På FOJAB får vi störst genomslag när vi i vår roll som arkitekter kan bidra med vår kompetens och påverka alla de projekt vi genomför i en mer hållbar riktning. Vi vill dra nytta av all den kunskap som finns hos våra medarbetare. Därför bedriver vi ett strukturerat hållbarhetsarbete i form av FOJABgreen. Vi passade på att ställa några frågor till arkitekt Anders Eriksson Modin som ansvarar för FOJABgreen.

Vad är FOJABgreen?
FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Metoden är en katalysator där vi, gärna i nära samarbete med våra uppdragsgivare, undersöker hur vi kan nå bästa möjliga resultat utifrån samtliga aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir.

Hur går metoden till?
För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken.

Hur stort är intresset från kunderna vad gäller hållbarhet och FOJABgreen?
Vi ser att det finns ett jättestort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Genom FOJABgreen kan vi göra det på ett strukturerat sätt.

Om vårt hållbarhetsarbete

Cirkuspallar, ping-out och ett ”oseriöst utegym” – det är några av de nya aktiviteterna som elever i Lund får prova på när de kommer tillbaka efter sommarlovet. De nya aktiviteterna ingår i forskningsprojektet Equalizer som drivits som ett samarbetsprojekt mellan FOJAB, Nyréns, Lunds kommun, Lunds universitet och Malmö universitet. Målet är att locka till mer fysisk aktivitet och rörelseglädje på skolgårdarna.

Forskning visar att andelen ungdomar som är fysiskt aktiva minskar. Allra minst rör sig tjejer på gymnasiet men skillnader mellan könen kan ses ännu längre ner i åldrarna enligt idrottsforskaren och kulturgeografen Karin Book från Malmö universitet, som ingår i Equalizer. Med i projektet är också etnologen och platsforskaren Elisabeth Högdahl från Lunds universitet, som lyfter fram hur olika normer skapar osynliga regler som talar om vem som har rätt till platsen och hur den ska användas.

– Med detta som bakgrund vill vi tillsammans med barn och ungdomar undersöka hur vi kan vända denna negativa rörelsetrend genom att ifrågasätta normer. Det handlar om att skapa en ökad delaktighet, bättre folkhälsa och en jämlik tillgång till rummen i staden, säger Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB och en av initiativtagarna till Equalizer.

För två år sedan avslutades det första steget i det Vinnovafinansierade projektet Equalizer. Då låg fokus på att göra Malmös aktivitetsytor mer jämställda och inkluderande. Just nu pågår steg två i Lund där fokus istället ligger på skolgårdar. Tillsammans med elever och lärare från Östratornskolan och Fäladsgården i Lund har vi under året arbetat fram nya typer av aktiviteter som utmanar normer om hur skolgårdar ska användas och av vem. Därmed skapas också ökad delaktighet och jämlikhet.

– Det är välkänt bland pedagoger att inlärning påverkas positivt av att barn rör sig. Det här projektet bidrar även till att elever med olika fysiska förutsättningar stimuleras till att leka och röra sig, säger Mia Honeth (L), ordförande i Barn och Skolnämnden i Lunds kommun.

Genom metoder som normstörningar och workshops har Equalizer tillsammans med eleverna identifierat hinder, hittat kreativa lösningar i form av aktiviteter och diskuterat ämnen som normer, gemenskap och utanförskap,

– Vi har utvecklat en Equalizer-modell med tre steg där vi identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och att normalisera ett nytt synsätt, säger Emma Pihl, planeringsarkitekt på FOJAB och projektledare för Equalizer.

Några av aktiviteterna invigs nu och testas i full skala med prototyper på skolgårdarna. Det kan handla om redskap som twistar till en vanlig aktivitet för att locka nya användare, aktiviteter som utmanar och premierar nya sätt att röra sig, eller på-vägen-aktiviteter när rasterna känns korta. Prototyperna kommer senare i höst att flyttas till Brunnshög i norra Lund och ingå i en aktivitetsyta öppen för alla lundabor.

– Lunds kommun arbetar kontinuerligt med hur man kan jobba med mer inkluderande och jämställda ytor. Vi vill skapa inspirerade och trygga platser som inbjuder till rörelse och möten mellan människor. Genom det här projektet kan vi lära oss hur vi kan göra både skolgårdar och andra aktivitetsplatser så bra som möjligt, inte minst när en ny stadsdel ska byggas, säger Eva Dalman, projektchef på Brunnshög i Lund.

