En trygg, behaglig och funktionell miljö för patienter och personal. Ett första spadtag har tagits för nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB har gestaltat den nya byggnaden och utemiljön tillsammans med byggherren Region Kalmar.

Den nya kliniken för onkologi och strålbehandling ska bidra till en bättre cancervård och mer tillgänglig strålbehandling i Region Kalmar län. FOJAB har ansvarat för projekteringen av byggnader och utemiljö och bygghandlingarna är nu klara.

Rivningsarbeten och förberedelser för projektet har redan gjorts och grundläggningen påbörjats med Byggdialog som entreprenör.

Projektet omfattar cirka 6 900 kvm. En helt ny byggnad om sex våningar innehåller bland annat två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. En ny mer synlig och attraktiv entré till onkologikliniken förbättrar tillgängligheten, tryggheten och besöksupplevelsen.

– Det är ett ovanligt komplext uppdrag, berättar arkitekt Henrik Laurino. Vi har en tekniktung verksamhet som ställer speciella krav på lokalerna, och tekniskt avancerad apparatur som påverkar både stomme och installationer. Dessutom är det trångt på tomten där den nya byggnaden ska passas in och anslutas till andra byggnader i olika höjder. Långtgående samordning behövs mellan många parter, inklusive internationellt. Men vi har ett starkt vårdteam på FOJAB, både på byggnads-, landskaps- och inredningssidan, med stor vana av komplexa program och stora projekt.

Förutom att vara säker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Genom sjukhuset löper ett huvudstråk med utsikt mot en serie gröna rum. Stråket förstärks nu med nya vackra utemiljöer, då ytterligare tre gårdar förses med grönska.

Malin Ingemarsdotter är landskapsarkitekt med stor erfarenhet av vårdprojekt och ansvarig för gestaltningen av innergårdarna:

– Alla känner till och är överens om att grönska spelar roll för patienters välmående och tillfrisknande. Vi har här kunnat göra något vackert av de små gårdarna som ger en visuell koppling till verksamheten. Vi har arbetat nära byggnadsarkitekterna och med en beställare som inser värdet av grönska.

Kliniken beräknas stå klar 2026.

Den 5 december tas ett första spadtag för den nya tingsrätten i Vänersborg. Rättsbyggnaden blir en skarpskuren volym som signalerar pondus och värdighet men också ödmjukhet och öppenhet.

Byggnaden på 6 850 kvadratmeter kommer att ge plats åt både tingsrätten och mark- och miljödomstolen. Den inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 förhandlingssalar varav två säkerhetssalar, reception med säkerhetskontroll, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade.

Stort fokus ligger på säkerhet och integritet, med separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda. Byggnaden är också förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

FOJAB är arkitekterna bakom den nya rättsbyggnaden, Hemsö är fastighetsägare och byggherre, Domstolsverket hyresgäst och Serneke entreprenör.

– Det är väldigt positivt för både processen och slutresultatet att Hemsö och Serneke ser värdet i att behålla all kompetensen genom hela projektet. Vi som arkitekter formulerar den bärande idén och ansvarar för utformningen, men det är genom alla inblandade parters engagemang och samarbete som vi tillsammans säkerställer kvaliteten på slutresultatet, säger Kjell Adamsson, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Tingsrätten ligger vid södra infarten till Vänersborg, just där stadskärnans kvartersstruktur möter den lummiga parkmiljön. Den nya byggnaden kommer att ingå i ett sammanhang med äldre institutionsbyggnader och bidra till övergången mellan stenstaden och parken.

Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens koppargröna keramiska paneler är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor – lite som vattnets krusning på Vänern. Stora glasytor exponerar byggnadens inre och alterneras med täta partier, väl avvägt för att hantera utsikt, insyn, dagsljus och de höga miljöambitionerna. Planen är att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad Silver.

Den nya domstolsbyggnaden ska stå klar under 2026.

Ökad internethandel, billigare robotisering, post-pandemi, krig, klimatkris – just nu måste många företag anpassa sina verksamheter och anläggningar till förändrade förhållanden. Det säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Industri på FOJAB.

Arkitekter är problemlösare, att hantera komplexa samband hör till vardagen. För den som ritar och utvecklar industribyggnader är detta tydligt. Stort fokus ligger på yteffektivitet, logistik och säkerhet – men i allt större utsträckning också på att skapa attraktiva och klimatvänliga arbets- och utemiljöer.

Målet är rationella och robusta byggnader som kan leva länge och förändras när verksamheten så kräver.

Bena ut gamla försyndelser
På vägen kan man behöva reda upp gamla knutar.

– Ofta har industribyggnader byggts om och till allt eftersom nya behov uppstått och utan någon strategi annat än det som är bäst i stunden. Till slut har man byggt in sig så mycket att man har svårt att komma vidare. Verksamheten kan inte utvecklas mer utan att man tar ett helhetsgrepp på fastigheten, säger Anders Lundin.

Här kommer arkitekten in med sin expertis och skicklighet, benar ut gamla försyndelser och ser nya utvecklingsmöjligheter.

– Vi analyserar verksamheten och fastighetens potential och begränsningar. Vi säkerställer dagens behov, men också framtida. Vi gör en plan för hur en successiv utbyggnad kan göras, som företaget kan hålla i handen när nya behov uppstår. Och vi tittar förstås samtidigt på drift och underhåll av befintliga byggnader, när tak behöver läggas om exempelvis, och föreslår på vilket sätt det kan göras utan att produktionen störs.

– Säkerhet har seglat upp som en viktig fråga det senaste året efter avslöjanden om industrispionage och vi arbetar förebyggande med skalskydd, slussar och skyddszoner.

