Från 1800-talslaboratorium till bostäder för 2000-talet – en av Lunds äldsta institutionsbyggnader har respektfullt ritats om av FOJAB. Nu startar försäljningen av lägenheterna, där extremt höga krav har ställts på omvandlingen.

Mitt i Kulturkvadranten i Lund, ett stenkast från Domkyrkan, ligger det anrika kvarteret Maria Magle. På 1200-talet fanns här en kyrka, i flera hundra år efter att kyrkan rivits var det en kyrkogård på tomten och 1863 byggdes kemiska institutionen. 1959 överläts huset till historiska institutionen men sedan 2014 har det stått tomt.

Hållbar resursanvändning
– Det finns inte mycket nyproduktion i centrala Lund, så det här är en fantastisk möjlighet. Ett projekt som tar tillvara byggnadens potential både i form av historik och läge. Inte minst är det ett hållbart nyttjande av resurser, säger Stefan Andersson, projektutvecklare på Midroc, beställare och byggherre.

– Vi valde att samarbeta med FOJAB eftersom de har erfarenhet av liknande projekt. Det har också varit värdefullt för projektet att ha samma arkitekt hela vägen, från tidigt detaljplaneskede till kommande bygghandlingar.

Huset upptar hela kvarteret och är byggt kring en grön innergård. Med sin gula tegelfasad från Lomma Tegelbruk och sockel i sandsten från Hardeberga stenbrott är byggnaden arkitekturhistoriskt representativ för 1800-talet. Det handslagna teglet, den regelbundna fönstersättningen, och det skivtäckta plåttaket finns kvar, liksom de ovanligt många skorstenarna som minner om en verksamhet där ventilation var extra viktig.

Gått försiktigt fram
För att huset ska kunna stå sig i hundra år till har en grundlig översyn av murverket gjorts, fönster har varsamt öppnas upp till fönsterdörrar och tidstypiska attribut återskapas med hänsyn till det som huset och Kulturkvadranten representerar. Andreas Blomberg, ansvarig arkitekt på FOJAB, berättar om arbetet:

– Huset har en avskalad och enkel gestaltning, därför har den också hållit så väl över tid. Vi har gått försiktigt fram och arbetat med huset på dess villkor. Stommen är intakt och den befintliga höga nivån på materialitet matchas eller förhöjs.

– Av kulturhistoriska skäl rör vi inte det som inte behöver röras. Patinan på tegelstenarna får vara kvar, den oxiderade ytan är både fin att se på och skyddar stenen. Vi kompletterar skadade fogar med samma åsfog som ursprungligt. Fönster bevaras och vi kompletterar med nya portar och dörrar, och glasdörrar i samma kvalitet och uttryck.

Elegant smide
Det största arkitektoniska tillskottet exteriört är nya utvändiga balkonger, entrétrappor, räcken och loftgång som utförs i elegant svartmålat smide.

För att förhöja den visuella och taktila upplevelsen även invändigt kompletteras interiören med vackra ursprungliga detaljer samtidigt som nya moderna material och detaljer av hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet tillförs.

Komponenter från kulturlager
Ansvarig för utemiljön är Josephine Philipsen, landskapsarkitekt på FOJAB:

– Vi har plockat upp komponenter från olika kulturlager på platsen, som återkommer i ny tappning. Det fanns exempelvis tidigare en brunn på gården, den plockas upp och återgestaltas i form av en vattenspegel. Spåren av en kyrkomur kommer att synas som en grövre linje i markbeläggningen. Gatstenarna återanvänds i en ny stensättning som inspirerats av motiv på golvbeläggningen i kyrkan, solkors, som påträffades vid en tidigare arkeologisk undersökning. Solkorset återkommer också i planteringarna.

Projekt: Kv Maria Magle, Lund.
Status: Beräknad inflyttning vintern 2022.
Beställare: Midroc
Arkitekt: FOJAB
Projektgrupp FOJAB: Andreas Blomberg, Nina Torstensson, Mirelle Landerberg, Josephine Philipsen.

FOJAB har utvecklat ett nytt koncept för att rita kunskapsmiljöer. Den första grundskolan som byggs helt enligt arbetssättet är Mörrums nya skola med spännande arkitektur i barnens skala och lärandemiljöer bokstavligen in i minsta hörn.

Kompetensområde Kunskapsmiljöer på FOJAB arbetar med skolor och lärmiljöer för barn, unga och vuxna. Charlotte Kristensson ansvarar för ett team med både bredd och spets som har möjlighet att ta sig an projekten från den allra första fasen ända fram till färdig projektering.

Delaktighet och förankring
Att finnas med tidigt i processen är en av framgångsfaktorerna för att kunna bygga en riktigt bra skola, menar Charlotte Kristensson. När det gäller Mörrum var hon själv med redan på det allra första idéstadiet. Hon utredde Karlshamns kommuns lokalbehov i ett längre perspektiv, och kunde då konstatera att det behövdes en helt ny skola i Mörrum som var bättre anpassad efter verksamheten, istället för de många små som fanns vid tillfället.

FOJAB fick uppdraget och redan från start arbetade teamet nära politiker, tjänstemän, pedagoger och eleverna själva – också det en nyckelfaktor. Att bygga skolor är en komplex process med många berörda och FOJABs skolteam arbetar med olika processverktyg för idéutveckling, delaktighet och förankring.

