Röstånga R:ekoby

Röstånga R:ekoby

FOJAB har medverkat till utformningen av en ekoby och flergenerationsboende med tillhörande detaljplan för Röstånga R:ekoby. Beställaren Röstånga Ekoby ekonomiska förening är en liten byggemenskap, som har ambitionen att uppföra en innovativ och hållbar ny ”R:ekoby”, genom kooperativt, ekologiskt och socialt byggande och samtidigt bidra till lärande, kunskapsspridning och samhällsnytta.

Begreppet ”R:ekoby” återspeglar ambitionen att återskapa (rekonstruera) byn som plats, med en stark princip av gemenskap och sammanhållning – ett konkret exempel på ekologisk och social hållbarhet i en fysisk form.

Arbetet med R:ekobyn har mynnat ut i en innovativ plan som innebär en utbyggnad av ett naturnära område med i huvudsak småskalig bostads- och verksamhetsbebyggelse, totalt 35-45 lägenheter i form av kollektivt boende under ett tak. I byn ska det också finnas möjlighet till att uppföra förskola, bedriva hantverk och kontor, odling, samt verksamhet kopplad till odling och energiproduktion som gårdsbutik, komposttillverkning, biokolproduktion, verkstad mm.

Förslaget och detaljplanen utformades inom ramen av ett Leaderprojekt som pågick under 2017-2021, och som var en samverkan mellan Röstånga Ekoby ekonomisk förening, FOJAB och Svalövs kommun. Projektet finansierades av Jordbruksverket genom Leader Nordvästra Skåne med Öresund.

Vi ser en långsiktig nytta med denna typ av projekt för att kunna främja hållbar utveckling i bred bemärkelse, genom att möjliggöra för mindre aktörer och byggemenskaper att bygga och testa kooperativt och icke-vinstdrivande byggande, finansiering och projektering. Vi tror att denna typ av projekt kan bidra till att utveckla bostadsarkitekturen och samtidigt bredda bostadsmarknaden, vilket är särskilt angeläget på landsbygden.

Kanske kan nya typer av byggorganisationer och beställare som vill främja mer kollektiva ytor, möjliggöra för ett mer resurseffektivt och billigare bygge? Att delta och stötta denna typ av okonventionella projekt är också ett sätt för oss på FOJAB att kompetensutveckla och bredda oss.

Projektet har rönt stort intresse och är mycket välförankrat i det omgivande samhället och medverkar t ex på en rikstäckande vandringsutställning ”En annan landsbygd” som visas under våren 2021 på Form/Design i Malmö.

R:ekobyn har också haft nära samarbeten med flera forsknings- och utbildningsaktörer såsom Lunds tekniska högskola och Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och Holma folkhögskola. Ett systerprojekt ”R:energi”, drevs 2019 kring möjliga energisystem, finansierat av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som finansieras av VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Under hösten 2020 och våren 2021 deltar R:ekobyn som case i två examensarbeten på SLU och LTH.

Nya stationsstaden

Nya stationsstaden

Vid stationen i Karlshamn ska en helt ny stadsdel ta form. Nya stationsstaden kommer att rymma runt 500 bostäder och FOJAB har gjort ett stadsutvecklingsprogram för hela området.

Med Pengaberget i ryggen och i soligt sydvästläge alldeles intill järnvägsstationen ska den nya stadsdelen växa fram. I gestaltningsarbetet har vi hämtat inspiration från den äldre bebyggelsen i stadens centrum.

Karlshamn är till stora delar en välbevarad rutnätsstad med fina miljöer. Den fysiska stadsbilden är uppbyggd av raka, parallella gator som bildar kvarter med tydliga in- och utsidor och härligt grönskande innergårdar. I arbetet med nya stationsstaden har vi utgått från gaturummets bestämda hierarki och varit noga med att ansluta till den befintliga bebyggelsen på ett respektfullt sätt.

500 bostäder och service
När godshanteringen vid järnvägsstationen flyttar finns det plats för en helt ny stadsdel. Söder om dagens järnvägsspår ska nya kvarter med bostäder, arbetsplatser och service växa fram, från Stationsvägen i söder till Regeringsgatan i norr.

