Mobilia belönat med Malmö Stadsbyggnadspris 2014

Mobilia belönat med Malmö Stadsbyggnadspris 2014

Mobilia, Malmös äldsta köpcentrum, utvecklas nu till att omfatta 66.000 kvm handel, service och bostäder – i realiteten en ny stadsdel, med en helt egen identitet. Platsen skriver industrihistoria vilket också är tydligt i arkitekturen där nytt och gammalt samspelar. Här under de sågtandade taken arbetade under det gångna seklet som mest över 3000 personer, huvudsakligen kvinnor, i Malmös blomstrande textilindustri.

– Det är helhetssynen i omvandlingen av Mobilia som Kommittén för Stadsbyggnadspriset belönar. Man har med omsorg bevarat den äldre bebyggelsen och till denna adderat ny bebyggelse med lyhördhet för platsen. Området har fått nya funktioner och nytt innehåll, utan att områdets industrihistoriska betydelse gått förlorad, säger Carina Svensson, ordförande i Malmö stadsbyggnadsnämnd och i Kommittén för Stadsbyggnadspriset.

– Mobilias omvandling är ett bra exempel på förtätning och blandad stad och visar hur kvarteren runtomkring skulle kunna utvecklas. Nya verksamheter och bostäder har tillkommit, nya stråk och mötesplatser har skapats samtidigt som marken har använts resurseffektivt inom staden, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Läs resten av juryns utlåtande

Läs mer om Mobilia

Planeringsverktyg får forskningspengar

Planeringsverktyg får forskningspengar

FOJAB arkitekter har av stiftelsen Arkus tilldelats ett anslag på 100 000 kronor för utveckling av ett verktyg för klimatsmart planering. Avsikten med är att mäta, redan i ett tidigt planeringsskede, hur klimatsmart ett projekt kommer att bli. Genom att relatera det till nio kvalitetskriterier får man fram tal på projektets klimatavtryck i form av ton koldioxid per capita.

En basmodell av verktyget finns beskriven i skriften Planera klimatsmart! som en projektgrupp på FOJAB, under ledning av Magdalena Hedman, tog fram under våren.

– Vi tittade på aktuell internationell forskning för att se vilka faktorer och samband som påverkar koldioxidutsläppen, säger Magdalena Hedman. Sedan ställde vi oss frågan: Hur kan vi möta den utmaningen i vår fysiska planering? Och hur gör man kunskapen tillgänglig och mätbar på ett tidigt stadium i planeringen?

De kriterier som projektet ska mätas mot formar sig till tre huvudgrupper:

  • Lokalisering – var i världen ligger det?
  • Struktur – hur kopplar det till omvärlden
  • Transport – hur tar man sig dit och därifrån?

Verktyget kommer nu att kunna utvecklas och fördjupas – avsikten är att göra det mer användarvänligt och målstyrande. Främst är det tänkt att användas av planerare ute i kommunerna i deras strategiska arbete. En av frågorna man ställer sig i projektgruppen är om beräkningsmodellen ska relatera till ett idealfall eller kunna anpassas till den enskilda kommunens egna förutsättningar.

– Vi har, genom våra uppdrag, en ganska god bild av vilka konkreta frågor man brottas med ute i kommunerna, säger Magdalena Hedman. Arkus stödjer praktiknära forskning – det går hand i hand med hur vi vill arbeta. Hela poängen med detta är ta fram ett verktyg som är tillgängligt och relevant.  På så sätt underlättar vi för våra kollegor och samarbetspartners att nå de uppsatta hållbarhetsmålen.

Utvecklingsarbetet beräknas vara färdigt i slutet av 2015. Då är avsikten också att det praktiska verktyget ska finnas tillgängligt att tas i bruk.

 

Stiftelsen Arkus är ett forum för forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad, vars uppdrag är att initiera, planera och finansiera praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt. Vi verkar för och med föreningen Arkus medlemmar, som består av landets ledande arkitektföretag.

FOJAB arkitektursalong

FOJAB arkitektursalong

Nu drar FOJAB Arkitekter Stockholm igång en serie arkitektursalonger, som är tänkta att återkomma varje kvartal.

Vad är arkitektursalongen?
Det är soarén, puben, klubben, mötet, samtalet, hänget och nya kompisar!
Rätt seriöst, men kul. Mötet där vi ser saker från olika håll, utan att positionera oss.
Ta loss pappfigurerna!

Varför har vi arkitektursalongen?
För att tillsammans med våra beställare, kollegor och annat löst folk hitta fokus på vad vi gör egentligen.

Verka genom arkitektur!
I den dagliga rullen drunknar man i processen. Arkitektursalongen är en plats att se och njuta av det som är viktigt och kul. Lyfta huvudet och se ämnet och kärnan! Att träffas informellt, lära sig saker, smita in på vägen hem, ha kul.

Vad skall din arkitektur göra?
Det är du som bestämmer!

Hur fungerar salongen?
Salongen drivs informellt på vårt Stockholmskontor. Vi bjuder in intressanta människor att snacka om något de brinner för och som är löst knutet till ett ämne för kvällen. Salongen är en plattform för en vidare debatt kring arkitektur och allt som rör sig därikring. Vi blandar 1/3 arkitekter, 1/3 byggare och beställare och 1/3 löst folk; konstnärer, skribenter skojare och studenter.

Vi kör 2-3 korta föredrag, vi bjuder på lite snacks, en öl och en macka i handen.

Häng en stund och träffa lite nya kompisar. 

”I Europa, och i viss mån dess kolonier, särskilt under 1600- och 1700-talet, kunde en utvald skara från stadens överklass samlas för att ’hålla salong’, det vill säga prata om litterära händelser eller vad som helst, hemma i någons bostad. I allmänhet handlade det om att fatt de flesta länder fån början hade en mycket starkt inskränkt åsiktsfrihet. Att säga fel saker i en offentlig lokal kunde rendera dödsstraff. I stället anordnade man privata bjudningar i hemmen, som blev ett slags politiska eller konstnärliga fristäder [– – –] Detta gällde med tiden inte endast deltagare från överklassen; det var också ett tillfälle för konstnärer att visa upp sig och få kontakt med tänkbara finansiärer och för intellektuella att debattera aktuella politiska ämnen.

Salongerna fortsatte in på 1900-talet, men de förlorade sin kulturella betydelse på 1800-talet i samband med att den politiska och konstnärliga friheten ökade.”

Utdrag ur svenska Wikipedia

Stockholms stad väljer FOJAB arkitekter

Stockholms stad väljer FOJAB arkitekter

FOJAB arkitekter har valts ut av Stockholm stad till att ta fram ett stadsbyggnadskoncept för Hjorthagens vattenfront i Norra Djurgårdsstaden. Som ett av tre arkitektkontor i ett parallellt uppdrag ska man arbeta med utformningen av ett av norra Europas hetaste stadsutvecklingsprojekt. I upphandlingen ingår också ramavtal för gestaltning av stads­struktur och offentliga miljöer i Norra Djurgårdsstaden. Två miljarder kronor investeras i ett hållbart och klimatsmart byggande i lägen som kommer att ha Stockholms högsta fastighetspriser.

Magdalena Hedman är ansvarig för projektet på FOJAB arkitekter:

— Det här är ett drömprojekt i stadsbyggnadssammanhang med uttalat höga ambitioner från Stockholms stads sida. Den mest hållbara och klimatsmarta stadsdelen i Sverige ska byggas, och vi får bidra med vårt kunnande. Jag ser verkligen fram emot det här arbetet. Inte minst för att vi identifierar en stark samhörighet i värderingar med vår uppdragsgivare vilket borgar för ett gott resultat.

Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms och norra Europas största stadsutvecklingsområden där omfattande bebyggelse och anläggningar planeras tillkomma under de närmaste 20 åren. Området ska, på ett hållbart och resurseffektivt sätt, inrymma ca 35 000 arbetsplatser och ca 12 000 nya bostäder och med tillhörande service och infrastruktur. Hälften av dem kommer att ligga i Hjorthagen.