Kontoret ett dragplåster
FOJAB kan bistå i alla skeden såsom underlag för nya detaljplaner, projektering vid om-, till- eller nybyggnad, landskap och inredning. Det sista – kontorsinredning – är något man pratar allt mer om även inom industrin, märker Anders.

– Alla företag vill attrahera och behålla rätt kompetens, och man har fått upp ögonen för att kontoret kan vara ett dragplåster i kampen om arbetskraften. Här tar vi hjälp av FOJABs inredningsarkitekter som arbetar mycket med att skapa högfungerande och attraktiva kontor.

Också utomhusmiljön har länge varit förbisedd i industrisammanhang. Det försöker Anders ändra på.

– Av slentrian har man asfalterat överallt. Vi vill minimera de hårdgjorda ytorna så pass att verksamheten fungerar, men hålla så mycket som möjligt grönt för dagvattnet och den biologiska mångfaldens skull.

Perfekt för grönska
Taken är en given plats för solceller, menar Anders. Och nu börjar äntligen regelverken komma i kapp, som gör det lönsamt att producera mer el än för den egna förbrukningen. Tidigare har det varit svårt att få sålt överskottselen.

De stora ofta fönsterlösa fasaderna är perfekta för klättrande grönska som dämpar solvärmen på sommaren och isolerar på vintern. Dessutom skapar grönskan bättre luft plus att det ser trevligt ut.

Att arkitekterna bistår med sin klimatkompetens är ofta välkommet.

– Många företag har idag klimatkrav på sig inte bara för produktionen utan även för byggnaderna. Här kan vi hjälpa till att få ner klimatavtrycket med klimatvänliga material och smartare energiförbrukning, exempelvis hur man kan återanvända spillvärme från produktionen.

Stora förändringar som påverkar
Inte bara klimatkrisen innebär stora förändringar som kan behöva mötas med om-, till- och nybyggnation. Flera andra faktorer i omvärlden har fått många företag att se om sin verksamhet just nu. Ökad internethandel skapar ökade behov av lagerbyggnader och omlastningscentraler. Försämrade leveranskedjor under pandemin och osäkerheten kring kriget i Ukraina gör att industrier flyttar hem sin produktion. I synnerhet amerikanska företag har lämnat Kina. Detta möjliggörs av billigare och mer tillgänglig automatisering och robotisering.

Anders kan se tre kategorier av verksamheter som tar hjälp av FOJAB. Dels offentliga bolag som arbetar med stora infrastruktursatsningar för vatten, el och avlopp. Dels produktionsföretag som måste förhålla sig till nya konsumtionsmönster och geopolitiska villkor i världen. Och så fastighetsutveckling; att anpassa befintliga byggnader till nya hyresgäster. Här är det främst småindustrin som av olika anledningar behöver nya lokaler.

– Vi är en partner som tar helhetsgreppet som säkerställer driften, underhållet och de framtida utvecklingsmöjligheterna.

Nu är den klar, den nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt och kammarrätten i Jönköping. Stark karaktär och hög funktionalitet borgar för en lång livslängd. 400 år, minst, är planen. FOJAB står bakom gestaltningen.

Efter 373 år i domstolsbyggnaden vid Hovrättstorget i Jönköping var det dags för Göta hovrätt att flytta till mer ändamålsenliga lokaler, som uppfyller dagens krav på säkerhet och teknik.

FOJAB, som har stor erfarenhet av att arbeta med rättsbyggnader, har gestaltat den nya byggnaden för hovrätten och kammarrätten vid Munksjöns strand. Den ska fungera minst lika länge som den gamla, en ambition som märks i materialvalet och den omsorgsfulla gestaltningen.

Målsättningen har varit att skapa en modern och vacker byggnad där respekt och värdighet balanseras med ödmjukhet och öppenhet.

– En domstolsbyggnad måste klara av att hantera två motstridiga mål. Dels ska verksamheten vara publik – öppenheten är ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Samtidigt måste enskilda individers önskan om integritet respekteras. Vi har velat skapa en trygg och rofylld miljö för människor som kan befinna sig i en svår och stressig situation, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden binder ihop bebyggelsen längs Munksjöns västra strand och entréerna öppnar upp mot Bastionsparken och Hamngatan. Runt byggnaden finns utrymme att vistas och röra sig, vilket skapar liv och rörelse på platsen, samtidigt som fasadens utformning begränsar insynen så att behovet av sekretess tillgodoses. Fasaden består av ljust sandfärgade, keramiska element som ger en intressant skuggverkan och även bidrar till byggnadens solskydd.

På de sju våningarna ryms tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser samt ytor för besökare. De interiöra materialen – sten och trä – för associationerna till den småländska skogen. Två genomgående atrier med glasväggar ger dagsljus långt in i byggnaden och skapar en harmonisk miljö.

Hållbarhetsambitionerna märks även i byggnadens energilagringssystem, där kallt vatten kyler huset på sommaren och det uppvärmda returvattnet värmer det på vintern. På så vis kan energiförbrukningen sänkas med 15 till 20 procent.

Domstolsbyggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Guld.

När allt större fokus riktas mot energi- och klimatfrågor ökar intresset för hur man på bästa sätt kan bygga mer energisnåla hus och även klimatanpassa befintlig bebyggelse.
– Energifrågan påverkar alla delar av bygget och ju tidigare i processen frågan lyfts, desto större möjlighet har vi att nå riktigt bra resultat, säger Helena Bülow-Hübe, miljö- och energichef på FOJAB.

FOJAB har erbjudit specialistkompetens inom energiberäkningar sedan 2011 och idag är efterfrågan större än någonsin.

­­– När Boverket ändrade sitt regelverk 2006/2007 fick branschen på allvar upp ögonen för energifrågorna. Sedan dess har nya kravställningar inom energi- och miljöcertifierade byggnader drivit på såväl kunskap som handlingsvilja. Idag vill många beställare bygga mer energisnålt än vad byggnormen kräver – en utveckling som är väldigt positiv. Den senaste tidens energipriser har förstås också satt ökat fokus på ämnet, säger Helena.

