FOJAB gästföreläser på Chalmers

FOJAB gästföreläser på Chalmers

Daniel Nord, arkitekt SAR/MSA, vd, Joachim Lundquist, arkitekt SAR/MSA, studiochef och Stefan Johansson, arkitekt MSA gästföreläser på temat ”Tre Bostadsprojekt” på Institutionen för Arkitektur på Chalmers i Göteborg onsdagen den 7:e november kl 16.00.

Villa Ask färdigställd

Villa Ask färdigställd

Nu står Villa Ask, det första helt oorganiska passivhuset med isolerande och solskyddande fönsterskjutluckor, färdigställt.

Pilotprojektet är ett samarbete initierat och lett av FOJAB arkitekter, tillsammans med Elitfönster, Skanska Stomsystem och Byggcity. Faller projektet väl ut kan de nya klimatsmarta lösningarna i framtiden främst bli aktuella att använda för villor och radhus men även för flerfamiljshus och kontorsbyggnader. Skjutluckorna har uppfunnits av Sune Nilsson på FOJAB arkitekter och patenterades 2012.

Stadsbyggnadspris 2012 för Hammars Park

Stadsbyggnadspris 2012 för Hammars Park

FOJAB arkitekter tillsammans med Jais arkitekter har tilldelats Stadsbyggnadspris 2012, Klass Bostäder, för bostadsområdet Hammars Park. Projektet är ett samarbete mellan FOJAB arkitekter och Jais arkitekter AB på uppdrag av byggherrarna MKB Fastighets AB och JM.

Hammars Park är ett av Malmö stads prioriterade utvecklingsområden där kostnadsbilden varit reglerad sedan Markanvisningstävlingen 2003 med ambitionen att bygga bostäder i olika typer av upplåtelseformer.

Projektet Hammars Park omfattar 261 lägenheter i södra delen av Limhamn.

Bostäderna är fördelade på bland annat fyra punkthus och sju lamellhus med inflyttning i etapper som startade hösten 2008 och pågick till och med januari 2010. Stilen kan betecknas som nyfunktionalism och ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter är Stanislaw Welin, som tidigare fått det Stora Stadsbyggnadspriset 1998.

– Tanken bakom Hammars Park är att betona känslan av hav och strand och närheten till den intilliggande parken där bostäder och park ska flyta samman utan tydliga gränser, säger Stanislaw Welin, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Juryn motiverar bland annat valet av Hammars Park: ”Arkitekterna har på ett lysande sätt förvaltat och utvecklat områdets potentialer där framförallt strukturen kring den solfjäderformade placeringen av parkhusen mot Hammars park som kilar näst intill integrerats med den intilliggande parken.”

– Tillsammans med Mats White har vi skapat en väl sammanhållen upplevelse, en röd tråd för området, som kännetecknas av gemensamma och återkommande element i bland annat balkonger och entréer, säger Stanislaw Welin.

– Vi är mycket stolta över Hammars Park. Vi ser det som ett utmärkt exempel på ett lyckat samarbete mellan arkitekter och byggherrar med en tydlig vision av att skapa bostadsområden anpassade efter den moderna människans behov av skönhet, natur och funktion. Därför känns det extra bra att få denna utmärkelse och bekräftelse på vårt gemensamma arbete, säger Daniel Nord, VD, FOJAB AB.

Läs mer om projektet

Så gör vi framtidens städer attraktiva!

Så gör vi framtidens städer attraktiva!

Release för rapporten Livskraftiga Orter. Studio Stadsutveckling har på uppdrag av Region Skåne tagit fram konkreta strategier och verktyg för att höja skånska orters attraktivitet. Tanken har varit att inspirera till utvecklingsarbete i de skånska orterna för att få en regional utveckling som gynnar hela Skåne.

Skånes orter måste bli mer attraktiva för att kunna attrahera nya invånare och företag. Hur går man då tillväga? Resultatet har sammanställts i en inspirerande rapport, Livskraftiga orter, som innehåller strategier och verktyg för ortsutveckling med fokus på attraktivitet. Strategierna rör först och främst den fysiska planeringen men materialet innehåller även strategier för mötesplatser, turism, mångfald, tolerans och goda processer. För att få ett starkt genomslag krävs arbete på flera nivåer och inom flera områden. Attraktiviteten måste höjas för både boende, näringsliv och turism!

Vi kommer gärna ut till dig och berättar mer om hur kommuner och byggherrar konkret kan arbeta.

Kontakta Magdalena Hedman för att få veta mer.

”Något utöver det vanliga”

”Något utöver det vanliga”

Tre frågor till Joachim Lundquist på FOJAB arkitekter, som ritat bostadskvarteret i Folkets Parkområdets norra del i Linköping.

Det är ett spännande förslag till bostadskvarter ni tagit fram och jag vet att ni jobbat intensivt och engagerat med detta. Om du själv skulle plocka fram de tre viktigast bärande kvalitéerna i projektet, vilka skulle de då vara?
– Det första jag tänker på är byggnadens identitet. När man kommer hem till sitt hus vill man känna stolthet och välmående – ”det här är mitt hus, här bor jag!” Många äldre hus, till exempel från förra sekelskiftet, har den kvalitén och de är populära att bo i. Ofta hänger det samman med en nivå på hantverk och detaljering som är svår att återskapa idag. Men även med modern arkitektur kan man skapa en stark och positiv karaktär och det tycker jag vi har lyckats med:

Huset har en stark form och tydlig idé och man möts av en uppglasad välkomnande entréportik. Balkongerna med sina infällda växtbäddar, de triangulära penthousen på taket och det mörka teglet med sina tallstamsfärgade fönster ger exteriören struktur och karaktär.

En annan sak som är viktig är lägenheternas planlösningar. De bygger på en idé med ett stort genomgående rum för umgänge och en privatare del som går att skärma av. Det finns en rundgång i lägenheten, en kvalité som inte är så vanlig numera. Det, i kombination med generösa rumsstorlekar gör att man kan utforma sitt boende på många olika sätt.

Umgängesrummet, med ett underbart ljus från två håll, har en stor köksö som är som utformad för att man ska kunna laga mat tillsammans. Härifrån kommer man ut på balkongen med sina odlingslådor och kan hämta in kryddörter och stoppa rakt ner i grytorna. Det här tycker jag själv är väldigt härligt, men möjligheten finns faktiskt att skärma av om man föredrar ett mer traditionellt kök.