Den nu aktuella etappen, Kolkajen-Tjärkajen-Ropsten, ligger mellan Hjorthagsberget och Lilla Värtan, intill bron över till Lidingö. I dagsläget är det industrimark och en hamn, som använts för energiproduktion. Inom området finns det kulturhistoriskt värdefulla Vattengasverket som ska bevaras liksom Tjärfabriken och den gamla Kolkajen. I sydväst ligger Ropstens tunnelbanestation.

De parallella uppdragen ska utreda och visa hur Hjorthagens framtida entré och vattenfront kan gestaltas med fokus på de offentliga stadsrummen och parkerna. Utgångspunkt är såväl övergripande målsättningar vad gäller transporter, energi, kretslopp, byggnader, grönska, livsstilar och verksamheter, som platsens särskilda karaktär och förutsättningar.

— På FOJAB arkitekter arbetar vi integrerat med hus och landskap i stadsbyggandet, vilket ger bra förutsättningar för att skapa attraktiva stadsrum och platser, säger Magdalena Hedman. Målet är en tät och blandad stadsdel med stark identitet och hög stadsbyggnadskvalitet. Alla kommer inte att ha råd att bo här, men alla kommer att kunna vistas här och ta del av sociala livet och närheten till vattnet. Vi jobbar mot en tillåtande stad som är till för människan och som inbjuder till olika typer av aktiviteter.

Arbetet med det parallella uppdraget kommer att pågå fram till september. Därefter arbetas ett fördjupat förslag fram, som ligger till grund för det kommande planarbetet. FOJAB arkitekter har också tilldelats ramavtal med Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad för arbetet med Norra Djurgårdstaden, fram till maj 2019.

Model Manager, en ny roll på arkitektkontoret

Model Manager, en ny roll på arkitektkontoret

God samordning är A och O för att för att föra en 3D-projektering i hamn. En BIM-modell innehåller den samlade informationen om hela byggnaden, och ritningarna genereras direkt ur modellen. Det innebär att samtliga inblandade, konsulter såväl som arkitekter, behöver ha en gemensam arbetsmetodik, som skapar ordning och reda.

På FOJAB arkitekter har vi under flera år jobbat målmedvetet med detta. Vi har utarbetat metodblad, iordningställt mallfiler och byggt upp bibliotek med bra objekt som kan användas i många projekt. Med tiden har ett nytt ansvarsområde inom projektgrupperna växt fram – att hålla ordning i modellen. De som tar på sig detta kallar vi Model Managers och de har en central roll. Deras arbete ger goda förutsättningar för övriga medverkande att snabbt och säkert producera de handlingar som behövs.

Viktiga uppgifter är att:

  • Resa upp modellen från de tidiga underlag som finns
  • Ställa in vyer för olika sorters arbete och granskning
  • Lägga upp vyer för export av information till övriga konsulter
  • Ta emot och länka in underlag från övriga konsulter och hålla det uppdaterat
  • Skapa ritningar och ritningsvyer
  • Åtgärda fel och varningar i modellen

Mårten Fridberg, som är CAD-ansvarig på FOJAB arkitekter, har under det senaste året utbildat mer än 15 ingenjörer och arkitekter. Flera av dem jobbar nu i våra uppdrag som Model Managers, vilket höjer kvaliteten och sparar tid.

Unik satsning på nytt stationssamhälle vid stambanan

Unik satsning på nytt stationssamhälle vid stambanan

Tre kommuner, Bollebygd, Härryda och Mark förenas i en unik, unison satsning i samband med byggandet av den nya stambanan mellan Borås och Göteborg. Tillsammans med FOJAB arkitekter har man tagit fram en utvecklingsplan, med utgångspunkt i en ny gemensam tågstation, en halvtimme från Göteborgs centrum. Här kommer framtidens klimatsmarta livsstil att ta form i en region som satsar på hållbar tillväxt och infrastruktur.

Vad skulle en ny tågstation på den nya stambanan mellan Borås och Göteborg kunna innebära? Massor, om man frågar Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. Tillsammans med FOJAB arkitekter har de tre kommunerna i bred politisk samsyn tagit fram en gemensam utvecklingsplan för vad ett stationssamhälle skulle innebära i form av satsningar på boende, infrastruktur, handel och kommunal service. På ett gemensamt fullmäktigemöte den 3 juni presenterades planen för första gången för alla tre kommuners fullmäktigeledamöter.

— Vi tar ett gemensamt grepp kring utvecklingen av hela det område som påverkas av en ny framtida tågstation mellan Bollebygd och Rävlanda och som kan bidra till den regionala utvecklingen. På detta sätt visar vi att vi är eniga inför kommande diskussioner med Trafikverket, säger Christer Johansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Bollebygd.

Utvecklingsplanen tar fasta på de tre kommunernas befintliga kvaliteter och tillväxt i ett 25-års perspektiv. Ett nytt stationsläge mellan Bollebygd och Rävlanda möjliggör en befolkningsökning med ca 8-10 000 invånare och att de två orterna på sikt binds ihop. Här ska det finnas ett brett utbud av boenden, handel och kommunal service i strategiska lägen och en närhet till natur och rekreation. För att det ska bli möjligt krävs stora satsningar på klimatsmart infrastruktur i området. Det ska vara lätt att lämna på skola och dagis, ta tåget till jobbet och handla på vägen hem. Det ska också vara enkelt att byta trafikslag från buss eller bil till tåg, eller att kunna ta sig till och från stationen genom att cykla eller gå. Därför krävs satsningar på pendelparkeringar, vägar och gång- och cykelvägar. Fokus är att skapa förutsättningar för en fungerande och hållbar vardag.

— Bra kommunikationer i ett område är en faktor som attraherar boende och stärker tillväxten. Den nya stationen för pendeltåg blir centrum i området och genom bättre vägar till samhällen som Hyssna, Hällingsjö och Hindås blir den en viktig knutpunkt för hela utvecklingsområdet, säger Annette Eiserman-Wikström (m), ordförande i kommunstyrelsen i Härryda.

Idag väljer 80 procent av invånarna i området bil i brist på attraktiva resealternativ. En av nyckelfrågorna är att skapa bra förbindelser för såväl bil, buss och cykel, till och från stationsområdet. En ny väg föreslås från Rävlanda och från Bollebygds centrum föreslås både en ny bilväg samt gång- och cykelväg, för att koppla samman båda orterna med det nya stationsområdet.

Läs hela utvecklingsplanen (PDF)

BMC Seminarierum 1345 tar höjd över vardagsbruset

BMC Seminarierum 1345 tar höjd över vardagsbruset

Biomedicinskt Centrum BMC i Lund har fått ett tillskott av ett exklusivt slag. På taket till det gamla djurhuset har det landat en byggnad som glittrar som vatten när solen lyser på den. Den inrymmer mötes- och seminarierum för forskare och lärare. Tanken är att här ska utbytas tankar och idéer i en avslappnad loungemiljö, höjd över vardagsbruset.

Biomedicinskt Centrum, BMC, är en framstående forskningsanläggning knuten till Medicinska fakulteten på Lunds Universitet. För tio år sen byggde man en modern ny byggnad med laboratorier. För några år sedan var det dags igen. Då fick Mats Österberg på FOJAB arkitekter uppdraget att rita en ombyggnad av Klas Anshelms gamla Immunolog från 60-talet till Studentcentrum för medicinarna.

Receptionen och entrén för besökare och studenter ligger ut mot Sölvegatan medan seminarierummen ligger djupt in i byggnaderna. Behovet av att komplettera med mer centralt placerade mötesrum har därför växt fram. Parallellt kastade man lystna blickar på den populära terrassen uppe på djurhusets tak.

