Johanna Raflund Tobisson om framtidens vårdmiljöer

Johanna Raflund Tobisson har nyligen anställts som arkitekt och kompetensansvarig för Vård hos FOJAB och ska leda arbetat med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna kommer senast från White arkitekter där hon har arbetat med alla typer av vårdens lokaler och var även gruppchef. Hon har bland annat arbetat med fastighetsutvecklingsplanen för Malmö sjukhusområde och de senare åren med gestaltningen av NSM, Nya sjukhuset i Malmö. Vi passade på att ställa några frågor till Johanna.

Du brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer, på vilket sätt är det viktigt och vad tror du det får för betydelse i framtiden?
Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet, den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov, allt för att understödja det arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen.

För att patienten ska få den goda vården, behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet. Coronapandemin och den speciella tid vi befinner oss i, gör denna fråga extra angelägen och visar tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Genom att skapa just detta ökar vårdens möjlighet att behålla viktig kompetens men även rekrytera de bästa medarbetarna. Att vistas i vackra och genomtänkta miljöer, växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och “vi”-känsla skapas. Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring men framförallt att skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterade! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?
Framtidens patienter kommer i ännu större grad efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet, gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

Gruppen äldre kommer att vara betydligt större och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet kommer att bli en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi kunna hjälpa till på bästa sätt att skapa ett boende som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov, vilket gör det svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.