Platsen ligger centralt men känns idag ganska avsides. Den nya stadsdelen kommer att binda ihop staden på ett tydligare sätt. Omkring 500 bostäder planeras, allt från radhus till olika typer av flerbostadshus. Det blir en stadsdel som kan attrahera människor med olika behov och önskemål kring sitt boende.

I området kommer också att finnas publika verksamheter som ska bidra till att vitalisera stadsdelen alla tider på dygnet. En förhoppning är att det leder till att området bli en tryggare plats, när fler människor rör sig i området både dagtid och kvällstid.

Hållbart, trivsamt och förankrat i staden
I nära samarbete med  Karlshamns kommun, Trafikverket och Blekingetrafiken har en ny trafiklösning tagits fram och stort fokus har legat på att skapa en bra bytespunkt för kollektivtrafik och hållbara trafikslag. Det ska vara lätt för alla resenärer att byta mellan tåg och buss, och en pendlarparkering med enkel access till stationen planeras.

Karlshamn har en hög ambition för stadsdelen. Nya stationsstaden kommer inte bara att bli en hållbar och trivsam stadsdel, utan även en plats som har sin tydliga förankring i Karlshamns unika karaktär och identitet. Här balanseras olika intressen och det är precis det som bra stadsplanering ska handla om. Målsättningen är tydlig: Nya stationsstaden ska vara en stadsdel där både där både befintliga och nya Karlshamnsbor kan trivas.

Detaljplanearbetet påbörjas våren 2021 och väntas ta två år. Nya stationsstaden kommer att byggas ut successivt inom en tidsperiod från 5–15 år från byggstart.

Rörelsefaktor

Rörelsefaktor

Rörelsefaktor är ett verktyg som hjälper till att synliggöra och integrera frågor om fysisk aktivitet i samhällsplanering och byggande. Verktyget syftar till att skapa en helhetsbild där alla sorters fysisk aktivitet ingår och tydliggör vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar rörelse. Rörelsefaktor är tänkt att fungera som ett stöd i processer för att lyfta upp och tydliggöra frågor om fysisk aktivitet. Verktyget utvecklas i samverkan med Riksidrottsförbundet.

Rörelsefaktor har utvecklats sedan 2019 i en process där tidiga versioner testats efter hand tillsammans med kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer. Arbetet har fokuserat på vilka faktorer som är viktiga att beakta för att skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet samt hur verktyget ska vara utformat för att vara ett stöd i design- och planprocesser. Med utgångspunkt från workshoparbetet har olika faktorer formulerats, avprövats, bytts ut och förfinats. Utgångspunkten har varit att ringa in ett hanterbart antal faktorer och därigenom lyfta fram vad som är viktigast att beakta.

För att uppnå en helhetsbild är verktyget utformat för att hanterar alla olika typer av fysisk aktivitet i ett sammanhang: organiserad idrott, självorganiserad idrott, vardagsaktivitet och aktiva transporter. Verktyget är anpassat för att användas i olika skalor, från det översiktliga till det detaljerade. För de olika skalorna ligger fokus på de frågor som är möjliga och lämpliga att ta hand om i varje skede.

Arbetsprocessen är uppbyggd med utgångspunkt från 5 steg. I det första steget identifieras vilka platser som finns eller är planerade för olika former av rörelse. I steg två sätts gemensamma mål för den aktuella platsen ur ett rörelseperspektiv. Steg tre utgör den främsta delen i verktyget – vad som kan uppnås på platsen. Systematiskt och med stöd av arbetsblad poängsätts ett antal faktorer för de fyra typerna av rörelse. För var och en av faktorerna besvaras frågeställningarna ”Vad uppnås?” och ”Vad saknas?”. De avslutande två stegen summerar områdets rörelsefaktor och konkretiserar vad som krävs för att uppnå denna.

En första version av arbetsbladen finns färdig och FOJAB och Riksidrottsförbundet erbjuder möjligheten att testa verktyget tillsammans med oss som ett pilotprojekt.