Detta ledde fram till BMC:s senaste tillskott, också det ritat av FOJAB arkitekter: Ett nytt litet hus som elegant balanserar på kanten till djurhuset. Interiört har det karaktär av ett enda öppet rum, men med avdelade funktioner. Fasta möbler och skåp fungerar som rumsavdelare, med karmlösa glas som anslutningar mot vägg och tak. Intrycket är en sofistikerad akademisk miljö men med avslappnad atmosfär. Här finns brasa, sköna fåtöljer och terrass i soligt läge. Den trävarma interiören exponerar sig ut mot BMC:s innergård genom stora fönsteröppningar.

– Verksamheten önskade att byggnaden skulle lysa som en lykta, säger arkitekt Anna Belfrage på FOJAB. Den första tanken var att integrera LED-belysning i fasaden. En idé som strandade på priset. I stället valde vi en lösning med strukturglas och en galvad, lätt skimrande plåt bakom. Resultatet blev en fasad som ger ett intryck av vattenglitter när solen lyser på den.

Anna Belfrage, som har ett förflutet i Madrid där hon arbetat med eleganta inredningar, uppskattar den höga finish man åstadkommit på de interiöra snickerierna. Men ambitionen att ge en känsla av en enda rumslighet bjöd också på en del utmaningar.

– Att få kontroll på ljudet mellan de olika rummen var en resa. Det slutade med 5 cm tjocka specialdesignade ljudkasetter som gav 45 dB dämpning mellan mötes- och seminarierum. Det har blivit en härlig miljö där både materialval, ljud och ljus bidrar till en kvalitet utöver det vanliga, säger Anna Belfrage.

Strategisk lokalplanering

Strategisk lokalplanering

Charlotte Kristensson på FOJAB är arkitekten bakom Strategisk Lokalplanering. Det är en metod för att utreda större fastighetsägares lokalhantering. Ofta har hon uppdragsgivare som både utvecklar och förvaltar fastighetsbestånd för stora hyresgäster, exempelvis kommuner, universitet eller större företag. Metoden går ut på att lotsa fastighetsägaren fram till en övergripande långsiktig strategi för hur de ska förädla sitt fastighetsbestånd i ett 10 – 15-årsperspektiv – riva, bygga nytt eller flytta verksamheter.

För kommunernas del ligger fokus på skolsidan, som oftast utgör huvuddelen av beståndet. Charlotte har vid det här laget hjälpt en lång rad kommuner med det arbetet.

– Syftet med att göra sådana här utredningar är att skapa ett beslutsunderlag för kommunpolitiker, så att de kan ta övergripande beslut kring sin organisation och sina fastigheter. Bland dem som jag och mina medarbetare jobbat med, finns Helsingborg, Lomma, Karlshamn, Burlöv, Växjö, Sandviken, Svedala och Lund. Utredningen kan omfatta både förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Lundautredningen, som pågår just nu, omfattar alla gymnasieskolor, men även Komvux och Kulturskolan.  Ett annat aktuellt exempel är Svedala där vi utrett alla förskolor och grundskolor i Svedala tätort, Klågerup och Bara. Vår utredning ledde till beslutet att bygga en ny grundskola för 600 eleveroch att omorganisera verksamheten, vilket känns väldigt kul.

En central fråga för kommunerna
Charlotte Kristensson beskriver en lång rad problem som kommunerna tampas med: En mängd fastigheter som kostar stora summor att underhålla, kanske med låg lokaleffektivitet. Lokaler som inte är ändamålsenliga, fungerar dåligt ur energisynpunkt eller ligger på fel ställe. Demografiska variationer med varierande nativitet i de olika stadsdelarna. Föräldrar och elever har dessutom rätt att välja skola och effekten av det kan vara svår att förutse. Vissa kommuner, till exempel Lund, tar emot ett stort antal elever från grannkommunerna. Det är också en utmaning att skapa miljöer som stödjer utveckling och lärande – en central fråga i de flesta kommuner.

— Detta var startpunkten för utvecklingen av Strategisk Lokalplanering, att väldigt tidigt ha koll på de här frågorna för att sedan kunna gå vidare och jobba, säger Charlotte Kristensson.  Politikerna vill veta hur detta påverkar verksamhetens behov och organisation. Vilka lokaler ska de använda sig av, vilka tillskott behövs och var, vilka blir över och vad kostar de? Tre faktorer att undersöka – verksamhet, lokaler och ekonomi – för att få fram ett beslutsunderlag. Man kan inte föreslå lösningar och bli överens om man inte har samma bild att utgå ifrån. En fastighetschef sitter på vissa bitar, en utbildningschef eller en rektor på en skola på andra. Alla har sina glasögon men behöver en gemensam plattform.

— Med den utgångspunkten lägger vi upp en effektiv process med analys av verksamheten och lokalerna, och olika handlingsalternativ. Vi som arkitekter kan inte säga att det finns en lösning som är bäst ur alla synvinklar. Vi belyser de olika aspekterna och det är det som utgör beslutsunderlaget.  Det inte vi som ska avgöra de här frågorna. Det är politiska beslut, som vi sedan jobbar vidare utifrån. De kan leda till olika tidsatta projekt, som i Svedala där man bestämde sig för att både bygga ny grundskola och flera nya förskolor.

Väl investerad tid
Arkitektteamet kommer in som en neutral part och lotsar organisationen genom en effektiv process. Under analysfasen intervjuar man nyckelpersoner och inventerar fastighetsbeståndet.  I redovisningen lyfter man fram såväl kvalitativa som kvantitativa värden. Det hela utmynnar i ett antal konkreta handlingsalternativ, som är i linje med kommunens mer övergripande strategier. Organisationen tar fram prognoser och andra underlag och behöver också utrymme för intern diskussion och förankring.

— Den här resan är väl investerad tid. Risken när man jobbar utan analys är att man går in för tidigt i projektering och måste göra om flera gånger för att man inte haft koll på ingångsvärdena, säger Charlotte Kristensson. En gång blev vi anlitade i en situation där man projekterat färdigt en skola och precis skulle börja bygga. I det läget reagerar organisationen och det hela blir en kontroversiell fråga när det visar sig att fler skolor har behov som inte är utredda. I det här fallet bestämde man sig för att stoppa processen, backa bandet och använda sig av Strategisk Lokalplanering för att få det rätt från början.

“Vi har inte råd att gissa i lokalfrågan”

“Vi har inte råd att gissa i lokalfrågan”

Många kommuner har använt metoden Strategisk Lokalplanering, framför allt för planering av utbildningslokaler. Så vad tycker kunden? Frågan går till Stefan Norrestam, som är utbildningsdirektör i Lunds kommun.

– Jag har använt mig av Strategisk Lokalplanering både i Helsingborg  och nu senast i Lund. Jag skulle vilja säga att metoden är en förutsättning för att kunna planera överhuvudtaget. Vi får en bra, gemensam helhetsbild av hur vårt lokalanvändande ser ut. Det ligger sedan till grund för konkreta beslut om nyetableringar, ombyggnad och omlokaliseringar.

I Lund har FOJAB arkitekter hjälpt till att utreda alla gymnasieskolor, Kulturskolan och Komvux. Stefan Norrestam berättar att Lund har ett mycket högt beläggningstryck.

– Vi har inte råd att gissa i lokalfrågan. Tidigare har den hanterats lokalt, rentav på schemaläggningsnivå. Men det är svårt för schemaläggaren att ha en bild av helheten, och det kan leda till att man använder lokaler som är mindre lämpliga bara för att få ihop den dagliga verksamheten. Jakten på nya lärararbetsplatser kan innebära att man tar klassrum i anspråk eller tullar på gemensamma ytor tills det inte går längre. Med den här metoden höjer vi blicken och får en samlad bild av de faktiska behoven. Vi ser möjligheterna till samband och samutnyttjande. Det är väldigt värdefullt, och sparar tid och pengar.

