Caroline Hertzman om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. En utveckling som tog fart under pandemin, och som landskapsarkitekt Caroline Hertzman tror kommer att fortsätta.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?

– Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Under covidpandemin såg vi vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och används för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk-möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering hittade vi andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

– Flerbostadshus byggs högre och tätare samtidigt som bostadsgårdarna minskar. Det gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!

­– Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer naturlika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och skogspartier i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna ”naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?

– Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om exempelvis skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbeta med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.