Nya Triangelgallerian öppnad

Nya Triangelgallerian öppnad

Under festliga former har nu nya Triangelgallerians nedre plan öppnats. Intressenter och nyfikna kunder minglade och frukosterade.

Se de första bilderna från en unik och färgstark galleria, signerad FOJAB. Allt annat än slätstruken.

Studentbostäder åt Helsingkrona Nation

Studentbostäder åt Helsingkrona Nation

Nu är det klart – Helsingkrona nation har fått bygglov för sina planer att uppföra ett 13 våningar högt studentbostadshus vid sjön Sjön i Lund. Omkring 140 studenter kommer att bo i det nya huset som är beläget ett stenkast från nationens befintliga bostäder.

En förutsättning för att alls få uppföra ett nytt hus på den här platsen var att huset skulle vara en stark, fristående volym. Lite av en ny skulptur i LTH-parken som skulle skilja sig från de befintliga, rätvinkliga huskropparna. Byggrätten i detaljplanen kom att bli helt rund, något som ställt krav på planlösningar och byggnadens gestaltning.

— Att hitta en funktionell planlösning som bygger på det runda husets förutsättningar och samtidigt ger bra och yteffektiva planlösningar har varit projektets knäckfråga. Lägg därtill krav på rationell och kostnadseffektiv produktion så börjar man förstå projektets komplexitet, förklarar Mattias Hedberg Ek, ansvarig arkitekt.

Helt runt blev nu inte huset. Det bygger istället på att varje plan är uppdelat i sex tårtbitar, som nästan är identiska. Varje tårtbit blir en kompislägenhet där två studenter har eget sovrum, men delar kök, toalett och ett litet vardagsrum.

— Den runda formen har faktiskt varit väldigt bra för kompislägenheterna genom att man får plats med ett gemensamt och väldigt ljust vardagsrum mellan de två sovrummen, säger Mattias Hedberg Ek.

Utöver bostäder kommer huset även ha gemensamma och mer publika lokaler både i markplan och längst upp, där en samlingslokal med utsikt över centrala Lund blir grädden på moset. Förutom Lund kommer man kunna se Malmö, bron och hela Köpenhamn en solig dag.

Läs mer om projektet

Ny solcellsparkering invigd

Ny solcellsparkering invigd

Söndag 2 juni invigdes Malmös första solcellsparkering, där bilister kan ladda sin elbil med hjälp av energi från solen. Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder. Solcellsparkeringen är ett gemensamt initiativ från FOJAB arkitekter, Parkering Malmö och Malmö Stad, och ligger på badplatsparkeringen vid Scaniaparken i Malmös klimatsmarta stadsdel Västra Hamnen.

– Vi är glada över att kunna underlätta för Malmöborna att göra klimatsmarta val som att välja elbil, och därmed bidra till renare luft och mindre buller, säger Anders Eriksson, som håller i projektet på FOJAB arkitekter, och fortsätter:

– För FOJAB arkitekter är hållbar stadsutveckling en självklarhet, och med projekt som solcellsparkeringen är vi med och gör skillnad tillsammans med Malmö Stad och Parkering Malmö.

FOJAB arkitekter har också andra engagemang i Västra Hamnen. Bland annat har företaget ritat parkeringshuset Fullriggaren, som med solcellsfasad, växtvägg och fågelholkar har en tydlig miljöprofil.

Gratis laddning dygnet runt
Solcellsparkeringen, som har plats för två bilar, är en stålkonstruktion med södervända solcellspaneler i transparant glas. Laddningen kommer fungera dygnet runt och är gratis, bilisterna betalar bara parkeringsavgift. Effekten beräknas till cirka 2600 kWh/år, vilket räcker för att köra en elbil i cirka 2000 mil. En bensindriven bil släpper under samma sträcka ut cirka två ton koldioxid.

Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder, med ett 60-tal medverkande ekipage. Bland deltagarna finns kända rallykartläsaren Tina Thörner. Invigningstalare är kommunalrådet Karolina Skog (MP) och Tomas Strandberg, VD för Parkering Malmö.

För mer information om Oresund Electric Car Rally, se http://www.oecr.org/

Marco Pusterla gästföreläser i Italien

Marco Pusterla gästföreläser i Italien

Arkitekt Marco Pusterla håller denna vecka en gästföreläsning på universitetet i Piacenza.

– Jag kommer att tala om hur vi på FOJAB arkitekter arbetar med hållbarhet i byggnader och stadsutveckling. Det är viktigt att frågan blir konkret, tycker jag. Därför kommer jag att visa på aktuella projekt, bland annat Lomma hamn och centrum, och Aspedalen i Lerum, ett projekt som vann 1:a pris i Europantävlingen

I huvudet på en bogranskare

I huvudet på en bogranskare

Alla pratar om att ha kundens perspektiv i centrum. Men hur lyckas man med det, när det är hus som ska byggas och många vara involverade. Några som vet är Bogranskarna, som varje år går igenom och analyserar ett antal bostäder.

Varför pratar ni bara golvlister?
Arkitekt Ida Stavenow ritar inte bara bostäder på FOJAB. Hon är också en av sex Bogranskare som tycker till om nyproducerade bostäder i Sydsvenskan. Hur går det till och vad rör sig i huvudet på en Bogranskare?

— Vi gör 4-5 utflykter per år och tittar på två objekt åt gången. Gruppen består av en landskapsarkitekt, en energikonsult och fyra arkitekter. Två av arkitekterna är knutna till den akademiska världen och vi andra två arbetar på arkitektkontor. Själv har jag varit med i tre år nu.

— Vi tittar på både flerbostadshus och typvillor och vi granskar objekt färdiga att flytta in i för vem som helst, inte specialritade bostäder. Nyckelfrågan vi ställer oss är ”Är detta en bra bostad?” utifrån den vanliga bostadskonsumentens perspektiv. Det handlar alltså inte bara om arkitektoniska kvalitéer utan även andra saker som materialfinish, energifrågor, utförande med mera.

— Blandningen gör att mina arkitektkollegor ibland är skeptiska till att det inte är tillräckligt fokus på arkitektur. Varför pratar ni bara golvlister?

Ida Stavenow berättar om hur diskussionen till exempel kan handla om överskåp som är placerade som dammsamlare mitt på en vägg, fast man kunnat integrera dem på ett bättre sätt i rummet. Något som kan uppfattas som en trivial diskussion om bristande omsorg om detaljer, kan visa på något mer fundamentalt i arkitekturen: Att man inte lyckats få till en få en helhet, ett vackert rum där ljuset flyter och som kanske är en del av ett bra rumssamband.

— Kvaliteten på bostäder i Sverige är generellt väldigt hög och har också höjts på senare år. Det är fina material, rymligt och tillgängligt, bra vitvaror, snålspolande kranar, helkaklade badrum. Det finns väldigt lite som är jättedåligt, men det finns inte heller så mycket som är jättebra.