Stefan Norrestam berättar att de olika skolenheterna blir som kommunicerande kärl eftersom man har liknande program på olika ställen. Därför är det viktigt att både politiker och verksamhetsledare får en gemensam helhetsbild. Först därefter kan man gå vidare med ett lokalprogram, men man ska inte börja där.

– Det är inte bara en skola. Det är en arbetsplats för kanske 1200 personer. Och frågan om lokalanvändning är inte bara en skolledningsfråga. Byggnaderna är ett redskap för att föra mål och visioner ut i verkligheten.

Den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, som började gälla läsåret 2011/12, reformerar skolan med nya krav och målbilder säger Stefan Norrestam. Strategisk Lokalplanering blir ett medel att möta det uppdraget.

– Metoden driver frågan om hur vi vill jobba, exempelvis med kärnämnen och karaktärsämnen tillsammans. Idag har vi i huvudsak separata lokaler för matte och bygg. Nu planerar vi för de ämnena i samma utrymmen och har överblicken som gör det möjligt. Att analysen tas fram i samverkan med verksamheten är en viktig förutsättning. Då flyttas fokus från frågan om att hitta rum att vara i, till att se på hur vi skulle vilja arbeta, nu och i framtiden. Det handlar inte bara om lokaler utan om verksamhet och utveckling – om hur vi kan fullgöra vårt uppdrag.

Rådhus Skåne invigt

Rådhus Skåne invigt

Den 21:a mars var det inflyttningskalas i nya Rådhus Skåne i Kristianstad. Till musik och invigningstal tog 700 medarbetare och förtroendevalda sin nya arbetsplats i bruk. I en ny byggnad bakom till stor del bevarade äldre fasader möts från och med nu Region Skåne och Kristianstad Kommun till vardags.

Arkitekten bakom projektet, Greger Dahlström på FOJAB arkitekter, var en av invigningstalarna:

— Målbilden enligt programmet, som presenterats löd: ”en öppen och tillgänglig mötes- och arbetsplats, som stimulerar till förnyelse, och öppnar för engagerande möten för medborgare och kollegor”. Vår översättning av detta till en arkitekturvision skulle kunna formuleras: En modern, effektiv och flexibel byggnad, som exteriört och interiört utstrålar öppenhet, genomsiktlighet och tidlöshet.

Bakom beslutet att förlägga Rådhus Skåne i Kristianstads centrum och i omedelbar anslutning till järnvägsstationen finns en önskan om närhet till medborgarna. En hållning som på olika sätt också kommer till uttryck i arkitekturen.

— Den nya entrén mot Stora Torg vill vara den monumentala ingångens motsats – ett odramatiskt möte med besökaren. Det stora medborgarfönstret signalerar välkomnande öppenhet och transparens, säger Greger Dahlström.

Väl inne blir man som besökare glatt överraskad. Kvarterets klassiska, ganska slutna fasader omsluter ett helt nybyggt modernt kontor som flödar av ljus.

— Lika betydelsefullt som dagsljus, är möjligheten till utblickar, som gör att man kan känna dygnsrytmen och följa vädrets växlingar. Det öppna kontoret och glasväggarna ger siktlinjer kors och tvärs både horisontellt och vertikalt genom huset mot omgivningarna, säger Greger Dahlström.

Läs mer om projektet

FOJAB-projekt vann internationellt fastighetspris

FOJAB-projekt vann internationellt fastighetspris

MAX IV i Lund vann i mars 2014 kategorin Best Futura Project på den internationella fastighetsmässan MIPIM. FOJAB arkitekter fanns på plats i Cannes för att ta emot det prestigefyllda priset. Där fanns också representanter för Lunds kommun, Lunds universitet och byggherren Fastighets AB ML4.

— Vi är väldigt stolta och glada över att projektet fått den här utmärkelsen, säger Daniel Nord, VD på FOJAB. Inte minst för att kategorin var Framtidsprojekt. MAX IV inrymmer spjutspetsteknologi och kommer att vara en arbetsplats för forskare från hela världen.

I anläggningen accelereras elektroner till nära ljusets hastighet. När deras bana bryts, frigörs strålning, synkontronljus, som används för att undersöka materialegenskaper på molekylnivå. Processen kräver precision och ställer stora krav på konstruktionen. Ovan mark visar sig byggnaden som en stor, obruten ring i slät mattborstad metall med en överbryggade, vitskimrande kontorsvolym. Denna, i samspel med gröna tak och det böljande landskapet, blir ett signum för MAX IV.

— Det är viktigt för oss att byggnaden har ett starkt arkitektoniskt uttryck och en tydlig förankring på platsen, säger Daniel Nord. Därför är det extra roligt att vi, i skarp konkurrens, lyckats kommunicera byggnadens kvalitéer till en internationell expertpublik.

Resan började med ett parallellt uppdrag 2010 där FOJAB fick uppdraget att arbeta vidare med gestaltningen av byggnaden tillsammans med Snøhetta som fick ansvar för att utforma landskapet. Därefter vidtog projektering av bygghandlingar för en byggnad med ovanligt höga tekniska krav. Med en total yta av 50 000 kvadratmeter beräknas byggnaderna vara klara att tas i bruk 2015.

MAX IV – En designutmaning (Youtube)
MAX IV – Miljöperspektiv (Youtube)
MAX IV – Personalperspektiv (Youtube)

FOJAB-medarbetare internationellt prisbelönta

FOJAB-medarbetare internationellt prisbelönta

Tävlingsbidraget “In-Between Landscapes” har belönats med pris i den internationella arkitekttävlingen Europan 12. Bakom förslaget står Marco Pusterla och Edvin Bylander, båda medarbetare på FOJAB arkitekter. Teamet bestod även av arkitektstudenterna Madeleine Heckler, René Andersson och Emelie Dafgård.

Tävlingsbidraget belönades med delat 2:a-pris, vilket i Europan-sammanhang benämns som “Runner-up”. Det var ett av ett 50-tal förslag som lämnats in till tävlingsområde Kalmar, där uppgiften var att utforma en ny stadsdel vid kusten, söder om staden.

Europan
 är världens största återkommande arkitekttävling. Arkitekter under 40 år från hela Europa deltar och tävlingen hålls vartannat år, nu för tolfte gången. Deltagarna kunde välja på 51 tävlingsområden – siter – fördelade på 16 länder, varav fem i Sverige.

— När vi bestämt oss för att delta i tävlingen gick vi igenom de olika siterna noga för att se vilken vi tyckte var mest intressant. Vi fastnade för den i Kalmar eftersom vi ansåg att potentialen och utmaningarna var extra stora. Området ligger mellan nuvarande E22 och utgörs av våtmarker som ofta svämmas över. Vi ville synliggöra just den här speciella platsens kvalitéer, säger teamledaren Marco Pusterla.

Kalmar växer söderut och uppgiften gick ut på att utforma en ny stadsdel för ca 3000 invånare. En utgångspunkt var kommunens principbeslut att alla stadsdelar ska vara integrerade med olika boendeformer och service.

Teamets svar på detta är en stadsdel med urban karaktär i stark relation till naturen. Våtmarken som ligger mellan bostadsområdena och nuvarande vattenfront kan lätt bli en gräns som skiljer staden från havet. I förslaget gör man den i stället tillgänglig och tydlig. Den speciella naturen blir en zon som tillfälligt får ockuperas av olika arrangemang för konst, kultur, rekreation och friluftsliv.

— Vi möter naturen genom kulturen, säger Edvin Bylander, Marcos tävlingspartner. Genom att tillföra olika enkelt byggda element som till exempel spångar, plattformar och paviljonger gör vi platsens föränderlighet synlig. Om hundra år har havsytan höjts till en annan nivå. Då ligger de bostäder vi tillfört precis vid en kajkant, och den här zonen är bara ett minne.

