, ligger centralt i Linköping och präglas av en lummig parkmiljö. En mindre, central, del av parken behålls och rustas upp för sitt ursprungliga syfte och resten bebyggs med flerfamiljshus i fem våningar samt ett mindre radhusområde – totalt ca 300 nya bostäder.

Mariaskolan, en friskola med elever i klasserna F-9, inviger från och med höstterminen 2011 sina nya lokaler som är ritade av FOJAB arkitekter.

– Det är underbart och nästan overkligt att vi nu är framme vid målet , säger Ann-Christin Berglund, rektor på Mariaskolan som står klar att tas i bruk av 250 förväntansfulla elever och personal.

– Det är så tydligt en start på något nytt. Vi märker redan att vi ser varandra och möts på ett helt annat sätt än tidigare.  Lokalerna skapar möjligheter och hjälper oss att utveckla skolans innehåll, pedagogiskt och metodiskt. De inbjuder till nya arbetssätt – till att utforska och förnya vår verksamhet.

Med ett 20 år gammalt tillfälligt bygglov och en sektionsbyggnad i ett plan som närmade sig slutet på sin tekniska livslängd, blev situationen angelägen att ta tag i. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att utreda lokalfrågan ur ett brett perspektiv. Allt från jungfruliga tomter i andra delar av staden till hyra av lokaler i närområdet passerade revy. Parallellt pågick ett programarbete med studiebesök och pedagogiska reflektioner. Redan i detta tidiga skede fanns Viveca Rosencrantz, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter, med i arbetet.

– Det är egentligen väldigt enkelt. Det handlar om att tänka efter före, säger Viveca. De inriktningsbeslut man tar tidigt blir vägledande genom hela processen. Väl genomarbetade tidiga skeden skapar delaktighet och stabilitet i projektet och ger oss som arkitekter möjlighet att bygga långsiktiga värden åt uppdragsgivaren. Processen ledde fram till beslutet att bygga nytt på befintlig tomt, för ett nästan fördubblat elevantal. I syfte att frigöra så mycket skolgårdsyta som möjligt ansöktes om detaljplaneändring för att kunna bygga i tre våningar. En kompakt byggnadskropp med ett litet avtryck på marken blev en förutsättning.

Mariaskolan är speciell: Den drivs av en kristen föräldraförening, hälften av barnen har invandrarbakgrund och år efter år ligger man resultatmässigt bland de tre bästa skolorna i södra Sverige. En friskola befinner sig på en öppen marknad, och det är därför viktigt med en byggnad med profil, och som kommunicerar det som skolan står för. Enkla material, ljus betong och korrugerad plåt, i ett tydligt och djärvt formspråk ger byggnaden en egen identitet.  Interiören är färgstark och grafiskt distinkt.

– Skolan uttryckte från början en stark önskan om att värna de kvalitéer och värden som ligger till grund för de goda resultaten. Enkelhet, närhet mellan elever och personal, arbetsro och öppenhet både internt och externt var centrala begrepp, säger Viveca Rosencrantz.

Detta kommer också till uttryck i den färdiga byggnaden. För att ge lugn och arbetsro valdes en lösning med hemklassrum som har visuell kontakt med angränsande rum via glasade entrépartier över hörn. Både klassrummen och personalens arbets- och pausrum är relativt små till förmån för de gemensamma ytorna, och mötes- och grupprum kan användas av alla.

Byggnadens kompakta kropp genomkorsas av korridorer och grupprum i fil, vilka avslutas med stora glaspartier. Utformningen för in ljus i skolans inre och ger utblickar mot världen runt omkring. Ann-Christin Berglund avslutar:

– I skolan ska man få ställa nyfikna frågor, tänka stora tankar och få bearbeta dem i mötet med andra. Vi upplever att vi fått ett hus som inbjuder till just det.

Vi välkomnar Lisa Mannheimer, arkitekt SIR/MSA, till FOJAB arkitekter.

Lisa har arbetat på flera arkitektkontor, bland andra FOJAB, Samark och White, men huvudsakligen i egen regi, under senare år i nätverket Architects and Friends.

− Jag ser fram emot att bli en drivande del av FOJAB arkitekter, som är inne i en spännande utvecklingsfas, säger Lisa. Bra projekt växer fram i samarbetet mellan uppdragsgivare, brukare och övriga konsulter, och en förutsättning är att inredningsarbetet integreras redan i de tidiga skedena, där det kan handla om mötet med slutanvändarna, såväl som materialval och rumsvolymer. Därför är det naturligt att fördjupa det projektbaserade samarbetet mellan byggnads- och inredningsarkitekter genom mitt steg över till FOJAB.

I FOJAB:s modellverkstad finns Magnus Nilsson beredd att hjälpa dig. Den fysiska modellen är ett suveränt verktyg både under arbetsprocessen och för att presentera och diskutera färdiga förslag.

Vare sig du behöver enkla arbetsmodeller eller en avancerad presentationsmodell är du välkommen att kontakta Magnus.

Älmhults Miljö- och byggnämnd har beslutat att tilldela Sauer Danfoss hus vid Skånevägen 2011 års byggnadspris. Byggnaden är ritad av FOJAB arkitekter genom Per Aage Nilsson, Niklas Sonestad och Bernt Borgestig.

Motiveringen lyder:
”Sauer Danfoss visar med bygget av sitt kontors- och företagshus att det är möjligt att med relativt enkla medel åstadkomma en byggnad av högt arkitektoniskt värde.