– Vi lägger mycket kraft på att ta fram en projektvision som alla står bakom. När vi sedan presenterar förslaget är alla med på tåget, förklarar Charlotte.

Inga korridorer
FOJAB förankrar gestaltningen i forskning om inlärning och utveckling. I Mörrum hölls workshops med lärarna, där bland annat kunskapen om trygga hörn fångades upp. Det handlar om att hörn ofta är uppskattade ytor i skolan, de känns trygga, men om de störs av dörrar där folk springer ut och in fungerar de sämre som lärmiljö.

– Arkitektur spelar roll. Den fysiskt byggda miljön är pedagogiska verktyg och en katalysator för lärande och utveckling.

FOJABs team strävar efter att maxa det Charlotte kallar lärmiljöfaktorn, att utnyttja kvadratmetrarna på bästa sätt. Att bygga hus är dyrt, så det gäller att minimera varje utrymme som går åt till oväsentligheter.

– Mörrums nya skola är den första skola vi byggt helt utan korridorer! Här finns en minimum av kommunikationsytor, i det närmaste allt är lärmiljö.

Anpassa ytan efter verksamheten
Det där med yta är inte okomplicerat. En skola ska tillfredsställa många behov och inte sällan har verksamheten en lång önskelista på vad den nya byggnaden bör innehålla. Det är inte alltid lätt att dra gränsen, att säga vad som är nödvändigt och inte. Men då kan FOJABs arkitekter hjälpa till. FOJAB har utvecklat ett verktyg för att beräkna lokalbehovet utefter verksamhetsbehovet.

– Det är ett sätt att optimera utrymmet utifrån läroplanen och beräkningen brukar tas emot med tacksamhet från beställarens sida.

Trygga hemvister och rumslig variation
Mörrums nya skola är en grundskola för årskurs F-6, med plats för 550 elever. En utmaning var att skolan inte skulle kännas för stor. Lösningen blev att bryta upp den stora huskroppen i sex mindre byggnadsvolymer med flera entréer och hemvister. Från hemvisterna tar man sig vidare till de gemensamma utrymmena – i strumplästen eftersom allt hänger ihop.

– Skolor idag byggs ofta med en enda stor huvudentré. Då är det lång väg för eleverna att ta sig till sina hemvister, och man ska ut och in flera gånger om dagen. Vår slogan var ”När du öppnar dörren är du framme”. Det ger en omedelbar närhet mellan ute och inne, och en betydligt tryggare miljö.

I den traditionella skolan är alla rum lika stora, men i Mörrum finns en bred variation som bättre möter dagens pedagogiska behov.

Flexibel användning av lokaler är alltid en viktig parameter för FOJAB och en betydelsefull hållbarhetsaspekt. En lokal som kan användas av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter är både ekonomiskt och klimatmässigt smart. I Mörrum är de gemensamma lokalerna, såsom verkstäder, kökslab och matsal, placerade så att de enkelt ska kunna hyras ut exempelvis till föreningar och annan kommunal verksamhet i Mörrum.

– Kunskapsmiljöer är viktiga mötesplatser som också bidrar till att öka den sociala hållbarheten i samhället.

Rörelseglädje utgångspunkten
FOJAB ritar inte bara skolbyggnaden i Mörrum utan ansvarar även för inredning och utemiljö. Barnen har tecknat, byggt modeller och spelat in filmer som varit underlag för landskapsarkitekternas arbete med skolgården. Rörelseglädje är utgångspunkten och bygger på forskning som visar att inlärning stöds av rörelse. Rörelsefaktorn, ett verktyg som FOJAB utvecklat tillsammans med Riksidrottsförbundet, används i utformningen.

– Vi tänker alltid på den kompletta lärmiljön. Mörrums skola är ett fint exempel på hur slutresultatet blir när vi kan arbeta enligt processens alla steg. Med samarbete och delaktighet från start till mål, med samverkanslösningar för ökad hållbarhet och en upplevelserik arkitektur som bidrar till barnens lärande. Det blir juvelen i kronan, säger Charlotte Kristensson.

Vill du veta mer? Kontakta gärna
Charlotte Kristensson
charlotte.kristensson@fojab.se, tel +46 727 18 88 44

Med höga arkitektoniska kvaliteter och starka hållbarhetsinslag som bidrar till samhällsutvecklingen tog FOJAB hem markanvisningstävlingen för Mellbystrands centrum. Förslaget knyter an till ortens historia och andas glädje och lekfullhet i både volymer och färgsättning.
– Vi vill få fram sommarkänslan året runt, säger arkitekt Anders Lundin.

Halländska Mellbystrand var en gång en blomstrande badort. Samhället är uppbyggd kring fritidshus från förra sekelskiftet, med Strandhotellet från 1927 som social mittpunkt. Men Mellbystrand har på senare tid tappat servicefunktioner och besökare till grannorterna och centrum är till stor del idag obebyggt.

Laholms kommun utlyste 2020 en markanvisningstävling med fokus på att höja den långsiktiga attraktiviteten och skapa miljöer som ger ett mervärde till samhället. Förslaget från FOJAB arkitekter och Hamiltone Fastigheter AB fick högst poäng både för hållbarhet och gestaltning.

