Efter en stor ombyggnation slås nu dörrarna upp till Norrgavels butik i ett kulturmärkt hus på Birger Jarlsgatan i Stockholm. FOJABs arkitekter har i nära samarbete med Norrgavels grundare och formgivare Nirvan Richter mejslat fram lösningar som är på samma gång samtida och en återgång till originaluttrycket.

Byggnaden från 1911 är ritad av arkitekten Carl Bergsten, som också står bakom Liljevalchs konsthall. Formspråket är tungt nationalromantiskt men samtidigt med en viss lekfullhet och med flera okonventionella grepp. Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull och bevaransvärd.

Huset byggdes som en teater men med baktanken att det skulle kunna omvandlas till ett varuhus. Det dröjde emellertid. 1938 blev huset biograf och 1985 flyttade rockklubben Gino in. Under några år på 1990-talet huserade ett kontor här innan Norrgavel övertog lokalerna för tjugofem år sedan. Åtskilliga förändringar har gjorts både interiört och exteriört under årens lopp, men det är det först nu som byggnaden på riktigt anpassas för butiksverksamhet.

FOJAB har haft en central roll i transformationen, med uppdrag från två håll. Som arkitekt åt fastighetsägaren Humlegården har man bevakat fastighetens värden i ett långsiktigt perspektiv. Som arkitekt åt Norrgavel har man utifrån Nirvan Richters visioner utarbetat förslag på hur butikslokalen ska kunna användas effektivare och med sitt interiöra uttryck spegla Norrgavels varumärke.

– Samarbetet med FOJAB började redan med vår butik i Malmö. Det har varit oerhört befriande att ha en samtalspartner att bolla idéer med, säger Nirvan Richter som också är arkitekt. FOJABs arkitekter var mycket djärvare än jag och föreslog lösningar som jag själv aldrig hade vågat, både i Malmö och Stockholm. Det har varit väldigt lyckosamt!

Interiört har ytor frigjorts och tillgängligheten blivit bättre samtidigt som linjerna blivit renare. En ny bjälklagsöppning i lokalens atrium och en tidigare utomhustrappa har nu blivit en del av butiksvarvet. Lokalen känns samtida och modern men i samklang med Carl Bergstens intentioner.

– Att transformera äldre byggnader handlar mycket om att förstå och inspireras av originalarkitekten och originalverkets intention. Med kulturmiljön som klangbotten har vi optimerat flöden, stramat åt materialpaletten och skapat en ny butiksupplevelse, säger Ylva Åborg, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Exteriört har byggnaden i samråd med byggnadsantikvarie fått tillbaka sin ursprungliga gestaltning i material och färgsättning. Fasadens stora fönster har återställts, entrén har flyttats och utsmyckningar har restaurerats.

– Detta är ett hus som sedan starten har bidragit till Stockholms gatuliv med livfullhet och mänskliga möten. Den karaktären har vi nu förstärkt med de stora glaspartierna och en bättre transparens mellan ute och inne. Jag hoppas att många vill komma förbi och titta, för det här är mer än en butiksupplevelse, det är också en arkitekturupplevelse, säger Robin Larsson, handläggande arkitekt på FOJAB.

För tre år sedan blev FNs barnkonvention svensk lag. I sin roll som arkitekt och arkitekturpedagog på FOJAB omsätter Kristina Kember orden i handling och ger barn möjlighet att påverka sin närmiljö:
– Det handlar både om att öka intresset för arkitektur hos barn och unga och att ge dem verktyg att använda sitt inflytande.

Vad är en arkitekturpedagog?

– En arkitekturpedagog är en arkitekt med kunskap i att arbeta med barn och unga, som kan fungera som en länk mellan skolor och förskolor respektive de som planerar och utformar. Man kan jobba med barndialog på många olika sätt, exempelvis genom analys och reflektion, kreativt skapande, undersökande med alla sina sinnen och demokratiska processer. Målet är att barnen ska få verktyg att uttrycka sina åsikter och få vara med och påverka sin livsmiljö.

Varför behövs arkitekturpedagoger?

– Sedan FN:s barnkonvention blev svensk lag 2020 har barnens rättsliga inflytande över närmiljön stärkts, men för att barnperspektivet och barnets perspektiv verkligen ska få genomslag behöver vi vuxna prioritera och jobba aktivt med de här frågorna. I dialogarbetet behöver vi hitta ett gemensamt språk så att vuxna och barn tillsammans kan prata om och undersöka hur man till exempel upplever ett rum eller en plats i staden.

– På FOJAB har vi utvecklat metoder för att involvera brukare tidigt i processen och har god erfarenhet av dialog med skolans verksamhet. Att få jobba direkt med barn och unga är angeläget men också väldigt roligt och vi lär oss mycket på kuppen.

Varför är barns perspektiv viktiga när man planerar och bygger?

– Det är såklart extra viktigt att måna om en grupp som själv inte kan göra sin röst hörd. När städer förtätas knappas det in på grönytor och offentliga platser i exploateringen. Barn som kanske inte har så mycket plats hemma drabbas extra hårt av bristen på sociala ytor. Vi måste också vara vaksamma på att inte skolgårdar och förskolegårdar bantas ner och fundera över hur vi skapar miljöer som är trygga, som inspirerar till rörelseglädje och ger plats att leka fritt på.

Vad gör man mer konkret som arkitekturpedagog?

– Rollen som arkitekturpedagog hade jag till exempel i den nya skolan i Mörrum, som FOJAB ritat. Ett par månader efter invigningen träffade vi eleverna för att höra deras tankar om sin nya miljö. Vi ville få deras syn på vad som fungerar och inte fungerar, om de hade förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. Under två dagar träffade vi elever från årskurs 1, 3 och 6. Vi gjorde olika övningar och pratade om allt från form och funktion, ljus och akustik till materialval, upplevelse och känsla.

Vad fick ni veta?

– Vi mötte en stor entusiasm hos barnen att berätta om sina olika upplevelser och blev verkligen imponerade av hur insiktsfullt de analyserade sin omgivning. Den direkta återkopplingen från barnen kommer att hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt, men också att förstå vad vi kan göra annorlunda – saker som vi inte tänkt på utan elevernas hjälp. Ett annat mål var att öka barnens nyfikenhet för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Vad har du mer på gång?

– Förutom mitt engagemang i Arkitektur- och Barnrådet inom Sveriges Arkitekter har vi på FOJAB precis påbörjat ett samarbete med Möllevångsskolan, en av våra närmaste grannar här på Malmökontoret. I höst ska vi få träffa elever på högstadiet, där arkitekter och elever ska guida varandra och där vi ska jobba med olika platser i vår gemensamma närmiljö. Förhoppningen är att elevernas idéer ska leda fram till förbättringsförslag och faktiska förändringar.

Att se träd från fönstret är bra för hälsan – men hur kan vi försäkra oss om att nybyggda bostäder får tillräckligt grön utsikt och nya stadsdelar nog med grönska? FOJAB utvecklar ett verktyg som just nu testas på den nya Malmöstadsdelen Jägersro.

