Kårhuset LTH

Kårhuset LTH

En ny årsring som läggs till den befintliga byggnaden ger Kårhuset LTH en tydlig koppling till Lunds kunskapsstråk, en framsida mot spårvägen och en öppenhet mot parken.

Lunds Tekniska Högskola är en av de största fakulteterna vid Lunds universitet. Kårhuset från 1994 är en gemensam mötesplats för alla studenter inom LTH, men upplevs som slutet och är ineffektivt utnyttjat med stora kommunikationsytor och få utåtriktade verksamheter.

I vårt förslag läggs en tillbyggnad i trä och glas i en till två våningar i en krans runt den befintliga tegelbyggnaden – som en ny årsring. I tillbyggnaden placeras funktioner som restaurang, kafé, studentexpedition och delar av LTH:s kansli. Teknologkåren får husera i suterrängvåningen. Här finns också festsalen och hit flyttas puben från en av de övre våningarna, så att den får en direkt koppling till parken och övriga LTH, och kan utnyttjas bättre.

Idag vänder kårhuset ryggen mot spårvägshållplatsen utanför. I vårt förslag skapas en ny framsida där den slutna fasaden öppnas upp med en ny entré, restaurang och kafé. Också mot parken blir huset mer tillgängligt tack vare den glasade tillbyggnaden och fler entréer på strategiska ställen. Om södersidan mot spårvägen är mer urban och hektisk är parksidan desto lugnare som en fortsättning på parkens gröna stråk.

Den ökade öppenheten och tillgängligheten både interiört och exteriört gör att Kårhuset tydligare blir en del av Kunskapsstråket, som sträcker sig från centrum via LTH och ut till Science Village och ESS.

Vårt förslag valdes inte ut i det parallella uppdraget.

Hedda Anderssongymnasiet

Hedda Anderssongymnasiet

Vårt koncept för Hedda Anderssongymnasiet i Lund gick under namnet Levla. Som i att höja ribban för att ta sig till nästa nivå. Som i stadens ambition att bygga hållbart. Som i skolans vilja att utveckla pedagogiken. Och som i elevens strävan att nå sina drömmar. Som i arkitektur för framtiden.

Två nya kvarter, ett för skolan och ett för bostäder, bygger vidare på strukturen i området vilket läker platsen och tydliggör gaturummen. De två kvarteren stärker stadsmiljön med gator, trottoarer och platser där flera trafikslag kan samsas på stadens villkor. Entréer såväl till skolans olika delar som till bostadskvarteret bidrar med målpunkter och flöden som vitaliserar stadsrummen. Skolans inre gård blir en grön kvarterspark för alla, med flera öppningar som gör det möjligt att fritt röra sig in i och genom kvarteret.

Varierade rumsligheter, ljus från flera håll och siktlinjer genom skolbyggnaden bidrar till en känsla av transparens och öppenhet. Lärmiljöerna är en sekvens av rum och öppna studieytor där rummen är till för aktivitet och samtal medan de öppna miljöerna är tysta och rofulla zoner för koncentration och reflektion. Eleverna har tydliga hemvister och mindre sammanhang att känna sig trygga i.

Genom skolan löper ett gemensamt stråk i formen av en åtta, varifrån man når alla delar inomhus, aula, bibliotek och parken. Med de gemensamma ytorna lätt tillgängliga och överblickbara ges möjlighet till samarbeten, initiativ och aktiviteter över programgränserna.

Förslaget rymmer stora möjligheter att variera mängden traditionella rum kontra öppna studie- och arbetsytor beroende på det enskilda programmets behov och önskemål samt på graden av aktivitetsbaserad inlärning. Byggnadens flexibla struktur möjliggör successiv utveckling av pedagogiken samt ger goda förutsättningar för samverkan, variation i arbetssätt och optimerad lokalanvändning.

Mörrums skola

Mörrums skola

Mörrums skola är en grundskola för årskurs F–6 med 630 elever. Skolan är placerad mitt i Mörrum och är en viktig mötesplats för närsamhället. Projektet har haft stort fokus på dialog med politiker, tjänstemän, pedagoger och elever. Tidigt i projektet togs en projektvision fram som har väglett projektet genom hela processen. I den betonades vikten av att barnperspektivet skulle genomsyra utformandet av den fysiska miljön.

Skolhus
Genom att samla verksamheten i mindre sammankopplade tvåvåningsvolymer samspelar skolhuset med den befintliga småskaliga bebyggelsen i Mörrum och plötsligt omvandlas den stora byggnadsvolymen till barnens skala. Fasaderna är i sinusprofilerad plåt som anspelar på den klassiska faluröda stugan i Blekinge. Framför skolhuset finns ett generöst och välkomnande entrédäck med flera utvändiga entréer både till första och andra våningen. Det finns en närhet mellan ute och inne och projektets motto har varit: När du öppnar dörren är du framme!