­– Det här har varit efterfrågat under lång tid och kommer att lyfta Mellbystrand tillbaka till hur det en gång var, i termer av attraktivitet och rykte. Nya typer av bostäder gör det möjligt för fler att bosätta sig i fina Mellbystrand, det är väldigt positivt, säger Mikael Lennung, mark- och exploateringsstrateg i Laholms kommun.

– Man säger lite för ofta att något är unikt, men det är väldigt ovanligt att få vara med och forma en helt ny centrumstruktur. Det har varit inspirerande att arbeta tillsammans med FOJAB för att identifiera det som en gång varit tongivande för platsen och vad som kan bli det nya Mellbystrand, säger Elijah Hamilton, beställare och entreprenör.

FOJABs förslag Strandparken utgår från Mellbystrands identitet som badort med småskalig friliggande bebyggelse. Kvarteret är väl sammanhållet men har en uppbruten struktur med förskjutningar mot huvudgatan som ger utrymme för uteserveringar och mötesplatser. Huskropparna varierar i olika höjder, volymer och kulörer – en lekfull träarkitektur i en färgskala som associerar både till historien och till sommar, sol och hav.

– Vi har inspirerats av kustsamhällen i Danmark och på västkusten för att få fram det livliga, glada och brokiga, berättar Anders Lundin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Mellanrum mellan husen skapar visuella och fysiska kopplingar till parken nedanför och ger en känsla av gränder som i äldre små kuststäder. Ett intilliggande torg blir en viktig del i sammankopplingen mellan stranden, det gamla strandhotellet och parken.

Hållbarhetstanken är genomgående i Strandparken. Materialen som föreslås – träfasader och ekobetongstomme – är tåliga och slitstarka, miljömärkta och gärna lokalt producerade. Taken förses med solceller. Både bostäder och verksamhetslokaler är flexibla för förändrade framtida behov. Den sociala hållbarheten stärks genom bostäder i olika skalor och utföranden som attraherar boende i olika åldrar och med olika ekonomiska förutsättningar.

I små gemensamma bodar, som härmar formspråket på strandens badhytter, finns plats för exempelvis verkstäder, växthus eller cykelförråd, vilket skapar möjligheter för samvaro, samutnyttjande, delningsekonomi och återbruk. Ett stråk med våtmark för dagvattenhantering gör kvarteret motståndskraftigt mot eventuella översvämningar.

Nu väntar markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Byggnation är planerad under 2023–2024, med inflyttning under 2024.

84 lägenheter och knappt någon är den andra lik. Nu är det inflyttning i de sista lägenheterna i Aromalund, ett nytt bostadskvarter i centrala Lund som ritats av FOJAB. Arkitekturchef Joachim Lundquist berättar om ett av de mest spännande bostadskvarteren i Lund just nu:

– Det här är ett bostadsprojekt där FOJABs arkitekturfilosofi – Platsen, Människan, Formen ­– har fått göra stort avtryck. I Aromalund har prestigelöshet, laganda och en stor kreativ frihet varit framgångsfaktorer. Och en gemensam lust att skapa något utöver det vanliga. Och de boende har funnits med i tanken hela vägen från detaljplan till färdig bostad.

Bostadsområdet ligger intill Kung Oscars bro, just där stenstaden i centrum möter de gröna villakvarteren i väster och där det en gång låg en äppelodling. 67 av de 84 lägenheterna är helt unika i sin gestaltning. 22 är i etage och flera har ett loft. Alla (utom en etta) har minst en balkong eller uteplats. Bostädernas utformning utgår från fyra olika karaktärer, som bygger på fyra olika idéer om boende:

• Familjär funktion innehåller funktionella stadslägenheter med stora ljusa entréer.
• Stilfull samvaro med stora, eleganta sällskapsytor.
• Klassisk komposition utgår från sekelskiftets paradvåning.
• Kreativt koncept är innovativa lägenheter med stadsradhuskänsla.

Respektive karaktär har applicerats på var och en av de fem olika huskropparna, och avspeglar sig i allt från planlösningar och trapphus till uteplatser och gatumiljö. Kvarteret blir varierat, men hålls ihop av att husen går ton i ton, i färgsättning och material.

– Att jobba med en stark form är jätteviktigt för oss för att lyckas skapa en tydlig identitet. Formen ska också spegla innehållet och vara grundad i en tydlig tanke. Det ser vi inte minst på Aromalund där exteriör och interiör samspelar naturligt och där både material och känsla följer som en röd tråd utifrån och in, säger Joachim Lundquist.

Nyligen togs första spadtaget till den nya domstolsbyggnaden i Jönköping där Göta hovrätt och Kammarrätten ska husera. FOJAB har efter en tävlingsvinst vidareutvecklat gestaltningen.

– Ett prestigeuppdrag vi är väldigt stolta över. Utifrån en stark idé har vi gestaltat en byggnad med tydlig karaktär och arkitektonisk verkshöjd, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya domstolsbyggnaden, som byggs vid Slottskajen, kommer att rymma tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser. Byggnadsvolymen är uppbyggd i olika skalor och kommer att binda samman bebyggelsen längs Munksjöns västra strand där bland annat tingsrätten, förvaltningsrätten och polishuset blir närmaste grannar.

