Mindre yta, mer natur – så gestaltas Trelleborgs nya vattenverk

Hur gestaltar man en 6 600 kvadratmeter stor industribyggnad så att den smälter in i en naturskön omgivning och tillför värden till grannskapet? Det kan Anders Lundin, arkitekt på FOJAB, berätta. Nu sätts spaden i marken för det nya vattenverket i Trelleborg.

Precis i gränslandet mellan tätorten Trelleborg och odlingslandskapet på Söderslätt ska ett nytt vattenverk byggas, som ska försörja befolkningen med rent dricksvatten de kommande femtio åren. Kommunen har valt platsen av framför allt logistiska skäl, men den ställer stora krav på gestaltningen. I direkt närhet finns bostäder, ett koloniområde och en korsvirkesgård, och så den böljande slätten.

– Den stora anläggningen ska inte bara bli ett ingrepp i naturen. Vi vill att den också ger något tillbaka, säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för affärsområde industri på FOJAB.

Tack vare en samverkansentreprenad med Envidan och AF Bygg kunde arkitektteamet komma in tidigt i arbetet och involveras i verksamheten. Det var avgörande för att bland annat för att få ner byggnadsvolymen.

– Vi gjorde tidigt en FOJAB green-analys, en metod vi använder för att maximera klimatnyttan i våra projekt. En våra specialiteter är att effektivisera verksamheters yta genom att maximera användningen, och åtskilliga kvadratmeter kunde sparas den vägen. Vi vill inte ta mer mark och material i anspråk än nödvändigt av både ekonomiska, estetiska och klimatmässiga skäl, säger Anders.

In- och utlastning är förlagd till baksidan där den stör omgivningen minst. Runt anläggningen ska det vara öppet för allmänheten och kännas trevligt att röra sig. Här ska finnas ängsmark, träd och en liten damm som gynnar växt- och djurliv. På processbyggnadens tak anläggs en växtbädd i form av en torräng.

Gestaltningsmässigt är vattenverket en bearbetning av lantbrukets ekonomibyggnader – som ju också är en typ av industribyggnader, påpekar Anders. Rundade former gör den stora volymen nättare. Formen är också en passning till vad som sker på insidan, till vattendroppens rundade form och vattenhanteringen som sker i runda kärl. Kvällstid tränger ljuset genom en bård av glas som löper runt hela byggnaden. I fasaden används annars mestadels kärnfuru.

– Den stående panelen är en anpassning till lantbruksbyggnader som stallar, logar och lador – men också en liten blinkning till vikingaborgen Trelleborgens palissad, avslöjar Anders Lundin.

Vattenverket beräknas vara i drift våren 2028.