Läs mer och ta del av arbetsbladen här (PDF)
Rörelsefaktor – Introduktion och metodbeskrivning
Rörelsefaktor – Arbetsblad kommunen
Rörelsefaktor – Arbetsblad kvarteret
Rörelsefaktor – Arbetsblad stadsdelen

Gestaltningskoncept Tamarinden

Gestaltningskoncept Tamarinden

Gestaltningskoncept för Tamarinden i Örebro har utarbetats med fokus på innovation, nytänkande och med människan i fokus. Tamarinden är inget traditionellt bostadskvarter. Här uppmuntras nya sätt att bo, leva och umgås tillsammans vilket märks både i den fysiska utformningen såväl som i val av tekniska lösningar och socialt samspel. Området präglas av nytänkande och smarta lösningar för att främja en hållbar och lekfull tillvaro.

Tamarinden karakteriseras av en välkomnande miljö där de offentliga rummen inbjuder till vistelse och aktiviteter. Såväl gatorna som parkrummen ges en omsorgsfull gestaltning med en unik identitet som präglas av hållbara material som kommer att hålla över tid. Stadsdelen kommer att ha ett stort fokus på smarta lösningar som uppmuntrar till en trygg och aktiv utevistelse.

Utgångspunkten har varit att skapa ett område där stadens puls möter det rekreativa landskapet och som gestaltas som ett grönt och urbant vardagsrum. Gränsen mellan gata, byggnad, gårdsmark och park suddas ut för att uppmuntra nya sätt att vistas och mötas. De offentliga rummen är gestaltade med de hållbara trafikslagen, gående och cyklister i fokus. Det ska vara lätt att göra rätt i Tamarinden och med ett stort inslag av platser för såväl aktivitet som vila kommer livet i Tamarinden att inbjuda till utevistelse och en mångfald av mötesplatser för stora som små.

För att synliggöra rörelse och aktivera området under hela dygnet har centrumverksamheter, kontor och gemensamma bostadsfunktioner såsom cykellounge, tvättstuga och föreningslokal placerats i bottenvåningen med uppglasade fasader ut mot gatan.

Den nya stadsdelen präglas av en egen identitet i de offentliga rummen där grönska och lekfullhet är i fokus. Den unika identiteten manifesteras genom ett stort utbud av aktiviteter och möjlighet för rörelse men som också erbjuder platser för möten och avskildhet.

Stärnö Sjöstad

Stärnö Sjöstad

Vid det tidigare diabasbrottet på Stärnö, en halvö sydväst om centrala Karlshamn, har FOJAB på uppdrag av Karlshamn kommun tagit fram förslag på hur området kan utvecklas till en ny och helt unik framtida stadsdel för Karlshamnsborna.

Diabasbrottet, där bland annat fasadstenen till Empire State Building i New York brutits, är stängt sedan några år tillbaka och idag finns stora synliga spår kvar från industrin. Platsen kännetecknas av en 25 meter hög bergsvägg, två djupa hål efter brytningen samt en storslagen utsikt över skärgården och havet. Platsens magnifika och unika förutsättningar gav tydliga uppslag till FOJABs stadsbyggnadsidé för Stärnö Sjöstad och skapade dess helt särskilda karaktär. FOJAB föreslår att området utvecklas med bostäder, gästhamn, utsikts- och badplatser och rekreation som tar tillvara på områdets karaktär, läge och utsikt. Vattendjupet i de gamla täkterna ger t ex möjlighet till djuphavsdykning och bergsväggen kan användas för klättring. I förslaget finns också planer för restauranger, handel och offentlig verksamhet.

Den långsmala stadsplanen förhåller sig tydligt till sina två olika sidor och vattenrum. Havet möts upp av högre skyddande bebyggelse i 3-5 våningar ihop med tydliga kajkanter, bryggor och offentliga rum. Längs de inre vattenrummen skapas en småskalig miljö med grön karaktär med husbåtar och radhus i 2-3 våningar. I Stärnö Sjöstad har gaturummen gestaltats för att prioritera gående och cyklister, vilka främjas genom bland annat korsande stråk och låga hastigheter. En föreslagen båtbuss och busslinje ska även göra det enkelt att välja hållbara kollektiva färdmedel för resan in till Karlshamn. När kommunen fattat beslut om hur området ska utvecklas, kommer det att byggas ut i olika etapper, med en förhoppning att det första huset är på plats 2022-2023.