– Den nya domstolen kommer att kommunicera respekt och värdighet, värden som även kännetecknar den befintliga domstolsbyggnaden från 1600-talet. Genom omsorgsfull gestaltning, volymbearbetning och materialval förankras byggnaden i sin lokala miljö, säger Kjell Adamsson.

Byggd för att hålla över tid
Fasaden är utformad med ljust sandfärgade, keramiska element. Fasadens djup och tydliga vertikalitet skapar en intressant skuggverkan och bidrar till byggnadens solskydd, och de vertikala elementen reglerar även graden av insyn och sekretess. Projektet har höga ambitioner när det gäller hållbarhet – tanken är att domstolsbyggnaden ska fungera i minst 400 år, precis som den förra.

– Med få, ädla och hållbara material som åldras vackert över tid ger vi byggnaden en långsiktighet och en materialitet som är värdig den viktiga samhällsfunktion som domstolarna utgör, säger Jonas Ruthblad, handläggande arkitekt på FOJAB.

En publik plats med utrymme för integritet
Med utgångspunkt i platsens förutsättningar och höga krav på säkerhet, funktion, miljö och kvalitet får byggnaden en modern gestaltning som väl knyter an till den långa historiken av dömande verksamhet i Jönköping.

– Det finns en utmanande kontrast i verksamhetens önskan att å ena sidan vara en publik funktion i staden och å andra sidan tillgodose människors behov av integritet. Målsättningen har varit att skapa en trygg och rogivande miljö för människor som befinner sig i en situation som kan upplevas svår och stressande. En modern domstol som representant för ett sunt väsende kräver att gestaltningen balanserar respekt och värdighet med öppenhet och ödmjukhet, avslutar Kjell Adamsson.

Läs mer om Göta Hovrätt och kammarrätten

Jägersro trav- och galoppbana ska omvandlas till en hållbar och integrerad stadsdel, en plats för människor som värdesätter granngemenskap och närheten till såväl storstadsliv som natur. FOJAB är ett av tre arkitektteam som fått i uppdrag att ta fram utvecklingsförslagen.

– Vi ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla framtidens Malmö, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

1907 invigdes Sveriges första trav- och galoppbana på Jägersro i MaImö. I takt med att tiden gått har behoven förändrats och 2018 beslutade Skånska travsällskapet sig för att bygga en helt ny anläggning öster om den nuvarande. Marken såldes till SMT Malmö Exploatering AB, vars vision är att utveckla Öresundsregionens mest hållbara stadsdel på området.

I början av året bjöd SMT in ett antal arkitektbyråer för att analysera vilken struktur området bör ha, och av dessa har tre valts ut. FOJAB, Mandaworks och Kanozi kommer att arbeta parallellt med att fördjupa sina förslag.

– Projektet är en unik chans att väva samma sydöstra Malmö genom nya integrerande strukturer som trygga stråk och platser, attraktiv bebyggelse och hållbara gröna och blå strukturer, säger Magdalena.

Uppdraget ska redovisas i mitten av maj, och förslagen kommer att utvärderas av representanter för SMT och Malmö stad samt sakkunniga experter.

– Vi har satt samman ett enormt kompetent team med specialister inom stadsbyggnad, trafik, klimat och gröna frågor, ett team som är i framkant vad gäller hållbarhet och stadsbyggnad. Vi kommer att arbeta kreativt, idébaserat och med stort framtidsfokus för att tillsammans skapa den mest hållbara stadsdelen i Öresund, säger Magdalena.

FAKTA PROJEKT JÄGERSRO

Plats: Jägersro travbana samt parkeringen utanför
Yta: 40 hektar
Byggstart: 2024/2025
Färdigbyggt: 2040–2050
Innehåll: 4 000–5 000 bostäder + lokaler för kommersiell och offentlig service

En böljande plåtfasad som för tanken till en frusen, krusad vattenyta och en levande bottenvåning med café och gym. P-huset Dockan i Västerås utmanar schablonbilden av vad ett parkeringshus är och ska vara, och har gett FOJAB en finalplats i PLÅTPRISET 2021.

– Det är verkligen jättekul, men också lite oväntat. Av tradition förknippas nog inte parkeringshus med god arkitektur och de ses inte så ofta som inbjudande och välkomnande. Vi har arbetat aktivt med att skapa en levande bottenvåning och en härlig fasad – kanske kan Dockan bli kvarterets naturliga mötesplats, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Innovativ teknik, framtagen i FOJABlab
PLÅTPRISET 2021 delas ut till en arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad där plåtfasadens möjligheter tillvaratagits och maximerats utifrån form, funktion, innovation och miljö. Fasaden till p-huset Dockan består av bockade plåtkassetter i ett böljande mönster. Tekniken att bocka längs en böjd kurva är en ny teknik, framtagen i FOJABlab.

– Idén uppstod under en intern workshop där vi testade att bocka papper längs med kurvor. I nära samarbete med en plåtfirma har FOJAB utvecklat tekniken och samtidigt en digital simulering av bockningsprocessen. Resultatet blir en tredimensionell, varierad och intressant yta. Fasadplåten i Dockan är dessutom olackad, vilket ger en fantastisk reflektionsförmåga. Dagsljuset får fasaden att skifta från blått och vitt, för att vid solnedgång anta en djupt mörkröd ton, säger Petra Jenning, arkitekt på FOJAB med gestaltningsansvar för plåtfasaden.