Grönska är bra för människors välbefinnande och har en rad påvisade positiva hälsoeffekter. Grönska är dessutom viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, reducerar dagvattenmängderna vid skyfall, minskar buller och förbättrar luftkvaliteten.

Många städer har både parker, stadsnära natur och bostadsnära grönska, men grönytorna tenderar att minska när bebyggelsen förtätas. 3-30-300-regeln är ett mått på grönska som fått spridning både nationellt och internationellt i planeringen av hälsosamma städer. Den handlar om att alla ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Men hur går man till väga rent praktiskt för att uppnå målen?

FOJAB har utvecklat ett verktyg som utgår från 3-30-300-regeln vid gestaltningen av nya kvarter eller stadsdelar. Med hjälp av FOJABs verktyg kan man redan på planeringsstadiet se avståndet till grönområden, den prognosticerade krontäckningsgraden i ett område och få en uppfattning om mängden grönska från fönstren i de tilltänkta bostadshusen – och anpassa gestaltningen därefter. Utsikten graderas från 0 till 5, där 5 innebär att hela synfältet täcks av träd och 0 som inte har utsikt mot något träd alls.

– I tidiga skeden handlar det inte om några exakta sanningar, men får man 0 på ena sidan av ett hus och 5 på den andra är det en indikation på att huset kanske bör ha genomgående lägenheter. Eller att sidan utan trädutsikt ska innehålla andra slags verksamheter än bostäder, förklarar Simon Kallioinen, arkitekt på FOJAB som utvecklat verktyget.

FOJABs 3-30-300-verktyg testas nu för första gången på Jägersro, en stadsdel i Malmö som ska utvecklas med drygt 4000 nya bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och förskolor. Fastighetsägaren SMT Malmö Exploatering har ambitionen att Jägersro ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, bland annat med stort fokus på de gröna miljöerna. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, berättar om några insikter som gjorts:

– Kronträckningsgraden är svårast att nå och 30 procent är väldigt högt satt. Det är också en utmaning att definiera storleken på trädens kronor i en stadsdel under utveckling, där träden ännu inte är planterade. Ska man mäta kronan på ett träd som är nyplanterat, tio år eller trettio år gammalt? Det påverkar naturligtvis resultatet.

– Men oavsett definition ger verktyget en tidig och bra indikation på vilka delar som fungerar bra och vilka delar man behöver fokusera lite extra på. Behöver vi bygga större kvarter för att få in fler träd på gårdarna? Eller bygga mobilitetshus istället för parkeringsgarage för att möjliggöra stora trädvolymer på gårdarna? Kanske ska man sänka bebyggelsen i någon del av kvarteret för utsiktens skull.

– Vi får inte heller glömma att man kanske inte bara vill ha skugga. En del vill också få in lite sol, säger Anders Hall, vd på SMT Malmö Exploatering AB. Nästa steg är att även koppla koldioxidberäkning till verktyget. Kan man snabbt beräkna ett överslag hur mycket kol träden binder och tydligt se de positiva klimateffekter vi bygger in i stadsdelen så skulle det verkligen hjälpa oss att nå visionen om den mest hållbara stadsdelen i Öresundsregionen.

Göteborgs stad är föregångare när det gäller vattenfrågor för att minska risken för översvämning, och en av FOJABs partners i Vinnovaprojektet WiCiD. Lisa Ekström på stadsbyggnadsförvaltningen berättar om hur man kan arbeta med vattnet som en resurs istället för att se det som ett problem.

Hur kommer det sig att Göteborgs stad är så långt framme när det gäller vattenfrågor?

– Bakgrunden är att Göteborg ligger i ett riskutsatt läge med regnvatten som rinner ner i centrum från omkringliggande höjder, periodvis höga flöden i Göta älv och den pågående havshöjningen. Med de förväntade klimatförändringarna har vi insett att vi behöver hantera vattenfrågan mer som vi hanterar exempelvis infrastruktur för trafik. Vägnätet består av stora leder, mellanstora vägar och mindre gator, och ändrar man på ett ställe påverkar det trafiken på flera andra håll. Det är samma sak med vatten, det är ett komplext system som hänger ihop och som dessutom inte bryr sig om kommungränser och som är av stor betydelse även för växt- och djurlivet.

Hur har ni gått till väga?

– Vi började med att analysera hur staden skulle drabbas vid ett så kallat hundraårsregn och tog fram strukturplaner för skyfall. Kretslopp- och vattenförvaltningen fick ett samordningsansvar för skyfallsfrågor i staden. Vattnet har fått ta plats både i våra interna processer och konkret i staden. I den nya översiktsplanen behandlas vattenfrågor på ett mer strukturerat sätt. När det planeras och byggs nytt ställs numera krav på vattenhantering, ungefär som vi ställer krav på grönytor.

Vilken är den stora utmaningen med att få till ett sådant arbetssätt? 

– Kommunen har inte har rådighet över all mark, så det gäller det att skapa acceptans hos de berörda fastighetsägarna där vattnet finns. Det gäller att trycka på mervärden – vilket kan vara svårt när vattnet eller åtgärderna inte nödvändigtvis skapar mervärden för alla fastighetsägare. Frågan är ganska ny för många, vi måste bli bättre på att skapa förståelse för vad vattnet kan åstadkomma i den täta staden i synnerhet. Det gäller inte bara externa fastighetsägare utan även tjänstemän och politiker. Vi behöver kunna visa vad olika beslut och åtgärder leder till.

– Här kommer verktyget som DHI utvecklar inom forskningsprojektet WiCiD att bli till stor hjälp. Det är ett visuellt scenarioverktyg som gör att man på sittande möte kan testa olika alternativ och direkt se konsekvenserna. Vart tar regnvattnet vägen om man bygger på olika platser i stan? Vad blir det för skillnad för avrinningen om man hårdgör yta respektive anlägger en gräsmatta eller öppna dagvattensystem?

– Vi ser ett stort behov av att bättre kunna kommunicera och tydligare visualisera vad olika val ger för konsekvenser. Här tror vi att visuella digitala verktyg kan vara en viktig pusselbit, det är också därför vi är med i WiCiD.

Vad har man som kommun att vinna på att arbeta mer strukturerat med vattenfrågor?

– Primärt handlar det om att samhället ska påverkas så lite som möjligt. Fastigheter och infrastruktur ska inte skadas vid skyfall. Ambulans och räddningstjänst ska kunna göra sitt jobb, människors hälsa och säkerhet ska klaras. Det är också en ekonomisk fråga. Här ska man ha i åtanke att den ackumulerade skadeeffekten och därmed kostnaderna blir större när skyfallen kommer tätare. Man får inte heller glömma de indirekta kostnaderna som produktionsbortfall och påverkan på människors välmående.

– Men det handlar också om det som WiCiD trycker på, att se vatten inte bara som ett problem utan som en resurs i stadsmiljön. I den täta staden är det hårt tryck på ytorna. Här kan vattnet fungera som ett argument för att bevara de gröna luckorna i staden och skapa vackra och samtidigt funktionella platser för både människor och djur. En nedsänkt gräsyta i en park kan bli en vattenspegel. Träd suger upp regnvatten och minskar risken för översvämningar – och ger dessutom skugga vid värmeböljor, är hem åt pollinerande insekter och skapar trivsel.