Ljusinsläpp kontra inneklimat
Med Helena Bülow-Hübe i spetsen erbjuder FOJAB en rad olika tjänster – från energisamordning, energiberäkningar och rådgivning till specialiserade beräkningar av till exempel dagsljus, inneklimat och köldbryggor.

­– Arkitektens 3D-modell av byggnaden är ett viktigt underlag för vårt arbete. Med hjälp av den kan vi utvärdera en mängd olika saker, till exempel hur mycket dagsljus som släpps in och hur solvärmen kommer att höja temperaturen i olika rum, men också byggnadens totala energianvändning och klimatpåverkan utifrån olika materialval, säger Helena.

Idag har många önskemål om generösa ljusinsläpp, något som kan stå i konflikt med byggnadens energiprestanda och ett behagligt inneklimat. Lite förenklat kan man säga att ett fönster släpper ut tio gånger mer värme per kvadratmeter än en väggyta. Men de släpper förstås också in solvärme, vilket innebär att stora fönsterpartier kan skapa värmeproblem och ohälsosamma inomhustemperaturer sommartid.

Klimatanpassningar mot värmebölja
– Det är ett problem som kommer att accentueras med ett varmare klimat. Det blev tydligt inte minst den varma sommaren 2018 då en överdödlighet kunde konstateras, säger Helena.

Hon märker ett markant ökat intresse för klimatanpassning av bostäder i det befintliga beståndet. Tillsammans med fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad har Helena Bülow-Hübe undersökt möjligheterna att förbättra inomhusklimatet på äldreboenden och LSS-boenden, så att dessa ska vara bättre rustade för nya värmeböljor. Både befintlig solavskärmning och möjligheten att införa kyla i befintliga byggnader har setts över.

– Vi kyler normalt inte våra bostäder idag, men det börjar diskuteras allt mer och på sikt kanske det kommer. Det är känsligt förstås, eftersom vi har tydliga energikrav. Komfortkyla kommer att öka energibehovet, vilket kanske måste kompenseras på något sätt. Just i vårdboenden har en del aktörer redan infört kyld tilluft medan det inte är så vanligt i vanliga flerbostadshus. En del av vårt uppdrag både kring nybyggnation och klimatanpassning handlar om att ge råd kring fönster, glas och solavskärmning för att lösa den problematiken, och olika krav som står emot varandra.

Kostnadseffektivt med tidiga beslut
Energisamordning handlar om att styra och leda energiarbetet så att byggnaden verkligen når de energimål som beställaren satt upp. Under projekteringen måste en mängd olika beslut fattas och många av dem har en direkt koppling till byggnadens framtida energiprestanda. Det kan gälla allt från isolering av kalla ute- och avluftskanaler som löper i schakt genom huset till hur fönster ska fästas in eller hur mycket isolering som placeras utanför bjälklagskanten. Detaljer som skapar större eller mindre köldbryggor beroende på hur de utformas.

– Till synes små detaljer har stor betydelse för slutresultatet, något som projektörer och projektledare inte alltid tänker på. Därför är det så viktigt att vi kommer med tidigt i processen. Med vår expertis undviker byggbolagen dyra omtag längre fram och när besluten tas i rätt tid behöver de inte alltid öka produktionskostnaden, säger Helena.

Intresset för nischad kunskap växer
Helena Bülow-Hübe är i grunden civilingenjör och har disputerat vid Lunds Universitet inom ämnet fönster och energibalans. Utöver uppdragen för FOJABs kunder är hon även en flitigt anlitad föreläsare hos Svensk Energiutbildning.

– Här ser man verkligen hur intresset för dessa frågor ökar. År 2021 bestämde vi oss för att hålla en kurs om ”Köldbryggor i energiberäkning och projektering”, men eftersom ämnet är så nischat trodde vi att det skulle locka ganska få deltagare. I år håller vi kursen för åttonde gången och alla tillfällen har varit fullbokade.

– Jag tänker att det beror på en ökad medvetenhet inom branschen och en stor vilja till framförhållning. Folk vet att nya krav kommer – inte minst i samband med EU:s gröna taxonomi – och då vill man vara förberedd och öka sin kunskap om hållbarhet och energiplanering på olika sätt, säger Helena Bülow-Hübe.

Nu är bygglovet klubbat för Södertäljes nya landmärke, ritat av FOJAB. Hotellet invid sjön Maren är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum och ska kännas som Södertäljebornas nya vardagsrum.

Marenplan är en favoritplats för många Södertäljebor men har under många år inte utnyttjats till sin fulla potential. Staden har därför pekat ut området kring Maren som prioriterat utvecklingsområde. FOJAB har bistått i arbetet med en ny detaljplan för Marenplan och gestaltningen av ett nytt hotell med utåtriktat innehåll på uppdrag av Stadsrum Fastigheter.

Vid Marenplan är förändringarna redan igång. Pålningen är avslutad och arbetet med att gjuta bottenplattan till hotellet har inletts. Och nu är också det sista bygglovet beviljat för gestaltningen av byggnaden som ska göra Marenplan till en attraktiv mötesplats för Södertäljebor och besökare. Hotellet är strategiskt beläget vid slutet av shoppingstråket Storgatan och blir en naturlig förbindelse mellan staden, Marenplan och vattnet.

Stort fokus har lagts vid att skapa öppenhet, rörelse och trygghet. Hotellets tre nedre våningsplan är publika och en terrass som är öppen för allmänheten löper runt huset. Bottenplan rymmer tre restauranger med uteserveringar i söderläge ut mot vattnet. På våningsplanet ovan finns en större restaurang med plats för hotellets konferensgäster, och det tredje våningsplanet är tänkt att användas som restaurang och eventlokal med terrasser som har utsikt över Maren. Fantastisk utsikt är det också från skybaren.