Landet lagom
— Många tycker att vi är lite lama i vår kritik, allting blir en trea. Men det är ju för att det allra, allra mesta är väldigt lagom – och tyvärr likadant. Detta är en fråga som diskuteras en hel del i gruppen, och vi efterfrågar nytänkande. Där har vi som arkitekter också ett ansvar att visa på alternativa lösningar.

De flesta har en idé om vad man kan förvänta av en nybyggd bostad; Man vill at det ska vara ekparkett, för det är fräscht och enhetligt och vitt kök och öppen planlösning, för det har man har sett i olika sammanhang. Men man vet inte vad man skulle kunna få och det finns inte riktigt några alternativ eftersom marknaden är så likriktad.

— Man kan inte producera något som ingen efterfrågar, och ingen efterfrågar något som de inte känner till. Därför krävs det modiga själar i bostadsproduktionen som vågar satsa på annorlunda kvalitéer så att man kan få bollen i rullning. Bogranskarna tittar ju också på grundidén. Vad är det för sorts liv man lever i den här bostaden? Det vore så bra om det fanns plats för olika sorters liv. Vi är ju olika!

Ibland krävs bara en dörröppning
— Boendekvalité kan vara olika saker för olika människor. En massa andra grundläggande saker får man bestämma över – om man vill ha barn, om man vill ha bil, var man jobbar, vad man äter. Men alla ska bo på mer eller mindre samma sätt. Det blir också allt mindre variation efterhand som det gamla bostadsbeståndet fasas ut. Med en kulturellt blandad befolkning och nya familjekonstellationer borde det finnas utrymme för större variation.

Ida Stavenows examensarbete handlade om detta. Där tittade hon på variationer i bostaden och strukturer som kan ge boende större möjligheter att själva påverka.  En tanke var att utforma villakvarter med mindre enskilda tomter till förmån för gemensamma ytor. Villorna skulle ha en basstorlek som skulle kunna utökas efterhand med tillbyggnader inom givna ramar. Ett annat idéprojekt var en radhuslänga med interna kopplingar och en slags mellanled som flexibelt kunde kopplas till intilliggande bostäder för exempelvis generationsboende; När farmor och farfar inte längre kan använda sin övervåning så kan grannen ta över den, och de kan bo kvar på lite mindre yta.

— Flexibilitet över tid tror jag på och en ny form av kollektivism där det kollektiva är ett erbjudande, inte ett krav. Ett annat exempel jag stött på var två singelkvinnor med barn, som varannan vecka öppnade upp och levde storfamiljsliv med varandra och barnen, och varannan vecka stängde till och levde singelliv. Det krävs bara en dörröppning! Och lite mod.

Själv bor Ida Stavenow i en bostadrätt med 3 rum och kök och balkong.

— Vi gjorde arkitektvalet att flytta till ett fult hus med utsikt mot ett fint, säger Ida. Lägenheten hade sådana kvalitéer, framför allt ljuset med stora perspektivfönster över hörn. Planlösning och ljusföring måste vara på plats från början, men annars går mycket att fixa till i efterhand om man vet vad man vill. I köket tog vi bort matplatsen och gjorde en rejält stor rostfri bänkskiva för matlagning. Det var ett sätt för oss att anpassa bostaden till vår livsstil och våra intressen.

Parkernas park i parkernas stad

Parkernas park i parkernas stad

En jubilar i utveckling. Pildammsparken är en av malmöbornas tummelplatser. Vi joggar, matar ankor, går på teater, gifter oss, gympar och picknickar. Det, och mycket annat, har vi snart gjort i 100 år. 2014 är det dags för jubileum av Baltiska Utställningen, som var själva ursprunget till att parken anlades.

Med anledning av detta har Malmö Stad bjudit in FOJAB arkitekter, som ett av tre kontor, till att komma med tankar och förslag på hur parken kan förnyas och utvecklas.

Arkitekt LAR Sara Schlyter, som arbetat med förslaget, berättar:

— Parken har i grunden en klassicistisk struktur med långa axlar och siktlinjer som bildar spännande skärningspunkter. En av parkens mest centrala sådana platser ligger intill Margaretas blomstergata och används idag som parkering.  I vårt förslag flyttas bilplatserna till ett läge längs med tillfartsvägen. Istället skapar vi en tydligt definierad plats med vattenspel, magnoliaträd, sittmurar och ett besökscentrum. Vår tanke är att den ska upplevas som Pildammsparkens hjärta. Härifrån kan man sedan röra sig i parkens huvudaxel på en ny gångbro, som leder över den stora dammen till vattentornet.

Som kontrast till parkens storslagna axlar föreslås andra platser med en mer hemlighetsfull karaktär och överraskande upplevelser. Sara Schlyter drar parallellen till Versailles-parken där man, om man drar sig ut från den strikta barockanläggningen, finner motsvarande romantiska och lite avskilda platser.

— I förslaget finns till exempel en bambulabyrint som landar i ett torn med en hängbro. Och en rosenpergola som bildar portik till rosenträdgården från Baltiska vägen. Vi vill också att besökaren på olika sätt ska få en tydligare upplevelse av vattnet. Både genom att man kan komma närmare dammen och genom ljud- och ljusspel. Så vår förhoppning är att jubiléet blir avstampet till ett nytt sekel av rekreation för både malmöbor och folk på besök.

Nya Triangeln

Nya Triangeln

I juni öppnar Triangelgallerians nya del. Med fasad i söder mot station Triangeln öppnar sig en helt ny och färgstark galleria, 12 000 kvadratmeter i två plan. Station Triangeln förväntas bli Sveriges tredje största station, och tanken är att skapa ett torg för de många människor som pendlar och är på väg. Men också för de som vill koppla av i en skön miljö som är småskalig, tät och intensiv.

— Nya Triangeln ska vara som nya Malmö, varken återhållsam eller slätstruken. Här ska finnas en känsla av urban basar, av att färger och material skapar en social scen för liv och shopping, säger Viveca Rosencrantz, gestaltningsansvarig på FOJAB arkitekter för gallerian.

NCC har höga ambitioner med Triangeln. Känslan av torg är central – här ska det helt enkelt vara trevligt att bara vara. Utbyggnaden är i två plan som både hänger samman med den befintliga gallerian, som byggs om och utökas, och med den nya soliga fasaden mot station Triangeln och S:t Johannesplan.

Butikerna nås genom portaler i tre vindlande gångar i gatuplan för att skapa variation och förstärka stadskänslan. Torget i mitten, som öppnar sig genom båda våningarna bildas av lekfullt utplacerade butiksboxar. Besökaren kommer att mötas av ett överflöd av intryck där färg och materialval kontrasterar snarare än harmonierar.