– Sådant som inte tydligt går att mäta kan vara svåra att hantera och värdera i en planprocess. Vad är det fulla värdet av att plantera ett träd till exempel? Inom WiCiD tas det nu fram en metodik som synliggör de mjuka värdena av vatten, som gör det lättare att få en helhetsbild och därmed att prioritera när vi utvecklar staden.

Läs mer om WiCiD – Water in City Design, solutions for wicked planning problem

Åstaden ska bli en ny stadsdel i skånska Kävlinge som rymmer både kulturhistorisk industrimiljö och ett naturstråk intill Kävlingeån. FOJAB har tillsammans med Lantmännen, Hemsö och Kävlinge kommun tagit fram planprogrammet. Nu börjar arbetet med den första detaljplanen.

Åstaden ligger strategiskt mellan Kävlinge och Furulund i västra Skåne, fyra minuters cykelväg från respektive tågstation. Här ska en småstadsmiljö växa fram med 1900 nya bostäder av olika typer och upplåtelseformer, handel och samhällsservice i form av skola, förskola, boende för äldre och vårdcentral.

Åstaden delas in i fyra olika delområden, alla med olika karaktärer baserade på sina respektive förutsättningar: Trädgårdsstaden, Åkvarteren, Bethyllan och Sockerbruket. Den senare rymmer det gamla sockerbruket med fabriksbyggnader från sent 1800-tal och tillhörande tjänstemannabostäder och kontor i en lummig parkmiljö. Väsentliga delar av de industrihistoriska miljöerna ska bevaras och få nytt innehåll.

I Åstaden läggs lika mycket omsorg kopplat till boendekvaliteterna som till utevistelse, platserna mellan husen, möten och upplevelser. Kävlingeån blir en stor tillgång i stadsdelen som ger möjlighet till ekologiska korridorer och boendenära natur. Den idag svårtillgängliga och outnyttjade marken kring ån ska utvecklas med ett naturstråk. Åpromenaden föreslås i planen att bli ett 2,5 kilometer långt sammanhängande våtmarks- och rekreationsområde och stadsdelens gröna mötesplats.

– Vi har arbetat mycket med att hantera höga vattenflöden i och kring Kävlingeån, berättar Pia Månsson, ansvarig arkitekt på FOJAB. Med hjälp av breda gröna stråk och ytor som fördröjer vattnet skapar vi en attraktiv och samtidigt resilient miljö som ska förhindra översvämningar.

Utbyggnaden ska ske etappvis. Först ut att detaljplaneläggas är områdets norra delar kring det gamla sockerbruket. Det är Åstadens stora nav som ska rymma områdets nya torg, skola, service och bostäder i såväl flerbostadshus som radhus.

– Vi ser en unik möjlighet att skapa en naturnära stadsdel i samklang med landskapet och den kulturmiljö som finns på platsen. Ett område med en blandning av hustyper och boendeformer som ger människor i alla åldrar möjlighet att bo här, där närheten är stor till service och med en oslagbar regional tillgänglighet i västra Skåne, säger Masoud Taheri, utvecklingschef på Lantmännen Fastigheter AB.

Ett ståtligt stadskvarter som öppnar upp och bjuder in. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm har nu antagit detaljplanen för Hornsberg 10, en av de viktiga pusselbitarna i Västra Kungsholmens omvandling från industriområde till ett levande bostads- och kontorsområde. FOJAB utvecklar kvarteret i samarbete med Castellum. 

Attraktiva arbetsplatser, publika ytor och en öppen bottenvåning med plats för såväl kaféer och restauranger som butiker – i kvarteret på Västra Kungsholmen skapas förutsättningar för en rejäl förändring. Nya, moderna kontorsmiljöer och inbjudande platser kommer att ge stadsdelen nytt liv.

– Vår ambition är att skapa en naturlig målpunkt, en plats som lockar till besök. Idag är Hornsberg 10 ett ganska brokigt kvarter som präglas av omfattande om-, på- och tillbyggnader. Bottenvåningen är dessutom helt sluten. Den nya byggnaden kommer att läka ihop stadsdelen och skapa ett sammanhängande stadskvarter med blandade funktioner och en publik bottenvåning – en ny helhet, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I gestaltningen av den nya kontorsbyggnaden har FOJABs arkitekter hämtat inspiration från äldre tiders industriarkitektur och den tegeltradition som finns i området. Bottenvåningen öppnas upp med generösa glaspartier och mot Lindhagensgatan planeras en pampig huvudentré.

– Kvarteret kommer att bli levande och tillgängligt på ett helt nytt sätt. Med fler arbetsplatser får vi en ökad puls även dagtid, säger Jens Larsson.

FAKTA HORNSBERG 10
Omfattning: 19 000 m² BTA nybyggnad
Status: Detaljplan antagen
Ansvarig arkitekt: Jens Larsson, FOJAB
Beställare: Castellum

Kvarteret Gränden, som FOJAB gestaltat åt Lunds Kommunala Fastighetsbolag, har utsetts till Allmännyttans bästa nybyggnadsprojekt 2023. ”Överraskande och skicklig förvandling av ödslig parkeringsgata till vacker stadsmiljö”, skriver juryn i motiveringen.

FOJAB har utvecklat miljonprogramsområdet Offerkällan i norra Lund åt LKF med åtta nya huskroppar som fått namnet Gränden. ”Husen är omsorgsfullt anpassade till platsen och den befintliga bebyggelsen men tillför också en harmonisk variation i höjd och materialval”, skriver juryn i sin motivering till förstapriset.

– Gränden ligger mig varmt om hjärtat, så roligt att det uppmärksammas! Viktigt för oss var att ta vara på de fina kvaliteterna i området och samtidigt förbättra det som inte funkar lika bra. Med välavvägd placering, stark form och hög kvalitet i material och detaljering har de nya husen blivit ett lyft för hela området. Det här är resultatet av ett riktigt bra samarbete med LKF och projektledare Anna Medin, säger Joachim Lundquist, ansvarig arkitekt på FOJAB.

När miljonprogrammet Offerkällan byggdes på 1960-talet sänktes bilvägen på dåtidens manér ner i ett dike. Trafiken hölls separerad från de boende, men det innebar samtidigt att området delades i två. För att läka samman de båda delarna har sex av de nya husen placerats längs den tidigare nedsänkta vägen. Det som tidigare var ett ödsligt asfaltdike med garageinfarter för bilar har med hjälp av fler och olika slags entréer, fönster och portiker blivit en trygg och trevlig stadsgata för fotgängare och flera olika trafikslag.

Den nya bebyggelsen är högre än den befintliga, men knyter an till de lägre husen genom en tvåvåningsarm i ena änden av gatan. Radhus i bottenplan ger fina mikromiljöer och en ökad variation av boendekvaliteter. Portiker tvärs genom husen skapar nya siktlinjer, ökar genomsiktligheten och öppnar upp området.

