Human hållbarhet ledord i boenden för äldre

Vad innebär goda bostäder för äldre? Hur ser utmaningarna ut när det gäller seniorboende, trygghetsboende och vårdboende? Vilka är de senaste trenderna och vad ska man som beställare tänka på? Läs intervjun med Rebecca Saaby Mehlum, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Boende för äldre på FOJAB.

Seniorboendet för socialt aktiva pensionärer. Trygghetsboendet med tillgång till vård eller värd. Och så vårdboendet för personer med somatiska besvär och/eller demens. Boendeformerna innebär skilda förutsättningar och förväntningar – men också beröringspunkter och gemensamma angreppssätt för arkitekter och beställare.

Rebecca Saaby Mehlum pekar på några faktorer som hon menar kommer att bli extra viktiga att beakta framöver. Hon nämner exempelvis flexibilitet, optimala flöden, samutnyttjande och integration i staden. Och så human hållbarhet, som FOJAB lägger extra fokus vid i varje projekt.

Stimulera sinnena
– Det handlar om att skapa goda miljöer. I ett seniorboende kan det vara att möjliggöra social samvaro genom en soffgrupp i entrén eller se till att utevistelsen är attraktiv och lättillgänglig och ger förutsättningar för spontana möten. På ett vårdboende kan det handla om att anpassa miljön efter att våra sinnen försämras med åren och hitta sätt att stimulera dem, berättar Rebecca.

Men human hållbarhet handlar också om att skapa goda arbetsmiljöer för dem som jobbar. Vårdboenden har sina speciella utmaningar. FOJAB arbetar med att omvandla flera vårdboenden, som idag är anpassade för människor med somatiska åkommor, till demensboenden.

– En problematik att ta hänsyn till är att dementa personer ofta vandrar iväg och sedan inte hittar tillbaka. Vi arbetar med frostningar som skärmar av, så att man inte ska lockas att gå ut. Färger och kontrastmålningar hjälper också till att leda rätt.

Optimala flöden
Inom sjukvården finns redan ett utbrett tänk kring flöden, hur människor rör sig, vilka man möter, att vårdpersonal och patienter inte ska exponeras för mycket för att inte sprida eventuella smittor.

– Så har det inte varit på vårdboendena. Där går alla in genom samma entré och personal och besökare måste ofta gå igenom hela boendet i långa korridorer. Det behöver bli annorlunda, menar Rebecca Saaby Mehlum. Under coronapandemin blev det extra tydligt.

Flexibilitet och integration
Åtta av tio äldre bor kvar hemma livet ut. Det är ett önskemål hos de allra flesta, och också så äldrevården idag är uppbyggd. Det ställer krav på att bostäder ska fungera i livets slutskede, men även tiden dessförinnan – långt innan.

– Vi måste bygga bostäder med en flexibel utformning så att de passar även andra åldersgrupper om demografin ändras. Hallen och badrummet ska vara stora nog för en rullator, men inte kännas som ett handikappboende. Det ska kunna passa en ung familj lika bra.

För många är det viktigt att kunna bo kvar i samma område. Att boenden för äldre då finns integrerade i staden, nära vårdcentral och närservice, skapar både trygghet för individen och stärker området socialt.

– Vi ser gärna att det i samma byggnad finns bibliotek eller restaurang dit fler kan gå än bara de boende. Det skapar fler möten mellan olika grupper i samhället. Det ger också stora möjligheter att samutnyttja lokaler som storkök och gymnastiksal, vilket är smart både ekonomiskt, socialt och klimatmässigt.

Översyn av regler
Idag är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att bo kvar i det avbetalade huset än att flytta till ett seniorboende. Hur når man dem som inte har råd att flytta till ett bättre anpassat boende?

– Det går att rita vackra bostäder men med billigare, hållbara material. Andra sätt att få ner byggkostnaderna kan vara att minimera mängden fönsterstorlekar, att rita in uthyrningsbara utrymmen och att bygga flexibelt med lång livslängd.

Hon skulle också gärna se en översyn av många av de regler som omgärdar i synnerhet vårdboendet. Som att varje rum måste ha ett pentry.

– De används sällan utan blir mest en kostnad.

I takt med digitaliseringen kommer också nya möjligheter. Smarta golv kan indikera om någon fallit eller ljus som tänds på toa när man kliver ur sängen. Hjälpmedel som stärker både tryggheten och självständigheten.

 

Fakta

Vårdboende. Biståndsbedömt vårdbehov. Eget rum.
Trygghetsboende. Kan vara biståndsbedömt. Egen lägenhet. Tillgång till vård/trygghetsvärd.
Seniorboende. Bostäder för 65+. Ofta bostadsrätter.

 

Vill du veta mer? Kontakta gärna

Rebecca Saaby Mehlum
rebecca.saaby@fojab.se, tel +46 706 81 58 30