Det är inte första gången FOJAB-medarbetare belönas i Europan-sammanhang. För fyra år sedan vann Marco Pusterla första pris i Europan 10 i Lerum tillsammans med Jesus Mateo. I Europan 11 fick Anders Eriksson i ett team med arkitektstudenterna Egil Blom, Hannes Haak och Daniel Lindberg delat första pris i Simrishamn. Projektet i Lerum har, så här långt, lett till ett kvalitetsprogram som Lerums kommun tagit fram tillsammans med FOJAB arkitekter.

— Europan är ett väldigt bra tillfälle att utmana sig själv och sin kreativitet. Tävlingen baseras på ett konkret projekt, men blir också ett bidrag till debatt om arkitektur på en internationell nivå. Det är väldigt intressant att titta tillbaka på tidigare Europantävlingar. Mycket av det vi ser i dagens arkitektur påminner om tävlingsförslagen för 10-15 år sedan, säger Marco Pusterla.

MAX IV i final i MIPIM Awards

MAX IV i final i MIPIM Awards

Sedan 1991 har den internationella fastighetsmässan MIPIM delat ut priset MIPIM Awards till innovativa fastighetsprojekt runt om i världen. Den 20:e januari offentliggjordes att synkrotronljusanläggningen MAX IV, som ett av fyra projekt, har tagit sig till finalomgången i kategorin ”Best Futura Project”.

Sammanlagt har 28 projekt i 7 kategorier valts ut av en jury bestående av internationella fastighetsmäklare. Vinnarna kommer sedan att väljas av mässbesökare samt den internationella juryn och utses under den årliga MIPIM-fastighetsmässan i Cannes den 11-14 mars.

2010 valdes FOJAB arkitekter att gestalta och projektera MAX IV för Lunds universitet med Fastighets AB ML4 som byggherre. Snøhetta arkitekter valdes till landskapsarkitekt. I projektet har man eftersträvat en symbiotisk relation mellan landskap, yttre byggnadsgestalt och inre gestalt.

Den stora experimenthallens taklanternin med sin borstade aluminiumyta, kontorsbyggnadens vita plåtkassetter och horisontella solskydd för fönster, de övriga byggnadernas vita betongfasader tillsammans med det böljande landskapet kommer att göra MAX IV-laboratoriet till ett karaktärsfullt landmärke vid Lunds norra infart.

MAX IV kommer att tas i bruk i mitten av 2015.

Första spadtaget till Helsingkrona

Fem frågor till Robert Lavelid

Fem frågor till Robert Lavelid

Fem snabba frågor till arkitekt Robert Lavelid, ny kontorschef på FOJAB Stockholm.

Hur vill du beskriva dig själv?
Jag är en passionerad yrkesman – en arkitekt som brinner för mitt yrke. I den rollen gillar jag framför allt att driva processer mot mål. Sedan är jag som person nyfiken och beredd på förändringar – hoppas jag…

Finns det någon byggnad som får ditt hjärta att slå snabbare?
De hus jag själv har ritat har en särskild plats förstås. Just nu är det de senast genomförda, som heter Khimki och är två stora kontorshus i Moskva.

En byggnad som jag fick besöka som ung student är Frank Lloyd Wrights berömda arkitektskola Taliesin West. Den ligger i den lilla byn Scottsdale utanför Phoenix i Arizona. Skolan och hans vinterbostad relaterar på ett helt speciellt sätt till öknen runt omkring och gjorde stort intryck på mig.

Le Corbusiers bostadhus i Marseille, Unité d´Habitation, tycker jag också är väldigt intressant.

Vilka är dina inspirationskällor?
En person jag följt hela livet är Ulf Lundell – han är ett halvår äldre än jag. Framför allt som författare men även som musiker har han påverkat mig mycket.

Inom arkitekturen finns det en hel rad arkitekter som inspirerar mig. Le Corbusier förstås. Som ren formgivare framför allt, inte som social byggare. Den peruanske arkitekten Henri Ciriani, verksam i Paris, är en annan inspirationskälla.

Sedan har jag hela mitt liv varit Danmarksvän. Jag har bott i Danmark, och danska arkitekter och arkitektur har generellt präglat mig mycket. Ett exempel ur den äldre skolan är Arne Jacobsen.

En dansk modern arkitekt som jag tycker är intressant är Bjarke Ingels. Han har lyckats lyfta ut arkitekturen ur garderoben och gjort den tillgänglig för en bredare krets. Han har ett bra sätt presentera och förklara projekten. Därmed inte sagt att jag tycker att allt han ritar är bra.

Det danska arkitektkontoret Vandkunsten har också varit en stor inspirationskälla för mig. Genom ett socialt engagemang har man med små ekonomiska medel gjort stor arkitektur.

Kopplingen FOJAB Stockholm – Malmö, vad kan den bära med sig?
I samtal jag haft på sista tiden kommer det fram en nyfikenhet på FOJAB som en ny, professionell aktör på Stockholmsmarknaden. Man känner kanske företaget till namnet men vet inte så mycket mer. Stockholm är en annorlunda marknad med ett delvis annat synsätt. I Malmö finns mer av den danska synen på arkitektur, och det blir en intressant kulturmässig koppling som känns spännande att utforska.

Vad gör du just nu?
Jag sitter på Arlanda, i gaten till Moskvaflyget, på väg för att presentera ett kontorsprojekt. Det är en bearbetning av ett förslag på två kontorshus som ska ligga nära ett jättelikt köpcentrum – ett av Europas största – som håller på att uppföras centralt i Moskva. Projektet är egentligen på ett idéstadium, men i Ryssland betyder det att det plötsligt kan gå väldigt fort när beslut tas. Det är ett helt annat tempo i Moskva, ett starkt driv som vi inte är vana vid i Sverige. Men nu måste jag avsluta för att kliva ombord. Vi hörs!

3000 kvm orörd fjällnatur i centrala Stockholm – var är det möjligt?

3000 kvm orörd fjällnatur i centrala Stockholm – var är det möjligt?

På Sveavägen 44 – så centralt man kan komma. Bakom svaret finns ett unikt projekt. Det är landskapsarkitekt Johan Paju på FOJAB Stockholm som står för både projektet och förklaringen.

På Sveavägen 44 ligger ett helt kvarter som ursprungligen var Skandias gamla huvudkontor, byggt på tidigt 40-tal. Fasaden är skyddad och ser likadan ut nu som då. Kvarterets inre, som tidigare varit ett sammelsurium av många olika byggnader, är nu igenbyggt så när som på två mindre atriumgårdar. Totalt är det 65.000 kvm om- och tillbyggnad av kontor, butiker, hotell och bostäder. Taket har i princip blivit en enda stor, sammanhängande och plan yta med mindre hål.

Blåsigt och utsatt
Hela kvarteret ska Breeam-certifieras och projektbudgeten var baserad på en lösning med ett sedumtak. När Johan Paju fick uppdraget blev idén att matcha den budget som var satt, men ändå skapa mervärden.

– Sedum är ganska tråkigt, och det är inte beträdbart. Jag tänkte: Vi gör tvärtom –  vi frösår i ett substrat, en grund jordmån, och gör ett äkta landskap som inte är en färdig produkt. Uppe på ett tak ser det ut som på ett fjäll, i princip. Det är blåsigt och utsatt, och det är nästan inga växter som överlever. Därför valde vi växter och växttyper från just sådana situationer –  fjällvegetation och ytterskärgårdsvegetation. Det här blir den första vilda parken i Stockholm. Och den kommer att vara helt orörd. Vi kommer att slåttra den en gång per år bara.

Som en stor skärgårdsbrygga
Man anlägger tre otuktade naturtyper; blomstrande torräng, krattskog – som är marvuxen buskskog, vanlig i ytterskärgården – och klapperstensfält med nästan bara sten och mossor. Det är grunden. Svävande över detta byggs ett trädäck som en promenad med sittplatser, cirka 500 kvm stort. Det kommer att vara upphöjt från marken cirka 35 cm, så att man kan sitta bekvämt på kanten.