Om Equalizer
Equalizer är ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt inom utlysningen normkritisk innovation. Det är ett samarbetsprojekt mellan arkitektkontoren FOJAB och Nyréns, Lunds kommun, Lunds universitet och Malmö universitet där teori har kombinerats med metodutveckling och praktisk tillämpning i full skala. Equalizer steg 1 genomfördes i samarbete med Malmö stad. Målet med projektet är att störa platsbundna normer för att skapa jämställda och inkluderande miljöer och ytor som stödjer fysisk aktivitet. Vi har utvecklat en Equalizer-modell med tre steg där vi identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och att normalisera ett nytt synsätt kring hur och av vem platser kan användas. Delaktighet och medskapande är centralt i Equalizer. Målet med projektet är att skapa enkla och lättanvända verktyg för att störa platsbundna normer och att utifrån detta skapa fysiska förändringar för att underlätta för fler grupper och individer att ta plats och aktivera sig i det offentliga rummet. Dessa verktyg ska sedan kunna användas på andra platser av dem som vill bidra till att skapa inkludering när platser byggs och förändras. Metoden är inte bara intressant utifrån ett praktiskt perspektiv utan har också rönt intresse inom forskarvärlden.

Newsec tecknar ramavtal med FOJAB avseende arkitekttjänster och kvalificerad rådgivning på flera orter i Sverige.

FOJAB är ett av de utvalda arkitektkontoren som nu får ramavtal för att utveckla Newsecs fastigheter. Avtalet avser arkitekttjänster och omfattar följande orter; Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Västerås, Uppsala, Jönköping och Växjö.

FOJAB har sedan tidigare ett långvarigt samarbete och en god relation med Newsec och har arbetat med projekt i Helsingborg, Malmö och Stockholm, bland annat med hyresgästanpassningar, inredningsuppdrag och ombyggnader.

– Vi är jätteglada för fortsatt förtroende. Vi delar flera av Newsecs värderingar inom hållbarhet och kvalitet och ser fram emot att fortsätta att utveckla fastigheter tillsammans på fler orter i Sverige, säger Magdalena Hedman, Marknadschef på FOJAB.

Wrangelska parken är en uppskattad park och mötesplats i centrala Landskrona, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1800-talet. De senaste åren har parken och gatorna intill varit eftersatta och är nu i behov av upprustning.  FOJAB har fått i uppdrag av kommunen att komma med ett skissförslag på hur vi kan förbättra parken och aktivera liv i och runt parken. Kommunens vision är att parken ska bli mer tillgänglig, trygg och kunna komma fler till gagn. Även gatorna intill parken ska bli mer inbjudande.

I skissförslaget tar vi fasta på kommunens vision och tiden när parken anlades på 1800-talet. Växter och material har valts för att knyta an till historiken. Målsättningen är att man ska kunna överblicka parken när man rör sig i den.

– Vi har valt att skapa olika rum i parken och tillgängliggör den befintliga dammen genom att skapa en gångbro över dammen samt gångstråk med sittplatser. För att skapa trygghet och tydliga utblickar tas befintligt buskage bort. Vi har även skapat fler platser och aktiviteter för ungdomar. Intill parken ska det finnas en pump track och en studsmatta. Den befintliga lekplatsen rustas upp och vår målsättning är att den också ska andas 1800-tal i form av materialval och utformning, säger Caroline Hertzman, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Den befintliga rosenträdgården kommer att finnas kvar. Vi skapar en lummig mötesplats, ramar in den, underlättar skötsel och skapar tydliga gångstråk och entréer. I parken finns även ett fågelreservat som öppnas upp och görs tillgängligt, med träsprång som svävar över marken så att man ska kunna röra sig igenom den täta vegetationen. Det blir ett lekfullt inslag för barnen.

I Mörrum, I Karlshamns kommun, har FOJAB utformat en ny grundskola för 550 elever i årskurs F‑6. Här har stor vikt lagts vid att skapa en upplevelserik och hållbar arkitektur för barn. En byggnad som kopplar samman den invändiga och utvändiga lärmiljön och skapar en pedagogisk, trygg och inspirerande plats i barnens skala.

Mörrums nya skola är en del i ett större projekt att förnya och samla skolorna i Karlshamns kommun. Den nya skolan rymmer hemvister, speciallokaler och andra gemensamma lokaler såsom bibliotek, verkstäder, skolrestaurang och idrottshall. FOJAB har arbetat med projektet från första start, och har bland annat tagit fram en Strategisk lokalutredning för samtliga skolor i Karlshamn. Fokus har varit delaktighet och ett stort antal workshops har genomförts med ansvariga inom kommunen samt pedagoger och elever.

Gestaltningsidén för Mörrums Nya Skola är baserat på en projektvision, ett lokalprogram och en tomtanalys. Skolbyggnaden delas upp i sex mindre tvåvåningsvolymer som smälter fint in i Mörrums omgivande bostadsbebyggelse och anpassar sig till barnens skala. Inne i byggnaden organiseras verksamheten i mindre hemmazoner med 75 barn i varje, där varje hemmazon utformas som en komplett lärmiljö med en palett av olika sorters och olika stora rum. Rummen kan användas på ett flexibelt sätt för olika typer av undervisning och alla kommunikationsytor har minimerats, något som är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. I skolan finns också en större idrottshall som kan användas av föreningsidrotten på kvällar och helger.