– Hotellet blir ett nytt landmärke på en av Södertäljes mest populära platser. Vi har arbetat mycket med byggnadens utformning och gestaltning i förhållande till närliggande fastigheter och samspelet med den offentliga miljön. Hotellet ska både representera sin tid och ta hänsyn till den befintliga stadsmiljön, säger Per Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Hotellet vid Marenplan beräknas vara klart under 2025.

Tretton arkitektbyråer lämnade anbud för att få designa den nya kulturskolan i Karlskrona. FOJAB – arkitekterna bakom det prisade kulturhuset Argus i Falkenberg – vann upphandlingen tillsammans med akustikkonsulterna Brekke & Strand.

Den nya kulturskolan i Karlskrona ska bland annat rymma salar för körsång, orkester, dans och teater, inspelningsstudio, lektionssalar, ensemblerum, personalutrymmen och uppehållsrum. Nybyggnationen i närheten av Handelshamnen ska ersätta dagens lokaler som inte är ändamålsenliga.

FOJAB har god erfarenhet av att rita kulturhus och andra samhällsbyggnader med komplext innehåll. På meritlistan finns exempelvis det prisade Kunskaps- och kulturcentrum Argus i Falkenberg och medborgarhuset i Kävlinge, som precis färdigställts.

– Vi ser fram emot att påbörja samarbetet med kommunen, säger ansvarig arkitekt Stefan Johansson på FOJAB. Vi har gjort flera projekt i Karlskrona och Blekinge, bland annat World Trade Center på Trossö och den uppmärksammade nya skolan i Mörrum. Just nu pågår arbetet med ett nytt kvarter på Pottholmen i Karlskrona, med bostäder, omsorgsboende och mobilitetshus. Det händer mycket spännande i Karlskrona, det är en rolig stad att verka i.

Förhoppningen är att den nya kulturskolan ska stå klar under 2026.

Nu är Kävlinge kommunhus klart och redo att ta emot medborgare, tjänstepersoner och politiker. Alla ska känna sig välkomna, det har varit ett motto i arbetet med byggnaden. FOJAB ansvarar för såväl arkitektur som inredning.

Kävlinges nya kommunhus är en viktig pusselbit i utvecklingen av den nya stadsdelen Stationsstaden, och ligger strategiskt precis intill järnvägsstationen. Huset ska vara en inbjudande mötesplats för hela staden och rymmer stadsbibliotek, de flesta förvaltningarna, kommunfullmäktigesal, vigselrum och mötesrum i olika storlekar.

Inspirationen till den exteriöra gestaltningen är hämtad från Kävlinges historia och långa tradition av bruks- och symbolbyggnader.

– Det nya kommunhuset är en robust, stadig fyravåningars tegelvolym med väl genomarbetade detaljer. På långsidorna är fasaden veckad, vilket ger ett intressant skuggspel för förbipasserande samtidigt som dagsljuset når längre in i byggnaden och skapar en behaglig arbetsmiljö, säger ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson på FOJAB.

Öppenhet gentemot medborgarna och möjligheter till samverkan mellan olika kommunala funktioner har varit ledord i arbetet med kommunhuset. Läget och tillgängligheten har maxats genom placeringen av de olika verksamheterna och genom flexibel lokalanvändning. På entréplan ligger biblioteket med stora glaspartier som ger fin kontakt med handelsgatan utanför, med fönsternischer stora nog att sitta i. Fullmäktigesalen på tredje våningen har också stora fönster som annonserar huset även mot den andra sidan, mot tågen och det omkringliggande landskapet.

Den stora fullmäktigesalen kan både delas av för mindre nämndsmöten och öppnas upp för ett stort antal deltagare och besökare. På plan tre finns även ett generöst tilltaget lunchrum i anslutning till anpassningsbara arbets- och mötesytor, och på taket en terrass med storslagen utsikt.

Plan ett och två består av arbetsplatser för kommunens anställda. Utgångspunkten har varit att utformningen ska möta ett framtida arbetssätt med effektiva och attraktiva kontorsytor.

Interiört används genomgående en sober materialpalett bestående av sten, trä och textil. Den invändiga färgsättningen är hämtad från naturens kulörer runt Kävlinge – havet, Kävlingeån, det öppna landskapet – och skapar en lugn stämning.

– Ett kommunhus ska fungera över en riktigt lång tid och vi har varit angelägna att använda material som håller och möbler som tål att användas, kläs om och kompletteras, säger Lisa Mannheimer, ansvarig inredningsarkitekt på FOJAB.

Kävlinges nya kommunhus kommer att certifieras med Miljöbyggnad Guld, den högsta miljöcertifieringen.

The City of Reykjavik aims to set a completely new standard in urban development with the Keldur district. The Swedish architectural firm FOJAB with the consultant Ramböll won the open international stratetic development competition with their proposal Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite.

The task in the international competition was to create a development strategy for the Keldur district in eastern Reykjavik. Currently, the area is primarily rural, but it has been identified as a development zone and will be serviced in a few years by a high-quality bus rapid transit system connecting it to the city centerand other hot spots in the Reykjavik capital Area. According to the City of Reykjavik, the new neighborhood should be characterized by walkability, energy transition, healthy mobility, circular thinking, green buildings and infrastructure, and carbon sequestration.

Out of around forty submissions in stage 1, five teams were selected to further develop their ideas in stage 2. FOJAB and Ramböll secured victory with a proposal based on social diversity within a dense and flexible urban structure with proximity to nature, the university, and the city center.

