Varför bygga om Landsarkivet i Lund?

Om mindre än två år flyttar Landsarkivet ut från sina anrika lokaler i centrala Lund. Efter sig lämnar man en byggnadsikon utan given funktion – ett arkiv som inte längre är ett arkiv, men en byggnad som håller en mycket hög arkitektonisk kvalitet. Hur hanterar man det?

Att en ny verksamhet måste in i byggnaden är självklart och såvida inget annat arkiv behöver nya lokaler så innebär detta också att ombyggnad, mer eller mindre omfattande, är nödvändig. Alternativet är en tom och obrukbar byggnad.

Mest kontroversiellt är, åtminstone i arkitekt- och kulturintresserade kretsar, frågan om hur man hanterar Bernt Nybergs slutna tegelvolym från 1971. En ikon som är lika mycket skulptur som byggnad.

Idéerna har varit många. Kulturhus, experimentarium och teater har förts fram som exempel på verksamheter som inte kräver mycket dagsljus. På så sätt skulle man lämna den skarpskurna men sköra skalmuren i tegel förhållandevis orörd. För en skör skalmur är det trots det massiva intrycket – som dessutom är i behov av renovering.

I själva verket har det visat sig vara svårt att hitta intressenter för dessa presumtiva verksamheter, trots många försök. Närmast var kanske Spyken som behövde lokaler till sin musikutbildning, men det förverkligades aldrig.

Inte förrän Lunds Nation, som under nio år utan resultat försökt skapa centrala studentbostäder i Lund, såg en möjlighet i fastigheten har någon varit villig att ta sig an byggnaderna.

Är då studentboende rätt verksamhet för Landsarkivets gamla lokaler?

Svaret är långt ifrån självklart. Den befintliga stommen är väl lämpad medan kravet på dagsljus medför öppningar i fasaden, vilket oundvikligen påverkar den ursprungliga gestalten. De övriga byggnaderna låter sig däremot förhållandevis enkelt anpassas.

Thomas Hellqvist återlanserar den goda idén om musiklokaler för Spyken i Sydsvenskan den 7 januari. Att kommunen skulle återköpa arkivet mot att Lunds Nation ges en annan och likvärdig exploateringsmöjlighet på annan plats vore förmodligen attraktivt för alla parter. Kanske hade en verksamhet med mindre krav på dagsljus varit bättre ur ett bevarandeperspektiv. Vi ser fördelar med en sådan lösning.

Men oavsett hur fastigheten ska användas i framtiden så medför all verksamhet som inte är arkiv krav på ombyggnad. Och förutsätter att det finns någon som är villig att arbeta för och betala en sådan alternativ lösning.

Man kan fortsätta spekulera i vad som skulle passa Landsarkivet bäst. Men vad man än kommer fram till handlar det vare sig om att rädda eller förstöra byggnaden. Det handlar om att bevara den gamla byggnadens kvaliteter i samspel med den nya verksamheten. Med omsorg, respekt och ett kvalificerat arkitektarbete är även ingrepp i exteriören möjliga.

Förutsättningarna för eventuella ingrepp däremot är en större fråga som ligger på vem eller vilka intressenter som är villiga att driva en framtida verksamhet i Landsarkivet.

FOJAB arkitekter,

Ulf Kadefors
Daniel Nord
Mattias Hedberg Ek
Kjell Adamsson