– Det blir som en stor skärgårdsbrygga som du går på, med en balustrad som tar ner vindhastigheten och som skapar utblickar, beskriver Johan. Balustraden är formad efter taklandskapet. Man går på däcket och bara på vissa ställen kan man komma ut i naturen. Det finns inte någon effektbelysning alls, bara spilljus från staden runtomkring. Där kan du stå, ovanför stadens taknockar i 3000 kvm riktig natur. Centralt i Stockholm.

Natur på Manhattan
Johan berättar att det finns några projekt som påminner lite om detta i New York City. Ett av dem, Time Landscape av Alan Sonfist, är ett stycke land på Manhattan som planterats med ett för platsen ursprungligt växtmaterial. Eftersom betingelserna är de samma, växer nu sakta fram en skog som berättar om hur naturen på Manhattan såg ut på 1600-talet.

Takträdgården kommer att stå färdig våren 2014. I första hand blir den tillgänglig för kontorshyresgästerna på dagtid. Man hoppas att så småningom vid vissa tider kunna öppna för allmänheten.

BRIO – ett av Sveriges snyggaste kontor

BRIO – ett av Sveriges snyggaste kontor

Leksakstillverkaren BRIO:s nya kontor i Malmö, med arkitektur och inredning signerad FOJAB arkitekter, är med i kampen om titeln ”Sveriges snyggaste kontor” i en pågående tävling anordnad av Lokalnytt. Arkitekt Anna Belfrage berättar om projektet.

– Det är råvinden på Malmö Central som förvandlats till BRIO:s nya huvudkontor. Fastighetsägaren Jernhusen hade förberett anpassningen genom att bland annat återställa trapphus, lägga om tak, förstärka bjälklag och förbereda installationer.

– Vi utgick från vindens speciella karaktär med tegelvalv och mäktiga träkonstruktioner och arbetade med specialritad inredning. Alla vinklar och vrår utnyttjades för att få plats. Det har lett till både oväntade och spännande lösningar, tycker jag. Det fanns så klart också en hel del installationer att ta hänsyn till. En del är dolda men andra har integrerats fullt synligt i designen.

– Färgsättningen var också viktig. Vi lade en svartvit, strikt bas och adderade sedan färgrika displayplatser för BRIO:s klassiska leksaker. Lekfulla folieringar togs fram tillsammans med BRIO:s eget projektteam och Ideas AB. Det har blivit ett kontor som på ett kul sätt förmedlar varumärkets identitet till besökare och anställda, tycker Anna Belfrage.

Så här säger BRIO själva om sin nya miljö i tävlingsmotiveringen:
”BRIOs starka identitet har med omsorg införlivats i lokaler och detaljer. Omöjliga vinklar har på ett lekfullt sätt fått nya funktioner – det finns numera showrooms i varje rum och alla går att leka med på riktigt! Hos oss startar resan redan utanför dörren och fortsätter med att bjuda in besökare att hänga av sig ytterkläderna i vår uppförstorade produkt; tunnelbanesetet. Här finns rum för att skapa framtidens nya lek.”

Bilder från Brios huvudkontor finns här

Galleria Boulevard slår upp portarna

Galleria Boulevard slår upp portarna

Fredagen den 25 oktober är det dags. Då öppnar Galleria Boulevard i Kristianstad den första etappen av tre. Det är FOJAB arkitekter genom Charlotte Kristensson som står bakom verket. När allt är klart, hösten 2014, kommer det att inrymma 70 butiker och matställen – ett rejält tillskott till centrala Kristianstads shoppingutbud. Som namnet antyder har gallerian ett centralt läge i innerstaden, med ena långsidan mot Östra Boulevarden och den andra mot kanalen.

2011 köpte Steen & Ström fastigheterna i ett kvarter som utgjorde en trist barriär mellan de östra och västra delarna av staden. Här fanns det obligatoriska Domushuset, ett resecentrum och parkeringar. Nu reser sig en byggnad om totalt 86 000 kvadratmeter som blir en välkomnande ny framsida mot öster. Den blir fond åt en park på kanalsidan med grönska och uteserveringar. På andra sidan byggs Östra Boulevarden om, minskas från 26 till 18 meters bredd och blir en mer utpräglad shoppinggata.

Butikerna i bottenvåningen har fönster ut mot boulevarden och samspelar med butikerna mitt emot. Fasaden ovanför har klätts med ett skirt skikt av perforerad plåt och dekorerats med glasprismor. Genom sin placering i ett mönster av varierande vinklar reflekterar prismorna solljuset och omgivningens färger ner till gatunivån.

– Den stora skalan har helt klart varit en utmaning att hantera. Genom hela processen har vi haft ett fokus på att skapa en modern och vacker byggnad som samtidigt är i dialog med renässansstaden runtomkring, säger Charlotte Kristensson.  Vi har ägnat stor omsorg åt detaljerna, och arbetat med en finstämd färgsättning, inte minst genom att låta de naturliga materialens karaktär få ta plats. Jag ser Galleria Boulevard som en stolt ny årsring i Kristianstads stadsbild.

Även i innerstadsmiljö behöver shoppingsugna parkera bilen. Eftersom stora delar av Kristianstad ligger under havsnivå var det inte möjligt att bygga ett underjordiskt parkeringsgarage.  Därför har parkeringen för de 1100 bilarna placerats i de övre våningarna av byggnaden.

I den första etappen som nu invigs finns plats för drygt 15 nya butiker.  När anläggningen är fullt utbyggs kommer besökaren att interiört uppleva ett dagsljusbelyst inomhustorg som sträcker sig över två våningar. En given plats för Kristianstadbornas möten och mingel.

Frukostseminarium om RUDA i Stockholm

Frukostseminarium om RUDA i Stockholm

FOJAB arkitekter och Tyréns AB erbjuder ett nytt, effektivt sätt att arbeta med rumsrelaterad information i projekteringen.

Medan du avnjuter en fräsch frukost presenterar vi RUDA, ett webbaserat verktyg för att ta fram rumsfunktionsprogram, rumsbeskrivningar eller inredningsförteckningar. Du får ta del av funktioner, möjligheter och också tillämpningar i ett aktuellt referensprojekt. Seminariet vänder sig till dig som är arkitekt, inredningsarkitekt, byggherre, projektledare och alla andra som arbetar med RFP och rumskort. Arbetar du i BIM-miljö finns direktkopplingar mot Revit®

Välkommen till Sveriges Arkitekter torsdagen den 7 november!

Frukost serveras från 8.00
Seminariet pågår 8.30-9.30

Adress: Storgatan 41, Stockholm

Anmälan sker senast 31 oktober till nina.pikulik@tyrens.se

Läs mer om RUDA bas (gratis) och RUDA pro på http://www.rudawebb.se

Mobilia – från handelsplats till stadsdel

Mobilia – från handelsplats till stadsdel

Mobilia, ett av Malmö äldsta köpcentra, har byggts om och blivit en ny och spännande stadsdel. Tunga tegelhus från förra sekelskiftet, en gång byggda för textilindustri, har vaskats fram under lager av korrugerad plåt och kontrasterar nu mot nya byggnader i stål, glas, tegel och trä. Det som för några år sedan var två enplansbyggnader omgivna av stora parkeringsplatser är nu en levande stadsdel med verksamheter av olika slag. Här finns affärer, restauranger, service, kultur och föreningslokaler, och mitt i allt två höghus med bostäder och utsikt över hela Öresund. Det är FOJAB + JAIS arkitekter i samarbete som har ansvarat för om- och tillbyggnaden av Mobilia, och omvandlingen från köpcentrum till ett stadskvarter. Den sista etappen i denna ombyggnad invigdes med stor fest 26 september.

