Karlskrona kulturskola
Liksom havet är kulturen en port till omvärlden och äventyr – en väg till något vidunderligt. Gestaltningen av Karlskronas nya kulturskola syftar till att möta och aktivera staden, att låta kulturens resa och äventyr ta plats i de nya och varierade stadsrum som de nya byggnaderna skapar.
Karlskronas kulturskola utgör ett nytt lager i stadens väv, men det hemliga släktskapet med havet och sjöfarten kan likväl anas. Besökare välkomnas in genom den gamla Delfinporten, där vildsinta, fantasifullt fjälliga delfiner visar vägen till en sällsam värld.
Kulturskolan inordnar sig i den befintliga stadsstrukturen i Kalvhagen och utgör en ensemble tillsammans med Palanderska gården och kanslibyggnaden. Byggnaden är utformad som fyra tydligt avläsbara volymer där ett femte ”mellanrum” uppstår mellan dem. De fyra volymerna varierar i skala, höjd och bredd beroende av sitt respektive programinnehåll och relaterar samtidigt till sitt specifika läge på platsen. Volymerna är högst västerut, in mot Trossö och trappar ner mot öster för att möta Palanderska gården och kanslibyggnaden.
Huvudentrén är förlagd mot öster, centerad i axeln mot Palanderska gården och platsen som bildas innanför Delfinporten blir Kulturskolans gårdsrum och samlande framsida. Här finns möjligheter till uppehåll och lek men även undervisning och evenemang. Mot Thore Christoffersongatan finns en sekundär entré för personal och inlastning.
Mot söder, där Spårgatans stråk mynnar ut från väster, skapas ett torg i staden. Här blir byggnadens sockel en sittrappa där man kan slå sig ner i solen. På torget finns även cykelparkering, hämta-lämna funktion samt dagvattenhantering.
Hornsberg
I Hornsbergskvarteren på västra Kungsholmen planeras för cirka 890 nya bostäder, idrottshallar och kontorslokaler. En betydande del av kvarter 1 utgörs av ett nytt kontorshus, integrerad i kvartersstaden.
Byggnaden spänner längs hela Nordenflychtsvägen och bildar en kraftfull och pampig front mot gatan. Gestaltningen är samtida men med förankring i den äldre industriarkitektur som funnits på platsen, och som till viss del finns kvar, samtidigt som den anpassar sig till sig den klassiska stenstaden.
Sockelvåningen har en hög grad av transparens med flertalet entréer och planeras för utåtriktade verksamheter som exempelvis restaurang och kafé. Dessa står i direkt förbindelse med kontorshusets huvudentré, vilket ger förutsättning för liv och rörelse i hela gatuplanet.
De två översta våningarna är stegvis indragna, vilket skapar en klassisk tredelning i bas, kropp och krön som hänger ihop med omgivande kvarter. Den översta takvåningen är rejält indragen från gavlarna så att kvarterets hörn blir mer följsamma. Indragen medger också levande tak i form av takterrasser.
Fasadgestaltningen bygger på ordning, proportioner och rytm. Ambitionen är att skapa harmoni med få beståndsdelar och välstuderade detaljer. Gestaltningen kopplas till platsens industriella historia, men även till klassiska kontorshus i Stockholms innerstad som på ett elegant vis förhåller sig till stadsrummet, som Centrumhuset i korsningen Sveavägen och Kungsgatan och SLT-huset på Vasagatan.
Kontorshusets konsekventa och starka gestaltning möter de delar av västra Kungsholmen som fortfarande har industriella verksamheter kvar och skapar därmed ett nytt sammanhang kring Nordenflychtsvägen. Byggnaden ansluter i skala till de bakomliggande bostadskvarteren och skapar tillsammans med dessa en ny sammanhållen helhet.
Byggnaden planeras att uppföras med bärande trästomme till övervägande del. Trästommen kommer att vara synlig och avläsbar även från utsidan och kan därmed sägas bidra till den exteriöra upplevelsen av huset. Lättillgänglig cykelparkering och omklädning på eget våningsplan med separat cykelentré främjar hållbara transportsätt.
Kontorshuset Olivin
Likt en skimrande grön klippa ska Olivin glänsa som ett av Stockholms mest attraktiva kontorshus. Efter parallella uppdrag fick FOJAB uppdraget att gestalta kontorshuset tillsammans med Skanska.