• Genom en noggrann detaljering och elegant färgsättning
• Genom en fönstersättning som stämmer med fasadskivornas indelning i fasaden
• Genom att utforma vattenavrinningen som en inarbetad del av fasaden
• Genom att se skyltsystemet som en viktig del av helheten, både vad gäller storlek, färg och placering
• Genom den sparsmakade användningen av färg i fasad. Svart på ytterskalet och vit när fasaden viker in i byggnaden. Silvergrå pelare, vattenavrinning och solavskärmning.
• Genom den eleganta kopplingen mellan fabriksdel och kontorsdel
• Genom att ha med solavskärmningen som en inarbetad del i fasaden

Sammantaget är byggnaden väl sammanhållen och tidsenlig vad gäller såväl arkitektur, färgsättning som materialval.”

Priset överlämnades under Älmhultsdagarna den 27 augusti 2011.

FOJAB arkitekter visar nu, tillsammans med Snöhetta, Lunds universitet och Fastighets AB ML 4, de första konceptbilderna på byggnaderna till MAX IV i Lund. Världens mest kraftfulla synkrotronstrålningsanläggning blir en silverglänsande lagringsring som svävar över ett hav av böljande gröna kullar. Lagringsringen blir 210 meter i diameter och grenslas av en vitskimrade kontorsvolym.

FOJAB arkitekter fick uppdraget att utforma byggnaderna till MAX IV av Fastighets AB ML 4 och jobbar gemensamt med Snöhetta med gestaltningsfrågorna där FOJAB har ansvaret för byggnaderna och Snöhetta för landskapet. Uppdragen gick till FOJAB och Snöhetta efter en förberedande process där fyra internationella arkitektkonstellationer parallellt skissat på projektet på uppdrag av fastighetsägaren.

– Vi är mycket glada för att ha fått ta oss an utformningen av MAX IV. Det är en fascinerande uppgift att gestalta en byggnad som speglar sitt högteknologiska innehåll och samtidigt blir ett landmärke i Lund, säger Greger Dahlström, chefsarkitekt på FOJAB och ansvarig för förslaget.

Max IV – högteknologisk hotspot skapas i norra Lund
Vid invigningen 2014 kommer Max IV att ligga som en solitär i det öppna jordbrukslandskapet i Lunds norra utkant. Successivt sker en exploatering av området med nya bostads- och verksamhetsområden, och norr om anläggningen, utmed motorvägen, kommer Science City att fungera som en mötesplats mellan MAX IV och ESS (European Spallation Source), en forskningsanläggning för neutronspridning.

MAX IV ingår alltså i en kontext, som efter hand förvandlas från öppet landskap till sammansatt urban miljö med gator, torg och parkrum.

Tekniksprång driver gestaltningsutveckling
I takt med att ny teknik utvecklas och prövas, kommer även byggnaderna inom MAX IV att genomgå förändringar, såväl interiört som exteriört. Sannolikt kommer hela anläggningen att, över tiden, expandera kraftfullt genom tillskott av nya byggnadsvolymer. Processkraven, såväl dagens som morgondagens, vad gäller logistik, organisation, arbetsmiljö, vibrationsdämpning med mera, har varit utmanande och gett inspirerande bidrag till den arkitektoniska gestaltningen.

Nytt landmärke för Lund
De stora friytorna runt anläggningen har formats till ett böljande grönt hav, vars vågmönster medverkar till att reducera markvibrationerna och över vilket anläggningens ikonbyggnad, den silverglänsande lagringsringen, svävar.

MAX IV möjliggör nya framsteg inom ett antal områden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi och miljövetenskap. Kostnaden för anläggningen MAX IV har beräknats till ca 3 miljarder kronor vilket enligt Lars Börjesson, Vetenskapsrådet huvudsekreterare för infrastrukturfrågor, gör den till den enskilt största forskningssatsningen i Sverige någonsin.

Arkitekt SAR/MSA Charlotte Kristensson blir ny studiochef på FOJAB arkitekter från och med augusti. Charlotte kommer från White arkitekters Malmökontor, där hon varit partner och uppdragsansvarig inom sektorerna kontor, utbildning och kommersiella lokaler.

Charlotte Kristensson är också hjärnan och utvecklaren bakom ett processverktyg för tidiga skeden kallat  ”Strategisk lokalplanering”. Det används vid långsiktig strategisk planering för fastighetsbestånd hos exempelvis kommuner eller andra större fastighetsägare. Genom processen etableras en gemensam helhetssyn och strategi som ger underlag för tidiga beslut och en bred delaktighet hos alla berörda.

– Vi har format en ny organisation inom FOJAB arkitekter för att ännu bättre kunna möta behov och utvecklingspotential inom respektive affärsområde. Rekryteringen av Charlotte Kristensson som studiochef är ett led i den strategin. Charlottes gedigna erfarenhet och kompetens, med fokus i tidiga skeden, är ett värdefullt tillskott i den utvecklingsfas vi befinner oss i nu, säger Daniel Nord, vd på FOJAB arkitekter.

Den nya organisationen inom FOJAB arkitekter består av sju studior, som alla besitter specialkunskap och fokuserar på sitt segment av marknaden.

– Jag ser väldigt mycket fram emot att bli en del av den nya organisationen på FOJAB. Det är spännande och stimulerande att, med de verktyg och metoder jag har i bagaget, få vara med och utveckla företaget in i nästa fas, säger Charlotte Kristensson.