Plåt som bockats på plats
Hållbarhet har varit ett av ledorden för projektet. Förutom att parkeringshuset kan erbjuda laddning med grön el och uppmuntra de boende in området att dela bilar i en samlad bilpool, har även byggprocessen varit inriktad på hållbara lösningar. Plåtarna levererades till exempel i platta paket och bockades till sin nuvarande form på plats, något som sparat mängder av transportmil.

– Vårt mål var att skapa en hållbar byggnad som åldras vackert och tål slitage. En levande byggnad som ger något tillbaka till staden, säger Anders.

Läs mer om P-huset Dockan i Västerås

”Falkenberg har fått ett nytt landmärke som andas stadsmässighet och välstuderade entrérum”, konstaterar juryn och tilldelar Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum, Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020. Vi är förstås både stolta och glada över utmärkelsen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig Kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det finns goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi tog ett helhetsgrepp på hela det gigantiska kvarteret för att etablera kontakt med den centrala stadskärnan och skapa den stadspark som Falkenbergsborna hittills saknat, säger Kjell Adamsson, vice vd på FOJAB som har varit uppdragsansvarig arkitekt.

Hållbart, särpräglat och tidlöst
I gestaltningen har FOJAB lagt stor vikt vid att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär, en byggnad som är både särpräglad och tidlös. Hållbarhetsaspekten framhävs även i jurymotiveringen: ”Husets material både exteriört och interiört upplevs gedigna och tåliga och kommer att stå sig över lång tid. Argus är en välkomnande mötesplats för alla åldrar som manifesterar kunskapens och kulturens plats i Falkenberg.”

Läs mer om Argus

Ett nytt, modernt och ståtligt stadskvarter som öppnar upp och bjuder in. Den 25 januari gick samrådstiden ut för Hornsberg 10. I Castellums kvarter på västra Kungsholmen planeras en rejäl omvandling med attraktiva arbetsplatser, publika ytor och en öppen bottenvåning med plats för såväl caféer och restauranger som butiker.

– Vår ambition är att skapa en naturlig målpunkt, en plats som lockar till besök. Idag är Hornsberg ett ganska brokigt kvarter som präglas av omfattande om-, på- och tillbyggnader. Bottenvåningen är dessutom helt sluten. Den nya byggnaden kommer att läka ihop stadsdelen och skapa ett sammanhängande stadskvarter med blandade funktioner och en publik bottenvåning – en ny helhet, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Attraktiva arbetsplatser och takterrass för ”workout”
Enligt förslaget kommer två byggnader på fastigheten att ersättas med en ny kontorsvolym som i skala ansluter till övriga kvarter på västra Kungsholmen. Här kommer attraktiva, moderna kontorsmiljöer att samsas med ett generöst serviceutbud på bottenvåningen. De publika ytorna kommer att skapa mervärde både för de boende i området och de som jobbar i fastigheten. På takterrassen planeras utearbetsplatser med storslagen utsikt.

– I gestaltningen har vi hämtat inspiration från äldre tiders industriarkitektur som funnits på platsen och vi arbetar vidare med den tegeltradition som finns i området, till exempel i Hornbergs bryggeri. Vi återskapar också en pampig huvudentré mot Lindhagensgatan och öppnar upp bottenvåningen med generösa glaspartier vilket tillgängliggör kvarteret på ett helt nytt sätt, säger Jens. 

FOJAB har tecknat ett avtal med Stena Fastigheter om att hyra kontorslokaler i den befintliga fastigheten Trikåfabriken på Möllevången i Malmö. En inspirerande och kreativ miljö med möjlighet att skapa hållbar arkitektur med stark karaktär och identitet har varit vägledande i valet av de nya lokalerna. Fastigheten kommer att genomgå en omfattande renovering och ombyggnad.

Det har under en längre tid pågått en lokalprocess där FOJAB sökt ny lokal för Malmökontoret med syfte att ta företaget vidare till nästa steg i utvecklingen av arkitektur och varumärke.

─ Vi är jätteglada över möjligheten att skapa vårt framtida kontor i Stenas fastighet. Våra nya lokaler utformas med fokus på att skapa en inspirerande och kreativ miljö där vi kommer utveckla vårt arbetssätt och skapa en plats där medarbetare, beställare och samarbetspartners trivs. Vi ser fram emot att i kommande uppdrag fortsätta leverera arkitektur som tar utgångspunkt i starka idéer med målet att stärka våra beställares affär, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Trikåfabriken är en byggnad med spännande arkitektur som vi kommer att bevara och förädla i så hög utsträckning som möjligt. FOJAB kommer ansvara för utformning och gestaltning i samband med utveckling och ombyggnad av hela fastigheten. Området runt Bergsgatan/Friisgatan är i en spännande utveckling med många kreativa näringar. Vi på FOJAB kommer tillsammans med Stena vara med och driva den utvecklingen.