Den tredje kvalitén är att grönskan alltid är närvarande. Att kunna titta ut på de vajande trädkronorna är något som vi vet att människan mår bra av. Bostadskomplement, som miljöstation, cykelförråd och garagenedfart ligger ljust och fint i bottenvåningen bakom halvtransparenta glaspartier. Man ser inte tydligt in men känner av ljuset och grönskan utanför. Balkongernas och terrassernas möjligheter till odling bidrar också till känslan av grönska och liv.

Framtidsspanarna spår att den generation som är på ingång kommer att vara mer stationär i sitt boende. Hur ser du på projektet i det perspektivet?
– Lägenheternas generalitet har så stora möjligheter att följa med genom livet. Med de mått som rummen har fungerar de fint för många olika funktioner. Parsovrum, sov- och lekrum, matrum, arbetsrum, rum för inneboende — det är bara fantasin som sätter gränser. I och med att alla rum har minst två ingångar kan man kombinera dem som man önskar.

Huset som helhet är tillgängligt och praktiskt. Man kör ner sin bil i garaget och tar hissen upp därifrån med matkassar, barnvagn, rullstol och annat som livet kan innebära.

Till sist, har du en egen favoritlägenhet i huset?
– Jag gillar alla, men ska jag välja en blir det den kanske mest originella. Det är en fyrarums hörnlägenhet och den omgärdar en inre atriumgård som löper i hela husets höjd. Den fjärde väggen i gården är en växtvägg. Detta är en lösning som är ovanlig i Sverige men förekommer på kontinenten. I det här fallet kom den till av behovet att skapa en tyst sida i en lägenhet eftersom den ligger ut mot vägen. Grönskan, friden och möjligheten att se från den ena sidan av lägenheten till den andra via gården gör den här lägenheten till något utöver det vanliga.

Det är för övrigt något man kan säga om hela projektet tycker jag – det är något utöver det vanliga.

Mobilia – ett köpcentrum blir stadsdel

Mobilia – ett köpcentrum blir stadsdel

Fyra frågor till Per Aage Nilsson, uppdragsansvarig för Mobiliaprojektet på FOJAB arkitekter.

Det är full aktivitet på Mobilia – vad är det som händer bakom murarna?
– Vi är i full gång med den tredje etappen. Den innebär inget mindre än framväxten av en helt ny stadsdel. Här kommer att finnas bostäder, handel, kultur, vård, fitness och parkering. Den här etappen omfattar ca 66 000 kvm i den centrala delen av Mobilia. Nu blir här en struktur som en stad med gator, gågator, platsbildningar och kvarter. Här, liksom mot Per Albin Hanssons väg öppnar husen upp sig med entréer ut mot gator och stråk, precis som i den traditionella innerstadsmiljön. Tvärs igenom detta går den nya sammanhängande cykelvägen i öst-västlig riktning och på omgivande gator blir det busshållplatser både för regional- och lokalbuss, kanske spårvagn, säger Per-Aage Nilsson, uppdragsansvarig för projektet på FOJAB.

Det här är ju platsen för en bit Malmöhistoria. Hur påverkar det utformningen?
– Ja, det är riktigt spännande. Här låg ju en av Malmö största kvinnoarbetsplatser, MAB, Manufaktur AB, med fler anställda än Kockums. Fasaderna den gången, vid tiden för förra sekelskiftet, ritades och byggdes som vacker tegelarkitektur. Hela innanmätet beställdes som en prefabkonstruktion med stålpelare och trätakstolar i sågtandsform för att få in dagsljuset. Mycket är bevarat under lager av påbyggnader, så en hel del av arbetet handlar om att plocka fram och renovera murverket. En del stöttas i väntan på nytt innanmäte, andra delar rivs för att återuppbyggas. Vi inte bara bevarar utan stärker industrikaraktären och berättar gärna Mobilias historia. Bland annat har vi gjort tre meter höga karyatider i grafisk betong. Motiven är tre olika modefoton från 50-talet, varav två är tagna av Karin Olofsdotter, en kvinnlig pionjär inom modefotografin.

Ytterligare utbyggnad av köpcentra i Malmö – hur ska Mobilia klara sig i konkurrensen?
– Från att runt år 1900 ha varit en textilmetropol förändrades situationen för Malmö. Konkurrens från andra länder ledde till att man 1967 lade ner produktionen på Mobilia. Istället växte ett köpcentrum fram, och man kan lugnt säga att Mobilia är väletablerat och dessutom framgångsrikt som handelsplats. Förutom att fler butiker nu tillkommer, blir området en del av stadslivet i en vidare bemärkelse. Bostäder, tillsammans med restauranger, caféer, tränings- och kulturlokaler som har andra öppettider än butikerna kommer att leda till liv och rörelse både i, och till och från området nästan dygnet runt.

Vad tycker du själv om att jobba med projektet?
– Det har ju pågått några år nu. Vår samarbetspartner Jais-Nielsen White Arkitekter vann tävlingen om utformningen av hela Mobiliaområdet redan 2008. Året innan hade Atrium Ljungberg förvärvat allt utom bostäderna i norr. För att hålla verksamheten i gång har vi jobbat med en etappvis indelning och projekterar medan det byggs. Det är en oerhört spännande process där alla samverkar för att nå målen. Malmö stad är med på noterna – man arbetar för att gatorna runt omkring inte ska vara genomfartsleder utan ha karaktär av stadsgator med bra övergångar för gående och cyklister. Vår uppdragsgivare, Atrium Ljungberg, bygger för att äga och väljer lösningar och material av bra kvalitet. Personligen tycker jag mycket om att jobba med projekt som innehåller allt. Alla de delar som skapar ett bra, tryggt och stimulerande stadsliv. Jag är helt övertygad om att det är det vi kommer att få se när allt står klart 2013.

Grönt p-hus minskar bilberoende

Grönt p-hus minskar bilberoende

Nu invigs P-huset Fullriggaren – ett innovativt steg mot ett mer hållbart samhälle. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Parkering Malmö, ritat parkeringshuset Fullriggaren i Västra Hamnen i Malmö. Parkeringshuset har egen elförsörjning och gratis bilpool för de boende. Med solceller och vindkraftverk kommer byggnaden att täcka en stor det av sitt eget energibehov.

Målet är att parkeringshuset ska använda hälften så mycket energi som ett konventionellt p-hus. Energisnål LED-belysning, 145 kvm solcellspanel på fasaden och två vindkraftverk på taket ska åstadkomma detta. En solig och blåsig dag kommer överskottet av el kunna användas för att ladda elbilar. En cirka 500 kvm vacker, grön vägg bidrar både med grönska i området och har en rad positiva miljöeffekter. Växterna neutraliserar koldioxidutsläpp och binder partiklar i luften.  Knallgula fågelholkar ska bidra till utvecklingen av flora och fauna i Västra Hamnen.