– Husen är byggda i gedigna genuina material som kommer att åldras vackert och hålla länge. Detaljeringen är genomgående hög med en kvalitet som både syns och känns – det här är hus som tål att gå nära, säger Joachim Lundquist på FOJAB.

Tio nyproduktionsprojekt nominerades till årets upplaga av tävlingen Allmännyttans bästa nybyggnadsprojekt. De nominerade projekten granskades utifrån kriterier om bland annat hållbarhet, nytänkande, arkitektonisk gestaltning, anpassning till platsen och lägenheternas funktionalitet.

Motiveringen:
”Överraskande och skicklig förvandling av ödslig parkeringsgata till vacker stadsmiljö. Husen är omsorgsfullt anpassade till platsen och den befintliga bebyggelsen men tillför också en harmonisk variation i höjd och materialval. Husen har hög kvalitet med fina detaljer och det syns att allt är välgjort. Stor omsorg har även lagts på utemiljöer och gröna tak. Här finns även solceller på taken och elbilspooler för att göra det lättare att leva hållbart. Hög ambition för framtidens förvaltning av området där fastigheten finns som digital tvilling. Kommunikation till hyresgäster sker digitalt.”

Juryn bestod av:
Anna Heide, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon
Johanna Bocian Östberg, studiochef på Okidoki Arkitekter
Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef på forskningsinstitutet Rise
Pia Lundgren, projektområdeschef på SISAB (Skolfastigheter i Stockholm)
Örjan Wikforss, arkitekt, professor och teknologie doktor

Efter renoveringen av en hundraårig trikåfabrik i Malmö tar Stena Fastigheter och FOJAB utvecklingen av kvarteret vidare med en ny byggnad för kreativa verksamheter. Hållbarhetsambitionerna är fortsatt höga med fokus på livslängd, framtidssäkring och minimerat klimatavtryck.

Det anrika kvarteret Bilden på Möllevången i Malmö kompletteras med en ny byggnad. Nytillskottet hämtar inspiration från omgivningen men får ett eget uttryck präglat av vår tid. Volymmässigt anpassas den till de kringliggande byggnaderna. Gestaltningen präglas av få, enkla, ädla material och stor omsorg om materialmöten och detaljer. Den nya byggnaden uppförs på vad som idag är en parkeringsplats.

Transformationen av den drygt hundraåriga Trikåfabriken till moderna kontor har rönt stor uppmärksamhet, bland annat i form av en finalplats i den prestigefulla tävlingen Årets bygge som har fokus på hållbart byggande. Även i det nya huset är hållbarhet a och o och det uppförs enligt LFM30-metodiken för att nå klimatneutralitet.

Alla material är hållbarhetsoptimerade utifrån livslängd, funktion och klimatpåverkan. Återbruk, återvinning och demonterbarhet är ledord. Byggnaden kommer att utföras med återbrukat stål i stommen och återbrukade material i fasader, golv och väggar. Exempelvis används tegel från en mur som idag finns på platsen och kalkstensgolv från den rivna svävarterminalen i Malmö.

– Vi har använt oss av erfarenheterna från den äldre trikåfabriken i arbetet med den nya. Stora ljusinsläpp, högt i tak och en rationell struktur ger en flexibilitet för förändringar över lång tid. Det som är kontorslandskap idag kan vara cellkontor, bostäder eller en fabrik om femtio år, säger ansvarig arkitekt Jonas Ruthblad.

Den nya byggnaden tillför nya kvaliteter till området där det idag finns bostäder, skola, viss service och olika slags kreativa verksamheter. Tillskottet av lokaler för fler verksamheter kommer att göra kvarteret levande större delen av dygnet. En restaurang i bottenplan bidrar till gatans liv. En stor öppen portgång bjuder in allmänheten till gården, där dagens parkering får ge plats för aktiviteter, häng och möten mellan människor. Även taken görs till mötesplatser med soliga terrasser.

–  Vi vill skapa en levande bottenvåning som berikar hela kvarteret och fungerar som en energifull samlingspunkt. Själva huset utformas för att bidra till att stimulera delning av tjänster och samutnyttjande av ytor mellan gamla och nya hyresgäster, säger Sofia Lagerblad, chef affärsutveckling på Stena Fastigheter Malmö.

Byggstarten är planerad att ske under 2024 med Thage som entreprenör. Beräknad inflyttning preliminärt under 2025.

En byggnads klimatavtryck avgörs till stor del av dess form och stomme. FOJAB har därför utvecklat verktyget Leaf Cutter Ant för CO2-beräkningar i tidiga gestaltningsskeden. Men en branschstandard skulle behövas, menar Simon Kallioinen, arkitekt och lab director på FOJAB.

FOJAB har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Tyréns och Warm in the Winter utvecklat Leaf Cutter Ant, ett verktyg som visar sambanden mellan en byggnads geometri, stomlösning och klimatavtryck. Verktyget ger bygg- och fastighetsbranschens aktörer kunskap att utvärdera olika lösningar för att fatta kloka klimatbeslut i tidiga skeden, som detaljplan, förstudie och volymskiss.

Återkoppling i realtid
Leaf Cutter Ant är kopplat till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) med generiska klimatdata för olika byggelement. Leaf Cutter Ant ger en realtidsåterkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån volym och material, så att arkitekten snabbt och enkelt kan jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck.

För att ytterligare förenkla arbetsprocessen finns förinställda mallar med sammansättningar av olika byggdelar. Leaf Cutter Ant ger även indikationer på pris och gör en överslagsmässig dimensionering för att få fram trovärdiga mängder. Och för att man inte ska stirra sig blind på klimatutsläppen i byggskedet presenteras ett energinyckeltal med en indikation på den valda lösningens energiprestanda.

– Den funktionen är viktig för att få koll på det totala klimatavtrycket. Ett bra LCA-värde i byggskedet kan nämligen ge ett sämre energivärde och därmed högre CO2-utsläpp i driftskedet. Det gäller att inte skjuta problemen framför sig, säger Simon Kallioinen.

Svårt att jämföra
Leaf Cutter Ant kommer att vara fritt att ta del av för alla med licens till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. På marknaden finns emellertid flera olika verktyg för gestaltning och löpande utvärdering av klimatpåverkan. Och även om det är bra att många jobbar samtidigt med att sänka byggbranschens klimatavtryck finns det ett problem med att kalkylerna inte är jämförbara, menar Simon Kallioinen.

– Olika LCA-beräkningsverktyg utgår från olika databaser – som kan ge helt olika besked. Man räknar också till viss del på olika saker: någon tar med innerväggar exempelvis, andra inte. Det funkar bra att jämföra olika lösningar inom ett projekt. Men att ställa projekt mot varandra som LCA-beräknats med olika verktyg är inte lika lätt. En verktygsoberoende standardisering skulle behövas, säger han.

Redovisningar krävs
För behovet av både uträkningar och jämförelser kommer att öka. Idag måste klimatdeklarationer lämnas för alla nya projekt innan kommunen ger slutbesked, och senast 2027 kommer Boverket att presentera sina gränsvärden. EU-taxonomin, ett regelverk som tvingar nya investeringar att hålla sig inom Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning, kommer också att öka intresset för klimatkalkyler i tidiga skeden, när de mest avgörande besluten fattas som påverkar klimatbudgeten.