I gatuplan blir känslan mörkare och brokigare, med mönstrat golv i granitkeramik, kopparfärgat tak och högblanka entréportaler, för att bli ljusare på det öppna torget i mitten och på övre plan.

— För att ta en position måste varumärket stödjas med arkitektur och inredning. Så mycket av varumärkets kommunikation sitter i ljud, ljus och materialval. Vad vi velat förstärka här är ett myller och en mustighet, i linje med stadspulsen och Malmös scenografi, säger Viveca Rosencrantz.

Uppmärksammat enbostadshus

Uppmärksammat enbostadshus

FOJAB:s Marco Pusterla har ritat Villa Enestigen i Veberöd som uppmärksammats bland annat på Arkitekturgalan.

”Jag följde med Andreas och Vibeke på flera husvisningar under flera års tid. De hittade aldrig det hus de ville ha, men de blev mer och mer medvetna om vilka krav och förväntningar de hade. De såg ett slitet sommarhus som låg i den omgivning de drömt om, en fridfull skogstomt, inte långt från Lund och Malmö. Jag tog fram en skiss och efter en långsam planeringsprocess utan stress och med många härliga diskussioner blev det just det här huset.”

En mörk tegelfasad vilar bland träden och låter skogens atmosfär dominera platsen. Uppglasade volymer bryter längans enkla form och skapar tre unika rum i huset. Här finns ett konsekvent val av kvalitet i material och lösningar och en helt oorganisk stomme. Ytterväggarna av tegel är en halv meter tjocka, och taket är klätt med små platta tegelpannor. Källarväggar liksom bjälklag är platsgjuten betong. Ventilationssystemet är integrerat i stommen, och tillvaratar solenergin genom husets stora öppningar mot söder och materialens värmetröghet.

Husets exteriör är så gott som underhållsfri, och kommer att åldras vackert. Många detaljer är specialstuderade på ett sätt som för tankarna till äldre byggnadskonst. Trots läget i skogen är det ljust invändigt. Fönstersmygen livar med fönsterglaset och dagsljuset flödar obehindrat in i rummen. Den interiöra belysningen är där för att framhäva arkitekturen, inte för att synas.

Planlösningen är på ett genomtänkt sätt förberedd för att följa med i livets olika faser. Längs- och tvärgående siktlinjer i och rumshöjder mellan 2,26 m och 6,5 m, ger en dynamik åt rumsupplevelsen.

FAKTA:
Arkitekt: Marco Pusterla, FOJAB arkitekter; Belysning: Viveca Rosencrantz FOJAB arkitekter
Konstruktör: Tomas Gustavsson, T.G. konstruktioner AB
Byggentreprenör: MW Bygg, Södra Sandby
Putsentreprenör: Stuckaturfirman Hans Räthel AB
Byggherre: Privat
Bruttoarea hus: 286 m²
Byggnadsår: 2011-12

OM ARKITEKTEN:
Marco Pusterla, född 1975, utbildad i Milano (Examen 2001) samt Erasmus på LTH.
Verksam på FOJAB arkitekter sedan 2003.

3d-printing – framtidens byggproduktion?

3d-printing – framtidens byggproduktion?

FOJAB lab har haft dr Rupert Soar från Nottingham på besök för att hålla föreläsningar och workshop. Det är Petra Jenning på FOJAB, mångårig samarbetspartner till Rupert Soar, som står bakom arrangemanget. Fokus har varit på den digitala revolutionens bidrag till utveckling av framtida arkitektur och byggsystem.

— Med utgångspunkt i digitala tillverkningsprocesser för byggnadsindustrin, främst additiv tillverkning, AM – Additive Manufacturing, som exempelvis 3d-printning, utforskar Soar möjligheter till snabbare informationsflöden, ökad komplexitet och intelligentare byggnader. Genom att studera hur processer och strukturer byggs upp i naturen kan vi hitta nya förhållningssätt till vår byggda miljö och hur vi relaterar till den, säger Petra Jenning.

Termitstackar och hus
Rupert Soar  var med och grundade världens ledande forskningslaboratorium inom additiv tillverkning vid Loughborough University. Med över 15 års erfarenhet inom området och som rådgivare till kontor som Büro Happold och Foster & Partners har han gedigen kunskap om AM och dess användning inom byggprocessen. För att blicka framåt och förstå möjligheterna med AM gav sig Soar ut på en ovanlig resa. Genom att scanna termitstackar i Namibia och studera deras komplexa struktur, insåg han att de fungerar som membran som aktivt flyttar energi in och ut ur stacken. Denna fantastiska struktur är dock inte uppbyggd utifrån en förbestämd design utan växer fram organiskt. Den anpassas dessutom till varje enskild plats och dess specifika förhållanden.

— Naturen använder sig ofta av fraktala strukturer. De kan, för blotta ögat uppfattas som otroligt komplexa och svåra att greppa, säger Petra Jenning. De ger en maximerad yta som gränssnitt mot sin omgivning och det är just i denna yta som energiutbyten i form av gas- eller värmeväxling kan ske.  Jag menar att vi, genom att förstå den process som ligger bakom termitstackens fysiska uttryck kan lära oss att designa byggnader enligt samma principer.

Idag har vi i generellt sett en 1:1-relation mellan komplexiteten i ritningen och komplexiteten i byggnaden. Ritningen är en representation av byggnaden i det fysiska rummet. I fallet med termitstacken är det istället mest relevant att beskriva de funktioner och processer som materialiseras i strukturen. De här processerna kan beskrivas i enkla termer, eller algoritmer, trots att det fysiska uttrycket har en hög geometrisk komplexitet.

Agentsystem
I workshopen  utforskades hur man genom att formulera algoritmer inom ett agentsystem kan lösa komplexa problem på nya sätt. Det är ett tankesätt som har vuxit fram ur Soar och Jennings långvariga samarbete vid University of Greenwich i London och inom Freeform Construction Ltd. Ett agentsystem består av ett antal enkla moduler, eller agenter, som känner av sin omgivning och påverkar den i realtid utifrån sin egen målsättning eller algoritm. I agentsystemet förhandlas lösningar fram över tid som möter ett stor antal krav, men utan att, som i klassisk byggnadstradition, dela upp varje funktion i ett separat material eller separat lösning. Om vi i framtiden kan använda 3d-skrivare för att bygga hus, så kommer dagens etablerade relation mellan geometrisk komplexitet och hög kostnad att förändras.  Det öppnar för möjligheten att jobba med funktionsrelaterad form på nya och innovativa sätt.

Första spadtaget för Landsarkivet

Första spadtaget för Landsarkivet

Nu tas första spadtaget för bygget av studentbostäder i Landsarkivet i Lund. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Lunds nation, ritat studentbostäder med syftet att ge den anrika byggnaden nytt liv.