Bilpool minskar behovet av p-platser
De boende i området erbjuds fem års gratis medlemskap i en bilpool, vilket har fått kommunens att fatta ett radikalt beslut: att minska antalet p-platser totalt i området.

— Det är viktigt för oss att våra projekt präglas av ett miljö- och hållbarhetstänkande. Vi tror att detta kan vara ett av många sätt att minska bilberoendet. Bilpoolen ger tillgång till bil när man verkligen behöver men uppmuntrar inte till en bilbaserad livsstil, säger Anders Eriksson, arkitekt och uppdragsansvarig för P-huset Fullriggaren.

Områdets historia en inspirationskälla
Tankarna på hållbarhet och god miljö kommer också till uttryck i arkitekturen. Fullriggaren ser inte ut som ett traditionellt p-hus med betongplan staplade på varandra, utan har ett tydligt vertikalt formspråk i fasaden. Västra Hamnens historia av skeppsbyggeri i den större skalan har inspirerat valet av stål och betong som byggnadsmaterial.

P-huset Fullriggaren är det senaste i en rad innovativa parkeringshusprojekt där FOJAB arkitekter haft Parkering Malmö som uppdragsgivare.

— Det är ett inspirerande samarbete kring ett antal projekt som präglas av nytänkande både kring social och resursmässig hållbarhet och arkitektoniskt utformning. Men det är nog första gången vi fått i uppdrag att rita för både människor, fåglar och fladdermöss, säger Anders Eriksson.

Höörs nya stationsområde

Höörs nya stationsområde

FOJAB har som ett av fyra kontor blivit uttagna att ta fram en idéskiss för stationsområdet i Höör.

Uppdraget omfattar ett område med verksamheter, väster om Höörs station, som ska omvandlas till ett attraktivt, hållbart och levande bostadsområde med inslag av historisk bebyggelse. Resultatet från det parallella uppdraget kommer att presenteras på FOJABs hemsida senare under våren.

Kontoret blev uttaget i konkurrens med 40-50 arkitektkontor. Juryn motiverade sitt val med att kontoret har god erfarenhet av liknande projekt som ”visar på nytänkande där platsen och omgivningens förutsättningar tas till vara och med god gestaltning ges en ny identitet”.

Malmös nya supersilo är invigd

Malmös nya supersilo är invigd

Den 15:e mars invigdes Cementas nya silo i Malmös norra hamn av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu.

FOJAB har utformat den nya supersilon som, med sin diameter på 26 m och höjd på 93 m, är Malmös näst högsta byggnad och en av de största cementsilo-anläggningarna i Europa. När Cementa nu lämnar sitt område i Limhamn ger det plats för nya bostäder, och Limhamnsborna slipper tunga transporter genom samhället.

— Den glidformsgjutna cementbehållaren har kopplats samman med det utanpåliggande transporttornet till en sammanhållen och vitskimrande skulptural form. Överst finns ett utkiksrum som nattetid lyser intensivt blått och förvandlar silon till en fyrbåk, som kan ses vida omkring, säger ansvarig arkitekt Greger Dahlström.

Vi ritar miljöklassade hyresrätter i Hyllie

Vi ritar miljöklassade hyresrätter i Hyllie

Den 2 december tog kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, MKB:s ordförande Lars Svensson och MKB:s VD Sonny Modig första spadtaget för de 89 hyreslägenheter som MKB ska uppföra i Hyllie utmed huvudgatan Hyllie Boulevard. Kvarteret ligger ett stenkast från Citytunneln och de närmsta grannarna är Emporia och Malmö Arena.

Huset uppförs i vinkel i sju respektive tio våningar, i bottenplan finns tre lokaler för kommersiell verksamhet och på plan två finns kvarterets grönskande gård med gemensam grillplats.

Lägenheterna håller en mycket hög invändig standard avseende materialval. Lägenheterna har en till två balkonger alternativt uteplats och samtliga lägenheter har ett stort badrum med tvättpelare. Husets fasad kommer att bestå av skivmaterial i skiftande nyanser och strukturer med olika uttryck mot Hyllie Boulevard respektive Hyllie Vattenparksgata.

Byggnaden kommer att miljöklassas enligt Miljöbyggnad vilket innebär ett särskilt stort fokus inom områdena energi, innemiljö och material. I projektet kommer MKB även att arbeta med solenergi, biologisk mångfald och grönytefaktor. Inflyttning sker etappvis från och med fjärde kvartalet 2013.

Läs mer om projektet på FOJAB.se

Läs mer om projektet på Hyllie.com

Bostäder i Linköping

Bostäder i Linköping

FOJAB arkitekter har av HSB Östergötland fått uppdraget att utforma ett nytt bostadskvarter med 50 lägenheter vid Folkets Park i Linköping.

Kvarteret i fråga är en utmaning framför allt genom sitt läge i områdets utkant strax intill en bullrig genomfartsled i väster. I öster finns en del av parken som närmast har karaktär av skogsbacke och det är mot denna lummighet som kvarteret öppnar upp sitt inre.

Den upphöjda gården är tänkt att präglas av lekfullhet, grönska och vattenspeglar. Via en trappa och en bred öppning i byggnadens markplan har den kontakt med lokalgatan som leder vidare söderut in i bostadsområdet.  Vattenspeglarna är ett viktigt inslag i gårdsplaneringen eftersom de reflekterar in ljuset och skogens grönska i bostäderna.  Tillsammans med gradänger blir de kopplingen mellan gårdsplatån och skogen.

Folkets Park, som invigdes 1921, ligger centralt i Linköping och präglas av en lummig parkmiljö. En mindre, central, del av parken behålls och rustas upp för sitt ursprungliga syfte och resten bebyggs med flerfamiljshus i fem våningar samt ett mindre radhusområde – totalt ca 300 nya bostäder.

Mariaskolan invigd

Mariaskolan invigd

Mariaskolan, en friskola med elever i klasserna F-9, inviger från och med höstterminen 2011 sina nya lokaler som är ritade av FOJAB arkitekter.

– Det är underbart och nästan overkligt att vi nu är framme vid målet , säger Ann-Christin Berglund, rektor på Mariaskolan som står klar att tas i bruk av 250 förväntansfulla elever och personal.