– Redan idag ska man visa en schematisk redovisning av CO2-utsläppen i vissa tävlingar och markanvisningar, och det kommer sannolikt bara att bli vanligare. Då är det viktigt att resultaten är jämförbara även om man arbetar i olika verktyg, säger Simon.

Gemensam metodik
Samtal pågår mellan de stora arkitektkontoren för att försöka enas om en gemensam metodik. Klimatnätverket LFM30 som samlar bygg- och anläggningsbranschen i Malmö har också bjudit in till en träff om klimatberäkning med förhoppning om möjliga samarbeten.

– Om vi är tillräckligt många som kan enas om en metodik kan den förhoppningsvis bli branschstandard. Det skulle alla tjäna på, säger Simon Kallioinen.

Här hittar du mer om vårt klimatberäkningsverktyg för tidiga skeden Leaf Cutter Ant. 

Nu börjar Maglehill ta form, Höörs största utvecklingsområde som också blir en ny entré till tätorten. FOJAB har utformat stadsdelen och ritat den nya skolan, förskolan, en idrottshall och ett särskilt boende.

Maglehill ligger en kilometer från tågstationen i Höör och ett viktigt fokus vid utvecklingen av den nya stadsdelen har varit att utnyttja marken effektivt. Stadsstrukturen är tät med grönska som ett bärande inslag. Bostäderna ska fungera för livets alla skeden, med såväl villor och radhus som flerbostadshus och olika typer av äldreboenden.

Stadsdelen är formad kring en rundad huvudgata där områdets samhällsfunktioner samlas: skola, förskola, särskilt boende och idrottshall. Fasaderna bildar en välkomnande annonsering och fond på väg in till Höör. Alla huvudentréerna vetter ut mot huvudgatan och vid ett antal större och mindre platser, som löper som ett pärlband längs gatan, kan man tryggt hämta och lämna barn och elever. Åt andra hållet vetter husen mot en stor, böljande, södervänd gårdssida. Trädgården för det särskilda boendet, förskolans utegård och skolans skolgård placeras med vackra utblickar mot kulturlandskapet.

Maglehill byggs i två etapper av entreprenören MVB på uppdrag av Höörs Fastighets AB. Den första etappen som nu har inletts omfattar det särskilda boendet med 56 lägenheter och 60 platser. Beräknad inflyttning är under 2023 och 2024. FOJAB har ritat boendet fram till bygglovsskedet.

I den andra etappen uppförs F–6-skolan för 600 elever, förskolan för åtta avdelningar och en uteavdelning samt idrottshallen som också ska användas till föreningsverksamhet. Samtliga är ritade av FOJAB. Inflyttning för etapp två är beräknad till terminsstarten augusti 2024.

– Skolan är robust utformad med hållbara och beständiga lösningar där vi har effektiviserat ytorna utan att för den skull ge avkall på verksamhetsbehov och ändamålsenlighet, berättar ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson.

Skolan är uppbyggd kring hemvister i stället för korridorer, vilket skapar trygghet och är en pedagogisk viktig kvalitet. Hela skolan är också utformad för att kunna vara skofri, så att barnen kan ta av sig skorna i entrén. Det ger en skön inomhusmiljö som i sin tur kan ge positiva inlärningseffekter.

Hur får man en interiör att hålla över tid? Återbruk kan bidra med karaktär och identitet åt en interiör, som gör den uppskattad och värd att bevara länge. Vi pratar framgångsfaktorer och fallgropar med två av FOJABs experter på återbruk inom inredning.

Inredningsbranschen har länge anklagats för att uppmuntra en slit-och-släng-mentalitet. Men på senare tid har något hänt.

– De flesta tycker det är sunt att ta vara på det som finns – så länge det inte blir för omständligt. Här kan vi hjälpa till, säger Lisa Mannheimer, inredningsarkitekt på FOJAB.

Vad är skillnaden på att jobba med återbruk jämfört med nyproduktion?

– Vi lägger mer tid på att inventera, hitta och bedöma möbler. Processen som helhet behöver inte ta längre tid eftersom vi slipper långa leveranstider. För kunden blir det inte nödvändigtvis billigare, som man kanske kan tro. Det är snarare så att kostnaderna flyttar från inköp till arbetstid för arkitekterna. En arbetstid som många av våra kunder ur ett hållbarhetsperspektiv ofta tycker det är värt att betala för, säger Lisa.

– Även om utbudet av begagnade möbler är stort är det en något större frihet att jobba med nyproduktion. Men begränsningarna kan göra arbetsprocessen intressantare och kvalitet eller estetik behöver inte heller bli sämre, säger Robin Larsson, arkitekt på FOJAB som har jobbat mycket med återbruk inom inredning.

Nyckeln till framgång är ett interiörkoncept som är tillräckligt starkt men samtidigt flexibelt, så att inte urvalet på återbruksmarknaden begränsas för mycket.

– Med inredningsarkitektens tränade öga och känsla för kvalitet och design kan vi skanna igenom marknaden och bedöma vad som passar just det specifika projektets budget och koncept. Vad som är värt att spara och vad som kan förädlas – och framför allt vad som passar tillsammans. Vi kan skapa en inredning som upplevs som sammanhållen även om komponenterna är hämtade från olika platser, tidsepoker och sammanhang, säger Lisa.

Hyresmarknaden för möbler ökar, vilket är positivt ur delningssynpunkt. Samtidigt har vi historiskt sett tenderat att visa mer omsorg om saker som vi äger, mindre om det vi hyr. Så hur undviker man att en interiör slits och slängs?

– Oavsett ägandeförhållande måste vi vårda våra möbler och förstå att inget helst ska slängas från och med nu. Hoppa inte i soffan, gunga inte på stolen – så gör du klimatet en tjänst. Genom att arbeta med affektionsvärde, design och formstarka möbler ökar chanserna för att interiören håller över tid, säger Robin och fortsätter:

– För mig är en hållbar interiör inte bara återbrukad, utan så konceptstark och stilig att den också håller över tid. Jag älskar miljöer där det känns som att tiden stått stilla – utan att den kännas daterad. Återbruk kan bidra med en unik karaktär och en stark identitet, som i sin tur kan göra miljöerna än mer uppskattade.

– Visst kan det vara en utmaning om kunden sitter med trista möbler sedan tidigare och ser framför sig något nytt och fräscht. En kund som betalar för en förändring vill ofta se en tydlig skillnad. Den enkla lösningen har länge varit att föreslå en stor omgörning, men både vi och kunder tänker kanske lite annorlunda idag. Vi måste kunna erbjuda en minst lika bra miljö som om man köper nytt. Men det kommer nog att ta lite tid innan motståndet mot begagnat är helt borta, säger Lisa.

Ett sätt att få exempelvis kontorsinredningar att hålla längre är att arbeta långsiktigt med en bra bas i de interiöra materialvalen som passar många olika hyresgäster. Då måste inte allt bytas ut när ett nytt företag flyttar in.

