Lövholmen

FOJAB arbetar som strukturarkitekt för stadsutvecklingsområdet Lövholmen i stadsdelen Liljeholmen i Stockholm. I projektgrupp med Stockholms stad och nära samarbete med byggaktörer, fastighetsägare och olika konsultgrupper arbetar FOJAB med att ta fram en stadsstruktur för det kulturhistoriskt värdefulla industriområdet.

Planförslaget syftar till att skapa en identitetsstark ny blandstad där kulturvärdena på platsen och de bevarade byggnaderna från industriepoken lyfts fram.

Samtidigt tillförs nya stadskvarter och stadsrum med höga boende- och vistelsekvaliteter i en ny vattennära stadsdel i Stockholm. Vårt arbete påbörjades hösten 2021 då ett strukturplaneförslag togs fram. Under 2022 har strukturplanen bearbetats i en iterativ process som har inkluderat byggaktörer, fastighetsägare och olika konsultgrupper. Under våren 2023 fördjupas arbetet med planförslaget och underlag till samråd tas fram.

Strukturplan Ljungskogen

Varsamt placerade i naturen, i en dämpad färgskala och med havet som granne. FOJAB har gestaltat ett tillägg till befintlig bebyggelsestruktur i Ljunghusen, Vellinge. Förslaget ger en blandad bebyggelse med olika typer av bostäder om totalt 100 bostäder.

En utgångspunkt har varit att bevara naturmarkskaraktären i området. Den nya bebyggelsen består av radhus, flerfamiljshus och småhus, som placeras med stor hänsyn till befintlig vegetation och marknivåer. Hänsyn har också tagits till den framtida havsnivåhöjningen genom att husen delvis placerats på pelare. Träfasader ansluter till naturen och färgsättningen domineras av dämpade jordfärger som grå, brun och svart.

De fem flerbostadshusen får tre våningar och indragen takvåning, i uppbrutna volymer som skapar variation i fasaden och ger utblickar åt flera väderstreck. Liksom de angränsande prisbelönta Opushusen, även de ritade av FOJAB, byggs flerbostadshusen på pelare som ger ett intryck av att de svävar över det orörda landskapet. Under husen ryms parkering. Genom att lyfta huset på pelare kan alla lägenheter få ta del av utsikten, samtidigt som bilarna inte dominerar i gatubilden. Med området tillförs nya kvaliteter.

Mellan husen löper gröna kilar som bidrar till att släppa in naturen, havet och ljuset i området samtidigt som de ger möjlighet att bevara befintlig vegetation. Känslan ska vara att naturen omsluter husen och vandrar in i trädgårdar och mellan bostadshusen. Småhusen ansluter med sina 1–2 våningar till skalan hos den befintliga villabebyggelsen i öster. Husen förses med terrasser som tar upp nivåskillnaderna i terrängen och har bara naturmark mellan sig.

Radhusen kan definieras som ett upplyft atriumhus med muromgärdad trädgård. Den sociala, publika delen finns i bottenvåningen och en ovanvåning med privata rum som alla får utsikt mot havet. Radhusen ligger saxade i grupper om fem utmed huvudgatan i söder, med utblickar mot skogskilarna.

I områdets nordöstra del, innanför banvallen vid skogens bryn, anläggs en lekplats med naturkaraktär. I söder utformas en park som en glänta i skogen med en damm och en större gräsyta för aktiviteter. Parken omges av en slänt med sittmöjligheter och görs tillgänglig med hjälp av broar över dammen.

WiCiD – Water In City Design

Hur kan vatten i staden användas som en innovativ resurs för att minska vårt klimatavtryck, stärka den biologiska mångfalden och skapa sociala värden? Det ska WiCiD utforska!

Klimatförändringarna kommer att påverka hela samhället och få effekter för ekosystem och olika samhällssektorer. Vi behöver skydda den byggda miljön och viktiga samhällsfunktioner mot kraftiga skyfall och ökade mängder dagvatten.

I det Vinnovafinansierade forskningsprojektet WiCiD är vi nyfikna på hur vatten samtidigt kan ha en positiv inverkan i staden ur flera aspekter. Hur kan man på en strategisk nivå välja dagvatten- och skyfallslösningar som också fungerar som kolsänkor, bidrar till ökad motståndskraft mot extremväder, tillskapar härlighetsvärden i staden för människor och en god livsmiljö för djur och natur?