Kvinnoarbetsplats
I de äldsta delarna av Mobilia har det funnits verksamhet i över 100 år. Ursprungligen användes området för textilindustrin och Manufakturaktiebolaget i Malmö. I de nya fabrikerna fanns stora vävsalar under de brutna sågtandstaken, där mer än 3000 människor, främst kvinnor, arbetade. 1968 gjordes byggnaderna om till Malmös första köpcenter Mobilia, som idag är Nordens efter NK bäst säljande köpcentrum.

Vid utformningen av det nya Mobilia har det varit viktigt att bevara spår från områdets historia. Collage har varit ett nyckelord under arbetet. Fasaderna har utformats som materialkompositioner som länkar samman nutid med historia. Här finns bland annat en variation av olika röda tegelförband med närmast textila kvalitéer i uttrycket. I samspelet mellan de nybyggda delarna och de bevarade byggnaderna får projektet sin unika identitet:

— Genom att blanda moderna material och uttryck med spår från områdets historia har vi lyckats skapa en alldeles speciell atmosfär, som verkligen skiljer Mobilia från övriga köpcentrum och stadsdelar i Malmö, säger Mats White, ansvarig arkitekt på JAIS arkitekter.

Grafisk betong
För att förmedla byggnadens historia har man använt fotografier på olika sätt. På parkeringshusets fasad har ett gammalt foto på bomullshantering vid Manufakturaktiebolaget rastrerats till perforerad plåt. Många av interiörerna får sin karaktär av de fotoförstoringar som täcker flera av väggarna. Det mest speciella inslaget är kanske de kvinnogestalter i grafisk betong, som ställs under de nya skärmtaken, som vore de karyatider.

— Vi tog tidigt kontakt med ett företag i Finland, Graphic Concrete, som genom att översätta fotografier till formsättningsmönster kunde överföra bilderna till betong. När jag funderade över lämpliga motiv, så kom jag att tänka på en av Malmös kvinnliga modeller, som är god vän till min familj. Korten var fulla av liv och med vackra kläder från 50- talet. Inga motiv kunde passa bättre i en gammal textilfabrik än dessa, säger Per-Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB arkitekter.

Ett beprövat koncept
JAIS Arkitekter kontrakterades 2007 av byggherren Atrium Ljungberg som ett resultat av ett parallellt arkitektuppdrag. Syftet med uppdraget var att visa på framtida expansionsmöjligheter för Mobilia, och att ge förslag till gestaltning. JAIS  vinnande planförslag går ut på att bygga vidare på den befintliga stenstaden och integrera köpcentrumet i stadsväven. Därigenom gör man området till en vital och tillgänglig del av staden.

— Nu när det hela invigts känns det som att den ursprungliga ambitionen fullföljts på ett bra sätt, säger Per Aage Nilsson och får medhåll av Mats White. Och när man tänker efter så har ju städer byggts på det här sättet alltid; människor har mötts på handelsplatser som efterhand permanentats och genererat behov av bostäder och service. Detta har tagit form i byggnader, gator och torg – nästan som på Mobilia.

Mobilia CDE
Byggnadsår: 1899
Om och tillbyggnadsår: 2010-2013
Om- och tillbyggnad: ca 65 000 kvm BTA.

Byggherre: Atrium Ljungberg genom Anders Murmark, marknadsområdeschef
Projektansvarig arkitekt: Per-Aage Nilsson, FOJAB arkitekter och Mats White, JAIS arkitekter
Övriga medverkande: JAIS Arkitekter: Mathias Persson, Ulrika Essner, Karl Johan Holmberg, Jonas Johansson. FOJAB Arkitekter: Andreas Jentsch, Alfred Årfelt, Nina Lindén, Kristina Fors, Anna Neuhauser, Lars-Aage Nilsson.

För mer information kontakta:
Viveca Rosencrantz
Arkitekt SAR/MSA, PR-ansvarig FOJAB arkitekter
viveca.rosencrantz@fojab.se
+46 (0)761-16 81 10

Karl Johan Holmberg
Arkitekt SAR/MSA, pressansvarig JAIS arkitekter
karljohan.holmberg@jais.se
+46 (0)42-14 92 33

FOJAB arkitekter är ett av landets största arkitektföretag. Vi är 100 kvalificerade medarbetare, organiserade för att möta våra kunders behov. Verksamheten omfattar utformning, planering och projektering av områden, byggnader, lokaler och inredning. Vår vision är att med passion för arkitektur skapa den hållbara staden där människor och verksamheter växer tillsammans.

JAIS Arkitekter är ett av Sveriges ledande arkitektkontor. Kontoret är beläget mitt i Helsingborg och sysselsätter för närvarande 15 personer, som arbetar med alla typer av projekt.

Startskott för Elinegårdsprojektet

Startskott för Elinegårdsprojektet

Den postgula utställningspaviljongen, signerad FOJAB arkitekter, har invigts under festliga former.

Den ligger på det som än så länge är leråker men som kommer att bli ett nytt bostadsområde strax öster om Limhamns kalkbrott. Besök paviljongen och ta del av utställningen som visar det Elinegård som nu ska växa fram!

Läs mer om projektet

Världens Bästa AfterWork

Världens Bästa AfterWork

FOJAB arkitekter står tillsammans med våra arkitektkompisar som värd för Världens Bästa AfterWork.

Vi bjuder på en kväll med film och arkitektur på Media Evolution City i Malmö.

Kom och mingla med oss!

Anmälan och mer information på facebook.com/events/515444401868656/

FOJAB öppnar kontor i Stockholm

FOJAB öppnar kontor i Stockholm

Ett av Sveriges största arkitektföretag, Malmöbaserade FOJAB arkitekter, öppnar nu kontor i Stockholm. Det kommer att ledas av Robert Lavelid och Johan Paju.

– Med våra 100 medarbetare och många spännande projekt är vi stora på den regionala scenen i södra Sverige. Därför känns det som ett naturligt steg för oss med etablering även i Stockholm, som är en dynamisk marknad, säger Cecilia Pering, VD för FOJAB arkitekter. Vi vill samarbeta med duktiga individer som stärker vårt gemensamma varumärke. Därför känns det extra roligt att få bygga verksamheten med Robert Lavelid och Johan Paju, som båda har en hög arkitektonisk profil och en kultur som stämmer med vår egen.

Robert Lavelid kommer närmast från Tengbom, där han varit ansvarig för affärsområde arkitektur. Johan Paju har drivit Paju Arkitektur och Landskap och är en av Sveriges mest välrenommerade landskapsarkitekter.

Arbeta aktivt med glas och solskydd

Arbeta aktivt med glas och solskydd

Solen strålar in genom fönstret intill när Helena Bülow-Hübe, teknologie doktor och Miljö- och energichef på FOJAB arkitekter, engagerat talar om sitt expertområde – dagsljus, solvärme och glas i fasad. Hon berättar om stora möjligheter till utveckling och förbättring, både ekonomiskt, tekniskt och estetiskt. Men enligt Helena krävs en förändrad attityd för att nå dit.

– Vi behöver ha ett mer aktivt förhållningssätt till de här frågorna. Det är vanligt att man skriver ett generellt krav på U-värde för fönster. Då slår det igenom på alla fasadytor, oavsett väderstreck, sol/skuggförhållanden och rumsfunktion. I linje med detta väljer man ett och samma solskyddsglas för hela fasaden och oftast hela byggnaden. Ändå är det kanske bara en liten bit av fasaden som ligger oskärmad och har en stor personbelastning, t.ex med ett konferensrum bakom. Men den situationen blir ändå dimensionerande för hela byggnaden.