– Därför designar vi ofta med flexibilitet och demonterbarhet i åtanke – och låter kundens identitet avspeglas i den lösa inredningen istället. Som arkitekter kan vi själva vara lite låsta i vad som är fint och fult. Det är något vi behöver jobba med som bransch. Det viktigaste hållbarhetsgreppet i arbetet med interiörer är just att undvika slit-och-släng och se till att avyttringen sker på ett ansvarsfullt sätt, säger Robin.

Är det någon skillnad att jobba för offentliga respektive privata kunder?

– Det går absolut att skapa vackra och sammanhållna miljöer med återbrukade möbler även i en offentlig upphandling, det handlar om att veta hur man sätter ihop förfrågningsunderlaget. Det hjälper vi till med! Det allra viktigaste för ett bra resultat är att kunden är intresserad, att man vill åt samma håll. Det gäller både offentlig och privat, säger Lisa.

Men egentligen tycker hon att lagen om offentlig upphandling går dåligt ihop med cirkulära ambitioner. Återbruk bygger på att gripa tillfällen som dyker upp, och det kan vara svårförenligt med en så styrd process som LOU. Offentliga beställare kan också ha svårare att vara beslutsmässiga så snabbt som inköp av begagnade möbler kräver.

Vilken är återbrukets knäckfråga?

– Frågan om hur vi ska hantera dåliga möbler är långt ifrån löst, men den har åtminstone kommit upp på bordet. Medvetenheten har ökat, säger Lisa.

– Jag håller med och efterlyser ett nationellt grepp på återbruk, säger Robin. Hela kedjan behöver ses över. Om vi ska sluta slänga behövs en bättre struktur för återvinning både för privatpersoner och företag, och jag uppmuntrar och hejar på alla som driver återbruksrelaterade företag – framför allt ni som förädlar, upcyclar och ger uttjänade produkter ett längre liv.

Den palliativa vårdavdelningen på Lasarettet i Motala ska byggas om för att på bästa sätt uppfylla verksamhetens, patienternas och de anhörigas behov. FOJAB står bakom gestaltningen.

Ombyggnaden av Motala lasaretts palliativa vårdavdelning är ett av flera uppdrag som FOJAB har för Region Östergötland inom ramavtalet. I februari startar bygghandlingsprojekteringen.

Det är en genomgripande ombyggnation och modernisering av vårdavdelningen som görs. Den stora skillnaden för patienterna blir att flerpatientsrummen görs om till enpatientrum.

– Den palliativa vården är speciell eftersom patienten inte tillfrisknar. Vi arbetar mycket med att göra rummen trivsamma och ombonade med hjälp av belysning, färgsättning, utblickar och konst, säger Johanna Raflund Tobisson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

– Samtidigt måste vi alltid vid om-, ny- och tillbyggnader tänka i ett längre perspektiv, så att lösningarna blir generella och andra verksamheter kan flytta in efter bara små justeringar. Här har vi som arkitekter en viktig funktion att fylla, att skapa rum med en hög grad av generalitet och flexibilitet utan att de blir kala, tråkiga och tekniktunga. Det krävs kunskap och finess.

Även de anhörigas behov uppmärksammas i större utsträckning på Motalas nya palliativa avdelning. Övernattningsmöjlighet för anhöriga är en viktig del i den omhändertagande vård som ges patienter som befinner sig i livets slutskede.

– Genom att tillskapa den ytan i enpatientrummen kan nära och kära finnas till hands och göra den sista tiden värdig. Vi gör också små sittnischer i korridoren där man som anhörig kan dra sig undan och lämna den sjuka för en kort stund men ändå vara i närheten, berättar Johanna Raflund Tobisson.

FOJAB har tagit fram den nya planlösningen i tät dialog med verksamheten, så att lokalerna blir maximalt ändamålsenliga och kan understödja vården på bästa sätt. Den ombyggda avdelningen väntas tas i bruk 2024.

Barn har rätt att få tycka till och bli lyssnade på i alla frågor som rör dem, det gäller inte minst den egna livsmiljön. Vi har lyssnat på elever i Mörrum för att bättre förstå hur de upplever sin nya skola.

På FOJAB har vi goda erfarenheter av att jobba utifrån barnperspektivet. Vi arbetar mycket med brukardialog för att tillgodose barnens behov i skolor och andra kunskapsmiljöer, men har känt en längtan efter att komplettera verktygslådan med metoder för hur vi kan arbeta bättre med barnets perspektiv. Vi ville låta barnen själva få berätta om sina upplevelser och delta i formandet av sin omvärld.

I labprojektet Arkitekturkloka barn fick vi möjlighet att undersöka detta närmare. FOJABlab är vår plattform för experimentellt utvecklingsarbete, där vi testar idéer och hittar sätt att ta kunskapen vidare.

Hösten 2022 invigdes Mörrums skola. En bit in på terminen träffade vi eleverna för att höra hur de upplever den nya miljön. Vi ville få deras syn på vad som fungerar och inte fungerar, om de har förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. Under två dagar träffade vi elever från årskurs 1, 3 och 6. Vi gjorde olika övningar och pratade om allt från form och funktion, ljus och akustik till materialval, upplevelse och känsla. Vi upplevde ett stort engagemang inför uppgiften, en stolthet över den nya skolan och en vilja att få berätta om sina upplevelser. Vi blev så imponerade av dessa arkitekturkloka barn, som så insiktsfullt analyserar sin fysiska omgivning!

Den direkta återkopplingen från barnen kommer att hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt, men också att förstå vad vi kan göra bättre. Ett annat mål var att öka barnens intresse för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Är du nyfiken på vad barnen tyckte om sin skola? Se filmen här!

Vill du veta mer om våra metoder för att arbeta med barnens perspektiv? Kontakta gärna vår arkitekturpedagog Kristina Kember.

FOJABs omgestaltning av Teaterparken i Landskrona får ett hedersomnämnande när staden delar ut sitt stadsbyggnadspris. Ambitionen har varit att skapa en tryggare, attraktivare och mer levande park med ett tydligt fokus på klimatinsatser.

Teaterparken är en centralt belägen park i Landskrona med klassiskt formspråk och historiska anor från tiden då platsen var en del av försvarsanläggningen runt slottet. Trots upprustningar genom åren har parken varit relativt outnyttjad, med undantag för en stor lekplats.

Landskrona väntas växa söderut och i stadens satsning på stadskärnan har ett omtag och en upprustning av parken prioriterats. Med FOJABs förslagshandling som utgångspunkt har parken fått en tydligare struktur med rum för olika aktiviteter.

Runt teaterbyggnaden finns nu en öppen plats för aktiviteter och evenemang och med klassiska finplanteringar. Tidigare skyfallsproblematik hanteras genom en stor öppen gräsyta som kan fördröja vattnet vid häftiga regn. Gräsmattan ramas in av sittgradänger i granit som är vända mot solen.