Kolkajen, Norra Djurgårdsstaden

Kolkajen, Norra Djurgårdsstaden

FOJAB har tagit fram ett stadsbyggnadskoncept för Hjorthagens vattenfront i Norra Djurgårdsstaden. Som ett av tre arkitektkontor i ett parallellt uppdrag arbetade vi med ett stadsbyggnadsförslag för Kolkajen. I upphandlingen ingick också ramavtal för gestaltning av stadsstruktur och offentliga miljöer i Norra Djurgårdsstaden.

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms och norra Europas största stadsutvecklingsområden där omfattande bebyggelse och anläggningar planeras tillkomma under de närmaste 20 åren. Området ska, på ett hållbart och resurseffektivt sätt, inrymma ca 35 000 arbetsplatser och ca 12 000 nya bostäder med tillhörande service och infrastruktur. Den aktuella etappen, Kolkajen-Tjärkajen-Ropsten, ligger mellan Hjorthagsberget och Lilla Värtan, intill bron över till Lidingö. I dagsläget är det industrimark och en hamn, som använts för energiproduktion. Inom området finns det kulturhistoriskt värdefulla Vattengasverket som ska bevaras liksom Tjärfabriken och den gamla Kolkajen. I sydväst ligger Ropstens tunnelbanestation.

De parallella uppdragen ska utreda och visa hur Hjorthagens framtida entré och vattenfront kan gestaltas med fokus på de offentliga stadsrummen och parkerna. Utgångspunkt är såväl övergripande målsättningar vad gäller transporter, energi, kretslopp, byggnader, grönska, livsstilar och verksamheter, som platsens särskilda karaktär och förutsättningar.

Målet är en tät och blandad stadsdel med stark identitet och hög stadsbyggnadskvalitet. Alla kommer inte att ha råd att bo här, men alla kommer att kunna vistas här och ta del av sociala livet och närheten till vattnet.

Kolkajen är en del av Stockholms storsatsning på utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och ett av Sveriges största utvecklingsområden. Stockholm vill skapa goda förutsättningar för cyklister och fotgängare, och ambitionen är att skapa en så bilfri stadsdel som möjligt. Antal parkeringsplatser per lägenhet är lågt. Den mest hållbara och klimatsmarta stadsdelen i Sverige ska byggas.

Arbetet inleddes med det parallella uppdraget och FOJAB tilldelades också ett ramavtal med Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad för arbetet med Norra Djurgårdstaden. Arbetet innefattade bland annat att ta fram samtliga detaljplaner, gestaltningsprogram samt program-, system- och bygghandling för gatu- och lekmiljöer i området.

Från det parallella uppdraget valdes FOJAB för att gestalta delar av de offentliga rummen såsom vistelsegator, gränder och en lekplats längs med Husarviken. Gaturummen är viktiga länkande stråk i den nya stadsdelen och ska utformas med dagvatten, grönska och vistelsekvaliteter i fokus. På strandkanten utformar vi en stor lekpark med naturkaraktär där lummiga träd och böljande träkonstruktioner skapar en stimulerande lekmiljö.

 

Södra Kirseberg

Södra Kirseberg

Under flera års tid har FOJAB arbetat med södra Kirseberg. Efter en vinst i ett parallellt uppdrag har FOJAB arbetat med olika utredningar och skisser som även legat till grund för ett underlag till Malmö stads fördjupade översiktsplan. Den fördjupade översiktsplanen möjliggör en stadsutveckling med flera tusen bostäder och närhet till god kollektivtrafik.

När Malmös ringlinje för kollektivtrafik med tåg togs i drift under 2018, med stopp på Östervärn, och Malmöexpressen fick en dragning längs Södra Bulltoftavägen, förvandlades Kirseberg från att vara en relativt avskild plats till en attraktiv och central stadsdel i Malmö, med mycket bra kommunikationsmöjligheter.