Invändigt har skolhuset en upplevelserik lärmiljö som består av en palett av olika stora rum och olika sorters rum. Det finns en variation i rumsvolym som både skapar trygga hörn och sociala mikroplatser. Målsättningen har varit en nolltolerans mot korridorer – allt ska vara lärmiljö. I skolhuset finns det sju hemvister där skola och fritidshemsverksamheten kan samutnyttja samtliga ytor. På andra våningen, med fantastisk utsikt, är verkstäderna för slöjd och bild, musikrum, bibliotek och matsal samlade. Skolan är skofri och stor vikt har lagts vid att skapa väl fungerande flöden mellan inne och ute och mellan hemvisterna och de gemensamma ytorna, utan onödigt spring genom skolans lugnare delar.

Idrottshall
Vid sidan om skolhuset byggs en fullstor, delbar idrottshall som ska kunna samutnyttjas kvällar och helger av kultur och fritidsförvaltningen och kommunens idrottsföreningar. Idrottshallen har samma utformning som skolhuset och en välkomnande huvudentré ut mot Mörrum.

Skolgård
Skolgården är utformad efter barnens önskemål. Under en hel termin arbetade eleverna fram tankar och idéer kring ”Framtidens drömskolgård”. Alla idéer presenterades med teckningar, filmer och fysiska modeller som sedan utgjorde underlag för utformningen av skolgården.

Barndialog
Enligt Barnkonventionen har barn rätt att få tycka till i frågor som rör dem och få sina åsikter beaktade. Hösten 2022 gjorde vi en gåtur med eleverna i Mörrum för att höra hur de upplever sin nya skola. Vi ville höra barnens syn på vad som funkar och inte funkar, om de har förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. All denna feedback kommer hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt och förstå vad vi kan göra bättre nästa gång. Ett annat mål med gåturen var att öka barnens intresse för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Förskola Hofs Park

Förskola Hofs Park

Hofs park förskola i Växjö är en formglad, lustfylld och lekfull liten pärla. Helt unik i sitt uttryck och med starkt barnfokus.

Miljöerna är rika på upplevelser, även för de mindre barnen. Fasaden med sina stora holkar går delvis att klättra på, och inomhus finns loft och kojor att leka i. Samtidigt är förskolan en trygg plats och arbetsvänlig miljö med bra ljus och ytor som är lätta att hålla uppsikt över.

Förskolan med fem avdelningar är byggd i massivträ, vilket ger en varm, ombonad och äkta känsla med skön ljudmiljö. Detaljeringsgraden är hög med fina materialmöten.

Förskolan utgör en del av ett större utvecklingsområde som även innehåller trygghetsboende och bostäder. Husen ligger som en krans runt en gemensam park. FOJAB ansvarar för utformningen av både byggnader och landskap som ett resultat av en markanvisningstävling.

Equalizer

Equalizer

Equalizer är ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt inom utlysningen normkritisk innovation. Det är ett samarbetsprojekt där teori kombineras med metodutveckling och praktisk tillämpning i full skala för att skapa jämställda och inkluderande miljöer som stödjer fysisk aktivitet och lockar till rörelseglädje. I projektet har arkitekter, forskare, kommuner och barn och ungdomar deltagit tillsammans. Delaktighet och medskapande är centralt i Equalizer. Målet är att skapa verktyg för att störa platsbundna normer och att utifrån detta skapa fysiska förändringar för att underlätta för fler grupper och individer att ta plats och aktivera sig i det offentliga rummet.

Forskning visar att fysisk aktivitet minskar, särskilt bland ungdomar och allra mest bland flickor i tonåren. Många av de platser som planeras för fysisk aktivitet i det offentliga rummet används av begränsade målgrupper. Inom projektet Equalizer undersöker vi tillsammans med barn och ungdomar hur vi kan vända denna negativa rörelsetrend genom att undersöka och ifrågasätta normer. Det handlar om att skapa en ökad delaktighet, bättre folkhälsa och en jämlik och jämställd tillgång till rummen i staden.

Equalizer steg 1 genomfördes 2016-2018 i samarbete med Malmö stad. Målet med projektet var att undersöka offentliga platser för spontanidrott och hur de kan omformas för att ge upphov till ett mer jämställt och inkluderande användande. Mot bakgrund av detta utvecklades metoder och verktyg för att analysera och omvandla platser för fysisk aktivitet.