Lindhagenskvarteren på nordvästra Kungsholmen är en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Utvecklingen av Hornsberg innebär över 5 000 nya bostäder och 350 000 kvadratmeter kommersiella lokaler. Området ska bindas samman med östra Kungsholmens stadsstruktur och tidigare åtskilda öar av bebyggelse knytas närmare varandra.
Här spelar det nya kontorshuset Olivin en viktig roll. När den triangulära tomten med Essingeleden på ena sidan, Lindhagensgatan på den andra och bostadshus på den tredje sidan nu bebyggs läggs en saknad pusselbit äntligen på plats. Olivin lagar gaturummet och stärker Lindhagensgatans esplanadkaraktär med levande fasader på båda sidor.
Olivin blir en tydlig målpunkt med innehåll som lockar både verksamma och besökare och skapar nya flöden i staden. Olivin är en byggnad för arbete, umgänge och rekreation med arbetsplatser, sociala ytor, bastu och takterrasser. Entrévåningen bjuder in folklivet längs Lindhagensgatan med publika lokaler i bottenplan. Kontoren börjar en nivå upp men sipprar ned i entréplanet med delade ytor och verksamheter som skapar en aktiv byggnad och ett tryggare gaturum.
Inspiration till byggnadens utformning är hämtas från den gröna stenen olivin och dess kantiga, lite vassa form. Prismat som geometrisk figur återkommer i alla skalor, i veckningar och reliefer på fasaden och i uppdelningen av den 23 000 kvadratmeter stora volymen i flera mindre enheter. Byggnaden är högre mot Essingeleden medan den trappas ned mot den småskaliga bebyggelsen i sydost. Hörnen kapas för att skapa en mer inbjudande form som förhåller sig bättre till Stockholms klassiska byggnadsordning. Fasaden av grönskimrande zink och sockelvåningens glaserade keramik fångar ljuset och skapar en variation över dygnet och bidrar till helhetsbilden av en monolit. En grön klippa.
Olivin kommer att miljöcertifieras enligt LEED Platinum. Delar av stommen planeras att byggas i trä. Huset ska vara inflyttningsklart 2026.
Hylliehybriden
Hylliehybriden är ett pilotprojekt som tänjer på gränserna för flexibilitet och multinyttjande i syfte att öka husets livslängd.
Idag fyller våra byggnader i princip en enda funktion. Ett bostadshus är ett bostadshus. Ett kontorshus är ett kontorshus. Planlagstiftning och byggregler gör det svårt att blanda funktioner i en och samma fastighet. När behoven skiftar och marknaden förändras har fastighetsägaren svårt att ställa om sin byggnad – med klimatet som den stora förloraren.
Hylliehybriden är ett pilotprojekt som utmanar gällande regelverk, ekonomiska modeller och detaljplaneprocess i syfte att öka husets livslängd och därmed hållbarheten. Det multifunktionella huset är resultatet av ett forsknings- och utvecklingsarbete mellan arkitektkontoren FOJAB och smogstudio samt fastighetsutvecklaren Fler bostäder.
Byggnaden är osedvanligt flexibel tack vare en enkel modulstruktur och rum som uppfyller samtliga krav för såväl bostäder som kontor och hotell. Huset kan ha flera funktioner – samtidigt. Rummen kan byggas ihop till större eller mindre enheter och enkelt växla över tid och efter behov. När barnen flyttat ut kan en del av lägenheten knoppas av och exempelvis hyras ut som kontor.
Husets stomme är en strikt och repetitiv modulindelning för bostadsenheter på 55 kvm alternativt kontorsanvändning med en eller flera sammanslagna moduler. Hybridkonceptets dynamik ligger i växelverkan och variation över tid mellan dessa funktioner. Idén bottnar i en hållbarare och mer flexibel användning av byggnadsstrukturer både i nyproduktion och i befintliga strukturer. Enheterna angörs från loftgång och kan fogas samman genom förberedda öppningar i skiljeväggarna. På detta sätt kan funktionsbyte mellan bostad och kontor göras på ett kontrollerat och förutbestämt vis och hela tiden följa samma princip.
Hylliehybriden tillför samtidigt nya kvaliteter till platsen. Bottenvåningen har hög transparens med lokaler för handel och gastronomi. Den rymmer även passage från Hyllie Boulevard genom byggnadsvolymen för att tydligare knyta an till stadens kvartersgränder, främja rörelseflödet och motverka en sluten kvarterskaraktär.