Fokus i uppdraget har varit att möjliggöra blandad stad med bostadsfokus på den östra sidan om den nya kollektivtrafiknoden på Östervärn. Med nya kopplingar till omgivningen och Östervärns station länkades innerstaden ihop med Kirseberg. Utvecklingen av den nya stadsdelen har medfört, förutom omvandlingen av Södra Bulltoftavägen, satsningar på hållbara transportmöjligheter, parker, service, förskolor och skolor.

Med sina dramatiska entréer samt kombinationen av pyttelitet och jättestort, asfalt, grönska och ruderatmark breder sig södra Kirseberg ut kring den gamla depåbyggnaden för järnvägsunderhåll. Området är granne med Malmös centrala delar och omges av stadsbebyggelse från olika epoker.

I förslaget bevaras stora delar av den befintliga bebyggelsen och infogas i den nya stadsväven, vilket har bidragit till att ge området en egen, attraktiv karaktär som förstärker den sedan tidigare befintliga. Stråket från Scheelegatans förlängning och genom området har etablerats av tillfälliga aktiviteter samt enkla förändringar och tillägg i existerande struktur. Området har byggts ut i etapper där järnvägsdepån är ankaret i bebyggelseutvecklingen.

Kopparlunden

Kopparlunden

Alldeles intill Västerås stadskärna ligger Kopparlunden, ett större verksamhetsområde med en mer än hundraårig historia som är av riksintresse för kulturmiljövården. På initiativ av Västerås stad omvandlas området till blandstad och på uppdrag av fastighetsägarna arbetar FOJAB med den norra detaljplanen. Planarbetet drivs som så kallad byggaktörsdriven plan vilket innebär att FOJAB förutom att arbeta fram underlag till detaljplan även upprättar planhandlingar och samordnar utredningar.

Kopparlunden ska vara en stadsdel med en tät och blandad stadsbebyggelse, där befintliga byggnader och dess övergripande stråk och platser ska utgöra basen som fyller stadsdelen med ett livskraftigt och blandat innehåll. Den historiska industrimiljön är grunden för områdets identitet och en kvalitet som tas tillvara när området utvecklas. Befintliga byggnader anpassas till nya funktioner och ny bebyggelse läggs till utan att områdets identitet och karaktär förloras.

Området planeras med ett antal stadskvarter som delas upp i öppna och slutna kvarter för att spegla den mark som varit bebyggd eller obebyggd vid tidigare markanvändning på platsen. Aktiva bottenvåningar med butiker vänds mot huvudgatan i söder och den nya nord-sydliga gågatan, medan övriga kvarter får sin stadsmässighet genom välgestaltade entréer mot gata och hus i gatuliv runt privata gårdar. Dessutom planeras för två förskolor med generösa friytor i anslutning till gröna stråk som bidrar med ekosystemtjänster och vistelsekvaliteter till boende och verksamma i området.

Norra Enlunda

Norra Enlunda

Underlag till Detaljplan. På uppdrag av markägaren utvecklar FOJAB ett småhusområde på en naturskön tomt i anslutning till Troxhammars golfklubb på Färingsö i Ekerö kommun. Fastighetsägarens tydliga vision kring ett boende baserat på grannsamvaro och en aktiv livsstil inspirerade till ett småhusområde med en tydlig bykänsla med stadsrum som uppmuntrar till möten och vistelse. Den känsliga landskapsbilden har krävt ett bebyggelsemönster och en arkitektur som harmonierar med det svenska odlingslandskapet och de bebyggelsestrukturer och byggnadstyper som återfinns där.