Inom projektet arbetar vi fram en metodik för ett målfokuserat arbetssätt att använda från översiktsplanering till byggt projekt. Ett digitalt beslutsverktyg utformas där olika alternativ kommunikativt kan jämföras med varandra och utvärderas mot de projektspecifika målen.

Fokus är att adressera dagvatten- och skyfallsfrågor utifrån ett helhetsperspektiv. Vilken strategisk lösning skapar mest mervärden för långsiktig hållbarhet? Metodiken hjälper exempelvis tjänstepersoner i kommunala förvaltningar och privata projektutvecklare att fatta väl underbyggda och medvetna beslut.

WiCiD står för Water in City Design, solutions for wicked planning problems och är ett Vinnovastött forskningsprojekt. I projektet samarbetar FOJAB med DHI Sverige AB, Zenta AB, Chalmers, Göteborgs stad, VA Syd, Lunds kommun, Göteborgsregionens Kommunalförbund och Tyresö kommun.

Nya Stationsstaden

Vid stationen i Karlshamn ska en helt ny stadsdel ta form. Nya stationsstaden kommer att rymma runt 500 bostäder och FOJAB har gjort ett stadsutvecklingsprogram för hela området.

Med Pengaberget i ryggen och i soligt sydvästläge alldeles intill järnvägsstationen ska den nya stadsdelen växa fram. I gestaltningsarbetet har vi hämtat inspiration från den äldre bebyggelsen i stadens centrum.

Karlshamn är till stora delar en välbevarad rutnätsstad med fina miljöer. Den fysiska stadsbilden är uppbyggd av raka, parallella gator som bildar kvarter med tydliga in- och utsidor och härligt grönskande innergårdar. I arbetet med nya stationsstaden har vi utgått från gaturummets bestämda hierarki och varit noga med att ansluta till den befintliga bebyggelsen på ett respektfullt sätt.

500 bostäder och service
När godshanteringen vid järnvägsstationen flyttar finns det plats för en helt ny stadsdel. Söder om dagens järnvägsspår ska nya kvarter med bostäder, arbetsplatser och service växa fram, från Stationsvägen i söder till Regeringsgatan i norr.

Platsen ligger centralt men känns idag ganska avsides. Den nya stadsdelen kommer att binda ihop staden på ett tydligare sätt. Omkring 500 bostäder planeras, allt från radhus till olika typer av flerbostadshus. Det blir en stadsdel som kan attrahera människor med olika behov och önskemål kring sitt boende.

I området kommer också att finnas publika verksamheter som ska bidra till att vitalisera stadsdelen alla tider på dygnet. En förhoppning är att det leder till att området bli en tryggare plats, när fler människor rör sig i området både dagtid och kvällstid.

Hållbart, trivsamt och förankrat i staden
I nära samarbete med Karlshamns kommun, Trafikverket och Blekingetrafiken har en ny trafiklösning tagits fram och stort fokus har legat på att skapa en bra bytespunkt för kollektivtrafik och hållbara trafikslag. Det ska vara lätt för alla resenärer att byta mellan tåg och buss, och en pendlarparkering med enkel access till stationen planeras.

Karlshamn har en hög ambition för stadsdelen. Nya stationsstaden kommer inte bara att bli en hållbar och trivsam stadsdel, utan även en plats som har sin tydliga förankring i Karlshamns unika karaktär och identitet. Här balanseras olika intressen och det är precis det som bra stadsplanering ska handla om. Målsättningen är tydlig: Nya stationsstaden ska vara en stadsdel där både där både befintliga och nya Karlshamnsbor kan trivas.

Detaljplanearbetet påbörjas våren 2021 och väntas ta två år. Nya stationsstaden kommer att byggas ut successivt inom en tidsperiod från 5–15 år från byggstart.

Rörelsefaktor

Rörelsefaktor är ett verktyg som hjälper till att synliggöra och integrera frågor om fysisk aktivitet i samhällsplanering och byggande. Verktyget syftar till att skapa en helhetsbild där alla sorters fysisk aktivitet ingår och tydliggör vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar rörelse. Rörelsefaktor är tänkt att fungera som ett stöd i processer för att lyfta upp och tydliggöra frågor om fysisk aktivitet. Verktyget utvecklas i samverkan med Riksidrottsförbundet.

Rörelsefaktor har utvecklats sedan 2019 i en process där tidiga versioner testats efter hand tillsammans med kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer. Arbetet har fokuserat på vilka faktorer som är viktiga att beakta för att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet samt hur verktyget ska vara utformat för att vara ett stöd i design- och planprocesser. Med utgångspunkt från workshoparbetet har olika faktorer formulerats, avprövats, bytts ut och förﬁnats. Utgångspunkten har varit att ringa in ett hanterbart antal faktorer och därigenom lyfta fram vad som är viktigast att beakta.