– Starting with climate neutrality and climate considerations places special demands on urban planning. The kind of dense mixed-use development we arrived at is quite uncommon in Iceland. The architecture in our proposal adheres to a human scale – three to five stories – but is dense and connected enough to create a vibrant and dynamic city, said Magdalena Hedman, partner and teamleader at FOJAB.

The jury was particularly impressed by the fact that FOJAB’s proposal is firmly rooted in the local context and takes advantage of the landscape’s greenery and water features. The efficient use of land, innovative mobility ideas, and a flexible neighborhood structure were also appealing. The strategies for achieving a social mix were considered compelling as well.

– The winning entry in the competition is a very good answer to our needs and requirements in a new urban quarter in Reykjavik. An urban district, close to nature, with three Bus Rapid Transit (Borgarlína) stations as the backbone of sustainable urban transport. We look forward to the further development and deeper design of an excellent proposal in the planning process ahead, said Thorsteinn R. Hermannsson, Director of Development at TfCA, Transport for the Capital Area.

The next step will be to further develop the winning proposal into a development plan and physical plans.

Reykjavik stad vill med stadsdelen Keldur sätta en helt ny standard inom stadsutveckling. FOJAB och Ramböll tog hem segern i den öppna internationella tävlingen med sitt förslag Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite.

Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik. Platsen är idag i huvudsak landsbygd, men har pekats ut som ett utvecklingsområde. Inom några år kommer Keldur att trafikeras av ett högkvalitativt busstransportsystem som förbinder stadsdelen med Reykjavik centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet. Den nya stadsdelen ska enligt staden utmärkas av bland annat hållbar mobilitet, cirkularitet, energiomställning och klimatneutralt byggande.

Bland ett fyrtiotal inkommande förslag i steg 1 utsågs fem team som fick utveckla sina idéer vidare i ett steg 2. FOJAB och Ramböll tog hem segern med ett förslag som bygger på social mix i en tät och flexibel stadsstruktur med närhet till naturen, universitetet och city.

– Att utgå från klimatneutralitet och klimathänsyn ställer speciella krav på stadsplaneringen och den sortens täta blandstad som vi landade i är ovanlig på Island. Bebyggelsen i vårt förslag håller sig till en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Juryn tilltalas särskilt av att FOJABs förslag är tydligt förankrat på platsen och att landskapets förutsättningar med grönska och vatten har tagits tillvara, att marken nyttjas effektivt, av bra idéer kring mobilitet och en flexibel kvartersstruktur. Också strategierna för att få till en social mix anses övertygande.

– Det vinnande förslaget svarar mycket bra på våra behov och krav för de nya urbana kvarteren i Reykjavik. En urban stadsdel nära naturen, där snabbussen Borgarlínas tre stopp blir ryggraden för hållbara stadsnära transporter. Vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen och djupare utformningen av ett utmärkt förslag i den kommande planeringsprocessen, säger Thorsteinn R. Hermannsson, utvecklingschef på TfCA, Transport för Huvudstadsområdet.

Nästa steg är att det vinnande förslaget utvecklas vidare i en utvecklingsplan och fysiska planer.

Nu tas det första spadtaget för Godsfinkan 3 i Malmös stadsomvandlingsprojekt Södra Nyhamnen. FOJAB har ritat bostadskvarteret som blir det första mötet med staden för den som kommer med tåget norrifrån: två torn om nitton respektive sexton våningar.

– Vi har velat ta vara på de unika kvaliteterna på platsen; närheten till både stad och hamn, Bangårdsterrassen och Carlsgatans boulevard och den fria utsikten över både Malmö och Öresund, säger Stefan Johansson, arkitekt på FOJAB.

Kvarteret, som FOJAB har ritat åt Malmös kommunala bostadsbolag MKB, är uppbyggt av tre huskroppar – nitton, sexton respektive sju våningar. Här ryms 192 hyreslägenheter, 7 lokaler, garage och utemiljöer. Byggnaden utförs i hållbara material med stor omsorg om detaljer och materialmöten för att skapa en långsiktigt vacker miljö.

Målsättningen har varit att skapa bostäder som kännetecknas av balans mellan funktion, skönhet och hemkänsla med yteffektiva lägenheter och låga drifts- och förvaltningskostnader.

Det ljust grå teglet, murat med reliefverkan kring muröppningar, i kombination med spröjsräcken ger byggnaden ett klassiskt välproportionerat uttryck. De tre huskropparna är utformade som en helhet men med individuell detaljering. Stor omsorg har lagts vid detaljer och materialmöten för att skapa en långsiktigt vacker miljö. Lägenheterna är välplanerade och utformade för att på bästa sätt ta vara på utsikten.

Lövholmen i Stockholm ska omvandlas från ett i stora delar slutet industriområde till en levande stadsdel och naturlig fortsättning på innerstaden. I rollen som strukturarkitekt har FOJAB bidragit med att ta fram de idéer och principer som ligger till grund för detaljplanen, som nu går ut på samråd.

Lövholmen är en del av Liljeholmen i centrala Stockholm och pekas i översiktsplanen ut som ett av stadens utvecklingsområden. Här ska en ny stadsdel växa fram med cirka 1 800 bostäder, förskolor, kulturverksamheter, kontor, service, torg, en park och ett kajstråk.

På uppdrag av och i nära samarbete med stadsbyggnadskontoret har FOJAB tillsammans med staden och fastighetsägare tagit fram en strukturplan och de arkitektoniska principer som ska ligga till grund för gestaltningen.

Med sina äldre industrimiljöer är Lövholmen en plats med höga kulturvärden. De byggnader som bevaras blir områdets värdebärare som berättar om platsens historia, om hur industristaden Stockholm har vuxit fram.