─ Att flytta till den här delen av Malmö känns helt rätt. Det finns en framåtanda och innovationskraft i hela stadsdelen och jag är övertygad om att lokalerna kommer att bidra till fortsatta framgångar. Platsen erbjuder också mycket bra kommunikationer samt närhet till service och kultur. Vi ser det som viktiga delar i ett hållbart arbetsliv, fortsätter Carl Kylberg, kontorschef på FOJAB i Malmö och Helsingborg.

– Vi ser fram emot ett långsiktigt samarbete och är väldigt glada över att FOJAB valt vår fastighet för sitt nya kontor i Malmö. Byggnaden har en spännande historia på ett attraktivt läge och jag är övertygad om att FOJAB tillsammans med oss kommer att skapa ett hållbart kontor, som många kan ta del av, säger Unni Sollbe, VD på Stena Fastigheter.

FOJABs nuvarande kontor ligger i Dockan i Malmö. Inflyttning i de nya lokalerna beräknas ske i årsskiftet 2021/2022.

FOJAB i Stockholm förstärker kompetens inom inredning och satsar på att bygga upp en inredningsgrupp. Märta Friman har rekryterats som uppdragsansvarig med ansvar för uppbyggnaden av kompetensområdet i Stockholm.

Märta Friman är inredningsarkitekt och har tidigare haft nyckelpositioner både på White Arkitekter och Studio Stockholm. Hon kommer senast från tjänsten som VD för HV-Textil.

– Vi är väldigt glada över att ha rekryterat Märta till denna roll. Hon har en bred förankring inom inredning och arkitektur och stor erfarenhet att bygga team. Vi gör denna satsning för att vi ser en ökad efterfrågan på inredningstjänster, säger Jens Larsson, kontorschef på FOJAB i Stockholm.

Märta är utbildad inredningsarkitekt och möbelformgivare vid Konstfack. 2007-2015 var Märta partner och ansvarig för White Stockholms inredningsavdelning. Under 2016 var hon Studiochef och uppdragsansvarig inredningsarkitekt på Studio Stockholm.

– Inredningsbranschen står inför många komplexa men spännande utmaningar framöver. Hur kommer vi att vilja och kunna arbeta, leva och röra oss med våra nya erfarenheter? Jag tror att inredningsarkitektens roll är viktig nu och jag ser mycket fram emot att utforska dessa frågor med mina nya kollegor på FOJAB, säger Märta Friman.

Märta tillträde den 1 december.

FOJAB har ritat Axis nya kontor i Lund som blir arbetsplats för 1300 personer. Byggnaden har en stark identitet och karaktär och är utformad efter företagets behov och önskemål. Kvarteret blir en ny spännande mötesplats där ett hållbart arbetsliv står i centrum.

Axis nya kontor i Lund blir företagets ansikte utåt och består av en sammanhängande byggnad som är uppdelad i flera byggnadskroppar i varierande höjd som samspelar med varandra. Huvudentrén är placerad i kvarterets hörn som vänder sig mot Ideonområdet och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns, som kronan på verket, en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet.

Fasaden består av en tung naturstensklädd bas med lätta glasfasader med vita, vinklade lameller ovanpå. Väl inne i byggnaden möts besökare och anställda av ljuset, som är ett återkommande tema, samtidigt som naturliga material som kalksten och trä ger en varm och ombonad känsla. Kontorsytorna är skräddarsydda efter Axis behov med både traditionella cellkontor och öppna kontorslandskap med rejält ljusinsläpp. Kontoret är utformat med ett flertal olika rumsligheter för att passa olika sorters möten och skapa förutsättningar för kreativitet och innovation – viktiga kärnvärden i Axis företagskultur.

Kvarteret ingår i stadsbyggnadskontorets målsättning att omvandla forskningsbyn Ideon Science Park i Lund till en stad med tydliga kvarter och soliga mötesplatser för alla som arbetar, forskar eller besöker Ideon.

Arbetsmiljön är gestaltad med ett hållbart arbetsliv i fokus och möjligheter till ett hållbart resande har också varit en viktig förutsättning. Varje anställd får sin egen Axis-cykel, som kan cyklas rakt ner i ett garage med dusch- och omklädningsrum, samt ett gym med glastak som förbinder gymmet med de gemensamma ytorna ovanför.

– Tanken är att kontoret ska upplevas lite som ett hem på jobbet, med gott om ytor för de anställda att mötas, träna tillsammans och umgås med varandra, säger Andreas Jentsch, uppdragsansvarig arkitekt, FOJAB.

Läs mer om Axis Grenden

Kontorshuset Foajén i Malmö, som vi har gestaltat åt Jernhusen vinner prestigefulla Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad 

Juryns motivering:

”Med ett centralt läge i Malmö var fastighetsägarens ambition att skapa ett grönt och inbjudande kvarter med många mötesplatser där människor tycker om att arbeta, bo och leva. Utmärkande för Foajén har varit ett engagerat samarbete mellan byggherre och entreprenör, med ett stort fokus på att tillsammans bygga en organisation som stöder genomförande och uppföljning av certifieringen.”

Priset delas ut årligen av Sweden Green Building Council (SGBC) för att premiera och uppmärksamma projekt och personer som på bästa sätt bidragit till ett hållbart samhällsbyggande.