Projektet söker föra in stadskvaliteter i ett sammanhang där de ofta saknas. Småhusområden planeras alltför ofta som rader av tomter med varsitt hus mitt på, flankerandes en angöringsgata som slutar i en vändplan. Genom att arbeta med tomternas placering, med husens placering på tomterna och angöringsgatornas rumsliga kvaliteter skapas en helhet som blir större än summan av dess delar. Tomterna om 600 kvadratmeter kan delas in i två om 300 kvadratmeter eller tre om 200 kvadratmeter beroende på om de byggs ut med friliggande hus, parhus eller radhus. På så sätt skapas en flexibilitet i planen över tid och en blandning av husstorlekar och boendetyper kan uppstå.

Hänsyn har också tagits till naturvärden på platsen och till landskapsbilden. Strukturen infattar sig i ett större landskapsrum med mönster av gamla åkertegar avgränsade med dikeslinjer med trädrader. Bebyggelsen förankras således i ett större landskapsrum och kan harmoniera med sin omgivning. Genom att arbeta med gestaltningen av taklandskapet och med husvolymernas skala, materialitet och färgsättning skapas en bebyggelsegrupp som känns naturlig i den lantliga omgivningen på Färingsö.

Arbetet har innefattat konceptutveckling för området samt vidarebearbetning av förslaget genom planprocessen. En utveckling av kommunal mark i anslutning till Prowors område har också genomförts, och i samråd med Ekerö kommun har ett gestaltningsprogram tagits fram. Planen är för närvarande ute på samråd.

Sigtuna Stadsängar

Sigtuna Stadsängar

FOJAB utvecklar en ny stadsdel med upp till 1 000 bostäder inom Sigtuna tätort. Arbetet består av underlag till detaljplan och uppföljning till genomförandeskede.

Sigtuna Stadsängar är ett tillägg till Sveriges äldsta stad, vilket har satt sin prägel på den nya stadsdelens gestaltning. Stadsdelen ges en unik karaktär som minner om den skala och rumsliga rikedom som återfinns i gamla Sigtuna. Stadsdelen planeras också med högt ställda ekologiska och sociala hållbarhetsmål.

Även om planeringen av den nya stadsdelen har skett på tidigare obebyggd mark har projektet tagit sin utgångspunkt i Sigtunas historiska bebyggelsestrukturer och platsens kvaliteter. En stadsmiljö har skapats som är unik och platsspecifik. Den nya stadsdelens struktur utgår ifrån den skala, karaktär och fastighetsindelning vi kan se i det historiska Sigtuna och omtolkar den för dagens krav och önskemål. Rumslig upplevelse samt stadsrummens skala och variation har varit teman som bearbetats kontinuerligt i processen. Samtidigt som struktur, skala och stadsrum minner om det historiska Sigtuna eftersträvas inte en pastisch. Stadsdelen ska fungera och vara utformad enligt dagens krav och arkitekturen föreslås bli samtida, gärna framåtblickande. Ambitionen är att skapa en hållbar stad.

En rad hållbara lösningar inryms i stadsdelen, exempelvis öppen dagvattenhantering på stadsdelsnivå med ”rain gardens” i gatumiljö. Ett unikt eget närvärmesystem planeras med bland annat 1000 kvadratmeter solfångare där 80 % av värme och varmvatten kommer från solen. Både lokala och globala projekt för social hållbarhet ryms inom utvecklingen av stadsdelen och vid markanvisningen av de olika kvarteren. Arbetet med en andra detaljplan pågår samt uppföljning under projekteringen av bostadskvarter, gator och torg. Den andra detaljplanen i stadsdelen har varit ute på samråd och bearbetas inför granskning.

FOJAB tillsammans med Fler Bostäder AB planerar dessutom att bygga två bostadskvarter i stadsdelen där de två företagen har bildat ett gemensamt projektbolag.

Årstidsparkerna

Årstidsparkerna

FOJABs visionsförslag visar vägen i det pågående arbetet med området Koppargården, Karlslund i Landskrona. Målsättningen är att åstadkomma en tätare, mer varierad bebyggelse och nya attraktiva mellanrum, samtidigt som en stor del av dagens lägenheter och stråk bevaras.