– Målet har varit att skapa en upplevelserik skolmiljö som inspirerar till lärande. En miljö där materialval, överblickbarhet, goda ljus- och ljudförhållanden samverkar. Arkitekturen är designad för barn och skapar möjligheter till ett flexibelt användande under hela skoldagen. Vi har arbetat utifrån ledorden ”När du öppnar dörren är du framme” för att skapa en sömlös relation mellan ute och inne med många entréer för en känsla av närhet och tillgänglighet, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Eleverna på Mörrums skola är delaktiga i gestaltningen av utemiljön. Just nu håller alla 350 elever på att ta fram sina tankar och idéer under temat ”Min drömskolgård”. Teckningarna och modellerna ska ligga till grund för skolgårdens utformning.

– Det känns jätteroligt att vi kan få in barnens drömmar i gestaltningen. Det har varit vår utgångspunkt från start – att skapa en skolmiljö utifrån barnens perspektiv, avslutar Charlotte.

Mörrums nya skola har förutom en hållbar arkitektur, solceller på taket och kommer värmas upp med spill/ fjärrvärme. Målsättningen är en certifiering Miljöbyggnad silver, vilket är den näst högsta graden av certifiering för miljöbyggnad i Sverige. Byggnationen av skolan kommer påbörjas sommaren 2020 och beräknas stå klart för inflyttning hösten 2022.

Tillsammans med Trianon har FOJAB utvecklat det vinnande bidraget för markansvisningstävlingen om ett nytt kvarter i Burlöv. Förslaget är ett hybridkvarter som innefattar cirka 150 bostäder, kontor, sport, träning och mobilitet. Kvarteret blir en ny spännande mötesplats där ett hållbart stadsliv står i centrum.

I december 2019 bjöd Burlövs kommun in till en markanvisningstävling för att utveckla och bebygga kvarteret Hanna intill Burlöv Centralstation. Kvarteret är en viktig pusselbit i utvecklingen av stationsområdet och närliggande Kronetorpstaden, och är tänkt att bli ett landmärke och levande mötesplats för Burlöv.

Det vinnande förslaget, Stadsbruket, blir ett hybridkvarter som plockar småstadens och storstadens bästa egenskaper. Förslaget innefattar cirka 150 nya bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter men även kontor, sport, träning och mobilitet, vilket bidrar till rörelse och stadsliv i området. Kvarterets varierade funktioner, upplåtelseformer och stadsrum kommer tydligt till uttryck i välkomnande entréer och identitetsstarka volymer. Här skapas ett kvarter där tjänster, upplevelser och gemenskap blir viktiga beståndsdelar.

– Burlövs kommun har en hög ambitionsnivå för området och vi är glada över att få vara med och skapa denna hållbara stadsdel tillsammans med Trianon. Vi har presenterat ett starkt förslag med särpräglade volymer som skapar attraktiva stadsrum och berättar om stadsdelens historia och kvarterets läge. Kvarteret Hanna ger Burlöv en tydlig identitet i regionen, säger Joachim Lundquist, arkitekturchef och ansvarig arkitekt på FOJAB.

Kv. Vélo har ett framträdande läge i Dockan, Malmö. En plats där spåren från varvsindustrins tid möter en urban stadsdel under framväxt. Här har FOJAB ritat ett bostadskvarter med stort fokus på den urbana kontexten, hållbarhet, tillgänglighet och ökad cykelanvändning.

Projektet har tydligt hållbarhetsfokus, vilket avspeglar sig i en tidlös arkitektur med beständiga material och väl genomarbetade detaljer. Det gamla varvsområdet präglas av material som tegel, betong, stål och glas vilket tas upp i det nya kvarteret. Fasaderna i rött tegel och reliefmurning knyter an till industriarkitekturen ger ett skiftande skuggspel. Mot parken och innergården muras fasaderna i stället med ljust tegel som förstärker upplevelsen av ljus.

En annan viktig del av hållbarhetsaspekten har varit låg energiförbrukning och möjlighet till ett mer bilfritt boende. Huset har certifierats enligt miljömärkningen Svanen, vilket garanterar att arbetet bygger på en grön filosofi med fokus på etik, kvalitet och långsiktighet. Möjligheter till ett hållbart resande har också varit en viktig förutsättning. Med generösa och lättillgängliga ljusa cykelrum i markplan är det smidigt att parkera då utrymmena nås från både innergård och gata. De boende får även tillgång till elbilar, lådcyklar drivna av förnybar el samt en bilpool.

Kvarteret rymmer 144 välplanerade bostäder i olika storlekar vilka är orienterade kring fyra trapphus. Samtliga lägenheter har balkong eller uteplatser. De indragna terrassvåningarna högst upp skapar utrymme för stora uteplatser i flera väderstreck, vilket också ger plats för t.ex. odling. I entréplanet samlas gemensamma funktioner för de boende, som genomgående entréer och uppglasade cykelrum som skapar visuell kontakt med den grönskande innergården. Innergården ramas in av tre radhus i två plan, med egna uteplatser mot innergården och parken.