– Det är så tydligt en start på något nytt. Vi märker redan att vi ser varandra och möts på ett helt annat sätt än tidigare.  Lokalerna skapar möjligheter och hjälper oss att utveckla skolans innehåll, pedagogiskt och metodiskt. De inbjuder till nya arbetssätt – till att utforska och förnya vår verksamhet.

Med ett 20 år gammalt tillfälligt bygglov och en sektionsbyggnad i ett plan som närmade sig slutet på sin tekniska livslängd, blev situationen angelägen att ta tag i. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att utreda lokalfrågan ur ett brett perspektiv. Allt från jungfruliga tomter i andra delar av staden till hyra av lokaler i närområdet passerade revy. Parallellt pågick ett programarbete med studiebesök och pedagogiska reflektioner. Redan i detta tidiga skede fanns Viveca Rosencrantz, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter, med i arbetet.

– Det är egentligen väldigt enkelt. Det handlar om att tänka efter före, säger Viveca. De inriktningsbeslut man tar tidigt blir vägledande genom hela processen. Väl genomarbetade tidiga skeden skapar delaktighet och stabilitet i projektet och ger oss som arkitekter möjlighet att bygga långsiktiga värden åt uppdragsgivaren. Processen ledde fram till beslutet att bygga nytt på befintlig tomt, för ett nästan fördubblat elevantal. I syfte att frigöra så mycket skolgårdsyta som möjligt ansöktes om detaljplaneändring för att kunna bygga i tre våningar. En kompakt byggnadskropp med ett litet avtryck på marken blev en förutsättning.

Mariaskolan är speciell: Den drivs av en kristen föräldraförening, hälften av barnen har invandrarbakgrund och år efter år ligger man resultatmässigt bland de tre bästa skolorna i södra Sverige. En friskola befinner sig på en öppen marknad, och det är därför viktigt med en byggnad med profil, och som kommunicerar det som skolan står för. Enkla material, ljus betong och korrugerad plåt, i ett tydligt och djärvt formspråk ger byggnaden en egen identitet.  Interiören är färgstark och grafiskt distinkt.

– Skolan uttryckte från början en stark önskan om att värna de kvalitéer och värden som ligger till grund för de goda resultaten. Enkelhet, närhet mellan elever och personal, arbetsro och öppenhet både internt och externt var centrala begrepp, säger Viveca Rosencrantz.

Detta kommer också till uttryck i den färdiga byggnaden. För att ge lugn och arbetsro valdes en lösning med hemklassrum som har visuell kontakt med angränsande rum via glasade entrépartier över hörn. Både klassrummen och personalens arbets- och pausrum är relativt små till förmån för de gemensamma ytorna, och mötes- och grupprum kan användas av alla.

Byggnadens kompakta kropp genomkorsas av korridorer och grupprum i fil, vilka avslutas med stora glaspartier. Utformningen för in ljus i skolans inre och ger utblickar mot världen runt omkring. Ann-Christin Berglund avslutar:

– I skolan ska man få ställa nyfikna frågor, tänka stora tankar och få bearbeta dem i mötet med andra. Vi upplever att vi fått ett hus som inbjuder till just det.

FOJAB stärker inredningsarkitektur!

FOJAB stärker inredningsarkitektur!

Vi välkomnar Lisa Mannheimer, arkitekt SIR/MSA, till FOJAB arkitekter.

Lisa har arbetat på flera arkitektkontor, bland andra FOJAB, Samark och White, men huvudsakligen i egen regi, under senare år i nätverket Architects and Friends.

− Jag ser fram emot att bli en drivande del av FOJAB arkitekter, som är inne i en spännande utvecklingsfas, säger Lisa. Bra projekt växer fram i samarbetet mellan uppdragsgivare, brukare och övriga konsulter, och en förutsättning är att inredningsarbetet integreras redan i de tidiga skedena, där det kan handla om mötet med slutanvändarna, såväl som materialval och rumsvolymer. Därför är det naturligt att fördjupa det projektbaserade samarbetet mellan byggnads- och inredningsarkitekter genom mitt steg över till FOJAB.

Vill du ha en modell?

Vill du ha en modell?

I FOJAB:s modellverkstad finns Magnus Nilsson beredd att hjälpa dig. Den fysiska modellen är ett suveränt verktyg både under arbetsprocessen och för att presentera och diskutera färdiga förslag.

Vare sig du behöver enkla arbetsmodeller eller en avancerad presentationsmodell är du välkommen att kontakta Magnus.

Älmhults byggnadspris 2011

Älmhults byggnadspris 2011

Älmhults Miljö- och byggnämnd har beslutat att tilldela Sauer Danfoss hus vid Skånevägen 2011 års byggnadspris. Byggnaden är ritad av FOJAB arkitekter genom Per Aage Nilsson, Niklas Sonestad och Bernt Borgestig.

Motiveringen lyder:
”Sauer Danfoss visar med bygget av sitt kontors- och företagshus att det är möjligt att med relativt enkla medel åstadkomma en byggnad av högt arkitektoniskt värde.

  • Genom en noggrann detaljering och elegant färgsättning
  • Genom en fönstersättning som stämmer med fasadskivornas indelning i fasaden
  • Genom att utforma vattenavrinningen som en inarbetad del av fasaden
  • Genom att se skyltsystemet som en viktig del av helheten, både vad gäller storlek, färg och placering
  • Genom den sparsmakade användningen av färg i fasad. Svart på ytterskalet och vit när fasaden viker in i byggnaden. Silvergrå pelare, vattenavrinning och solavskärmning.
  • Genom den eleganta kopplingen mellan fabriksdel och kontorsdel
  • Genom att ha med solavskärmningen som en inarbetad del i fasaden

Sammantaget är byggnaden väl sammanhållen och tidsenlig vad gäller såväl arkitektur, färgsättning som materialval.”

Priset överlämnades under Älmhultsdagarna den 27 augusti 2011.

MAX IV – nytt landmärke i Lund

MAX IV – nytt landmärke i Lund

FOJAB arkitekter visar nu, tillsammans med Snöhetta, Lunds universitet och Fastighets AB ML 4, de första konceptbilderna på byggnaderna till MAX IV i Lund. Världens mest kraftfulla synkrotronstrålningsanläggning blir en silverglänsande lagringsring som svävar över ett hav av böljande gröna kullar. Lagringsringen blir 210 meter i diameter och grenslas av en vitskimrade kontorsvolym.