– Den övergripande idén bakom strukturplanen är att framhäva de grupper av kulturhistoriskt intressanta byggnader som bevaras och skapa ramar kring dem i form av nya stadskvarter, förklarar Magnus Lundström, ansvarig arkitekt på FOJAB. Han fortsätter:

– De tillagda stadskvarteren tillsammans med de bevarade byggnaderna och de nya publika platserna bildar en helhet som ger Lövholmen en stark egen identitet. Men området ska också samspela med omgivande stadsdelar i skala och karaktär och bli ett välkomponerat inslag i stadens nya siluett.

Stockholm utmärks av sina stadsdelar med olika identiteter och karaktärer, och Lövholmen ska även i fortsättningen vara en egen enklav i den mosaik som tillsammans utgör Stockholm och som bär stadens identitet.

Lövholmen är idag till stora delar avstängd för allmänheten och ett övergripande mål är att tillgängliggöra denna centrala plats i Stockholm. Utformningen av platsbildningar och stråk har därför lika hög prioritet i planförslaget som bebyggelsen. Ett stråk löper genom stadsdelen med ett pärlband av attraktiva små och stora stadsrum. En större plats vid vattnet tillskapas med eftermiddags- och kvällssol, med badbrygga och plats för olika evenemang. En kajpromenad löper längs Liljeholmsviken som gör det möjligt att promenera längs Mälarstranden hela vägen från Danvik till Vårby.

Brukardialog och samråd i all ära – hur säkerställer vi att de lokala perspektiven kommer fram i den traditionella stadsutvecklingsprocessen och kan påverka stadens utveckling? Vad vet vi, arkitekter och stadsplanerare, på djupet om hur de som bor, arbetar och vistas i en stadsdel upplever sin omgivning? Vilka emotionella värden som är kopplade till en viss plats och vad som formar dess identitet?

”Möllan Voices – Empowering the Local Perspectives” är vårt bidrag till Malmö in the Making, Malmö stads satsning för att utforska vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur vi tillsammans kan forma stadens utveckling.

Metodikutveckling – Testbädd Möllan
Vi har använt stadsdelen Möllevången som testbädd och undersökt alternativa metoder för att ge boende och verksamma på Möllan möjlighet att komma till tals och påverka stadsutvecklingen i sitt område.

Med hjälp av företagen Perspetivo och Maptionnaire har vi utvecklat en metodik för att samla in information, tankar och idéer som skiljer sig från den traditionella enkätundersökningen. Syftet är att skapa en bättre grund för arkitekter att ta in och förstå en hel stadsdel och de olika perspektiv som finns där.

Upplev tolkningarna
”Möllan Voices” handlar om att ta in nya krafter i stadsutvecklingsprocessen, så vi har även låtit olika kreatörer tolka svaren från undersökningen. Verken ställs ut för alla att ta del av under fyra fredagar i september på FOJABs kontor på Friisgatan 28 i Malmö kl 14–17:

1/9: AI-tolkning med hjälp av ChatGPT och Midjourney

8/9: Fotograferna Emil Bjerenius och Linus Åkesson

15/9: Konstnären Sara Almosaibi Jasas

22/9: Designern Li Odén

Välkommen på Arkitektursalong
Vi bjuder också in till en Arkitektursalong den 27/9 på vårt Malmökontor (Friisgatan 28) på temat kultur, kunskap och stadsutveckling, där vi diskuterar metoden, resultatet och kreatörernas verk. I panelen finns bland andra Anna Jonsson, docent och organisationsforskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och SIR, Stockholm School of Economics Institute for Research, vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mingel och utställning från kl 17, panelsamtalet startar kl 18. Alla är välkomna, anmäl dig här.

Skenande elpriser och höjda räntor är ett gissel inte bara för privatpersoner, utan också för kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra fastighetsägare med stora fastighetsbestånd. I det läget är det extra viktigt att ytorna används effektivt och ändamålsenligt. Här finns mycket pengar att spara, säger FOJAB:s Charlotte Kristensson, arkitekten bakom tjänsten Strategisk Lokalplanering.

Många kommuner tampas idag med samma slags problem. Man sitter med byggnader från 1960- och 70-talen med stora underhållsbehov. Lokaler används fel eller för lite. Hyrda lokaler är inte anpassade efter verksamheterna. Skolor ligger på fel ställen i förhållande till elevunderlaget.

När ekonomin blivit tuffare är utrymmet litet för att bygga nytt. Också av klimatskäl är det viktigt att utnyttja det befintliga beståndet optimalt. Kommunerna måste prioritera stenhårt och många ser nu över sina behov. Vilka lokaler ska man använda sig av, vilka tillskott behövs och var, vilka blir över och vad kostar de? Det kan vara ett snårigt pussel att lägga.

Underlag för beslut
Med FOJABs strategiska lokalplanering får politikerna ett komplett och åskådligt underlag för långsiktiga beslut. Kunden lotsas fram till en helhetslösning och ett effektivt utnyttjande av sitt fastighetsbestånd. Charlotte och kollegorna på FOJAB har hjälpt åtskilliga kommuner genom åren, ofta handlar det om skolor, förskolor, kultur- och fritidslokaler.

Så hur går det till?

En viktig utgångspunkt är att skapa en gemensam bild av förutsättningarna, något som inte är helt självklart där många förvaltningar och personer är inblandade. En fastighetschef har sitt perspektiv, en utbildningschef eller en rektor har andra. Arkitektteamet kommer in som en neutral part och lotsar organisationen genom en effektiv process. Befintligt lokalutbud analyseras utifrån parametrar som ändamålsenlighet, drift, renoveringsbehov etcetera. Förutsättningar som elevunderlag och politiska beslut beaktas. Verksamheternas önskemål stäms av mot målen i läroplanen.

– FOJAB har utvecklat en unik metod där vi kan se hur stora ytor som behövs i olika ämnen för att målen i läroplanen ska uppnås, förklarar Charlotte Kristensson.