– Vår utgångspunkt för kvarterets gestaltning är den industriella karaktären, den urbana kontexten och aktiveringen av entréplanet som ger kvaliteter och liv även till närmiljön. Hållbarhetsaspekterna har varit tongivande genom hela projektet, säger Emma Carlbom, uppdragsansvarig på FOJAB.

Människan i centrum, öppen- och slutenhet, överlappande funktioner och varierande säkerhetsklasser har varit i fokus när FOJAB har gestaltat ett nytt ungdomshem i Hässleholm. Byggnaden ansluter till den tidigare byggnadens arkitektur och materialitet i en ny tappning.

På uppdrag av Specialfastigheter och Statens Institutionsstyrelse har FOJAB gestaltat ett nytt ungdomshem i Hässleholm där Etapp 1 nu är färdigställt och invigt. Projektet har innefattat nybyggnation av fyra avdelningar samt personal – och utbildningslokaler. Det nya hemmet har plats för 40 ungdomar som behöver vård enligt LVU. Ungdomarna får här hjälp med utredning, samtal och behandling parallellt med skolundervisning.

Byggnaden rymmer en komplexitet där överlappande funktioner och varierande säkerhetsklasser med rum för både boende, skola och arbete samverkar.

– Vi har i tät dialog med både beställare och brukare arbetat fram en rumslig organisation med en varierad identitet för att skapa den bästa förutsättningen för samverkan av olika och överlappande funktioner. Hit kommer ungdomar i en särskilt utsatt situation och en omsorg om människan har varit centralt i gestaltningen. Arkitekten har ett socialt ansvar och vi arbetar alltid med människan i centrum, säger Sune Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya byggnaden är utformad med ljust tegel och träpanel – enkla och hållbara naturmaterial som är slitstarka och åldras vackert och smälter in i omgivningen. Fasaden speglar behov av öppen- och slutenhet, där den tunga tegelmuren bryts igenom av skolans trävolymer och där lameller skyddar mot insyn men låter ljuset komma in. Gårdarna med färg och grönska skapar den nödvändiga pausen.

– Vår strävan har varit att tolka den befintliga anläggningens arkitektur och materialitet i ny tappning och samtidigt respektera materialen som den tidigare anläg­gningen utgörs av. Genom detta skapas en tydligare anknytning och anpassning till platsen med den nya hu­vudbyggnadens funktionella arkitektur, säger Sune Nilsson ansvarig arkitekt på FOJAB.

Boendeavdelningar och administration bildar den yttre mur som omgärdar skolan med två kunskapsaxlar som på vissa ställen bryter igenom muren. Kunskapsaxlarna i trä är lättare och ljusare, och mer inbjudande och öppna för ungdomar­na att gå till. En både bildlig och bokstavlig väg ut.

Projektets miljömål har varit Miljöbyggnad Guld.

Mats Molén, arkitekt på FOJAB har tilldelats Lunds kommuns stadsbyggnadspris för gestaltningen av Grand Hotel i Lunds nya verandor och Bantorget. Priset delades ut på Lunds Stadsbyggnadsdag den 10 mars.

Arkitekt Mats Molén har ritat Grand Hotels tillbyggnad med två nya glasverandor, en uteservering och en bakficka i anslutning till Bantorget. De nya verandorna i glas, kopparplåt och granitsockel har getts en egen karaktär från huset och blir en naturlig del av det intilliggande torget. Bantorget har samtidigt byggts om för att vara en inbjudande entré till staden och bidra till en levande stadskärna.

– Jag är väldigt glad och stolt över priset. Det har varit ett hedersfullt och oerhört intressant uppdrag med ett tydligt mål, där samspelet mellan hotellets verksamhet och torgets utveckling har varit i fokus. Projektet är resultatet av ett givande samarbete med hotellets ledning och personal och kommunens förvaltningsenheter, säger arkitekt Mats Molén, och fortsätter:

– En viktig utgångspunkt i gestaltningen är att verandorna skall uppfattas som att de enkelt kan tas bort – ett tecken på respekt för huvudbyggnaden, en sorts click on – click off effekt.

Priset delades även ut till Tekniska förvaltningen i Lunds Kommun samt Grand Hotels VD Maria Paulsson Rickle.

Juryns motivering:
”Lunds stadsbyggnadspris 2019 tilldelas Grand Hotels verandor samt ombyggnaden av Bantorget!

En av Lunds ikoniska byggnader har tillförts nya verandor som synliggör liv och rörelse på Grands bottenvåning. Arkitekten har med varsam och säker hand adderat ett modernt tillskott till hotellet, med stor respekt för byggnadens kulturhistoriska värden och med tydligt mål att berika Bantorget.

Bantorgets omdaning stärker mötet med verksamheterna kring torget. Tydliga rörelsemönster har tillskapats och inbjudande vistelseytor har lagts till. Den nya möbleringen ger god funktion och skönhetsvärden som knyter an till platsens historiska arv och fontänen utgör ett vackert blickfång som kopplar ihop platsen med övriga stadskärnan.

