Johanna Raflund Tobisson om framtidens vårdmiljöer

Johanna Raflund Tobisson ansvarar för kompetensområde Vård på FOJAB och leder arbetet med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna har under sina år som arkitekt arbetat med alla typer av vårdens lokaler, men brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer.

Varför är vårdpersonalens arbetsmiljöer så viktiga?

 – Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov. Det understödjer ett arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen. Och för att patienten ska få den goda vården behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet.

– Coronapandemin gjorde det extra tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Möjligheterna att behålla viktig kompetens ökar, men också att rekrytera de bästa medarbetarna. Genom att vistas i vackra och genomtänkta miljöer växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och en ”vi”-känsla skapas.

– Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring, men framförallt vill vi skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterad! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?

– Framtidens patienter kommer i ännu större grad att efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

– Gruppen äldre växer och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet blir en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi på bästa sätt att skapa boenden som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

– Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov att det blir svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.