Maximera användandet
Exakta siffor gör det lättare att maximera användandet av varje skollokal. Med smart schemaläggning kan kanske fritids disponera hemkunskapssalen eller slöjdsalen vissa tider. Eller hyras ut till en extern part. Siffrorna är också en god hjälp för den som ska väga olika intressen mot varandra.

– Det kan vara svårt för en tjänsteman att stå emot rektorer och andra som trycker på och vill ha mer resurser till just sin skola. Kan man peka på reda siffror blir det enklare att uppnå en likvärdig skola för alla elever i kommunen. Det är en rättvisefråga.

Kunskap om långsiktiga effekter
Analysen utmynnar i ett antal handlingsalternativ. Efter kostnadsbedömningar är underlaget redo att presenteras för beslutsfattarna. Det kan handla om att bygga om, att riva och bygga nytt, att flytta verksamheter. Underlaget gör också att politikerna får mer kunskap om de långsiktiga effekterna av olika beslut. Charlotte ger ett exempel:

– I en kommun ville man att eleverna i högstadiet skulle ha hemklassrum liksom i de lägre stadierna, för att det skulle ge lugn och ro och bättre studieresultat. Med den prognosticerade elevökningen skulle ett sådant beslut innebära att man måste bygga ut skolan om ett antal år.

– Vi lägger oss inte i hur man väljer att göra, poängterar Charlotte. Det är en politisk fråga hur man prioriterar. Men vi synliggör och tydliggör behoven och förutsättningarna så att politikerna kan fatta medvetna beslut och slippa kostsamma omtag.

Många användningsområden
Att arkitektkontor erbjuder den här typen av utredningar är ovanligt, men för kunden innebär det ett mervärde, menar Charlotte. Som expert på kunskapsmiljöer kunde hon efter att ha analyserat Karlshamns kommuns lokalbehov ta arbetet vidare och rita den nya skolan i Mörrum, som man kommit fram till behövdes. För andra typer av lokaler har FOJAB experter på kontor, boende för äldre, idrottshallar etcetera som kan bistå med sin kunskap.

För även om det hittills varit mest kommuner bland uppdragsgivarna finns det många andra som kan vara betjänta av strategisk lokalplanering. Charlotte tar universitet och högskolor som ett exempel. Tillströmningen av studenter är rekordstor samtidigt som kostnaderna för lokalerna stiger. FOJAB håller just nu på att utveckla en metod för att beräkna nyttjandegraden av universitetslokaler på motsvarande sätt som för skolor.

Sänka kostnaderna
– Genom att optimera användningen kan universiteten sänka sina kostnader för det befintliga beståndet. Det kan i sin tur ge ekonomiskt utrymme att utveckla nya typer av högkvalitativa undervisningsmiljöer som är bättre anpassade för dagens studenters behov, säger Charlotte och fortsätter:

– Alla organisationer som förfogar över många lokaler och som står inför större förändringar, antingen de växer eller krymper, har nytta av strategisk lokalplanering. Ta till exempel statliga myndigheter eller våra regioner där det finns verksamheter som expanderar kraftigt och flaggar för att lokalförsörjningen är ett stort problem. Där kan vi hjälpa till!

FOJAB hjälper Hemsö att utveckla en ny idrottsanläggning i Bromma med fokus på tjejdominerade sporter. Ambitionen är en isbana för konståkning och en gymnastikarena för truppgymnastik.

Behovet av isbanor är stort i Stockholm och Hemsös ambition är att bygga en ishall för konståkning med foajé och läktare för cirka 400 personer, med en gymnastikarena för truppgymnastik ovanpå.

Idrottsanläggningen planeras bli cirka 16 000 kvadratmeter BTA och kommer att ligga precis intill Bromma flygplats. FOJAB har bistått Hemsö i arbetet i både tidigt skede, detaljplanearbete och gestaltning av byggnaden. Planförslaget har nu gått ut på granskning.

– Vi har arbetat nära Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet för att förstå deras villkor. Lika viktigt som att byggnaden ska uppfylla deras idrottsliga krav och önskemål är att den ska vara socialt välfungerande, säger arkitekt Anna Belfrage.

Många av barnen och ungdomarna kommer direkt från skolan, tränar i långa pass och tillbringar mycket tid i idrottshallen. Att underlätta vardagen för dem och deras föräldrar har därför varit ett viktigt fokus. Det ska finnas plats att göra läxor på och äta mellanmål eller värma sin kvällsmat – lite som en fritidsgård. I direkt anslutning till idrottshallen ska också finnas angöringsplatser där föräldrar enkelt och säkert kan hämta upp sina barn efter träningen.

Idrottsanläggningen kommer att ligga precis intill en av landningsbanorna på Bromma flygplats, vilket tydligt har satt sin prägel på gestaltningen. Byggnadens höjd varierar från 11,5 meter på ena sidan till 25,5 meter på den andra – ett resultat av att den inte får hindra flygtrafiken.

– Höjdskillnaderna har vi utnyttjat för verksamheternas olika behov. Gym och omklädningsrum behöver exempelvis inte lika mycket takhöjd som övningssalar med trampetter, säger Anna Belfrage.

Stor vikt har också lagts vid att få den stora byggnaden att passa in i stadens urbana sammanhang. Baksidan får en veckad fasad för att inte störa ut flygledningens radiovågor, och veckningen följer med runt hela byggnaden i bottenplan för att skapa liv i gatunivån. På de två längsta gatufasaderna blir ett av vecken lite djupare och skär upp genom byggnaden, så att den stora volymen bryts upp. Hacken markerar också entréerna.