Equalizer steg 2 genomfördes 2018-2020 i samarbete med Lunds kommun där metoder och verktyg vidareutvecklades och testades i ett nytt sammanhang: på en ny geografisk plats och i skolgårdsmiljö. Tillsammans med elever på två skolor i Lund har vi identifierat hinder, hittat kreativa lösningar i form av aktiviteter och diskuterat ämnen som normer, gemenskap och utanförskap. Aktiviteterna testas nu i full skala med prototyper på skolgårdarna. Det kan handla om redskap som twistar till en vanlig aktivitet för att locka nya användare, aktiviteter som utmanar och premierar nya sätt att röra sig, eller på vägen-aktiviteter när rasterna känns korta. Aktiviteter som utmanar normer om hur skolgårdar och platser för fysisk aktivitet ska användas och av vem.

Inom projektet har en Equalizer-modell utvecklats där vi stegvis identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och normalisera ett nytt synsätt kring hur och av vem platser kan användas.

Projektet har resulterat i

  • Metoder för att kritiskt undersöka vilka normer eller föreställningar som styr hur och av vem platser används
  • Konkreta slutsatser om viktiga aspekter för att skapa inkluderande platser
  • Omvandling av platser med hjälp av prototyper som exemplifierar hur befintliga platser med enkla men verkningsfulla medel kan omvandlas så de blir mer inkluderande och de som är underrepresenterade idag känner sig mer bekväma att ta plats.

Läs mer om Equalizer i forskningstidskriften Leisure Studies.

Kunskaps- och Kulturcentrum Argus

Kunskaps- och Kulturcentrum Argus

Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är strategiskt placerat mitt emellan Stortorget och den nya Stadsparken och skapar en naturlig mötesplats. Tillsammans med Folkets Hus och Stadsteatern bildar Kunskaps- och Kulturcentrum ett starkt kulturkluster som kopplar samman den befintliga stadskärnan med staden norrut. Närområdets attraktivitet ökar och byggnaden blir startskottet för den fortsatta utvecklingen av kvarteret Krispeln.

Falkenbergs Kunskaps- och Kulturcentrum består av två byggnader, dels det nybyggda kulturhuset Argus och dels det om- och tillbyggda Falkenbergs gymnasieskola hus 3. Argus har en stark karaktär och tydlig profil som tar tillvara kvalitéerna hos den befintliga bebyggelsen och tillför staden en ny och inspirerande dimension. Det är en symbolbyggnad som bidrar till stadens mångfald och den sociala hållbarheten. Argus kommer också att certifieras för Miljöbyggnad Silver. Gymnasieskolan är en mer lågmäld och tillbakadragen byggnad, men utstrålar ändå elegans med små uttrycksmedel. Mot staden och Stortorget är skalan lägre och bjuder in omgivande stadsbebyggelse.

Mot stadsparken är uttrycket mer storskaligt. Argus fasader i ljusgult tegel samspelar med den befintliga fasaden på Folkets Hus. Gymnasieskolans fasader av vit puts och terrazzo samspelar med både Argus och Falkhallen. Argus består av flera olika volymer och de enskilda volymerna får sin unika karaktär genom att använda olika murningstekniker, som ger ett vackert skuggspel över fasaderna. Gymnasieskolan har en svagt veckad fasad, som är vinklad mot stadens centrum och som tillsammans med större fönster ger bättre inblick och utsikt i byggnadens gemensamhetsutrymmen. Huvudentrén till Argus och byggnadens tre viktigaste utblickar markeras med stora mässingsomfattade fönsterpartier som blir byggnadens utropstecken.

I Argus välkomnande huvudentré mot Stortorget finns barnbibliotekets skyltfönster och ett café med uteservering. Innanför entrédörrarna möter en foajé i två plan med reception och infocenter, utställningsytor, aula och mindre ensemblesalar som kan användas för föreläsningar och föreställningar. Direkt innanför foajén sträcker sig biblioteket över två våningar runt en stor och öppen ljusgård med en stor interntrappa och sittgradäng för föreläsningar, samt en barnavdelning med en sagogrotta. Biblioteket har vita väggar, slipade betonggolv, träundertak och ett stort fönsterparti som blir en vacker tavla med årstidernas växlingar i Stadsparken.