Solskyddsglas används slentrianmässigt
– Det bollas gärna tekniska prestandafakta i projekteringsprocessen. Ventilationskonsulten räknar fram ett g-värde, soltransmission, på glaset. Detta skrivs sedan in i handlingarna som ett generellt krav på byggnadens fönster, kanske i ett skede när det är svårt att överblicka konsekvenserna. Hur blir det tekniska utförandet? Vilka följder får det här kravet för fasadens estetik och tillgången på dagsljus inomhus?

Vi samtalar om vikten av att ha en helhetssyn och att använda solavskärmning på ett intelligent sätt. Helena Bülow-Hübe menar att solskyddsglas ofta används slentrianmässigt. Det kan resultera i fasader som ger ett dunkelt och sorgligt, rentav avvisande intryck och hon lyfter fram ett konkret exempel; Ett kontorshus hade utformats med en uppglasad entré med bakomliggande reception på bottenplan. Avsikten var såklart att ge ett inbjudande och välkomnande intryck. Men man hade använt samma effektiva solskyddsglas i hela byggnaden, och resultatet blev att man som besökare bara såg sin egen spegelbild när man närmade sig entrén.

– Det här kan man tyvärr också se i kommersiella sammanhang, med skyltfönster som reflekterar mer än de ger insyn dagtid, och därmed inte tjänar sitt syfte, säger Helena. Lösningen ligger i att arbeta med solskyddet och valet av glas på ett differentierat sätt. Olika förutsättningar i olika delar av fasaden får resultera i varierade lösningar. Man slipper att uppfylla det högre tekniska kravet där det inte behövs och har därmed möjlighet att få in dagsljus. Då låter man glaset ha den transperens som var avsikten.

Det finns mycket att vinna
– Där belastningen är stor väljer man ett lämpligt utanpåliggande solskydd. Det kan vara persienner eller vävar. I ett projekt använde vi isolerade fönsterskjutluckor med stor framgång. Då är det möjligt att välja ett klarare glas som släpper in dagljuset, vilket också minskar behovet av artificiell belysning dagtid.

– Ibland vill man ha både invändigt och utvändigt solskydd. Det invändiga kan användas på vintern för att dra nytta av solvärmetillskottet. I vissa lägen behövs också det inre solskyddet som bländskydd för att det utvändiga inte riktigt räcker till.

Att arbeta på ett differentierat med glas och solskydd i fasaden innebär en gestaltningsmässig utmaning och möjlighet till fler element att spela med. På FOJAB arkitekter finns kompetensen att jobba på det här sättet, både med teknisk analys och gestaltning. Det finns mycket att vinna både vad gäller komfort, energi och estetik. Och handen på hjärtat – vem är egentligen intresserad av att betala för produktegenskaper som inte fyller någon funktion?

Välkommen på frukostseminarium om RUDA

Välkommen på frukostseminarium om RUDA

FOJAB arkitekter och Tyréns AB erbjuder ett nytt, effektivt sätt att arbeta med rumsrelaterad information i projekteringen. Medan du avnjuter en härlig Raw Food-frukost presenterar vi RUDA, ett webbaserat verktyg för att ta fram rumsfunktionsprogram, rumsbeskrivningar eller inredningsförteckningar. Du får ta del av funktioner, möjligheter och också tillämpningar i ett aktuellt referensprojekt.

Seminariet vänder sig till dig som är arkitekt, inredningsarkitekt, byggherre, projektledare och alla andra som arbetar med RFP och rumskort. Arbetar du i BIM-miljö finns direktkopplingar mot Revit®

Välkommen till FOJAB arkitekter torsdagen den 19 september!

Frukost serveras från 8.00
Seminariet pågår 8.30-9.30

Adress: Hallenborgs Gata 1A, Malmö

Anmälan sker senast 12 september till nina.pikulik@tyrens.se

Läs mer om RUDA bas (gratis) och RUDA pro på http://www.rudawebb.se

Nya Triangelgallerian öppnad

Nya Triangelgallerian öppnad

Under festliga former har nu nya Triangelgallerians nedre plan öppnats. Intressenter och nyfikna kunder minglade och frukosterade.

Se de första bilderna från en unik och färgstark galleria, signerad FOJAB. Allt annat än slätstruken.

Studentbostäder åt Helsingkrona Nation

Studentbostäder åt Helsingkrona Nation

Nu är det klart – Helsingkrona nation har fått bygglov för sina planer att uppföra ett 13 våningar högt studentbostadshus vid sjön Sjön i Lund. Omkring 140 studenter kommer att bo i det nya huset som är beläget ett stenkast från nationens befintliga bostäder.

En förutsättning för att alls få uppföra ett nytt hus på den här platsen var att huset skulle vara en stark, fristående volym. Lite av en ny skulptur i LTH-parken som skulle skilja sig från de befintliga, rätvinkliga huskropparna. Byggrätten i detaljplanen kom att bli helt rund, något som ställt krav på planlösningar och byggnadens gestaltning.

— Att hitta en funktionell planlösning som bygger på det runda husets förutsättningar och samtidigt ger bra och yteffektiva planlösningar har varit projektets knäckfråga. Lägg därtill krav på rationell och kostnadseffektiv produktion så börjar man förstå projektets komplexitet, förklarar Mattias Hedberg Ek, ansvarig arkitekt.

Helt runt blev nu inte huset. Det bygger istället på att varje plan är uppdelat i sex tårtbitar, som nästan är identiska. Varje tårtbit blir en kompislägenhet där två studenter har eget sovrum, men delar kök, toalett och ett litet vardagsrum.

— Den runda formen har faktiskt varit väldigt bra för kompislägenheterna genom att man får plats med ett gemensamt och väldigt ljust vardagsrum mellan de två sovrummen, säger Mattias Hedberg Ek.

Utöver bostäder kommer huset även ha gemensamma och mer publika lokaler både i markplan och längst upp, där en samlingslokal med utsikt över centrala Lund blir grädden på moset. Förutom Lund kommer man kunna se Malmö, bron och hela Köpenhamn en solig dag.

Läs mer om projektet

Ny solcellsparkering invigd

Ny solcellsparkering invigd

Söndag 2 juni invigdes Malmös första solcellsparkering, där bilister kan ladda sin elbil med hjälp av energi från solen. Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder. Solcellsparkeringen är ett gemensamt initiativ från FOJAB arkitekter, Parkering Malmö och Malmö Stad, och ligger på badplatsparkeringen vid Scaniaparken i Malmös klimatsmarta stadsdel Västra Hamnen.

– Vi är glada över att kunna underlätta för Malmöborna att göra klimatsmarta val som att välja elbil, och därmed bidra till renare luft och mindre buller, säger Anders Eriksson, som håller i projektet på FOJAB arkitekter, och fortsätter:

– För FOJAB arkitekter är hållbar stadsutveckling en självklarhet, och med projekt som solcellsparkeringen är vi med och gör skillnad tillsammans med Malmö Stad och Parkering Malmö.

FOJAB arkitekter har också andra engagemang i Västra Hamnen. Bland annat har företaget ritat parkeringshuset Fullriggaren, som med solcellsfasad, växtvägg och fågelholkar har en tydlig miljöprofil.

Gratis laddning dygnet runt
Solcellsparkeringen, som har plats för två bilar, är en stålkonstruktion med södervända solcellspaneler i transparant glas. Laddningen kommer fungera dygnet runt och är gratis, bilisterna betalar bara parkeringsavgift. Effekten beräknas till cirka 2600 kWh/år, vilket räcker för att köra en elbil i cirka 2000 mil. En bensindriven bil släpper under samma sträcka ut cirka två ton koldioxid.

Invigningen skedde i samband med målgången för Oresund Electric Car Rally, världens största elbilsrally genom två länder, med ett 60-tal medverkande ekipage. Bland deltagarna finns kända rallykartläsaren Tina Thörner. Invigningstalare är kommunalrådet Karolina Skog (MP) och Tomas Strandberg, VD för Parkering Malmö.

För mer information om Oresund Electric Car Rally, se http://www.oecr.org/