FOJAB arkitekter fick uppdraget att utforma byggnaderna till MAX IV av Fastighets AB ML 4 och jobbar gemensamt med Snöhetta med gestaltningsfrågorna där FOJAB har ansvaret för byggnaderna och Snöhetta för landskapet. Uppdragen gick till FOJAB och Snöhetta efter en förberedande process där fyra internationella arkitektkonstellationer parallellt skissat på projektet på uppdrag av fastighetsägaren.

– Vi är mycket glada för att ha fått ta oss an utformningen av MAX IV. Det är en fascinerande uppgift att gestalta en byggnad som speglar sitt högteknologiska innehåll och samtidigt blir ett landmärke i Lund, säger Greger Dahlström, chefsarkitekt på FOJAB och ansvarig för förslaget.

Max IV – högteknologisk hotspot skapas i norra Lund
Vid invigningen 2014 kommer Max IV att ligga som en solitär i det öppna jordbrukslandskapet i Lunds norra utkant. Successivt sker en exploatering av området med nya bostads- och verksamhetsområden, och norr om anläggningen, utmed motorvägen, kommer Science City att fungera som en mötesplats mellan MAX IV och ESS (European Spallation Source), en forskningsanläggning för neutronspridning.

MAX IV ingår alltså i en kontext, som efter hand förvandlas från öppet landskap till sammansatt urban miljö med gator, torg och parkrum.

Tekniksprång driver gestaltningsutveckling
I takt med att ny teknik utvecklas och prövas, kommer även byggnaderna inom MAX IV att genomgå förändringar, såväl interiört som exteriört. Sannolikt kommer hela anläggningen att, över tiden, expandera kraftfullt genom tillskott av nya byggnadsvolymer. Processkraven, såväl dagens som morgondagens, vad gäller logistik, organisation, arbetsmiljö, vibrationsdämpning med mera, har varit utmanande och gett inspirerande bidrag till den arkitektoniska gestaltningen.

Nytt landmärke för Lund
De stora friytorna runt anläggningen har formats till ett böljande grönt hav, vars vågmönster medverkar till att reducera markvibrationerna och över vilket anläggningens ikonbyggnad, den silverglänsande lagringsringen, svävar.

MAX IV möjliggör nya framsteg inom ett antal områden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi och miljövetenskap. Kostnaden för anläggningen MAX IV har beräknats till ca 3 miljarder kronor vilket enligt Lars Börjesson, Vetenskapsrådet huvudsekreterare för infrastrukturfrågor, gör den till den enskilt största forskningssatsningen i Sverige någonsin.

Nygammal medarbetare till FOJAB

Nygammal medarbetare till FOJAB

Arkitekt SAR/MSA Andreas Blomberg är ny medarbetare på FOJAB arkitekter från och med september.

Andreas kommer från JJW arkitekter i Köpenhamn där han arbetat sedan 1994 – de senaste sju åren som en av fem delägare i det 65 personer starka kontoret. FOJAB är inte helt jungfrulig mark för Andreas. Efter arkitektexamen i Köpenhamn tillbringade han sex år på FOJAB i Lund, där han också hela tiden varit bosatt.  Andreas omfattar en bred arkitektroll och har stor erfarenhet av att arbeta hela vägen från projektets tidiga analys- och rådgivningsskeden till färdig byggnad, inkluderande både projekterings- och projektledning.

Bland Andreas referensprojekt kan särskilt nämnas profilbyggnaden Gemini  –  en innovativ och spektakulär förvandling av två länkade silobyggnader på Islands Brygge i Köpenhamn, utfört i samarbete med MVRDV.

FOJAB arkitekter rekryterar ny studiochef

FOJAB arkitekter rekryterar ny studiochef

Arkitekt SAR/MSA Charlotte Kristensson blir ny studiochef på FOJAB arkitekter från och med augusti. Charlotte kommer från White arkitekters Malmökontor, där hon varit partner och uppdragsansvarig inom sektorerna kontor, utbildning och kommersiella lokaler.

Charlotte Kristensson är också hjärnan och utvecklaren bakom ett processverktyg för tidiga skeden kallat  ”Strategisk lokalplanering”. Det används vid långsiktig strategisk planering för fastighetsbestånd hos exempelvis kommuner eller andra större fastighetsägare. Genom processen etableras en gemensam helhetssyn och strategi som ger underlag för tidiga beslut och en bred delaktighet hos alla berörda.

– Vi har format en ny organisation inom FOJAB arkitekter för att ännu bättre kunna möta behov och utvecklingspotential inom respektive affärsområde. Rekryteringen av Charlotte Kristensson som studiochef är ett led i den strategin. Charlottes gedigna erfarenhet och kompetens, med fokus i tidiga skeden, är ett värdefullt tillskott i den utvecklingsfas vi befinner oss i nu, säger Daniel Nord, vd på FOJAB arkitekter.

Den nya organisationen inom FOJAB arkitekter består av sju studior, som alla besitter specialkunskap och fokuserar på sitt segment av marknaden.

– Jag ser väldigt mycket fram emot att bli en del av den nya organisationen på FOJAB. Det är spännande och stimulerande att, med de verktyg och metoder jag har i bagaget, få vara med och utveckla företaget in i nästa fas, säger Charlotte Kristensson.

Klimatsmart villa byggs i Lund

Klimatsmart villa byggs i Lund

I ett pilotprojekt, lett av FOJAB Arkitekter, byggs nu i Stångby norr om Lund, den första helt oorganiska lågenergivillan i sitt slag. Villan har dubbelt så stor fönsterarea som konventionella passivhus men energianvändningen kan ändå minskas med ca 10-20 procent jämfört med vad kraven för passivhus anger. Villan är bland annat utrustad med nyutvecklade hållbara innovationer som fönsterskjutluckor och byggkonstruktion helt i betong.

– Intresset för lågenergihus har exploderat under det senaste året både för privatvillor men också från bostadsbolag och för kommersiella fastigheter. Vi har lyckats utforma flera nya tekniska innovationer inom hållbart byggande, framförallt för fönsterlösningar och byggkonstruktion som vi nu testar i det här pilotprojektet, säger Sune Nilsson, arkitekt och ansvarig för projektet på FOJAB arkitekter.

Tvåvåningsvillan förses med en ny typ av isolerande skjutluckor utanför fönstren. Skjutluckorna ger fönstren dubbelt så bra värmeisolering som vanliga lågenergifönster och ger ett utmärkt solskydd. De boende väljer själva om och när de vill ha dagsljus, skydd mot solinstrålning eller låg energianvändning. Stora fönster och glaspartier har länge varit både trendigt och efterfrågat, men samtidigt svårt att kombinera med hållbart byggande. Skjutluckorna löser nu problemet och villan har stora fönster i alla väderstreck samtidigt som energigenomsläppet blir minimalt. Konventionella passivhus riskerar att i sämsta fall få över 40°C inomhus på sommaren – med skjutluckor kommer man ner i normala sommartemperaturer.