Ett framgångsrikt stadsbyggnadsprojekt är beroende av lyhörda beställare. Grand Hotel har på ett ambitiöst sätt medverkat till en lyckad helhet. De nya verandorna, torgserveringen, sittplatser i sockelvåningen och öppna glaspartier gör att hotellets inre sätts i samspel med torgets publika funktion.

Juryn vill särskilt lyfta fram vikten av hur inblandade parter krokat arm med målsättning att finna en gemensam gestaltning som tillför stora mervärden till staden. Här kan man njuta av vacker arkitektur, myllrande folkliv, porlande vatten och pianomusik.

Kort sagt- Arkitektur för alla sinnen!”

Om Stadsbyggnadspriset
1990 delades Stadsbyggnadspriset ut för första gången. Priset har instiftats av LKF, som en gåva till 1000-års-jubilerande Lunds kommun. Syftet med priset är “att premiera arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun. Härvid skall särskilt beaktas arkitektoniska insatser som förenar utveckling av stadsbilden, god funktion för brukare och skönhetsvärden.”

Läs mer om Grand Hotel

Verksamhetens höga krav har varit i fokus när FOJAB förenar befintligt och nytt till en enhetligt gestaltad domstol. Tillbyggnaden möter stadens ambition att koppla ihop stadsdelen söder med stadskärnan. Byggnadens placering skapar en naturlig plats i anslutning till den nya stadsgatan där entréer berikar stadslivet och ökar tryggheten.

– Projektet är ett fint exempel på hur ett nytt tillägg kan integreras, där verksamhetens krav, stadens ambitioner och genomförbarhet, har balanserats med en väl gestaltad helhet som resultat, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Projektet är den första av två etapper att sluta kvarteret. Tegelfasader med omhändertagna detaljer ansluter till Helsingborgs tegeltradition. Sockelvåningens mönstermurning tillför en ytterligare kvalitet till upplevelsen.

Nya förhandlingssalar och en utvecklad lösning av separerade flöden tillgodoser verksamhetens behov av ökad kapacitet och funktion. Befintliga salar har uppdaterats för att möta nya krav på logistik, teknik och säkerhet.

En ny huvudentré med säkerhetskontroll leder in till allmänhetens ytor och vidare till ett inre torg som sammanlänkar befintliga och nya lokaler. Tillbyggnaden tar utgångspunkt i den befintliga byggnadens struktur med utblickar över Öresund. Tillsammans med nya genomgående materialval säkerställs upplevelsen av en enhetlig domstol.

– På FOJAB har vi stor erfarenhet av att arbeta med domstolsbyggnader och de speciella krav som är kopplade till projekt med hög komplexitet, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

FOJAB och Riksidrottsförbundet har tillsammans påbörjat arbetet med att utveckla Rörelsefaktorn – ett verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen. I samarbete med Tankesmedjan Movium och Riksidrottsförbundet kommer FOJAB att arrangera en workshop som blir startskottet för arbetet.

Forskning och undersökningar visar att den fysiska aktiviteten bland befolkningen minskar både bland vuxna och barn. Ytor för idrott och rörelse i vidare bemärkelse är av stor vikt för att fler ska ha möjlighet att aktivera sig, och är en viktig faktor för förbättrad folkhälsa. Med rätt placering, innehåll och utformning kan dessa ytor och funktioner även bidra till det sociala livet i städerna. Det finns en stor potential i att låta idrott och rörelse spela en viktigare roll i städernas fysiska miljö.

– Den kunskap som finns inom området fysisk aktivitet, idrott och samhällsplanering fokuserar främst på antingen fysisk aktivitet i vardagen eller idrottens yt- och anläggningsbehov. Hur idrottens behov tillgodoses i planeringen och hur olika typer av fysisk aktivitet kan samspela och förstärka varandra är inte särskilt uppmärksammat. Det finns därför ett behov av ett verktyg där samtliga aspekter inkluderas, säger Emma Pihl, initiativtagare och arkitekt på FOJAB.

I samarbete med Movium och Riksidrottsförbundet kommer FOJAB att arrangera en workshop den 5 februari i Malmö där representanter från olika kommunala förvaltningar, statliga verk, idrottsrörelsen, privata aktörer samt forskare samlas för att gemensamt arbeta med frågan.

– Det är spännande att ha inlett detta arbete tillsammans med FOJAB. Ytor för olika typer av rörelse och idrott är en viktig fråga inom samhällsplanering och stadsbyggnad men idrottsrörelsen och kommunerna behöver hitta bättre former för samarbete och verktyg för att praktiskt arbeta med frågan. Med hjälp av Rörelsefaktorn kan vi få med olika typer av ytor för rörelse och idrott tidigt i planeringsfasen och hela vägen till genomförandet, säger Jonnie Nordensky på Riksidrottsförbundet.