– Vi är verkligen glada över vinsten och det är ett erkännande på att vi tillsammans med alla duktiga aktörer kan bidra till hållbart samhällsbyggande och förändring i branschen, säger Charlotte Kristensson.

Läs mer om Foajén

Residenset i Kristianstad är vinnare av Årets Fasad i kategorin Renovering / restaurering! Priset delades ut på Fasadforum den 12 november. Årets Fasad är byggbranschens stora pris för Sveriges bästa husfasad. Tävlingen syftar till att uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.

Mattias Hedberg Ek på FOJAB är utnämnd husarkitekt åt Kristianstad residens. På uppdrag av Statens fastighetsverk har Residenset de senaste åren renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. En omfattande fasadrenovering har genomförts i samarbete med Blasberg Andréasson Arkitekter i Lund, ett arkitektkontor specialiserat på ombyggnader och nybyggnader i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, och fasadentreprenör Folkes bygg & byggnadsvård. Drachmann arkitekter har också medverkat.

Juryns motivering:
Kulturhistoria väl värd att bevara. Det präglar samtliga slutnominerade bidrag till renoveringspriset av Årets Fasad. Sverige har en fantastisk byggnadshistoria. Landet är fyllt av stadsmiljöer och enskilda byggnader som skänker oss alla en känsla av samhörighet både i nutid och dåtid. Att bevara och i många fall återställa byggnader så att de kan fortsätta berika vårt land är ovärderligt. Årets vinnare visar hur avgörande det blir med ansvarsfulla, engagerade och kompetenta projektteam för att nå ett slutresultat av yttersta klass. Detaljarbete, utförandenivå och känsla för en byggnads ursprung har lagt grunden för framgången.

Läs mer om Residenset i Kristianstad

Tillsammans med Peab har FOJAB utvecklat det vinnande förslaget för markansvisningstävlingen om ett nytt kvarter i Jönköping. Förslaget är ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet, publika verksamheter och inbjuder till boende för hela livet.

I april 2020 bjöd Jönköpings kommun in till en markanvisningstävling för att utveckla kvarteret Öljetten i nya stadsdelen Skeppsbron i Jönköping. För markanvisningen fanns ett klart och tydligt mål; en stark och tydlig idé om socialt hållbar stadsutveckling och hur man skulle låta det prägla kvarteret.

Det vinnande förslaget, Den hemliga trädgården, blir ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet. Ambitionen i projektet har varit att skapa ett kvarter som inbjuder till boende för hela livet. Förslaget innefattar olika typer av bostäder som är anpassningsbara efter livssituationen. Särskilt fokus har lagts på att möta ungas behov av eget boende, trygghet och sociala möten. Bland annat får kvarteret en högre andel små lägenheter än ett konventionellt bostadsprojekt, cirka 45% av bostäderna är 1 rok. Det möjliggör för unga att få ett eget boende till en rimlig kostnad.

– Vi är jätteglada över att vara med och skapa kvarteret Öljetten tillsammans med FOJAB. Det är glädjande att Jönköpings kommun har en så hög ambitionsnivå vad gäller social hållbarhet.  Vår ambition är att skapa ett tryggt, socialt hållbart och spännande kvarter som inbjuder till boende i alla åldrar. Det skall bli ett kvarter att mötas och umgås i. Vi har en utmaning i vår bransch att hitta lägenhetslösningar som är mer flexibla med hänsyn till livets olika skeden än de traditionella 1:orna, 2:orna och 3:orna. Det hoppas vi kunna ge prov på här, säger Annike Thorén, distriktschef på Peab.

Kvarteret Öljetten är ett klassiskt stadskvarter som bygger på enkla volymer i en robust stomme. Kvarteret ges olika karaktärer vilket ger förutsättningar för bottenvåningar som spiller ut på gatan och olika sociala funktioner som tillförs stadslivet. Hälsa, rörelse och gemensamma platser för aktivitet har varit viktiga aspekter i gestaltningsförslaget. Kvarteret får många publika verksamheter och sociala funktioner såsom gästlägenhet, tvätt lounge, coworking och cykelverkstad. Utöver detta finns ”Den hemliga trädgården”, fickparken, som är en lummig, grön oas dit Jönköpingsborna bjuds in. Det privata gårdslivet lyfts upp på taket där möjlighet ges till odling, fysisk aktivitet och vardagsrörelse.

Juryns motivering:
”Den hemliga trädgården är ett väldigt genomarbetat och fint förslag som har många grundkvaliteter i struktur, gestaltning och bostäder och som passar väl in i idén om vad Skeppsbron ska vara i framtiden. Vinnarförslagets styrka i frågan om social hållbarhet handlar framförallt om fokus på ungas boende och viljan att engagera unga i utformningen av kvarterets gemensamma miljöer. Det finns också ett spännande fokus på hälsa och rörelse i förslaget, även detta en central fråga i en tid av ökat stillasittande bland just unga.”

Daniel Nord, VD på FOJAB, blir ny styrelseledamot i Innovationsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen som representerar innovativa företag i arkitekt- och ingenjörsbranschen.