Huset byggs i värmetröga material som ger jämn inomhustemperatur och helt utan inbyggt trä i konstruktionerna. Byggnaden har en traditionell betongstomme och bjälklag av betong. I yttervägg och yttertak används så kallad PIR-isolering – en mycket högisolerande produkt med 50 procent bättre isolerförmåga än vanlig isolering.

Utöver låg energianvändning blir byggnaden brand- och fuktsäker, och den får inga inbyggda material som kan mögla eller ruttna. Dessutom är och förblir byggnaden tät även när man gör ändringar i framtiden.

– Vi får en byggnad med sunda material och bra förutsättningar för låg energianvändning, sedan är det upp till oss som boende att ta vara på dessa förutsättningar, säger Jonny Ask som äger och bygger villan som beräknas stå klar för inflyttning för hela familjen till hösten.

Pilotprojektet är ett samarbetsprojekt initierat och lett av FOJAB arkitekter i samarbete med Elitfönster, Skanska Stomsystem och Byggcity. Faller projektet väl ut kan de nya klimatsmarta lösningarna i framtiden främst bli aktuella att använda för villor och radhus men även för flerfamiljshus och kontorsbyggnader.

– Större delen av byggnadens miljöpåverkan bestäms redan i planerings- och designskedet. Det är därför det är så viktigt att vi arkitekter är med och driver dessa frågor, säger Sune Nilsson.

Fakta om klimatvillan
Plats: Stångby, Lunds kommun
Omfattning: Tvåplansvilla, 6 RoK, ca 180m²
Byggstart: April, beräknas stå klart till hösten
Material: Betong och PIR-isolering
Beräknad energibesparing: Genom enbart de isolerade skjutluckorna beräknas energianvändningen minska med ca 10-20 procent i jämförelse med ett vanligt passivhus.
U-värde fönster med lucka: Ca 0,47 W/m²K (i jämförelse med vanligt fönster ca 1,3 W/m²K och passivfönster 0,9 W/m²K)

För mer information, var vänlig kontakta:
Sune Nilsson, arkitekt SAR/MSA
tel: +46 (0)40-27 98 79
sune.nilsson@fojab.se

Helena Bülow-Hübe, Miljö- och energichef
tel: +46 (0)40-27 98 90
helena.bulow-hube@fojab.se

Jonny Ask, ägare och byggherre
tel  +46 (0)730-31 50 05

FOJAB utformar nya Triangeln för NCC

FOJAB utformar nya Triangeln för NCC

FOJAB arkitekter och NCC presenterar nu illustrationerna och utformningen av nya Triangeln, Malmös hjärta. Shopping, boende, caféer, restauranger, kontor och parkering vävs samman och kommer att, tillsammans med Citytunnelns Triangelstation, erbjuda Malmöborna ett intensivt stadsliv.

– Triangelprojektet är en komplex och mycket spännande uppgift som vi på FOJAB är glada över ha fått förtroendet att utforma tillsammans med NCC, säger Ulf Kadefors, VD på FOJAB arkitekter.

Projektet består av flera samverkande byggnader. I gatunivå ligger en butiksgalleria i två våningar som kopplas samman med det befintliga Triangelns köpcentrum. Ytterligare fem våningar mot de omgivande gatorna utgörs av bostäder och kontor. Ur denna byggnad, mot Rådmansgatan i väster, reser sig ett bostadshus i 18 våningar. I kvarterets inre finns ytterligare bostäder och grönskande trädgårdar i olika nivåer. Bilparkering ligger under mark.

Fullbordandet av det strategiskt belägna Triangelkvarteret innebär en utvidgning av Malmö centrum och en aktiv koppling mellan innerstaden och söder om liggande stadsdelar som Möllevången och Rådmansvången.

Många kommer att dagligen röra sig i det nya stadsrum som bildas på kvarterets södersida, där också huvudentrén till den nya gallerian öppnar sig, mitt emot den nya Citytunnelns Triangelstation.  Längs den södra fasaden, som vetter mot S:t Johanneskyrkan, kommer caféer och restauranger att ge liv i gaturummet. Rådmansgatan blir kommunikationsstråket för bussar, cyklister och fotgängare.

Materialet domineras i bottenvåningen av en vacker, grå granit, liknande den som finns i kyrkans och många av de omgivande byggnadernas socklar. På söderfasaden anknyter ett mustigt rödbrunt skärmtegel till den starka materialkaraktär som finns i området.

– Sett ur ett stadsbyggnadsperspektiv finns det många utmaningar. Byggnaden ska smälta in i de omgivande kvarterens bebyggelsemönster samtidigt som den blir ett nytt landmärke i staden. Det är också angeläget att i ett så här centralt och unikt läge få till så mycket bostäder och arbetsplatser som möjligt, säger Pontus Tebäck, projekthandläggare på FOJAB arkitekter.

188 bostadslägenheter med mellan ett och sex rum och kök och ungefär 250 arbetsplatser kommer, tillsammans med handel och parkering, att fylla de totalt 37 000 kvadratmeter som beräknas vara färdigbyggda 2014.

Läs mer om nya Triangeln

Varför bygga om Landsarkivet i Lund?

Varför bygga om Landsarkivet i Lund?

Om mindre än två år flyttar Landsarkivet ut från sina anrika lokaler i centrala Lund. Efter sig lämnar man en byggnadsikon utan given funktion – ett arkiv som inte längre är ett arkiv, men en byggnad som håller en mycket hög arkitektonisk kvalitet. Hur hanterar man det?

Att en ny verksamhet måste in i byggnaden är självklart och såvida inget annat arkiv behöver nya lokaler så innebär detta också att ombyggnad, mer eller mindre omfattande, är nödvändig. Alternativet är en tom och obrukbar byggnad.

Mest kontroversiellt är, åtminstone i arkitekt- och kulturintresserade kretsar, frågan om hur man hanterar Bernt Nybergs slutna tegelvolym från 1971. En ikon som är lika mycket skulptur som byggnad.

Idéerna har varit många. Kulturhus, experimentarium och teater har förts fram som exempel på verksamheter som inte kräver mycket dagsljus. På så sätt skulle man lämna den skarpskurna men sköra skalmuren i tegel förhållandevis orörd. För en skör skalmur är det trots det massiva intrycket – som dessutom är i behov av renovering.