Landskrona stad ser stora möjligheter för stadsdelen Karlslund i norra Landskrona och tar nu, i samarbete med fastighetsägarna, ett samlat grepp för områdets utveckling. Målet är att förbättra miljön i området och utveckla ett attraktivt bostadsområde i den växande staden. I ett parallellt uppdrag för delområdet Koppargården med Landskronahem som uppdragsgivare har FOJAB tagit fram en tidig vision för området.

Årstidsparkerna är ett mellanting mellan torg och park. De är tänkta att komplettera Karlslunds generösa grönytor och idrottsanläggningar och bidra till att utveckla områdets identitet. Visionen innehåller 1600 bostäder, inräknat de befintliga, dessutom planeras för två nya förskolor. De nya bostäderna består av en mix av flerbostadshus i en öppen kvarterstruktur och radhus. Nya, diagonala gator leder in mot rekreationsområdet. En genomgående tanke är att det ska vara enkelt att orientera sig i området och att de boende alltid ska ha närhet till en park eller annan mötesplats.

Malmöbornas Smultronställen

Malmöbornas Smultronställen

FOJABs bidrag i utställningen DESIRE – arkitektur för vår framtida livsmiljö var en undersökning av Malmöbornas mest omtyckta platser. Undersökningen resulterade i en bok med de utvalda platserna och vår slutsats att Malmö behöver en ny Pildammspark om staden ska kunna utvecklas på ett socialt hållbart sätt.

Malmö är Sveriges snabbast växande storstad och kommer att fortsätta förtätas och utvecklas med ny bebyggelse de kommande åren. Malmö är också den tätort i Sverige där flest människor måste dela på varje park och ännu fler kommer att behöva dela på samma ytor när staden växer. Det går över femhundra Malmöbor på varje grönområde, dubbelt så många som genomsnittet i Sverige.

Frågan är hur en socialt hållbar utveckling kan säkerställas när staden växer där offentliga platser och parker ges tillräckliga värden och kvaliteter.

Med ambition att lyfta Malmö som stad och visa på betydelsen av de offentliga rummen ville vi ta reda på vilka offentliga platser som kommer att vara framtidens viktigaste livsmiljöer för Malmös invånare. Hur kan malmöbornas erfarenheter av offentliga platser i staden bidra till att det skapas nya betydelsefulla livsmiljöer? På vilket sätt kan vi som arkitekter bidra till att skapa platser som blir framtidens smultronställen och vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till när platser gestaltas?

För att få våra frågor besvarade behövde vi känna till vilka offentliga platser och stråk som är viktiga i invånarnas medvetande idag. Vad betyder platserna för de boende i Malmö?  Finns det något i arkitekturen och gestaltningen som är betydelsefullt?

På tio utvalda platser – från Västra hamnen i väster till Rosengårds bazaar i öster – har vi gett några utvalda malmöbor en röst. Intervjuer och slutsatser redovisas i boken ”Malmöbornas smultronställen- Framtidens livsmiljöer”.

Boken ställdes ut i samband med utställningen DESIRE som visades på Form/Design Center i Malmö under hösten 2018 och värdar var Sveriges Arkitekter och Form/Design Center.

Boken ställdes ut på Arkitekturbiennalen i Venedig 2018. Där bla Fojab, Form/Design Center, Region Skåne och Malmö stad bjöd in till samtal i utställningen ”XOXO” kring vad en väl gestaltad livsmiljö kan betyda. ”XOXO” bygger på valda delar ur utställningen DESIRE – Arkitektur för vår framtida livsmiljö.

Sydsvenskan uppmärksammade vårt bidrag i utställningen.

Täby Park

Täby Park

Med målsättningen att skapa ett levande bostadskvarter med stadsmässig karaktär och gröna värden har FOJAB  tagit fram ett gestaltningsförslag för ett flerbostadshus i Täby, strax norr om Stockholm. Byggnaden innehåller hyresrätter, en förskola samt kommersiella lokaler.