Landsarkivet kommer bli hem åt uppemot 150 studenter, och blir därmed ett välkommet tillskott på den pressade bostadsmarknaden i Lund. Projektet omfattar totalt 8 800 kvadratmeter om- och nybyggnad och består av fyra byggnadskroppar. Två av dessa uppfördes 1903. 1971 tillkom den karaktärsfulla tillbyggnad som Bernt Nyberg ritat. Den fjärde blir en nybyggnad i fem våningar klädd med cortenstål. Bostäderna planeras vara inflyttningsklara till höstterminen 2014.

Fler bilder på FOJAB.se

Stadsbyggnadspris till Kjell Adamsson

Stadsbyggnadspris till Kjell Adamsson

Kjell Adamsson, studiochef och vice VD FOJAB arkitekter, har tilldelats Lunds Stadsbyggnadspris 2012 för en tillbyggnad av ett radhus på Hökvägen i Lund.

Juryns motivering:
Lunds stadsbyggnadspris 2012 tilldelas arkitekten Kjell Adamsson för en tillbyggnad kännetecknad av ett känsligt och omsorgsfullt detaljarbete som representerande en förebildlig förtätningsstrategi.

Genom en omsorgsfullt gestaltad tillbyggnad av ett radhus, som väl förvaltar det kringliggande områdets karaktär, har arkitekten lyckats visa hur man kan förtäta i liten skala. Husets planlösning, med ny entré mot baksidan, möjliggör ett flexibelt utnyttjande av bostaden, t.ex. som generationsboende eller uthyrningsrum till studenter. Också i detta avseende är tillbyggnaden förebildlig som exempel på en hållbar förtätningsstrategi i det lilla formatet.

Radhusets karaktär i skala och material har tagits tillvara, och på ett vackert och självklart sätt kompletterats med en till byggnad i samma anda som det ursprungliga huset. Detaljarbetet har ägnats mycket stor omsorg, vilket lyfter upplevelsen av huset till en ny nivå. De nya burspråken ger fasaden liv samtidigt som värdefullt ljus släpps in i bostaden.

– När jag såg huset i sitt originalutförande såg jag potentialen. Dels för att det är ett gavelhus med plats för en utbyggnad, dels för att kunna utnyttja den befintliga atriumgården på ett annat sätt, säger Kjell Adamsson, vVD, FOJAB arkitekter AB.

Läs artikel på Sydsvenskan.se

Arkitekt Karin Fagerberg blir CCO

Arkitekt Karin Fagerberg blir CCO

FOJAB arkitekter anställer Karin Fagerberg som chief commercial officer. Karin kommer att ingå i ledningsgruppen, och kommer också att vara verksam som uppdragsansvarig arkitekt med inriktning på stadsbyggnad, samhällsplanering och tidiga skeden.

– Fokus i min nya roll blir ett kunddrivet utvecklingsarbete. Jag arbetar parallellt med både privata aktörer och kommuner som uppdragsgivare. Det ger en koppling mellan övergripande planering och intressanta byggprojekt, och ger en hävstångseffekt för projekten. Det skapar också en utvecklingspotential som leder framåt, in i nya uppdrag. För mig är det viktigt att arbeta både strategiskt och operativt, säger Karin Fagerberg.

Karin är arkitekt SAR/MSA och för närvarande kontorschef på Tengbom i Malmö. Hon har ett förflutet bland annat på BM Arkitekter och FOJAB arkitekter, där hon varit delägare och studiochef. Några av de projekt hon arbetat med är utvecklingen av Lomma Hamn, Bara centrum och det nya området Elinegård intill Kalkbrottet.

– Jag är stolt över att återigen ha Karin i teamet, säger vd Daniel Nord. Med sin kompetens och sitt breda kontaktnät kommer hon att driva marknadsarbetet offensivt och med starkt kundfokus. Eftersom vi tidigare under flera år arbetat tillsammans, vet jag vilken tillgång Karin kommer att vara för företaget.

Karin börjar sin tjänst på FOJAB arkitekter vid årsskiftet.

Första spadtaget för KNG

Första spadtaget för KNG

I början av september togs första spadtaget till Kristianstad Nya Galleria, ritad av FOJAB Arkitekter

Gallerian byggs på den plats där Domushuset ligger idag, och är en del i omvandlingen av Kristianstads stadskärna. Parallellt med gallerian byggs både parkeringsplatser och bostäder. Kvarterskänslan bibehålls genom att ge illusionen av flera separata huskroppar, och fasadens färg och form kommer harmoniera med den omgivande bebyggelsen. I Gallerian kommer det finnas plats för både butiker, restauranger och caféer.

– Det intressanta med Kristianstad Nya Galleria är att den ligger mitt i stadskärnan. Det ger attraktivitet och stärker innerstaden till skillnad från en mer perifer lokalisering, säger Charlotte Kristensson, projektansvarig arkitekt hos FOJAB.

Gallerian beräknas stå helt färdig hösten 2014.

Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Fyra snabba frågor till Magdalena Hedman, Landskapsarkitekt LAR/MSA och chef för Studio Stadsutveckling.

Magdalena Hedman, chef studio Stadsutveckling, vilken fråga är hetast för dig just nu?
– Utan tvekan frågan om regional tillväxt. För några månader sedan kom en OECD-rapport som visar att vi är väldigt dåliga på att tillvarata den tillväxtpotential som finns i regionen. Rapporten visar att Skåne har en låg sysselsättningsgrad och ett svagt entreprenörskap. Samtidigt finns det en stor potential i form av välutbildad arbetskraft och en stark specialisering i kunskapsintensiva sektorer.

Vad menar du att kan man göra åt det här problemet?
– Vi måste bli bättre på att ta tillvara den kunskap som finns på universitet och högskolor inom ämnena stadsbyggnad och hållbar utveckling. Det är helt avgörande när vi planerar för nya städer och stadsdelar att vi också ställer oss frågan vem som gynnas av utvecklingen och vem som missgynnas. I framtidens stadsplanering måste det finnas plats för alla!  Därför har FOJAB arkitekter och Urbana Studier vid Malmö Högskola nyligen startat ett samarbete med social hållbarhet i fokus.  Målsättningen är omsätta forskningsresultaten i konkreta projekt.

Ni har också arbetat engagerat med Region Skåne, i ett arbete som nu är nominerat till Planpriset 2012. Vad handlar det om?
– ”Strukturbild för Skåne” är ett projekt som drivits av Region Skåne sedan 2010. Syftet är att skapa en tydlig bild och en gemensam strategi för utvecklingen av hållbara fysiska strukturer. FOJAB har tagit fram ett kunskapsunderlag till slutrapporten, ”Den flerkärniga miljonstaden Skåne”.

Ladda ner rapporten hos Region Skåne här.