– Rörelsefaktorn ska kunna användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga till det detaljerade. För andra frågor inom samhällsplaneringen finns det regler eller riktlinjer att förhålla sig till, ex grönytefaktor, p-norm, buller- och ljusförhållanden etc. Genom att formulera och introducera en Rörelsefaktor kan vi bättre bevaka att fysisk aktivitet får en starkare och tydligare roll i utvecklingen av städer och samhällen, säger Åsa Samuelsson, initiativtagare och arkitekt på FOJAB.

Foajén är beläget i Södra Nyhamnen, ett område som genomgår en spännande utveckling. På uppdrag av Jernhusen har FOJAB ritat kontorshuset med takpark som blir arbetsplats för 700 personer. Miljö och hållbarhet, flexibla kontorsytor och människors välbefinnande i arbetslivet har varit i fokus vid gestaltningen.

– Vi har haft det roliga och spännande uppdraget att gestalta Foajén, och är stolta över att få vara med och utveckla denna expansiva del av Malmö tillsammans med Jernhusen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Foajén består av åtta våningar med totalt 7 700 kvm kontorsyta samt 1 100 kvm för handel och service i gatuplan. Kontorshuset ges en formstark gestaltning i tegel som tydligt uttrycker byggnadens volym och fasadrytm. I entrén möts man av ett varmt och välkomnande vardagsrum, en öppen mötesplats för alla. Här har vi arbetat mycket med kontrasterna mellan råa material och inredningens mjuka linjer och textilier. Via en generös trappa nås företagens kontorsarbetsplatser. Kontorsytorna är flexibla och kan skräddarsys efter hyresgästernas behov. Här finns möjlighet till enskilda kontor eller aktivitetsbaserade kontorslösningar med en variation i storlek och typer av rum. De olika våningsplanen, liksom de breda trapporna däremellan, innehåller öppna utrymmen som ger plats för spontana möten.

– Vi har velat skapa en kontorsbyggnad med stark identitet och karaktär med hållbarbarhetstänkande och mjuka värden i fokus. För oss är formen alltid central, därför har vi skapat en långsiktigt hållbar arkitektur – en gestaltning som står sig över tid, fortsätter Charlotte Kristensson.

Uppe på taket finns en gemensam takpark med strandängskaraktär i form av ett böljande landskap med träspänger, prydnadsgräs och örter. Här finns möjlighet till både promenad och att sitta ned för en stunds vila och se ut över Malmö. De översta kontoren ges varsin terrass med sittplatser i solläge.

Foajén är ett miljösmart hus där välbefinnande för både människor och miljö står i fokus. På taket finns till exempel en promenadslinga kantad av 26 sorters växter och 200 kvadratmeter solceller på taket som producerar 30000 kWh/år. Det räcker för att ladda elbilar och ge belysning till takpromenaden. Utöver en miljöcertifiering enligt BREEAM kommer byggnaden också certifieras enligt systemet The WELL Building Standard® (WELL), en ny internationell byggstandard med fokus på människors välbefinnande i arbetslivet med sju olika fokusområden; luft, vatten, kost, ljus, motion, välbefinnande och sinne. De tekniska åtgärderna för till exempel akustik, dagsljus och ventilation kompletteras med mjuka parametrar som konst, kontakt med natur, aktivitetsfrämjande design men även avstressande miljöer för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. Ett exempel är trapphuset som har prytts med Emma Rytofts lekfulla målningar för att få fler att ta trappan.

Läs mer om Foajén

FOJABs vision är att skapa arkitektur för en bättre värld med målsättningen att ständigt utvecklas och förbättras. Nyligen förstärktes ledningen med en utvecklingschef och en HR–chef och nu har både en ny styrelseledamot och delägare utsetts.

Vid den senaste årsstämman valdes Birgitta Seeman, tidigare VD för Borätt och Seniorgården, in i FOJABs styrelse. Inför valet av ny ledamot identifierades ett antal kriterier. Ett väsentligt önskemål var att ha kännedom om bygg- eller konsultbranschen samt erfarenhet av att bygga företag, vilket stämmer väl med Birgitta Seemans profil.

– Jag och övriga styrelsen är övertygade om att Birgitta blir ett positivt tillskott. Hon är en utmanare och visionär som kompletterar oss, säger Ulf Pettersson, FOJABs styrelseordförande.

Ulf Pettersson betonar också att det är av stor vikt för FOJAB att Birgitta har stark förankring i Stockholmsmarknaden.

– Jag har under större delen av mitt yrkesliv samarbetat med arkitekter. Det är en spännande och kreativ yrkesgrupp och jag hoppas att jag med min erfarenhet från byggbranschen kan berika, säger Birgitta Seeman, nytillträdd styrelseledamot.

Vid FOJABs ägarmöte i början av december beslutades att ta in arkitekt Carl Kylberg som ny delägare i företaget. Han har varit anställd som kontorschef med ansvar för FOJAB i Malmö och Helsingborg sedan i september 2018.