För att uppnå en helhetsbild är verktyget utformat för att hanterar alla olika typer av fysisk aktivitet i ett sammanhang: organiserad idrott, självorganiserad idrott, vardagsaktivitet och aktiva transporter. Verktyget är anpassat för att användas i olika skalor, från det översiktliga till det detaljerade. För de olika skalorna ligger fokus på de frågor som är möjliga och lämpliga att ta hand om i varje skede.

Arbetsprocessen är uppbyggd med utgångspunkt från 5 steg. I det första steget identifieras vilka platser som ﬁnns eller är planerade för olika former av rörelse. I steg två sätts gemensamma mål för den aktuella platsen ur ett rörelseperspektiv. Steg tre utgör den främsta delen i verktyget – vad som kan uppnås på platsen. Systematiskt och med stöd av arbetsblad poängsätts ett antal faktorer för de fyra typerna av rörelse. För var och en av faktorerna besvaras frågeställningarna ”Vad uppnås?” och ”Vad saknas?”. De avslutande två stegen summerar områdets rörelsefaktor och konkretiserar vad som krävs för att uppnå denna.

En första version av arbetsbladen finns färdig och FOJAB och Riksidrottsförbundet erbjuder möjligheten att testa verktyget tillsammans med oss som ett pilotprojekt.

Läs mer och ta del av arbetsbladen här (PDF)
Rörelsefaktor – Introduktion och metodbeskrivning
Rörelsefaktor – Arbetsblad kommunen
Rörelsefaktor – Arbetsblad kvarteret
Rörelsefaktor – Arbetsblad stadsdelen

Kolkajen, Norra Djurgårdsstaden

Som ett av tre arkitektkontor i parallella uppdrag 2014 tog FOJAB fram ett stadsbyggnadsförslag för Kolkajen – Hjorthagens vattenfront i Norra Djurgårdsstaden. I upphandlingen ingick också ramavtal för gestaltning av offentliga miljöer i Norra Djurgårdsstaden samt arbete med formella detaljplaner.

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms och norra Europas största stadsutvecklingsområden. Området ska, på ett hållbart och resurseffektivt sätt, inrymma ca 35 000 arbetsplatser och ca 12 000 nya bostäder med tillhörande service och infrastruktur. Den aktuella etappen, Kolkajen – Ropsten, ligger mellan Hjorthagsberget och Lilla Värtan, intill bron över till Lidingö. I sydväst ligger Ropstens tunnelbanestation.

Området är idag industrimark. Inom området finns det kulturhistoriskt värdefulla Vattengasverket och en värmepumpsanläggning för energiproduktion som ska bevaras.

De parallella uppdragen utredde hur Hjorthagens framtida entré och vattenfront kan gestaltas med fokus på de offentliga stadsrummen och parkerna. Utgångspunkt var såväl övergripande målsättningar vad gäller transporter, energi, kretslopp, byggnader, grönska, livsstilar och verksamheter, som platsens särskilda karaktär och förutsättningar. Målet är en tät och blandad stadsdel med stark identitet och höga stadsbyggnadskvaliteter. Alla kommer inte att ha råd att bo här, men alla kommer att kunna vistas här och ta del av sociala livet och närheten till vattnet.

Arbetet inleddes med det parallella uppdraget och FOJAB tilldelades också ett ramavtal med Exploteringskontoret i Stockholms stad för arbetet med Norra Djurgårdstaden. Arbetet innefattade bland annat att ta fram detaljplan, gestaltningsprogram samt program-, och systemhandling för gatu- och lekmiljöer i området. Gaturummen är viktiga länkande stråk i den nya stadsdelen och ska utformas med dagvatten, grönska och vistelsekvaliteter i fokus. På strandkanten utformar vi en stor lekpark med naturkaraktär där lummiga träd och böljande träkonstruktioner skapar en stimulerande lekmiljö.

Kopparlunden

Alldeles intill Västerås stadskärna ligger Kopparlunden, ett större verksamhetsområde med en mer än hundraårig historia som är av riksintresse för kulturmiljövården. På initiativ av Västerås stad omvandlas området till blandstad och på uppdrag av fastighetsägarna arbetar FOJAB med den norra detaljplanen. Planarbetet drivs som så kallad byggaktörsdriven plan vilket innebär att FOJAB förutom att arbeta fram underlag till detaljplan även upprättar planhandlingar och samordnar utredningar.