Vår analys av detaljplanen med boulevarden å ena sidan och den gröna slingan som omfamnar de två andra sidorna har varit utgångspunkten för vår konceptidé. Den bygger på att kvarteret har två högre mer stadsmässiga, lite mer strama sidor samt två lägre och mer varierade. Denna uppdelning av kvarteret tar sig också uttryck i färg och fasadmaterial. Entrévåningen ligger i marknivå och ger en utmärkt naturlig kontakt mellan ute och inne, samtidigt som tillgängligheten blir mycket god. På norra sidan föreslås bokaler dvs. lokaler som både kan vara för verksamheter och bostad. Förslaget bygger på entréer och ljusa trapphus ut mot gatorna och stråken som ger liv och rörelse och lyser upp husen på kvällarna.

En trädplanterad boulevard blir det samlade stråket. Stadsliv skapas med caféer, restauranger, uteserveringar och andra verksamheter i bottenvåningen. Fasaderna mot denna ska uttrycka stadsmässighet och värdighet. I hörnet där boulevarden ändrar riktning poängteras detta med ett högre hus på 9-10 våningar. Det höga huset blir också en markering av torget vid boulevarden. Den förhöjda bottenvåningen utförs i skivmaterial kombinerat med välkomnande glaspartier.

Mot gröna slingan kan lägenheterna på entréplanet ha direktingång från marken/förgården. Målet är att skapa goda, vackra flerbostadshus i varierande skala. För att skapa en intressant, levande arkitektur i ett så stort kvarter krävs en uppdelning. Fasadmaterialet är huvudsakligen trä mot den mjuka sidan och skivmaterial och glas mot gatorna. Balkongerna är normalt i smide eller trä utom mot boulevarden där balkongerna glasas in. Detta skapar också en bättre ljudsituation. Taken görs i stort sett plana och används som takterrasser med växthus och gröna torrängsbiotoper. Bebyggelsen mot boulevarden tar hänsyn till bullersituationen genom att ha genomgående lägenheter med hälften av boningsrummen mot den tysta sidan. De mindre lägenheterna är enkelsidiga och ligger mot den lugna gården.

Kronetorp

Kronetorp

FOJAB har under lång tid arbetat med den nya stadsdelen Kronetorp, mellan Malmö och Lund, genom att planera bostäder för cirka 7000 personer samt arbetsplatser, fritidsområde och ett nytt badhus. Arbetet omfattade planprogram, strukturskisser och detaljplan för området. Nu senast deltog vi i en inbjuden arkitekttävling.

Projektet omfattar ett stort markområde med ett i Skåne strategiskt läge, i direkt anslutning till en regional tågstation. Dess närhet till omgivande motorvägar och järnväg har inneburit att strategier för buller- och riskfrågor varit av stor betydelse i förslaget. Vidare har projektet innefattat både analyser och skissarbete på övergripande nivå, volymstudier och gestaltningskoncept för de offentliga stadsrummen, gatorna och stråken. I förslaget ryms också en integrering av Burlöv Center i den nya stadsväven och förtätningar i de befintliga delarna av Arlöv.

Utmaningen i arbetet har varit att trots svåra förutsättningar, såsom hög bebyggelse och stora vägområden, skapa attraktiva livs- och stadsmiljöer för människors vardagsliv; för boende, arbete och rekreation. Utöver bostäder rymmer hela området en variation av verksamheter, kontor, kommunal service såsom skolor och förskolor samt ett nytt badhus och fritidsområde. Stort fokus har lagts vid att skapa en hållbar planstruktur som understödjer stadsliv, gröna trafikslag och offentliga mötesplatser.

Lomma Hamn

Lomma Hamn

FOJAB planerade en ny stadsdel i hamnområdet i Lomma

Som grund hade sju tidigare detaljplanearbeten påbörjats för Brohusen, Huvudgatusystemet, Kanalkvarteren, Strandfuret, Trädgårdsstaden, Västra delen och Åkvarteren.

I början av processen verkade FOJAB som stöd för Lomma kommun vid parallella uppdrag för att därefter arbeta fram ett planprogram och ett kvalitetsprogram för stadsdelen i sin helhet.

FOJAB har även ritat bebyggelsen vid ån åt Skanska Nya Hem samt vid bron och vid Strandfuret åt CA Fastigheter.

Utmärkelse:
Sveriges Arkitekters Planpris 2004