Ett intressant perspektiv. Vad betyder det mer konkret?
– Skåne är ungefär lika stort som London. Med välutvecklad kollektivtrafik följer en livskraftig ortsutveckling. Förutsatt att det finns en samsyn kommunerna och regionen emellan. Detta öppnar nya dörrar till framtiden och jag hoppas att inom en inte alltför lång tid få läsa en OECD-rapport med ett helt annat budskap.

Har du varit på S:t Johannesplan?

Har du varit på S:t Johannesplan?

Arkitekt Pontus Tebäck ger en nulägesrapport från Triangelprojektet i Malmö

Triangeln sjuder av intensiv aktivitet med ständig trafik till och från byggarbetsplatsen, Triangelstationen, butiksstråk, konsthall och sjukhusområde. Gående och cyklister trängs längs stängslen och måste då och då stanna till för att ge plats åt transporterna in till bygget. Dessa kommer in via det nya Konsthallstorget som än så länge är täckt av skånsk lera. Nu när byggnaderna reser sig börjar man förstå att aktiviteten är där för att stanna.

– Det är ett stycke livskraftig urbanitet vi ser växa fram, säger arkitekt Pontus Tebäck, som levt intensivt med Triangelprojektet i snart tre år. Har du sett den lilla paviljongen som står på S:t Johannesplan? (Ja så heter den, den nya platsbildningen söder om Triangelkvarteret.) Det är en 3-rumslägenhet från ett av de kommande bostadshusen mot gatan. Den fungerar, med ytterfasad och allt, som NCC:s visningspaviljong.  Många förbipasserande stannar till för att beundra fasadmaterialet, som är  ett metallicengoberat fasadskärmtegel med lätt skrovlig, mörkt skimrande yta.

– Inte så olikt ett saltglaserat Höganäskrus, säger Pontus med glimten i ögat. Generellt har vi vinnlagt oss om att välja rejäla material som också karaktäriserar platsen i övrigt: Granit, kalksten, glas, rostfritt stål – och så det mörka teglet.

Bostäderna i gårds- och gatuhus började säljas för ett par månader sedan och nu är det snart dags för höghuset. Shoppinggallerian invigs sommaren 2013. Den får en tydligt urban prägel med många entréer ut mot omgivande gator och torg som ger ett bra samspel med staden runt omkring. Likadant är det på insidan. En förtätad stadskaraktär med gator och torg och tydliga entréportiker till butikerna. Dovt och färgstarkt på en gång. Hög intensitet precis som utanför – på S:t Johannesplan.

FOJAB på Arkitekturfilmfestivalen

FOJAB på Arkitekturfilmfestivalen

Marco Pusterla från FOJAB arkitekter debatterar aktuella stadsbyggnadsfrågor i kvällens panelsamtal på DocLounge, Mejeriet.

Moderator är Klas A. M. Eriksson, fristående debattör i stadsbyggnadsfrågor och övriga gäster i panelen är Per Svensson, journalist, Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektor Lunds kommun och Mats Hultman, Universitetslektor, studierektor Institutionen för arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet. Panelsamtalet hålls i anslutning till visningen av kortfilmen ”The Invisible Helmet” av Fredrik Gertten och dokumentärfilmen ”Urbanized” av Gary Hustwit. Klockan 19.00 börjar det.

“Det kommer att bli vackert!”

“Det kommer att bli vackert!”

Per-Aage Nilsson är rätt man på rätt plats. Med en bakgrund som idrottare får han som chef för FOJAB:s Leisure-studio en möjlighet att omsätta sitt idrottsintresse i arkitekturen. Han står bland annat bakom Swedbank Stadion i Malmö, den planerade fotbollsarenan i Lund samt Studenternas IP i Uppsala.

– Leisure-studion fokuserar på att skapa nya arenor för möten, umgänge och aktivitet som framför allt sker utanför arbetstid – det kan vara köpcentra, idrottsplatser, arenor, upplevelsecentra och golfbanor. Förutom de nämnda idrottsarenorna jobbar Leisure bland annat med stadsomvandlingen av Mobilia köpcentrum i Malmö tillsammans med Jais arkitekter.

Per-Aage Nilsson har tävlat i ishockey, fotboll och friidrott. Den erfarenheten är mycket värd när han nu tar sig an att skapa och omforma klassiska svenska idrottsarenor, som i arbetet med Studenternas IP i Uppsala.

Vad är utmaningen med Studenternas?
– Studenternas IP är en mytomspunnen plats, hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Idrottsplatsen ligger fantastiskt fint längs med Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Tanken är att bevara de öppna värdena som en del i den omgivande parken och staden.

Vad tycker du själv är nytt och banbrytande i projektet?
– Vi vill bygga något med stark attraktionskraft i staden även när det inte är matchdag. Som vi ser det blir det en multifunktionell arena som aldrig är stängd. Vår utgångspunkt är parkrummet och härifrån arbetar vi med att förgylla platsen och upplevelsen genom att öppna upp. Känslan ska vara att arenan tillhör parken. En vanlig arena är omgärdad av stängsel – här vill vi göra tvärt om, och skapa en mötesplats, som erbjuder en solig genväg genom parken. När det är match förvandlas arenan och naturligtvis skall då feststämningen synas och kännas.

Vad tror du Uppsalaborna tycker om planerna?
– Jag hoppas att de precis som vi har en längtan efter att ha en öppen arena som är en del av de naturliga promenadstråken genom parken. Att få sitta i solen på läktaren och njuta när A- lagen tränar – det är en fin målbild!

Vad är statusen i projektet?
– Vi har avslutat ett parallellt uppdrag som behandlade hela parkstråket med fotbollsarena, bandybana, skola och bostäder men hur fortsättningen blir vet vi inte ännu. Vi vet däremot att en arena som inte stänger är en tillgång i parken till vardags, och kan byggas så att den är säker och funktionell när det är match. Det finns många kvaliteter i det arbete som vi gjort och mycket som kan realiseras i nästa skede. En spännande idé som finns i projektet är att fotbollsarenan skall fungera även för bandy på vintern.

Tänk en blank is på innerplan, det kommer att bli vackert!

FOJAB arkitekter i innovationsprojekt

FOJAB arkitekter i innovationsprojekt

På Norra Älvstranden i Göteborg växer en ny stadsdel för ca 60 000 personer fram. FOJAB arkitekter har, tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Alnarp och Ekologigruppen, blivit utvalda att delta i ett parallellt uppdrag för hållbara idéer och innovativ teknik för den del av området som inrymmer bl.a Lindholmen Science Park. Temat för uppdraget är ”Funktionellt nyttjande av grönska och vatten”.