I själva verket har det visat sig vara svårt att hitta intressenter för dessa presumtiva verksamheter, trots många försök. Närmast var kanske Spyken som behövde lokaler till sin musikutbildning, men det förverkligades aldrig.

Inte förrän Lunds Nation, som under nio år utan resultat försökt skapa centrala studentbostäder i Lund, såg en möjlighet i fastigheten har någon varit villig att ta sig an byggnaderna.

Är då studentboende rätt verksamhet för Landsarkivets gamla lokaler?

Svaret är långt ifrån självklart. Den befintliga stommen är väl lämpad medan kravet på dagsljus medför öppningar i fasaden, vilket oundvikligen påverkar den ursprungliga gestalten. De övriga byggnaderna låter sig däremot förhållandevis enkelt anpassas.

Thomas Hellqvist återlanserar den goda idén om musiklokaler för Spyken i Sydsvenskan den 7 januari. Att kommunen skulle återköpa arkivet mot att Lunds Nation ges en annan och likvärdig exploateringsmöjlighet på annan plats vore förmodligen attraktivt för alla parter. Kanske hade en verksamhet med mindre krav på dagsljus varit bättre ur ett bevarandeperspektiv. Vi ser fördelar med en sådan lösning.

Men oavsett hur fastigheten ska användas i framtiden så medför all verksamhet som inte är arkiv krav på ombyggnad. Och förutsätter att det finns någon som är villig att arbeta för och betala en sådan alternativ lösning.

Man kan fortsätta spekulera i vad som skulle passa Landsarkivet bäst. Men vad man än kommer fram till handlar det vare sig om att rädda eller förstöra byggnaden. Det handlar om att bevara den gamla byggnadens kvaliteter i samspel med den nya verksamheten. Med omsorg, respekt och ett kvalificerat arkitektarbete är även ingrepp i exteriören möjliga.

Förutsättningarna för eventuella ingrepp däremot är en större fråga som ligger på vem eller vilka intressenter som är villiga att driva en framtida verksamhet i Landsarkivet.

FOJAB arkitekter,

Ulf Kadefors
Daniel Nord
Mattias Hedberg Ek
Kjell Adamsson

FOJAB:s arkitekter prisbelönta

FOJAB:s arkitekter prisbelönta

Arkitekterna Cecilia Pering, Hans Ödman och Claudia Meirama (postumt) på FOJAB arkitekter har tilldelats Lunds Stadsbyggnadspris 2010 för kontorshuset Västerport i kvarteret Spettet i Lund.

– Läget i kvarteret Spettet, granne med Lunds polishus, bar på utmaningar, bland annat genom att bebyggelsen i kvarteret är av varierande slag och skala. Det var ett intressant projekt att vara med och utveckla och det känns väldigt roligt att det har uppmärksammats, säger Cecilia Pering, arkitekt på FOJAB och pristagare.

Priset överlämnades vid en ceremoni i Stadshallen den 16:e december med följande motivering:

”Lunds stadsbyggnadspris 2010 tilldelas arkitekterna Hans Ödman, Cecilia Pering och Claudia Meirama – FOJAB Arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun genom nybyggnaden av ett kontorshus i kvarteret Spettet invid polishuset. Claudia tilldelas priset postumt.

Arkitekterna har gestaltat en byggnad vars genomarbetade volymer, lågmälda form och vackra detaljer samspelar väl med omkringliggande byggnader medan den vita färgen skapar en intressant kontrast till omgivningen. Tillsammans med näraliggande bebyggelse bildar byggnaden ett vackert stadsrum samtidigt som den utgör en tilltalande vy för den som färdas västerut från Västra stationen.”

Lunds stadsbyggnadspris tilldelas byggnader som på ett förtjänstfullt sätt bidragit till stadsbildens utveckling. Prissumman är på 30 000 kr. Priset har delats ut sedan 1990 då det skänktes till kommunen av LKF i samband med stadens tusenårsfirande. 18 gånger har det delats ut och det är fjärde gången som arkitekter på FOJAB fått ta emot priset.

Vinnande förslag, Kv. Betan i Ängelholm

Vinnande förslag, Kv. Betan i Ängelholm

Vinnande förslag i detaljplanetävling utlyst av Ängelholmshem.

FOJAB och Skanska Helsingborg i tävlan med ytterligare fyra deltagare. Förslaget avser 92 stycken lägenheter av stadsmässig karaktär med certifieringen ”Sunda Hus”.

Helena Bülow-Hübe blir Miljö- och Energichef på FOJAB arkitekter.

Helena Bülow-Hübe blir Miljö- och Energichef på FOJAB arkitekter.

FOJAB arkitekter rekryterar Helena Bülow-Hübe, teknologie doktor i Byggande och arkitektur vid Lunds Tekniska Högskola, som Miljö- och Energichef. Hon kommer närmast från en tjänst som specialist på energi och byggfysik på Tyréns i Malmö.

Helena Bülow-Hübe är en van föreläsare och drivande i utvecklingsprojekt som rör miljö- och energifrågor. Hon har skrivit böcker, rapporter och artiklar, bland annat om solskydd och dagsljushantering i arkitekturen.

– Helena Bülow-Hübe blir en stark kraft i FOJAB:s arbete med att vidareutveckla vår miljösatsning. Hennes breda erfarenhet inom miljö- och energifrågor höjer företagets kompetens inom miljöområdet och jag ser fram emot att hon snart börjar hos oss, säger Daniel Nord, VD på FOJAB arkitekter.

– Det är i de tidiga skedena i byggprojektet som värdena grundläggs. Därför är det angeläget att faktorer som gynnar hållbar och resurssnål arkitektur finns med från start i projekten. Där tror jag att jag kan bidra och ge FOJAB:s kunder ett starkt mervärde, säger Helena Bülow-Hübe, tillträdande miljö- och energichef på FOJAB.

Helena Bülow-Hübe tillträder tjänsten den 1:a februari 2011.

FOJAB årets BIM-kontor

FOJAB årets BIM-kontor

På Cad-Q Dagarna 2010 tilldelades FOJAB arkitekter priset ”Årets BIM-kontor” med motiveringen ”För att de på kort tid infört BIM på kontoret och utbildat hela sin personal i Revit och därmed visat att de på allvar tagit sig an utmaningen kring att nya tider kräver ett förändrat och förbättrat tänkande, arbetsprocesser och erbjudanden”.