Kopparlunden ska vara en stadsdel med en tät och blandad stadsbebyggelse, där befintliga byggnader och dess övergripande stråk och platser ska utgöra basen som fyller stadsdelen med ett livskraftigt och blandat innehåll. Den historiska industrimiljön är grunden för områdets identitet och en kvalitet som tas tillvara när området utvecklas. Befintliga byggnader anpassas till nya funktioner och ny bebyggelse läggs till utan att områdets identitet och karaktär förloras.

Området planeras med ett antal stadskvarter som delas upp i öppna och slutna kvarter för att spegla den mark som varit bebyggd eller obebyggd vid tidigare markanvändning på platsen. Aktiva bottenvåningar med butiker vänds mot huvudgatan i söder och den nya nord-sydliga gågatan, medan övriga kvarter får sin stadsmässighet genom välgestaltade entréer mot gata och hus i gatuliv runt privata gårdar. Dessutom planeras för två förskolor med generösa friytor i anslutning till gröna stråk som bidrar med ekosystemtjänster och vistelsekvaliteter till boende och verksamma i området.

Sigtuna Stadsängar

FOJAB utvecklar en ny stadsdel med upp till 1 000 bostäder inom Sigtuna tätort. Arbetet består av underlag till detaljplan och uppföljning till genomförandeskede.

Sigtuna Stadsängar är ett tillägg till Sveriges äldsta stad, vilket har satt sin prägel på den nya stadsdelens gestaltning. Stadsdelen ges en unik karaktär som minner om den skala och rumsliga rikedom som återfinns i gamla Sigtuna. Stadsdelen planeras också med högt ställda ekologiska och sociala hållbarhetsmål.

Även om planeringen av den nya stadsdelen sker på tidigare obebyggd mark tar projektet sin utgångspunkt i Sigtunas historiska bebyggelsestrukturer och platsens kvaliteter. En stadsmiljö skapas som är unik och platsspecifik. Den nya stadsdelens struktur utgår ifrån den skala, karaktär och fastighetsindelning vi kan se i det historiska Sigtuna och omtolkar den för dagens krav och önskemål. Rumslig upplevelse samt stadsrummens skala och variation har varit teman som bearbetats kontinuerligt i processen. Samtidigt som struktur, skala och stadsrum minner om det historiska Sigtuna eftersträvas inte en pastisch. Stadsdelen ska fungera och vara utformad enligt dagens krav och arkitekturen föreslås bli samtida, gärna framåtblickande. Ambitionen är att skapa en hållbar stad.

En rad hållbara lösningar inryms i stadsdelen, exempelvis öppen dagvattenhantering på stadsdelsnivå med ”rain gardens” i gatumiljö. Ett unikt eget närvärmesystem planeras med bland annat 1000 kvadratmeter solfångare där 80 % av värme och varmvatten kommer från solenergi. Både lokala och globala projekt för social hållbarhet ryms inom utvecklingen av stadsdelen och vid markanvisningen av de olika kvarteren.

Årstidsparkerna

FOJABs visionsförslag visar vägen i det pågående arbetet med området Koppargården, Karlslund i Landskrona. Målsättningen är att åstadkomma en tätare, mer varierad bebyggelse och nya attraktiva mellanrum, samtidigt som en stor del av dagens lägenheter och stråk bevaras.

Landskrona stad ser stora möjligheter för stadsdelen Karlslund i norra Landskrona och tar nu, i samarbete med fastighetsägarna, ett samlat grepp för områdets utveckling. Målet är att förbättra miljön i området och utveckla ett attraktivt bostadsområde i den växande staden. I ett parallellt uppdrag för delområdet Koppargården med Landskronahem som uppdragsgivare har FOJAB tagit fram en tidig vision för området.

Årstidsparkerna är ett mellanting mellan torg och park. De är tänkta att komplettera Karlslunds generösa grönytor och idrottsanläggningar och bidra till att utveckla områdets identitet. Visionen innehåller 1600 bostäder, inräknat de befintliga, dessutom planeras för två nya förskolor. De nya bostäderna består av en mix av flerbostadshus i en öppen kvarterstruktur och radhus. Nya, diagonala gator leder in mot rekreationsområdet. En genomgående tanke är att det ska vara enkelt att orientera sig i området och att de boende alltid ska ha närhet till en park eller annan mötesplats.