– Under sin tid hos oss har Carl tagit ett stort ansvar. Han har ett naturligt och tryggt ledarskap och är uppskattad såväl internt som externt, säger FOJABs VD Daniel Nord.

– Medarbetarna och ledningen var inbjudande och gjorde det enkelt för mig att komma in och känna mig hemma i företaget. Nu ser jag fram emot att som delägare vara en del av den framtida utvecklingen av södra Sveriges största arkitektkontor, säger Carl Kylberg.

Daniel Nord avslutar med att uttrycka sin glädje över förstärkningarna i FOJABs ledning och styrelse och han ser med stor tillförsikt fram emot det nya året.

FOJAB ägs av 28 personer som alla är operativt delaktiga i verksamheten och styrelsen är sammansatt enligt nedan:

Ulf Pettersson, ordförande (extern)
Anna–Karin Eklund, ledamot (extern)
Birgitta Seeman, ledamot (extern)
Karin Fagerberg, ledamot
Mattias Hedberg Ek, ledamot
Daniel Nord, ledamot
Två fackligt utvalda personalrepresentanter

Mässhaken är ett småskaligt boende med fokus på grönska och god livskvalitet som består av ett vitputsat stenhus med tolv bostadsrätter, varav fyra marklägenheter och åtta radhus i 2,5 plan. De nya bostäderna är nu färdigställda och på fredagen lämnades nycklarna över till bostadsrättsägarna.

Området är beläget cirka tre kilometer norr om Helsingborgs stadskärna med närhet till Mariastaden, Pålsjö skog och Pålsjö kyrkogård. Inbäddat i grönska men ändå nära stad och salta bad.

– Vi har velat skapa ett småskaligt boende med god livskvalitet. Vi har lagt stort fokus på utemiljön med både privata, men också gemensamma uteplatser som blir naturliga mötesplatser och främjar grannsämjan, säger Rebecca Saaby Mehlum, ansvarig arkitekt på FOJAB. Hon fortsätter:

– Utsikten, inte minst mot väster i kvällsljus, och grönskan som såklart blir mer tydlig framåt våren är några av de kvaliteter som utmärker platsen.

Fastighetsbolaget Dilum, med säte i Klippan, har uppfört och förvaltar denna fastighet. VD Christer Jonasson framhåller de ljusa bostäderna i modern tappning, som alla såldes på ritning.

– Vi har under projektets gång haft stort stöd av arkitekterna och vi är mycket nöjda med resultatet, avslutar Christer Jonasson.

För mer information om Dilum, vänligen besök www.dilum.se eller kontakta Christer Jonasson, VD, christer@dilum.se, mobil: 072-240 73 20.

FOJAB förstärker nu organisationen ytterligare och anställer Elin Bredberg som ny HR-chef och arkitekt Anders Eriksson Modin blir Utvecklingschef.

Anders Eriksson Modin är arkitekt och partner på FOJAB. Han är även kompetensansvarig för affärsområdet kontor och mobilitet och har genomfört flera kontorsprojekt med hög komplexitet. Senast som uppdragsansvarig arkitekt för kontorshuset Dungen, som tilldelats Malmö stads stadsbyggnadspris 2019. I rollen som utvecklingschef kommer Anders att ha ett framåtblickande perspektiv och driva utvecklingen av FOJABs erbjudande mot marknaden, arbeta med interna processer samt innovations och utvecklingsprojekt.

– Vår bransch och omvärld är i ständig förändring och som arkitekter måste vi vara relevanta. Jag kommer att lägga stort fokus på att vara framåtblickande och utveckla vår verksamhet, så att vi kan fortsätta vara ett kontor i framkant och erbjuda mervärden för våra kunder och samarbetspartners. Hos oss finns erfarenheten, verktygen och kompetensen till att skapa framtidens arkitektur, säger Anders Eriksson.

Elin Bredberg har rekryterats till rollen som ny HR-chef och kommer att ingå i FOJABs ledningsgrupp. Elin har sedan 2018 arbetat som konsult åt FOJAB. I rollen som HR-chef kommer Elin att fokusera på ledarskap, hållbarhet i arbetslivet och företagskulturen.

– FOJABs vision, att skapa arkitektur för en bättre värld, tilltalar mig och jag ser fram emot att få bidra i arbetet. Jag känner mig stolt över att vara en del av FOJAB, glad för förtroendet och ödmjuk inför uppgiften. Jag ser fram emot att stödja och utveckla våra fantastiska medarbetare och bidra till hållbarhet i arbetslivet, säger Elin Bredberg.