FOJAB har sedan flera år tillbaka satsat långsiktigt och metodiskt på just utbildning och utveckling av BIM både som verktyg och process och är mycket glada över erkännandet.

– Vi är väl förberedda på det systemskifte som dessa nya processer innebär och driver redan nu ett flertal stora projekt där alla medverkande arbetar enligt BIM-modellen, säger Mårten Fridberg, CAD-ansvarig på FOJAB.

BIM är själva processen att generera och förvalta information som skapas under en byggnads livscykel. BIM är alltså ingen teknik, utan ett samlingsbegrepp för hur informationen används på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. Modellen gör det lättare för alla intressenter att dela med sig och ta del av informationen vilket ger en klarare bild av projektet och gör det möjligt att fatta bättre och snabbare beslut.

Daniel Nord blir ny VD för FOJAB

Daniel Nord blir ny VD för FOJAB

Daniel Nord, som idag är vice VD för FOJAB AB, tillträder som VD för bolaget den 1 november.

Daniel Nord har arbetat på FOJAB sedan 1998, både som arkitekt och i ledande befattningar och är delägare sedan 2006. Han kommer att fortsätta arbetet med att utveckla och stärka FOJAB:s position bland landets ledande arkitektföretag.

– Med sin ledarförmåga kommer Daniel att bli en utomordentligt bra VD, säger Anders Alvemo, FOJAB:s styrelseordförande.

– Det är en stor förmån och utmaning att få möjlighet att leda FOJAB. Min ambition är att tillsammans med våra duktiga medarbetare utveckla bolaget ytterligare. Jag känner starkt för bolagets kärnvärderingar med god arkitektur, kundfokusering och ansvarstagande på humanistiska grunder som ledstjärnor, säger Daniel Nord, tillträdande VD för FOJAB och fortsätter:

– Vi ska stärka vår kärnkompetens och komplettera den med närliggande kunskapsområden. Det innebär bland annat att vi ska växa så väl organiskt som genom företagsförvärv.

Daniel Nord efterträder Björn Wigelius som tidigare i år aviserat till styrelsen att han avser att trappa ned och gå i pension. Han har varit VD sedan 1981 och under hans ledning har FOJAB utvecklats till att bli ett av södra Sveriges ledande arkitektföretag.

Koncernens ledning kommer från och med 1 november att utgöras av:
Daniel Nord VD FOJAB (moderbolaget) och FOJAB coordinator, Ulf Kadefors VD FOJAB arkitekter, Sune Nilsson VD FOJAB design, Cecilia Pering vice VD FOJAB arkitekter och Mattias Hedberg-Ek vice VD FOJAB coordinator.

FOJAB arkitekter inleder strategiskt samarbete med kinesisk partner

FOJAB arkitekter inleder strategiskt samarbete med kinesisk partner

I det parallella uppdraget om MAX IV har FOJAB arkitekter valt att gå in med kollegan Li Xinggang från CAG, China Architecture Design & Research Group, som partner. CAG, under ledning av Li Xinggang, ritade tillsammans med det schweiziska kontoret Herzog & de Meuron nationalstadion i Beijing, ”Fågelboet”.

MAX IV är en fjärde och väsentlig utbyggnad av Max-lab i en betydligt större skala än föregångarna – diametern på anläggningen är 210 meter. Strategiskt placerat på höjden intill E22 i Lunds nya stadsdel Northeast/Brunnshög blir detta en vallfartsort för forskare från hela världen.

MAX IV, nästa generations synkrotronljus anläggning, beräknas vara i drift 2014. Det för ändamålet bildade bolaget Fastighets AB ML 4 har valt ut FOJAB arkitekter med sin nya samarbetspartner, som en av fyra kvalificerade aktörer i det parallella uppdraget om utformningen. De övriga deltagarna är 3XN, Grimshaw architects/Tengboms och Snøhetta.

FOJAB arkitekters ledning har vid flera tillfällen träffat sina kinesiska kollegor, senast i våras på CAG:s kontor i Beijing, och relationen har fördjupats efterhand.
– Vi är mycket glada för att få utveckla kontakten med CAG i ett konkret projekt av den här digniteten, säger Ulf Kadefors VD på FOJAB arkitekter. Trots att vi befinner oss i olika delar av världen, har vi många beröringspunkter och ett liknande förhållningssätt till arkitekturen.

Ulf fortsätter:
– För FOJAB är detta ett led i vår strategiska affärsutveckling, och vi är övertygade om att samarbetet kommer att vara till ömsesidig nytta och glädje. Det finns hos båda kontoren erfarenhet av att hantera storskaliga, tekniskt avancerade projekt. Våra nya samarbetspartners tillför stor kompetens både tekniskt och designmässigt. I Kina å andra sidan finns ett behov av bostadsförsörjning av rejäla mått.
Där är vi långt framme och har mycket att bidra med i form av långsiktigt och kvalitativt tänkande i planeringen.

www.cadreg.cn
www.fojab.se

Attraktiv och omdebatterad citytomt blir nytt nav i Malmö

Attraktiv och omdebatterad citytomt blir nytt nav i Malmö

”Vi ritar Malmös nya huvudentré – mitt i staden!” Så beskriver Pontus Tebäck på FOJAB arkitekter projektet vid Citytunnelns Triangelstation som han och kollegorna griper sig an. Kontoret har fått uppdraget att rita den totalt 58.000 kvm stora byggnaden i kvarteret Kaninen.

Det som framåt 2013 kommer att möta resenären ovan jord är en ny platsbildning med uteserveringar framför ett köpcentrum på 12.000 kvm, 6.000 kvm kontor, 160 bostäder och 400 parkeringsplatser förlagda under mark.

Per Aage Nilsson, som svarar för gestaltningen säger:
– Det är ett stort projekt med en hög grad av komplexitet. Schaktningen påbörjas nu efter semestern, och sedan följer en intensiv period när vi slutför ritningsarbetet  parallellt med att det byggs.  Handelsdelarna bygger vidare på den naturliga rörelsen genom kvarteret, och binder samman den nya stationsplatsen i söder med Triangeln och gågatan i norr.

Det centralt belägna kvarteret Kaninen har varit föremål för debatt och skiftande planer genom åren. Allt från 70-talets planer på Musikens hus och senare Stadsbibliotek till det som faktiskt blev till på 80-talet – hotellskrapan och Triangelns köpcentrum. Med NCC som byggherre och FOJAB som arkitekt blir kvarteret nu färdigställt som en strategisk ny knutpunkt i Malmö. Presentationsbilder och fördjupad information kommer att släppas i oktober.