Blandningen av verksamheter ger goda förutsättningar för ett levande grannskap och möten mellan människor. Hörnrummet har formats som en publik mötesplats, en nod i staden som skapar identitet och kan användas av alla. Bottenvåningarna har gestalts för att stötta en levande stad, siktlinjer och nivåer öppnar upp och skapar nyfikenhet. Byggnadens urbana dimension bidrar till ett robust och mångfacetterat samhällsbyggande.
Keldur
Reykjavik stad vill med stadsdelen Keldur sätta en helt ny standard inom stadsutveckling. FOJAB och Ramböll tog hem segern i den öppna internationella tävlingen med sitt förslag Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite.
Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik. Platsen är idag i huvudsak landsbygd, men har pekats ut som ett utvecklingsområde. Inom några år kommer Keldur att trafikeras av ett högkvalitativt busstransportsystem som förbinder stadsdelen med Reykjavik centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet. Den nya stadsdelen ska enligt staden utmärkas av bland annat hållbar mobilitet, cirkularitet, energiomställning och klimatneutralt byggande.
Förslaget utgår från klimatneutralitet och klimathänsyn. Detta ställer speciella krav på stadsplaneringen och tät blandstad, som det idag finns ganska lite av på Island. Bebyggelsen håller sig till en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad.
Juryn för tävlingen tilltalades särskilt av att FOJABs förslag var tydligt förankrat på platsen och att landskapets förutsättningar med grönska och vatten har tagits tillvara, att marken nyttjas effektivt. Samt framåtblickande idéer kring mobilitet och en flexibel kvartersstruktur. Även strategierna för att få till en social mix ansågs övertygande.
Juryn menade att FOJABs förslag svarar mycket bra på de behov och krav som finns för de nya urbana kvarteren i Reykjavik. En urban stadsdel nära naturen, där snabbussen Borgarlínas tre stopp blir ryggraden för hållbara stadsnära transporter.
FOJAB fortsätter nu att vidareutveckla förslaget i en kommande planeringsprocess, med fysiska planer och Stadsutvecklingsprogram.
Vänersborgs Tingsrätt
FOJAB ritar en ny domstolsbyggnad i Vänersborg – en skarpskuren volym som bearbetats i relation till sitt programinnehåll och som på samma gång relaterar till sin stadsmässiga situation.
PLATSEN
Den nya domstolen ligger i direkt anslutning till en av Vänersborgs viktigaste entréer och annonserar sig tydligt när man rör sig längs Edsvägen in mot stadskärnan. Domstolen kommer att ingå i ett sammanhang av solitära institutionsbyggnader som Gamla Lasarettet med bland annat Vänerparkens skola och Habiliteringsmottagningen samt Trons kapell.
Den nya domstolsbyggnaden bidrar till övergången mellan stadskärnans kvartersstruktur och den gröna parkmiljön. Byggnaden öppnar upp sig i tre våningar mot söder och interagerar med parken. Nya träd och planteringar stärker kopplingen ytterligare. Byggnadens entréer för verksamhetens olika behov orienteras i relation till säkerhet, funktion och flöden.
MÄNNISKAN
Genom att dra tillbaka byggnaden från fastighetsgränsen skapas ytor som möter människors behov av att vistas och röra sig vid den nya domstolsbyggnaden. Sockeln bearbetas med terrasseringar för att hantera höjdskillnader och för att öka kvaliteten i gaturummet. Vi etablerar planteringar med terrasserade sittvänliga stödmurar som också stärker orienterbarheten.
Huvudentrén markeras med ett stort träd samt glaspartier i tre våningar och den indragna volymen. En succesiv entrésekvens och en respektfull entréplats gör att man kan angöra, vistas vid och lämna byggnaden på ett värdigt sätt. Domstolens generösa väntrum finns en våning upp. Fasaden öppnas upp med stora glasytor, byggnadens inre exponeras och allmänhetens ytor samverkar med parkrummet på motsatta sidan gatan. Att allmänhetens ytor återfinns en våning ovanför gatunivå ger en distans och ett respektavstånd som skapar integritet för den känsliga situation som besökare i byggnaden kan befinna sig i.
Domstolsbyggnaden inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 rättssalar varav två säkerhetssalar, säkerhetskontroll med anslutande reception, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade. Tingsrätten får separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda.
FORMEN
Byggnadens formspråk är i grunden enkelt, där volymen bearbetas med några få karaktärsskapande grepp. Detta utan att tappa den tyngd och pondus som krävs för att utgöra en viktig representant för ett sunt rättsväsende.