Gymnasieskolan hus 3 är en del av ett campus och inrymmer både de teoretiska gymnasieprogrammen och vuxenutbildningen. Byggnadens två entréer från Holgersgatan respektive Stadsparken leder direkt in till elevcaféet och den tre våningar höga sociala mötesplatsen. På varje våningsplan finns två stora lärmiljöer på var sin sida av den centrala mötesplatsen. En lärmiljö innehåller ett helt gymnasieprogram och är komplett med flera klassrum, grupprum, öppna studieytor runt atrier och lärarrum. Om- och tillbyggnaden innebär att den gamla mörka korridorskolan nu istället blir en ljus, luftig och pedagogisk lärmiljö, samtidigt som elevantalet kan växa. En gångbro förbinder gymnasieskolan med Argus och medger passage in i Stadsparken även när husen är stängda.

Argus är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus med ett antal befintliga och ombyggda skolhus samt med goda förutsättningar för expansion. Förutom gymnasium och bibliotek kommer Argus även att göra plats för Falkenbergs turistinformation och kulturskola.

Hållbarhet varit ett stort fokus både för bygget och driften av Argus. Energin till den stora fastigheten ska till 99,6 procent levereras från förnybara energikällor. Det innefattar bland annat stora ytor av solcellspaneler som är installerade på byggnadens tak. I övrigt är de olika taken på byggnaden täckta av sedum, som består av en matta med tjockbladiga växter. Sedumtaket hjälper bland annat till att binda regnvatten för att minska belastningen på stadens dagvattensystem.Växterna hjälper även till att rena luften i området och skapar perfekta miljöer där bin och andra viktiga pollinerare får bra förutsättningar att leva.

Utmärkelse:
Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020

MAX IV

MAX IV

2010 valdes FOJAB arkitekter, efter parallella uppdrag, till att gestalta och projektera universitetets synkrotronljusanläggning MAX IV.

För MAX IV:s rumsliga organisation ligger fokus på forskarnas funktionella krav på anläggningen samt platsens och omgivningens egenskaper. Alla olika byggnadsdelar har således sina specifika utformningskrav med hänsyn till funktion, omfattning och livslängd. Några är skräddarsydda medan andra har generell gestaltning för att rymma ännu inte fullt definierade behov.

De underjordiska delarna byggs i kraftiga dimensioner av armerad betong och utgör en trög massa vilket begränsar fortplantningen av omgivningens vibrationer, ger temperaturstabilitet och skydd mot att oönskad strålning läcker ut till omgivningen.

Kontorsbyggnaden utformas i vita plåtkassetter med horisontellt skydd för fönster. Experimenthallen i taklanternin med borstad aluminiumyta och de övriga byggnaderna i vita betongfasader, vilket tillsammans med det böljande landskapet bidrar till att göra MAX IV-laboratoriet till ett karaktärsfullt landmärke vid Lunds norra infart.

Kontorsbyggnaden har certifierats enligt Miljöbyggnad Guld, Green Building samt den högsta nivån inom Breeam – Outstanding.

 

Skånes Arkitekturpris 2016

Årets MiljöprisBetonggalan 2015

Vinnare MIPIM Awards Best Futura Project 2014

Läs mer om projektet här

Se filmen om MAX IV på Vimeo

Lärarhögskolan Orkanen

Lärarhögskolan Orkanen

Malmö Högskola utlyste 1997 en internationell tävling om utformning av ett nytt högskoleområde, vid Beijerskajen och Hjälmarekajen i centrala Malmö.

Efter att den schweiziska arkitektbyrån Diener & Diener Architekten vunnit tävlingen utformades ett projektbolag tillsammans med FOJAB. Mellan september 2000 och mars 2003 utarbetade det gemensamma projektbolaget med namnet Diener & Diener FOJAB arkitekter programhandlingar, systemhandlingar och förfrågningsunderlag för totalentreprenad för Kv. Orkanen.

Därefter, mellan juni 2003 och oktober 2004, ansvarade FOJAB för bygghandlingarna, enskilt. Den nya lärarhögskolan invigdes i augusti 2005.

Orkanens fasad består av glas i en grön nyans som är dekorerad med ord och fraser på olika språk, med tanken att förbipasserande ska stanna upp för att betrakta och reflektera. Orden som smyckar fasaden är uppdelade i tre delar.

Den första delen är citat som är hämtade från en dikt av Hjalmar Gullberg, född i Malmö samt en sång av Timbuktu, också från Malmö. Den andra delen speglar skolans internationella anknytning, med orden ”kunskap” och ”frihet” på olika språk. Den tredje delen är ett flertal ord, till exempel ”lyssna tänka tala” och ”integritet självkänsla stolthet”.   Bokstäverna är gjorda i rostfritt stål, har placerats innanför glaset, och skiftar uttryck alltefter dygnets timmar, väder och egna rörelser.

Utmärkelse:
Malmö Stads stadsbyggnadspris 2006