En redan grön del av parken har förstärkts med träd som flyttats från andra ställen i parken, och med ett rikt örtskikt som bidrar med pollinering och biologisk mångfald i närområdet. Träspänger gör att besökarna kan uppleva miljön inifrån och spännande lekutrustning binder ihop denna del av parken med den befintliga lekplatsen.

– Landskrona är en stad att älska och med satsningar och upprustningar av platser som Teaterparken skapas ännu mer stolthet och engagemang i staden, säger Malin Ingemarsdotter Jönsson, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Två mobilitetshus, ritade av FOJAB för Hub Park, ska uppföras i Ulleråker i Uppsala kommun. Mobilitetshusen får viktiga roller för att minimera biltrafiken i bostadsområdet och underlätta hållbara transporter för de boende.

Ulleråker är Uppsalas nästa stora stadsbyggnadsprojekt. Byggandet har precis börjat och ska vara klart 2035. Tills dess är planen att det ska bli 6 000 nya bostäder och en hållbar stadsdel där merparten av resorna ska ske via hållbara transportmedel.

Den första etappen heter Centrala Ulleråker och här planeras två mobilitetshus. I dessa ska all bilparkering för de boende i etappen få plats, liksom för besökare. Dessutom ska här finnas elbilspool och möjlighet att hyra lådcykel, sparkcykel, elscooter eller andra hållbara transportmedel.

– Vi har en målsättning för stadsbyggnadsprojektet i Centrala Ulleråker att 80 procent av alla resor ska ske med hållbara färdmedel. Då krävs smarta lösningar som de här mobilitetshusen som gör det enkelt både för boende och besökare att göra klimatsmarta val i sitt resande, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Helhetslösningen för de båda mobilitetshusen innebär ett samlat grepp om byggnad, fordon, tjänster och människa med långsiktigt klimatsmart byggnation, samarbeten med olika aktörer kring attraktiva mobilitetserbjudanden, digitala hjälpmedel och beteendeförändrade insatser.

– Det stora värdet, som vi ser det, är att vi gör det här tillsammans med våra partners och i dialog med kommun, andra fastighetsägare och framtida användare. Då blir mobilitetshusen en del av lösningen till områdes behov av parkering, enklare vardag, samordnad logistik och förflyttning, säger Annika Fernlund, mobilitetsstrateg på Hub Park.

Mobilitetshusen ska bli flexibla och klimatsmarta byggnader som följer områdets skiftande mobilitetsbehov över tid. Det norra huset kommer att ha cirka 120 lägenheter på tre sidor som bidrar till liv, rörelse och trygghet. Bottenvåningens lokaler tillför närservice, gemenskapsrum eller tjänster kopplade till mobilitet. Det södra huset kommer att ha 35 lägenheter och stora ytor för centrumverksamhet och aktivitet.

– Vi har designat de båda kvarteren så att de ska åstadkomma så låg klimatpåverkan som möjligt och med långsiktig hållbarhet i åtanke. Det norra kvarteret byggs helt i trä, ett material som lätt kan transformeras och som binder koldioxid. Det södra kvarteret har en inbyggd flexibilitet i strukturen, så att det enkelt kan ställas om till exempelvis bostäder när behovet för bilparkering minskar, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. Det säger Lisa Mannheimer, arkitekt och ansvarig för kompetensområdet Inredning på FOJAB.

Vad är en bra inredning för dig?
– En bra inredning ska innehålla något för ögat, handen och för själen. Genomarbetade invändiga miljöer spelar en viktig roll för utvecklingen av verksamheter och varumärken. I dagens komplexa bygg- och förändringsprocesser glöms ofta de mjuka värdena bort. Resultatet blir då ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och det omtänksamma saknas.

– Satsning på kvalitet och miljömärkning i möbler och materialval lönar sig alltid när man tänker mera långsiktigt. Min erfarenhet är också att en genomtänkt, långsiktigt utformad invändig miljö dessutom ger en bra ekonomi, det glöms ofta bort när man letar kortsiktiga besparingar. Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. När vi kan skapa en miljö som tål både ögats och handens slitage över en lång tid – det är hållbar inredning.

– Coronapandemin och den sociala distanseringen, när många av oss tillbringade mycket tid hemma, påminde mig om vikten av det sinnliga och hållbara. Vilka kvaliteter vill vi ha? Är det den sköna stolen i trä eller de vackra utblickarna? Vi som inredningsarkitekter måste alltid se till helheten när vi planerar våra invändiga miljöer. Pandemin har inneburit en förändring och förskjutning i värderingar och gjort det ännu viktigare att skapa vackra och funktionella vardagsmiljöer. Omsorgsfulla rum för kroppen och sinnet där ljus, material och proportioner är i balans.

Kan inredning göra världen lite bättre?
– Ja, absolut. Vår viktigaste utgångspunkt vid all gestaltning är människans behov och upplevelser. Vi analyserar, strukturerar och skapar vackra, funktionella och hållbara miljöer som också visar omsorg om detaljer. Rum där människor vill vara, trivs och mår bra. Vi arbetar alltid i nära dialog med uppdragsgivaren och ser till varje uppdrags speciella behov. Varje uppdragsgivare är unik och vårt uppdrag är att lyfta de värden som förstärker deras verksamhet. Vi har som målsättning att arbeta med långsiktiga lösningar och hållbara material.

Vad är det viktigaste i ditt jobb som inredningsarkitekt?
– Vi ser det som vår främsta uppgift att ställa frågor, lyssna, titta och vara nyfikna. Vi ser till helheten. Uppdragen innebär att man måste titta på projekten utifrån många synvinklar, men alltid med människorna som ska använda miljöerna i fokus.

Johanna Raflund Tobisson ansvarar för kompetensområde Vård på FOJAB och leder arbetet med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna har under sina år som arkitekt arbetat med alla typer av vårdens lokaler, men brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer.

Varför är vårdpersonalens arbetsmiljöer så viktiga?

 – Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov. Det understödjer ett arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen. Och för att patienten ska få den goda vården behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet.

– Coronapandemin gjorde det extra tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Möjligheterna att behålla viktig kompetens ökar, men också att rekrytera de bästa medarbetarna. Genom att vistas i vackra och genomtänkta miljöer växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och en ”vi”-känsla skapas.

– Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring, men framförallt vill vi skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterad! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?

– Framtidens patienter kommer i ännu större grad att efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

– Gruppen äldre växer och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet blir en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi på bästa sätt att skapa boenden som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

– Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov att det blir svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.

Ylva Åborg, arkitekt och kontorschef på FOJAB i Stockholm, väljs in i Sveriges Arkitekters styrelse.
– Som styrelseledamot vill jag bevaka att hållbarhetsfrågorna genomsyrar all verksamhet. Cirkulär ekonomi kräver en omfattande omställning inom arkitektkåren.

Sveriges Arkitekter är en fack- och branschorganisation för alla arkitekter i Sverige, som jobbar med inredning, hus, landskap eller planering. Med nära 14 000 medlemmar organiserar Sveriges Arkitekter omkring 90 procent av den samlade arkitektkåren. På stämman den 20 november valdes en ny styrelse.