En grön keramisk fasad definierar domstolsbyggnadens identitet och dess relation till staden, med sina gröna koppartak och grönskan i den omgivande parkmiljön. De keramiska panelerna är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor på fasaden – lite som vattnets krusning på Vänern. Skönhet kombineras med hållbarhet och effektiv konstruktion.
Fasaden utformas med horisontella band som ger en tydlig redovisning av rumsvolymerna innanför. Vertikala profiler som skapar rytm i relation till bakomliggande program och mellan dessa alterneras glas och täta partier, väl avvägt för att hantera utsikt, dagsljus och de höga miljöambitionerna. Här regleras även önskad grad av insyn och sekretess. Med ett rationellt modulsystem och hög prefabriceringsgrad i fasad och stomme hanteras byggnadens sammansatta program och volymer.
Gränden
Offerkällan är ett omtyckt miljonprogramsområde i norra Lund med lägenheter i tvåvåningslängor ritade av Sten Samuelsson. FOJAB har på uppdrag av Lunds kommunala fastighetsbolag, LKF, utvecklat Offerkällan med åtta nya huskroppar som fått namnet Gränden.
Viktigt har varit att ta vara på de fina kvaliteterna i området och samtidigt förbättra det som inte funkar lika bra. Med välavvägd placering, stark form och hög kvalitet i material och detaljering har de nya husen blivit ett lyft för hela området.
På klassiskt sextiotalsmanér sänktes bilvägen genom Offerkällan ner i ett dike. Trafiken hölls separerad från de boende, men det innebar samtidigt att området effektivt delades i två. För att läka samman de båda delarna har sex av de nya husen placerats längs den tidigare nedsänkta vägen. Det som tidigare var ett ödsligt asfaltdike med garageinfarter för bilar har med hjälp av fler och olika slags entréer, fönster och portiker blivit en trygg och trevlig stadsgata för fotgängare och flera olika trafikslag.
Den nya bebyggelsen är högre än den befintliga, men knyter an till de lägre husen genom en tvåvåningsarm i ena änden av gatan. Radhus i bottenplan ger fina mikromiljöer och en ökad variation av boendekvaliteter. Portiker tvärs genom husen skapar nya siktlinjer, ökar genomsiktligheten och öppnar upp området.
Husen är byggda i gedigna genuina material som kommer att åldras vackert och hålla länge. Detaljeringen är genomgående hög, exempelvis med rullskift på kallmurarna som gör att inga plåtavtäckningar behövs. Den höga kvaliteten både syns och känns, det här är hus som tål att gå nära.
Utsågs till Allmännyttans bästa nybyggnadsprojekt 2023
Finalist till CBAs bostadspris 2023
Hofs park förskola
Hofs park förskola i Växjö är en formglad, lustfylld och lekfull liten pärla. Helt unik i sitt uttryck och med starkt barnfokus.
Miljöerna är rika på upplevelser, även för de mindre barnen. Fasaden med sina stora holkar går delvis att klättra på, och inomhus finns loft och kojor att leka i. Samtidigt är förskolan en trygg plats och arbetsvänlig miljö med bra ljus och ytor som är lätta att hålla uppsikt över.
Förskolan med fem avdelningar är byggd i massivträ, vilket ger en varm, ombonad och äkta känsla med skön ljudmiljö. Detaljeringsgraden är hög med fina materialmöten.
Förskolan utgör en del av ett större utvecklingsområde som även innehåller trygghetsboende och bostäder. Husen ligger som en krans runt en gemensam park. FOJAB ansvarar för utformningen av både byggnader och landskap som ett resultat av en markanvisningstävling.
Fabriken
Idén till Fabriken föddes i en önskan att återskapa de kvaliteter som finns i gamla fabriksmiljöer som konverterats till kontor.
Hög takhöjd, robusta och slitstarka material, synliga installationer och stora, spröjsade glaspartier ger Fabriken både en retrokänsla samtidigt som det gör byggnaden väl rustad för förändrade behov och nya krav som kommer att ställas på attraktiva lokaler i framtiden.
Fasaden kännetecknas av enkelhet och det dominerande materialet är återbrukat tegel. Det är nästan som att man har plockat ner en gammal fabrik och murat upp den på nytt. Byggnaden är klimatberäknad enligt LFM30-metodiken och har certifierats enligt Miljöbyggnad.
Kontorsbyggnaden Fabriken har byggts tillsammans med Mobilitetshuset Solkvarteret.