Vid den extra stämma som hölls den 15 oktober valdes Daniel Nord in i Innovationsföretagens styrelse. Daniel är delägare och VD på FOJAB och har arbetat i företaget sedan 1998, både som arkitekt och sedan 2010 som VD. Daniel har lång erfarenhet som uppdragsansvarig för stora arkitektuppdrag, strategiska ledningsfrågor och affärsutveckling. Han har de senaste åren drivit frågor inom hållbarhet, digitalisering och kompetensutveckling. FOJAB är södra Sveriges största arkitektkontor med kontor i Malmö, Stockholm och Helsingborg. Företaget är ägarlett.

– Jag är glad över förtroendet och ser fram emot att som styrelseledamot vara med att driva och utveckla våra förutsättningar. Jag är väldigt intresserad av villkor, värderingar och förändringar i branschen. Vi har många framtida utmaningar inom digitalisering och hållbarhet men även strukturella förändringar inom branschen där jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och det regionala perspektivet, säger Daniel Nord.

Innovationsföretagen företräder drygt 720 medlemsföretag med nära 40 000 medarbetare inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Förbundet arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en världsledande arkitekt- och ingenjörsbransch.

Studenternas i Uppsala är en mytomspunnen plats, historiskt hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Området ligger fantastiskt fint längs Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Här har FOJAB ritat fotbollsarenan, nya delar av bandyarenan, två nya torg – tillsammans har det blivit en helt ny mötesplats i centrala Uppsala.

Studenternas ingår i arbetet med att utveckla det södra åstråket. Målet är att skapa ett attraktivare, mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service. Studenternas centrala läge gör att det är viktigt att integrera området i staden och få karaktären av en mötesplats året om.

Idén har varit att bejaka de öppna värdena i den omgivande parken och därmed bli en naturlig del av Uppsala. Målet är ett aktivt arenaområde som aldrig är stängt. Ett arenaområde med stark attraktionskraft som kan användas i vardagen och bara stängs av delvis under matchdag. Här finns förutom matcharenan med plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher även café/restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Konstgräsplanen gör det möjligt att använda arenan mer frekvent, detta utnyttjas och idag används arenan som hemmaarena för tre elitlag (Sirius, IK Uppsala och Dalkurd) både för match och träning.

Fotbollsarenan kopplas till en kontorsbyggnad som gör anläggningen flexibel. Huvudläktaren integreras i den högre kontorsvolymen som är placerad längs Sjukhusvägen på arenans västra sida. Denna sammankoppling ger en naturlig uppdelning mellan fotbollens varma och kalla publika ytor. Fotbollens VIP-lokaler är placerade i huvudläktarens varma ytor med egen terrass på övre läktaren och med utsikt över innerplanen. Lokaler som ligger i bottenvåningen mot entrétorget vid Sjukhusvägen och arenatorget mot parken, är utåtriktade för att skapa attraktiva miljöer runt arenan.

Arenarummet är tätt och omslutande för att uppnå närheten till innerplan för en bättre fotbollsupplevelse från läktarna. Foajéerna på norra och västra sidan är placerade så att publiken aldrig missar kontakten med fotbollen på innerplan. De har placerats i nivå med entrétorget mot Sjukhusvägen för att foajéytan även ska kunna fungera som en mötesplats i vardagen.

På den östra sidan mot ån hålls byggnadshöjderna lägre för en mänskligare skala mot parkstråket. Arenatorget är en öppen samlingsplats som fungerar för stora folkmängder vid match och för olika aktiviteter till vardags. Arenatorget utgör länken till Stadsträdgården och blir en del av parken och platserna längs åstråket. Arenan är mer stadsmässig i sitt materialval mot Sjukhusvägen där fasader, markbehandling och huvudläktare är byggda i bearbetad betong med glasfasader. De lägre läktarna med tak som ligger mer i parkmiljö är byggda i trä som passar bättre i denna lugnare miljö. Kiosker, toaletter och restaurangfasader har fått en högtryckslaminatskiva i träkulör som fasadmaterial, dessa volymer blir synliga och håller ihop anläggningens identitet.

Det har varit viktigt att bevara och förstärka parkkvaliteten i anslutning till den nya fotbollsarenan. Genom att låta parken och dess karaktär spilla över på den lite mer urbana miljön vid fotbollsarenan breddas parkstråket och ger en mer generös grönskande miljö runt arenan. Platserna mellan byggnaderna förstärks också genom att gestaltas för olika aktiviteter så att dessa kan ingå i parkstråket på ett naturligt sätt.

På FOJAB får vi störst genomslag när vi i vår roll som arkitekter kan bidra med vår kompetens och påverka alla de projekt vi genomför i en mer hållbar riktning. Vi vill dra nytta av all den kunskap som finns hos våra medarbetare. Därför bedriver vi ett strukturerat hållbarhetsarbete i form av FOJABgreen. Vi passade på att ställa några frågor till arkitekt Anders Eriksson Modin som ansvarar för FOJABgreen.

Vad är FOJABgreen?
FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Metoden är en katalysator där vi, gärna i nära samarbete med våra uppdragsgivare, undersöker hur vi kan nå bästa möjliga resultat utifrån samtliga aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir.

Hur går metoden till?
För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken.

Hur stort är intresset från kunderna vad gäller hållbarhet och FOJABgreen?
Vi ser att det finns ett jättestort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Genom FOJABgreen kan vi göra det på ett strukturerat sätt.

Om vårt hållbarhetsarbete