Som ledamot vill Ylva Åborg arbeta för att cirkulär ekonomi blir den tydliga målbilden för kåren.

– Vår bransch står inför ett paradigmskifte som kräver enorma förändringar av oss som arkitekter, i vår roll och praktik. I sådana tider är det viktigt att jobba tillsammans som kår, så att vi gemensamt kan ta ledningen i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi.

– Vi har haft hundra år av fokus på nyproduktion, men nu måste vi ställa om till bevarande och förädling av nuvarande bestånd. Här har Sveriges Arkitekter en möjlighet att bana väg. Det handlar om hur vi använder våra gemensamma resurser, hur vi arbetar gentemot politiken och hur vi syns som kår i samhällsdebatten och i branschsammanhang. Hållbarhetsglasögonen ska alltid vara på.

­– Även det ekonomiska läget skapar tuffa utmaningar som vi måste anta tillsammans. De radikalt försämrade förutsättningarna för byggbranschen i stort ställer också krav på vår kårs omställningsförmåga, men framför allt blir Sveriges Arkitekters roll som fackförbund extra viktig.

Till vardags leder och utvecklar Ylva Åborg arbetet på FOJABs Stockholmskontor. Kontoret har vuxit stadigt sedan starten 2013 och har sedan Ylva tillträdde som chef för ett knappt år sedan tagit marknadsandelar i Stockholmsregionen bland annat inom sektorerna kunskapsmiljöer, samhällsfastigheter och idrott & hälsa. Hållbarhetsfokuset är ständigt närvarande på FOJAB, med utveckling av nya verktyg och ny metodik, exempelvis inom hållbar stadsutveckling och livscykelanalyser i tidiga skeden.

– Inom FOJAB finns en innovationsglädje när det gäller hållbarhet och digitalisering som jag vill dela med mig av. För att förflytta arkitekturens positioner behöver vi arbeta tillsammans.

Fakta: Sveriges Arkitekters nya styrelse
Emina Kovacic, ordförande, Björn Ekelund, 1e vice ordförande, Anna Leonsson, 2a vice ordförande, samt ledamöterna Per Bornstein, Patrik Faming, Maja Olsson, Anna Krook, My Lekberg, Valter Fredström, Mårten Claesson och Ylva Åborg. Den nya styrelsen tillträder den 1 januari 2023. Mandatet är på två år.

I Malmö byggs ett mobilitetshus med en fasad av kasserat glas, överblivna värmeväxlarplåtar och skärskelett. Men hur det kommer att se ut är oklart till och med vid första spadtaget. Att jobba med spill sätter både arkitektrollen och bygglovsprocessen i ett nytt ljus, säger Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

Fasaden på mobilitetshuset Hyllieäng som FOJAB ritar åt Parkering Malmö består av material som annars skulle ha kasserats. Glas som plockats ner från universitetsbyggnaden Orkanens fasad kommer att användas, liksom plåtar från värmeväxlare och stålskelett från tillverkningsindustrin, alltså resterna som blir kvar när man stansat ut former ur plåt.

Att det blev just dessa material var resultatet av både tillfälligheter och idogt letande. Att leta tänkbara – befintliga – fasadmaterial till en cirka 2 400 kvm stor yta var en ny erfarenhet.

– Att helt och hållet utgå från det som redan finns är ett helt nytt sätt att arbeta, berättar Petra Jenning. Vi hörde av oss till rivningsprojekt i regionen och olika aktörer som hanterar avfall och restprodukter från olika industrier. Stena Recycling var till god hjälp, de undersökte vilka material de får in stora mängder av och som skulle kunna vara intressanta för oss. Vi fick gå igenom deras depå och stod bokstavligen och rotade i deras containrar.

Nya krav på arkitekten
Utmaningarna när man gestaltar med spill handlar först och främst om att veta vilka material som finns tillgängliga i de mängder som behövs, vid den tidpunkt man behöver. Man måste kunna se potentialen, förstå materialets egenskaper och kvaliteter.

– Vi arkitekter måste jobba med ett större mått av osäkerhet, säger Petra. I vanliga fall väljer vi material som beställs och tillverkas efter våra specifikationer. Här är vi utelämnade till vad som finns att få tag på. Det ställer helt nya krav på oss i gestaltningsprocessen.

Det handlar också om att förstå möjligheterna och begränsningarna i produktionsledet.

– I det här projektet jobbar vi med material från andra industrier än byggsektorn, vilket skapar nya relationer och arbetssätt. Det som företagen tidigare sett som spill tar vi hand om som en resurs. För att lyckas krävs ett nära samarbete, mycket dialog och flexibilitet från alla inblandade.

Slutresultatet oklart
Och exakt hur slutresultatet blir, hur fasaden kommer att se ut, vet man inte ens när bygget startar.

– Glaset från Orkanen kan gå sönder när vi ska sätta upp det. Vi har ju bara en viss mängd plattor och kan inte beställa fler. Osäkerheten när det gäller skärskeletten handlar om utseendet. Ordrarna är relativt små och tillverkningen snabb, så hur spillet ser ut är svårt att säga på förhand.

Utmanar bygglovsprocessen
Osäkerhetsmomenten till trots har projektet fått bygglov. För att det ska kunna ges måste tillgången på återvunnet material vara hanterad av byggherren, det vill säga säkerställd för projektets färdigställande.

– Stadsbyggnadskontoret har utvärderat en av sökanden presenterad ”mock-up”, avseende glas och övrigt återbrukat fasadmaterial. Den ger en uppfattning om karaktären på byggnaden, även om vissa mindre detaljer som mönstret på skärplåten inte är helt klara, säger bygglovshandläggare Stefana Nyberg på Malmö stad.

En mer flexibel bygglovsprocess och tät dialog hade dock varit bättre för den här sortens arbetsprocess, anser Petra Jenning. Det skulle i sin tur gynna den cirkulära ekonomin.

– Istället för ett enda beslut – ja eller nej – ganska sent i processen vore det kanske bättre med ett tidigt mer övergripande inriktningsbeslut som sedan följs av löpande beslut kring detaljerna.

Lagstiftningen inte anpassad
Även Stefana Nyberg på Malmö stad tycker att dagens bygglovsprocess har sina begränsningar.

– Lagstiftningen har inte tagit höjd för problem som uppkommer när man använder sig av återbrukat material. Vi har krav på oss från regeringen att fatta beslut inom tio veckor, med möjlighet till ytterligare tio veckors förlängning. Tio veckor räknas från att ärendet är komplett, säger hon och fortsätter:

– Men lagstiftningen går att ändra och anpassa, särskilt som det finns en nationell ambition att jobba mer med återbruk och cirkulär ekonomi.

En bit kvar
Och även om lagar och regler ändras är det en bra bit kvar för att byggandet ska bli helt cirkulärt, menar Petra Jenning:

– Informationen om tillgängliga material behöver bli bättre. Inom byggindustrin håller det på att byggas upp en slags motsvarighet till Blocket för tillgängliga material, men ska vi lyckas med klimatföresatserna behöver vi använda material från andra branscher också. Det är förstås mycket svårare – även om det också öppnar upp för fler möjligheter.