Malmösamarbete ger eko i Europa

– Vi skapar något unikt i Malmö, som kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan även i Europa.

Det säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, i ett samtal om samarbete som arbetsmetod för att lösa klimatutmaningar i byggbranschen.

­ – Säger du samverkan går jag härifrån.

Anders Eriksson Modin inleder vårt samtal med att berätta ett minne från Almedalen, ett år då detta ord florerade ymnigt i seminarierna, föredragen och paneldebatterna. Till slut fick en av åhörarna nog.

– Och visst, samverkan ses ofta som lösningen på allt. Men när det gäller ett så stort problem som klimatpåverkan i byggskedet, som omfattar en hel bransch – då behöver också hela branschen vara med och lösa det, säger han.

Blandningen en styrka

Lokal Färdplan Malmö 2030, LFM30, är ett initiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med över 160 anslutna aktörer. Målet är klimatneutralitet till år 2030. Till 2035 är målet satt ännu högre: då ska Malmös byggsektor vara klimatpositiv.

Anders Eriksson Modin driver en av de sju arbetsgrupperna, klimatneutrala byggmaterial, tillsammans med Pauline Strandberg de Bruijn, materialforskare på LTH. I gruppen finns också byggherrar, entreprenörer, konstruktörer, miljökonsulter, producenter och leverantörer.

– Blandningen är en av styrkorna. Det är ovanligt att hela värdekedjan sitter vid samma bord på det här sättet. Ju fler perspektiv desto bättre och desto mer oväntade svar får man. Och inte minst ger det upphov till spännande samarbeten, säger Anders.

Kunskapsspridning ett huvudsyfte

Alla är ju experter på sin del. Men tillsammans hittar man nya sätt att arbeta med olika kombinationer av material för att få ut mesta möjliga klimatnytta för pengarna.

– Ta en beställare som vill bygga ett miljöhus. Vi kan undersöka om exempelvis trä samarbetar med hampaisolering för att åstadkomma en minskad klimatpåverkan. Kanske söker vi innovationsstöd för att testa och prototypa i liten skala, räkna på och verifiera klimatnyttan. Utan LFM30 är sannolikheten stor att byggherren hade gjort som den brukar.

Det huvudsakliga arbetet i gruppen handlar om att sprida kunskap om EPD-data, miljövarudeklaration, och hur man gör smarta materialval. Ny kunskap sprids genom seminarier, rundabordssamtal eller genom PM som skickas ut till de anslutna medlemsföretagen. Somligt är öppet även för utomstående att ta del av.

Klimatbudget

Hållbarhetsarbetet inom byggsektorn har länge haft fokus på minskat klimatutsläpp i driftskedet. Där har man kommit ganska långt. Men i byggskedet har klimatutsläppen tvärtom ökat. Förklaringen ligger bland annat i en globaliserad industri och handel.

– Vi använder stål som utvinns i Sverige, valsas i Tyskland och bockas i Kina, säger Anders och fortsätter:

– Jag skulle vilja att alla projekt hade en klimatbudget på samma sätt som man idag sätter upp en ekonomisk budget. Hur får man ut så mycket klimatnytta som möjligt? Precis som man resonerar med affärsnyttan.

Högt tempo i gruppen

Intresset för klimatberäkningar ökar i byggbranschen och många är nyfikna på det som sker i Malmö. LFM30 har tagit fram en metod för att räkna på en byggnads klimatbelastning. Alla medlemmar har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ett starkt engagemang och driv hos alla.

– Vi vet var vi är och vart vi ska och det är högt tempo på vägen. I Malmö kommer det att genomföras fyrtio klimatpositiva projekt inom ett par år bara. Det kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan i hela Europa. Och det är tack vare LFM30. En viktig nyckel till framgång har varit att få alla aktörer i värdekedjan att prata med varandra.