Lindholmshamnen ligger mitt i Lindholmen Science Park, ett gammalt varvsområde som nu är en mycket expansiv del av centrala Göteborg. De befintliga byggnaderna i området rymmer ca 300 högteknologiska, innovativa företag som bildar ett kluster tillsammans med forskning och akademi. Området ska nu kompletteras med bostäder och lokal service och arrangören har ambitionen om att knyta an till denna innovativa miljö. Programområdet antas inrymma 450 lägenheter i ca 14 lamellhus och tre stadsvillor med tillhörande kvartersmark samt lokaler och förskolor i bottenvåningarna och en restaurang vid kajkanten.

På Lindholmen har den tunga varvsindustrin ersatts av Lindholmen Science Park, en världsledande arena för forskning, innovation och utbildning inom mobilt internet, intelligenta fordon och transportsystem samt modern media och design. Huvudsyftet med Lindholmen Science Park är att vara en arena som stimulerar samarbete mellan företag, akademi och samhälle. Idag finns över 300 företag med totalt mer än 9000 anställda. Varje dag kommer närmre 20 000 personer till Lindholmen för att studera eller arbeta. Lindholmshamnen är en del av Lindholmen Science Park och ska med bostäder, handel, restauranger och förskola knyta ihop området och göra det mer stadsmässigt.

Ursprungligen var Norra Älvstranden jordbruksmark som successivt togs i bruk för hamnändamål. Redan på 1500-talet byggdes flottans fartyg på ett skeppsvarv vid Slottsberget. I mitten av 1800-talet startade varvsepoken i Göteborg och området började på allvar att utnyttjas som hamn för stora fartyg och flera industrier växte fram. De tre stora varven på älvstranden etablerades mellan 1845-1867 och de utgjordes av Götaverken, Lindholmens Varv samt Eriksbergs Mekaniska Verkstad. 1874 knöts de både älvstränderna samman permanent då Hisingsbron togs i burk. När varvsepoken upphörde i slutet av 1970-talet stod tomma byggnader och outnyttjade markområden kvar. Hamnverksamheten övergick till containertrafik och nya större hamnar byggdes längre västerut.

I mitten av 1980-talet startade arbetet med att blåsa nytt liv i Norra Älvstranden. Då togs ett kvalitetsprogram fram och en ny översiktsplan för de 250 hektar stora området mellan broarna. Nu tar en helt ny stad form längs med älvstränderna.

Det parallella uppdraget arrangeras av konsortiet bakom Lindholmshamnen; Älvstranden Utveckling AB, HSB Göteborg, Peab Sverige och Skanska Nya Hem.

FOJAB gästföreläser på Chalmers

FOJAB gästföreläser på Chalmers

Daniel Nord, arkitekt SAR/MSA, vd, Joachim Lundquist, arkitekt SAR/MSA, studiochef och Stefan Johansson, arkitekt MSA gästföreläser på temat ”Tre Bostadsprojekt” på Institutionen för Arkitektur på Chalmers i Göteborg onsdagen den 7:e november kl 16.00.

Villa Ask färdigställd

Villa Ask färdigställd

Nu står Villa Ask, det första helt oorganiska passivhuset med isolerande och solskyddande fönsterskjutluckor, färdigställt.

Pilotprojektet är ett samarbete initierat och lett av FOJAB arkitekter, tillsammans med Elitfönster, Skanska Stomsystem och Byggcity. Faller projektet väl ut kan de nya klimatsmarta lösningarna i framtiden främst bli aktuella att använda för villor och radhus men även för flerfamiljshus och kontorsbyggnader. Skjutluckorna har uppfunnits av Sune Nilsson på FOJAB arkitekter och patenterades 2012.

Stadsbyggnadspris 2012 för Hammars Park

Stadsbyggnadspris 2012 för Hammars Park

FOJAB arkitekter tillsammans med Jais arkitekter har tilldelats Stadsbyggnadspris 2012, Klass Bostäder, för bostadsområdet Hammars Park. Projektet är ett samarbete mellan FOJAB arkitekter och Jais arkitekter AB på uppdrag av byggherrarna MKB Fastighets AB och JM.

Hammars Park är ett av Malmö stads prioriterade utvecklingsområden där kostnadsbilden varit reglerad sedan Markanvisningstävlingen 2003 med ambitionen att bygga bostäder i olika typer av upplåtelseformer.

Projektet Hammars Park omfattar 261 lägenheter i södra delen av Limhamn.

Bostäderna är fördelade på bland annat fyra punkthus och sju lamellhus med inflyttning i etapper som startade hösten 2008 och pågick till och med januari 2010. Stilen kan betecknas som nyfunktionalism och ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter är Stanislaw Welin, som tidigare fått det Stora Stadsbyggnadspriset 1998.

– Tanken bakom Hammars Park är att betona känslan av hav och strand och närheten till den intilliggande parken där bostäder och park ska flyta samman utan tydliga gränser, säger Stanislaw Welin, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Juryn motiverar bland annat valet av Hammars Park: ”Arkitekterna har på ett lysande sätt förvaltat och utvecklat områdets potentialer där framförallt strukturen kring den solfjäderformade placeringen av parkhusen mot Hammars park som kilar näst intill integrerats med den intilliggande parken.”

– Tillsammans med Mats White har vi skapat en väl sammanhållen upplevelse, en röd tråd för området, som kännetecknas av gemensamma och återkommande element i bland annat balkonger och entréer, säger Stanislaw Welin.

– Vi är mycket stolta över Hammars Park. Vi ser det som ett utmärkt exempel på ett lyckat samarbete mellan arkitekter och byggherrar med en tydlig vision av att skapa bostadsområden anpassade efter den moderna människans behov av skönhet, natur och funktion. Därför känns det extra bra att få denna utmärkelse och bekräftelse på vårt gemensamma arbete, säger Daniel Nord, VD, FOJAB AB.

Läs mer om projektet

Så gör vi framtidens städer attraktiva!

Så gör vi framtidens städer attraktiva!

Release för rapporten Livskraftiga Orter. Studio Stadsutveckling har på uppdrag av Region Skåne tagit fram konkreta strategier och verktyg för att höja skånska orters attraktivitet. Tanken har varit att inspirera till utvecklingsarbete i de skånska orterna för att få en regional utveckling som gynnar hela Skåne.

Skånes orter måste bli mer attraktiva för att kunna attrahera nya invånare och företag. Hur går man då tillväga? Resultatet har sammanställts i en inspirerande rapport, Livskraftiga orter, som innehåller strategier och verktyg för ortsutveckling med fokus på attraktivitet. Strategierna rör först och främst den fysiska planeringen men materialet innehåller även strategier för mötesplatser, turism, mångfald, tolerans och goda processer. För att få ett starkt genomslag krävs arbete på flera nivåer och inom flera områden. Attraktiviteten måste höjas för både boende, näringsliv och turism!

Vi kommer gärna ut till dig och berättar mer om hur kommuner och byggherrar konkret kan arbeta.

