Caroline Hjalmarsson om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Medvetenheten ökar om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande samtidigt som vi går igenom vår tids största pandemi, där behovet av rekreativa områden, parker och torg ökat och känns än mer angeläget i stadsplaneringen. Vi passade på att ställa några frågor till Landskapsarkitekt Caroline Hjalmarsson. Det blev ett samtal om att låta naturen ha sin gång, bevara grönområden i staden, jobba med livet mellan husen och gestaltade platser, samt att anpassa planeringen efter människors nya behov och trycket från klimatförändringarna.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!
Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer natur-lika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och “skogspartier” i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna “naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?
Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Det senaste halvåret, i effekten av Corona, har vi sett vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och använts för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk – möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering har vi hittat andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

Flerbostadshus byggs högre och tätare, samtidigt som bostadsgårdarna minskar, vilket gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om t.ex. skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna om vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbete med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.
Caroline Hjalmarsson är Landskapsarkitekt på FOJAB och brinner för att skapa miljöer som berikar människors liv och som skapar mervärde i vardagen. Det gäller alla miljöer, från den lilla skalan nära hemmet till de större torgen och parkerna mitt i staden. Hon arbetar alltid med människan i centrum, där sociala aktiviteter, vistelsevärden och trygghet är självklara fokus. Med utgångspunkt i platsens förutsättningar eftersträvas alltid en långsiktig och hållbar lösning med en tydlig identitet och form.