Masthuggskajen
Den tidigare slutna hamnmiljön på Masthuggskajen är i färd att transformeras och Järntorgets roll som Göteborgs kreativa hjärta befästas. Med en ny halvö i Göta Älv får Linnéstaden äntligen direktkontakt med älven och staden ett nytt kajstråk. Ytterst på halvön ska uppföras två bostadskvarter, där vi gestaltar det östra efter vunnen tävling.
Sex distinkta volymer med trappande form skapar en stark gestalt mot älven och går Masthuggskajens nya skyskrapor till mötes. Närmast älven bildas inom kvarteret ett fristående hamnpalats, vars släpp från den övriga byggnaden skapar spännande stadsrymder, ett torg mot vallgraven och exceptionella lokaler för restaurang- och kaféverksamhet. Kvarteret består av två fastigheter, och rymmer både bostadsrätter och hyresrätter – paradvåningar såväl som väldisponerade ettor. Kvarteret iscensätter mötet mellan stad och älv, och blir en självklar del av södra älvstrandens nya stadsbild.
Platsen är Göteborgs historiska utkant, där besökare tidigare mötte tullar och befästningar. Från kvarterets takterrasser skymtas fortfarande Göteborgs sista bevarade bastion. Strax intill halvön låg förut Göteborgs järnvåg, och inåt vallgraven anlände skutor med byggmaterial till Röda Bryggan – döpt efter sanden och de röda tegelstenar som staplades där i väntan på att muras. Platsens rika materialhistoria får färga kvarteret, och smidesdetaljer kombineras med rött tegel och tegel i skiftande toner av strå och sand. Kajens stengolv spiller in i kvarteret i varierade mönster och utföranden.
Kvarterets tvärsnitt är en stiliserad skärgårdsklippa. Då halvön byggs ut i älven blir det lätt att skapa ytor under marknivå – och gården kan komma att rymma generösa rum för publika eller kvartersgemensamma funktioner. I markplan omgärdas gården av en arkad – ett skyddat rum som länkar bostäder med tvättlounge, cykelrum och kvarterets andra gemensamma funktioner.
Kvarteret på Masthuggskajen är ett kärleksbrev till Göteborg. På platser där det blåser och regnar blir intima stadsrum särskilt viktiga, och här skapas flera. Det är ett stadsmässigt generöst kvarter, i en ny knutpunkt mellan älv, stad och hamn.
Docks
I inloppet till hamnen står Docks, Malmös nya landmärke. Två slanka byggnadskroppar som från vissa vinklar tycks smälta samman. Inglasade balkonger svävar över dockan likt kontrollhytterna på de kranar som en gång syntes på Kockumsvarvet.
Det karaktäristiska för Docks är de två avsmalnande tornen som i form och höjd relaterar till sin omgivning. I öster mot hamnbassängen är byggnaden som högst, 26 våningar. Mot Dockplatsen och gästhamnen trappas den ner till 18 våningar, för att landa i en bas i 5 våningar som ansluter till kringliggande byggnader och Isbergs gata.
I och med den nya byggnaden sluts Dockplatsen mot öster, och det bildas ett skyddat rum där Docks veckade och trappade form dämpar vindarna från havet. Tornen vinklar sig för att möta olika stadsrum, och markerar samtidigt kvarterets östra och västra port.
I markplan finns publika utrymmen för service, butiker och restauranger. Ett atrium som nås från alla kommersiella lokaler är byggnadens hjärta och samlingspunkt. Den övre delen rymmer träklädda gallerier som leder till bostäder, gästlägenheter och gemensamhetsrum.
Huskropparna är klädda med balkonger med en vädertålig och robust fasad av varmgalvaniserad plåt. Galvanisering ger en kristallin beläggning som skyddar metallen samtidigt som den ger subtila skiftningar i ton och glans. Plåtens skarvar spelar med balkongkanternas rytm och på de norra fasaderna veckas plåten likt saltkristaller. Uttrycket är skarpt, nyanserat och förankrat i platsens historia.
Det är totalt 157 bostäder i huset och på basens tak har anlagts en trädgård med terrasser som är gemensamma för de boende. I sydvästläge finns en solhylla med mycket lä och ett grönskande strandlandskap. Sittytor, vindlande stråk och träbryggor flätar samman terrasserna.
Yttre och inre skiljer sig markant åt i Docks. Innanför den kyliga plåtfasaden möts man av varma ljussättningar och trä. Även här går associationen till sjöfart och de många fartyg som en gång byggdes på Kockumsvarvet, vars metallskrov dolde ombonade träkajutor.