Kontakta Magdalena Hedman för att få veta mer.

Läs mer om projektet hos TITA

“Något utöver det vanliga”

“Något utöver det vanliga”

Tre frågor till Joachim Lundquist på FOJAB arkitekter, som ritat bostadskvarteret i Folkets Parkområdets norra del i Linköping.

Det är ett spännande förslag till bostadskvarter ni tagit fram och jag vet att ni jobbat intensivt och engagerat med detta. Om du själv skulle plocka fram de tre viktigast bärande kvalitéerna i projektet, vilka skulle de då vara?
– Det första jag tänker på är byggnadens identitet. När man kommer hem till sitt hus vill man känna stolthet och välmående – ”det här är mitt hus, här bor jag!” Många äldre hus, till exempel från förra sekelskiftet, har den kvalitén och de är populära att bo i. Ofta hänger det samman med en nivå på hantverk och detaljering som är svår att återskapa idag. Men även med modern arkitektur kan man skapa en stark och positiv karaktär och det tycker jag vi har lyckats med:

Huset har en stark form och tydlig idé och man möts av en uppglasad välkomnande entréportik. Balkongerna med sina infällda växtbäddar, de triangulära penthousen på taket och det mörka teglet med sina tallstamsfärgade fönster ger exteriören struktur och karaktär.

En annan sak som är viktig är lägenheternas planlösningar. De bygger på en idé med ett stort genomgående rum för umgänge och en privatare del som går att skärma av. Det finns en rundgång i lägenheten, en kvalité som inte är så vanlig numera. Det, i kombination med generösa rumsstorlekar gör att man kan utforma sitt boende på många olika sätt.

Umgängesrummet, med ett underbart ljus från två håll, har en stor köksö som är som utformad för att man ska kunna laga mat tillsammans. Härifrån kommer man ut på balkongen med sina odlingslådor och kan hämta in kryddörter och stoppa rakt ner i grytorna. Det här tycker jag själv är väldigt härligt, men möjligheten finns faktiskt att skärma av om man föredrar ett mer traditionellt kök.

Den tredje kvalitén är att grönskan alltid är närvarande. Att kunna titta ut på de vajande trädkronorna är något som vi vet att människan mår bra av. Bostadskomplement, som miljöstation, cykelförråd och garagenedfart ligger ljust och fint i bottenvåningen bakom halvtransparenta glaspartier. Man ser inte tydligt in men känner av ljuset och grönskan utanför. Balkongernas och terrassernas möjligheter till odling bidrar också till känslan av grönska och liv.

Framtidsspanarna spår att den generation som är på ingång kommer att vara mer stationär i sitt boende. Hur ser du på projektet i det perspektivet?
– Lägenheternas generalitet har så stora möjligheter att följa med genom livet. Med de mått som rummen har fungerar de fint för många olika funktioner. Parsovrum, sov- och lekrum, matrum, arbetsrum, rum för inneboende — det är bara fantasin som sätter gränser. I och med att alla rum har minst två ingångar kan man kombinera dem som man önskar.

Huset som helhet är tillgängligt och praktiskt. Man kör ner sin bil i garaget och tar hissen upp därifrån med matkassar, barnvagn, rullstol och annat som livet kan innebära.

Till sist, har du en egen favoritlägenhet i huset?
– Jag gillar alla, men ska jag välja en blir det den kanske mest originella. Det är en fyrarums hörnlägenhet och den omgärdar en inre atriumgård som löper i hela husets höjd. Den fjärde väggen i gården är en växtvägg. Detta är en lösning som är ovanlig i Sverige men förekommer på kontinenten. I det här fallet kom den till av behovet att skapa en tyst sida i en lägenhet eftersom den ligger ut mot vägen. Grönskan, friden och möjligheten att se från den ena sidan av lägenheten till den andra via gården gör den här lägenheten till något utöver det vanliga.

Det är för övrigt något man kan säga om hela projektet tycker jag – det är något utöver det vanliga.

Mobilia – ett köpcentrum blir stadsdel

Mobilia – ett köpcentrum blir stadsdel

Fyra frågor till Per Aage Nilsson, uppdragsansvarig för Mobiliaprojektet på FOJAB arkitekter.

Det är full aktivitet på Mobilia – vad är det som händer bakom murarna?
– Vi är i full gång med den tredje etappen. Den innebär inget mindre än framväxten av en helt ny stadsdel. Här kommer att finnas bostäder, handel, kultur, vård, fitness och parkering. Den här etappen omfattar ca 66 000 kvm i den centrala delen av Mobilia. Nu blir här en struktur som en stad med gator, gågator, platsbildningar och kvarter. Här, liksom mot Per Albin Hanssons väg öppnar husen upp sig med entréer ut mot gator och stråk, precis som i den traditionella innerstadsmiljön. Tvärs igenom detta går den nya sammanhängande cykelvägen i öst-västlig riktning och på omgivande gator blir det busshållplatser både för regional- och lokalbuss, kanske spårvagn, säger Per-Aage Nilsson, uppdragsansvarig för projektet på FOJAB.

Det här är ju platsen för en bit Malmöhistoria. Hur påverkar det utformningen?
– Ja, det är riktigt spännande. Här låg ju en av Malmö största kvinnoarbetsplatser, MAB, Manufaktur AB, med fler anställda än Kockums. Fasaderna den gången, vid tiden för förra sekelskiftet, ritades och byggdes som vacker tegelarkitektur. Hela innanmätet beställdes som en prefabkonstruktion med stålpelare och trätakstolar i sågtandsform för att få in dagsljuset. Mycket är bevarat under lager av påbyggnader, så en hel del av arbetet handlar om att plocka fram och renovera murverket. En del stöttas i väntan på nytt innanmäte, andra delar rivs för att återuppbyggas. Vi inte bara bevarar utan stärker industrikaraktären och berättar gärna Mobilias historia. Bland annat har vi gjort tre meter höga karyatider i grafisk betong. Motiven är tre olika modefoton från 50-talet, varav två är tagna av Karin Olofsdotter, en kvinnlig pionjär inom modefotografin.

Ytterligare utbyggnad av köpcentra i Malmö – hur ska Mobilia klara sig i konkurrensen?
– Från att runt år 1900 ha varit en textilmetropol förändrades situationen för Malmö. Konkurrens från andra länder ledde till att man 1967 lade ner produktionen på Mobilia. Istället växte ett köpcentrum fram, och man kan lugnt säga att Mobilia är väletablerat och dessutom framgångsrikt som handelsplats. Förutom att fler butiker nu tillkommer, blir området en del av stadslivet i en vidare bemärkelse. Bostäder, tillsammans med restauranger, caféer, tränings- och kulturlokaler som har andra öppettider än butikerna kommer att leda till liv och rörelse både i, och till och från området nästan dygnet runt.