– Vi är mycket glada över att Anders och Elin förstärker vår ledningsgrupp. Anders är en erfaren arkitekt med bred kunskap inom arkitekturens olika områden i kombination med en stor dos nyfikenhet och förståelse för vår affär. Det känns också jättebra att ha en långsiktig lösning på HR-stödet i relation till de mål vi har satt upp i affärsplan, organisation och med tanke på vår varumärkesresa, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Stärnö, är en halvö sydväst om centrala Karlshamn, med bland annat strövområden och ett tidigare stenbrott. På uppdrag av Karlshamns kommun har FOJAB nu tagit fram förslag på hur området kan utvecklas.

På Stärnö fanns tidigare ett diabasbrott där sten hämtades till bland annat Empire State Building i NY. Diabasbrytningen är avslutad sedan några år tillbaka och idag finns stora synliga spår kvar av verksamheten. Platsen kännetecknas bland annat av en 25 meter hög bergsvägg, två djupa hål efter brytningen samt en storslagen utsikt över skärgården och havet. FOJAB har i sitt förslag inspirerats av den fantastiska miljön på Stärnö liksom Karlshamns historiska stadsplan.

FOJAB föreslår att området utvecklas med bostäder, gästhamn, utsikts- och badplatser och rekreation som tar tillvara på områdets karaktär, läge och utsikt. Vattendjupet ger t ex möjlighet till djuphavsdykning och bergsväggen kan användas för klättring. För att ta tillvara på närheten till havet föreslås flera bryggor och offentliga stadsrum med fina lägen vid vattnet. I förslaget finns också planer för restauranger, handel och offentlig verksamhet.

– Stärnö Sjöstad är en fantastisk plats och vi ser en enorm potential att utveckla den till glädje för framtida boende. Med sina unika kvaliteter kommer stadsdelen att kunna locka besökare och bli en ny målpunkt i Karlshamn, säger Magdalena Hedman, Marknadschef och kompetensansvarig för stadsutveckling på FOJAB.

FOJABs förslag innehåller en varierad bebyggelse för många olika målgrupper. Här ryms lägenheter med egen båtplats, radhus och husbåtar. Totalt föreslås 650 bostäder som kan byggas ut i etapper.
Stärnö Sjöstad har gestaltats utifrån platsens förutsättningar med högre, skyddande bebyggelse i 3-5 våningar mot havet i öster. Husen mot sjöarna i väster har en mer småskalig karaktär med radhus i 2-3 våningar och husbåtar med egna bryggplatser.

I Stärnö Sjöstad prioriteras gående och cyklister. Gatorna är gestaltade för att trafiken ska röra sig med låg hastighet, bland annat genom många korsande passager. För att boende ska kunna välja hållbara färdmedel föreslår FOJAB både en busslinje och en båtbuss.

När kommunen har fattat ett beslut om hur området ska utvecklas, kommer det att byggas i olika etapper, med en förhoppning att det första huset är på plats 2022-2023.

FAKTA OM FOJABs förslag ”STÄRNÖ SJÖSTAD”
Totalt antal bostäder ca 650 ST
Totalt antal lägenheter ca 575 ST
Totalt antal radhus/villor ca 75 ST

Möjliga andra funktioner:
Service, handel ca 5000 kvm BTA
Besöksnäring, hotell, kultur ca 5000 kvm BTA
Idrott, aktivitet ca 1500 kvm BTA
Förskolor, skolor Byggs ut efter behov

För att stärka kommunens träbyggnadsstrategi och manifestera Växjö som ledande inom träbyggnation delar Växjö kommun varje år ut ett Träbyggnadspris. Årets pris delades ut på torsdagskvällen i Växjö kommunhus till kvarteret Trummens Strand, även kallat Geologen.

– Trä är ett fantastiskt naturmaterial! Växjö är föregångare som strategiskt satsar på och främjar byggandet av trähus och vi är både glada och stolta över priset, säger Stefan Johansson, ansvarig arkitekt och kreativ ledare på FOJAB.

Övriga nominerade var Arkitektbolaget och forskningsprojektet ”Höga hus i trä”. Trummens Strand var också nominerat till Byggnadspriset i Växjö, som delades ut samma kväll.

Juryns motivering:
Ett typexempel på fördelarna med träbyggnation. Estetiskt tilltalande arkitektur kombinerat med miljötänk i ett paket som andas god stadsplanering och hållbarhet. Ett landmärke längst Trummens Strand som kommer att glädja både förbipasserande och boende i många år framöver.

Om Trummens Strand:
Kvarteret består av tre hus med bostadsrätter, förskola i två plan med sjöutsikt, gemensamhetslokal samt studentlägenheter med separata entréer direkt från gatan, vilket ger ett levande gatuliv.

Husen är byggda helt i trä, vilket är i linje med Växjös strategiska satsning på bygge av trähus. Byggnaderna har en stomme av massivträ, fasaderna är klädda med träpaneler och inne i lägenheterna finns synliga träkonstruktioner och snickerier. Varje lägenhet har planerats för mesta möjliga sjöutsikt.

Beställare: GBJ Bygg AB
Plats: Teleborg, Växjö
Omfattning: 22 200 m², 144 lägenheter

Läs mer om Trummens Strand