Vad tycker du själv om att jobba med projektet?
– Det har ju pågått några år nu. Vår samarbetspartner Jais-Nielsen White Arkitekter vann tävlingen om utformningen av hela Mobiliaområdet redan 2008. Året innan hade Atrium Ljungberg förvärvat allt utom bostäderna i norr. För att hålla verksamheten i gång har vi jobbat med en etappvis indelning och projekterar medan det byggs. Det är en oerhört spännande process där alla samverkar för att nå målen. Malmö stad är med på noterna – man arbetar för att gatorna runt omkring inte ska vara genomfartsleder utan ha karaktär av stadsgator med bra övergångar för gående och cyklister. Vår uppdragsgivare, Atrium Ljungberg, bygger för att äga och väljer lösningar och material av bra kvalitet. Personligen tycker jag mycket om att jobba med projekt som innehåller allt. Alla de delar som skapar ett bra, tryggt och stimulerande stadsliv. Jag är helt övertygad om att det är det vi kommer att få se när allt står klart 2013.

Grönt p-hus minskar bilberoende

Grönt p-hus minskar bilberoende

Nu invigs P-huset Fullriggaren – ett innovativt steg mot ett mer hållbart samhälle. FOJAB arkitekter har, på uppdrag av Parkering Malmö, ritat parkeringshuset Fullriggaren i Västra Hamnen i Malmö. Parkeringshuset har egen elförsörjning och gratis bilpool för de boende. Med solceller och vindkraftverk kommer byggnaden att täcka en stor det av sitt eget energibehov.

Målet är att parkeringshuset ska använda hälften så mycket energi som ett konventionellt p-hus. Energisnål LED-belysning, 145 kvm solcellspanel på fasaden och två vindkraftverk på taket ska åstadkomma detta. En solig och blåsig dag kommer överskottet av el kunna användas för att ladda elbilar. En cirka 500 kvm vacker, grön vägg bidrar både med grönska i området och har en rad positiva miljöeffekter. Växterna neutraliserar koldioxidutsläpp och binder partiklar i luften.  Knallgula fågelholkar ska bidra till utvecklingen av flora och fauna i Västra Hamnen.

Bilpool minskar behovet av p-platser
De boende i området erbjuds fem års gratis medlemskap i en bilpool, vilket har fått kommunens att fatta ett radikalt beslut: att minska antalet p-platser totalt i området.

— Det är viktigt för oss att våra projekt präglas av ett miljö- och hållbarhetstänkande. Vi tror att detta kan vara ett av många sätt att minska bilberoendet. Bilpoolen ger tillgång till bil när man verkligen behöver men uppmuntrar inte till en bilbaserad livsstil, säger Anders Eriksson, arkitekt och uppdragsansvarig för P-huset Fullriggaren.

Områdets historia en inspirationskälla
Tankarna på hållbarhet och god miljö kommer också till uttryck i arkitekturen. Fullriggaren ser inte ut som ett traditionellt p-hus med betongplan staplade på varandra, utan har ett tydligt vertikalt formspråk i fasaden. Västra Hamnens historia av skeppsbyggeri i den större skalan har inspirerat valet av stål och betong som byggnadsmaterial.

P-huset Fullriggaren är det senaste i en rad innovativa parkeringshusprojekt där FOJAB arkitekter haft Parkering Malmö som uppdragsgivare.

— Det är ett inspirerande samarbete kring ett antal projekt som präglas av nytänkande både kring social och resursmässig hållbarhet och arkitektoniskt utformning. Men det är nog första gången vi fått i uppdrag att rita för både människor, fåglar och fladdermöss, säger Anders Eriksson.

Höörs nya stationsområde

Höörs nya stationsområde

FOJAB arkitekter har som ett av fyra kontor blivit uttagna att ta fram en idéskiss för stationsområdet i Höör.

Uppdraget omfattar ett område med verksamheter, väster om Höörs station, som ska omvandlas till ett attraktivt, hållbart och levande bostadsområde med inslag av historisk bebyggelse. Resultatet från det parallella uppdraget kommer att presenteras på FOJAB:s hemsida senare under våren.

Kontoret blev uttaget i konkurrens med 40-50 arkitektkontor. Juryn motiverade sitt val med att kontoret har god erfarenhet av liknande projekt som ”visar på nytänkande där platsen och omgivningens förutsättningar tas till vara och med god gestaltning ges en ny identitet”.

Uppdatering 120511: Se FOJAB arkitekters förslag här!

Malmös nya supersilo är invigd

Malmös nya supersilo är invigd

Den 15:e mars invigdes Cementas nya silo i Malmös norra hamn av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu.

FOJAB arkitekter har utformat den nya supersilon som, med sin diameter på 26 m och höjd på 93 m, är Malmös näst högsta byggnad och en av de största cementsilo-anläggningarna i Europa. När Cementa nu lämnar sitt område i Limhamn ger det plats för nya bostäder, och Limhamnsborna slipper tunga transporter genom samhället.

— Den glidformsgjutna cementbehållaren har kopplats samman med det utanpåliggande transporttornet till en sammanhållen och vitskimrande skulptural form. Överst finns ett utkiksrum som nattetid lyser intensivt blått och förvandlar silon till en fyrbåk, som kan ses vida omkring, säger ansvarig arkitekt Greger Dahlström.

Se bilder från invigningen på Sydsvenskan.se

Vi ritar miljöklassade hyresrätter i Hyllie

Vi ritar miljöklassade hyresrätter i Hyllie

Den 2 december tog kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, MKB:s ordförande Lars Svensson och MKB:s VD Sonny Modig första spadtaget för de 89 hyreslägenheter som MKB ska uppföra i Hyllie utmed huvudgatan Hyllie Boulevard. Kvarteret ligger ett stenkast från Citytunneln och de närmsta grannarna är Emporia och Malmö Arena.

Huset uppförs i vinkel i sju respektive tio våningar, i bottenplan finns tre lokaler för kommersiell verksamhet och på plan två finns kvarterets grönskande gård med gemensam grillplats.

Lägenheterna håller en mycket hög invändig standard avseende materialval. Lägenheterna har en till två balkonger alternativt uteplats och samtliga lägenheter har ett stort badrum med tvättpelare. Husets fasad kommer att bestå av skivmaterial i skiftande nyanser och strukturer med olika uttryck mot Hyllie Boulevard respektive Hyllie Vattenparksgata.

Byggnaden kommer att miljöklassas enligt Miljöbyggnad vilket innebär ett särskilt stort fokus inom områdena energi, innemiljö och material. I projektet kommer MKB även att arbeta med solenergi, biologisk mångfald och grönytefaktor. Inflyttning sker etappvis från och med fjärde kvartalet 2013.

Läs mer om projektet på FOJAB.se

Läs mer om projektet på Hyllie.com