På ovanvåningen kläs fasaden med ett träraster för variation och rytm. Stora fönster ger utblick och inblick där förbipasserande plötsligt kan få se en gymnast göra en volt inne i hallen. En gymnastikhall ovanpå en ishall innebär speciella förutsättningar i form av stora spännvidder. FOJAB har arbetat ihop med Tyréns för att optimera konstruktionen och minimera mängden stål. Gymnastikvåningen hänger i våningshöga fackverk med hallar inskjutna emellan. Det är en lösning som ger avsevärt tunnare bjälklag och överlåter mycket rumsvolym åt verksamheterna.

Efter en stor ombyggnation slås nu dörrarna upp till Norrgavels butik i ett kulturmärkt hus på Birger Jarlsgatan i Stockholm. FOJABs arkitekter har i nära samarbete med Norrgavels grundare och formgivare Nirvan Richter mejslat fram lösningar som är på samma gång samtida och en återgång till originaluttrycket.

Byggnaden från 1911 är ritad av arkitekten Carl Bergsten, som också står bakom Liljevalchs konsthall. Formspråket är tungt nationalromantiskt men samtidigt med en viss lekfullhet och med flera okonventionella grepp. Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull och bevaransvärd.

Huset byggdes som en teater men med baktanken att det skulle kunna omvandlas till ett varuhus. Det dröjde emellertid. 1938 blev huset biograf och 1985 flyttade rockklubben Gino in. Under några år på 1990-talet huserade ett kontor här innan Norrgavel övertog lokalerna för tjugofem år sedan. Åtskilliga förändringar har gjorts både interiört och exteriört under årens lopp, men det är det först nu som byggnaden på riktigt anpassas för butiksverksamhet.

FOJAB har haft en central roll i transformationen, med uppdrag från två håll. Som arkitekt åt fastighetsägaren Humlegården har man bevakat fastighetens värden i ett långsiktigt perspektiv. Som arkitekt åt Norrgavel har man utifrån Nirvan Richters visioner utarbetat förslag på hur butikslokalen ska kunna användas effektivare och med sitt interiöra uttryck spegla Norrgavels varumärke.

– Samarbetet med FOJAB började redan med vår butik i Malmö. Det har varit oerhört befriande att ha en samtalspartner att bolla idéer med, säger Nirvan Richter som också är arkitekt. FOJABs arkitekter var mycket djärvare än jag och föreslog lösningar som jag själv aldrig hade vågat, både i Malmö och Stockholm. Det har varit väldigt lyckosamt!

Interiört har ytor frigjorts och tillgängligheten blivit bättre samtidigt som linjerna blivit renare. En ny bjälklagsöppning i lokalens atrium och en tidigare utomhustrappa har nu blivit en del av butiksvarvet. Lokalen känns samtida och modern men i samklang med Carl Bergstens intentioner.

– Att transformera äldre byggnader handlar mycket om att förstå och inspireras av originalarkitekten och originalverkets intention. Med kulturmiljön som klangbotten har vi optimerat flöden, stramat åt materialpaletten och skapat en ny butiksupplevelse, säger Ylva Åborg, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Exteriört har byggnaden i samråd med byggnadsantikvarie fått tillbaka sin ursprungliga gestaltning i material och färgsättning. Fasadens stora fönster har återställts, entrén har flyttats och utsmyckningar har restaurerats.

– Detta är ett hus som sedan starten har bidragit till Stockholms gatuliv med livfullhet och mänskliga möten. Den karaktären har vi nu förstärkt med de stora glaspartierna och en bättre transparens mellan ute och inne. Jag hoppas att många vill komma förbi och titta, för det här är mer än en butiksupplevelse, det är också en arkitekturupplevelse, säger Robin Larsson, handläggande arkitekt på FOJAB.

För tre år sedan blev FNs barnkonvention svensk lag. I sin roll som arkitekt och arkitekturpedagog på FOJAB omsätter Kristina Kember orden i handling och ger barn möjlighet att påverka sin närmiljö:
– Det handlar både om att öka intresset för arkitektur hos barn och unga och att ge dem verktyg att använda sitt inflytande.

Vad är en arkitekturpedagog?

– En arkitekturpedagog är en arkitekt med kunskap i att arbeta med barn och unga, som kan fungera som en länk mellan skolor och förskolor respektive de som planerar och utformar. Man kan jobba med barndialog på många olika sätt, exempelvis genom analys och reflektion, kreativt skapande, undersökande med alla sina sinnen och demokratiska processer. Målet är att barnen ska få verktyg att uttrycka sina åsikter och få vara med och påverka sin livsmiljö.

Varför behövs arkitekturpedagoger?

– Sedan FN:s barnkonvention blev svensk lag 2020 har barnens rättsliga inflytande över närmiljön stärkts, men för att barnperspektivet och barnets perspektiv verkligen ska få genomslag behöver vi vuxna prioritera och jobba aktivt med de här frågorna. I dialogarbetet behöver vi hitta ett gemensamt språk så att vuxna och barn tillsammans kan prata om och undersöka hur man till exempel upplever ett rum eller en plats i staden.

– På FOJAB har vi utvecklat metoder för att involvera brukare tidigt i processen och har god erfarenhet av dialog med skolans verksamhet. Att få jobba direkt med barn och unga är angeläget men också väldigt roligt och vi lär oss mycket på kuppen.

Varför är barns perspektiv viktiga när man planerar och bygger?

– Det är såklart extra viktigt att måna om en grupp som själv inte kan göra sin röst hörd. När städer förtätas knappas det in på grönytor och offentliga platser i exploateringen. Barn som kanske inte har så mycket plats hemma drabbas extra hårt av bristen på sociala ytor. Vi måste också vara vaksamma på att inte skolgårdar och förskolegårdar bantas ner och fundera över hur vi skapar miljöer som är trygga, som inspirerar till rörelseglädje och ger plats att leka fritt på.

Vad gör man mer konkret som arkitekturpedagog?

– Rollen som arkitekturpedagog hade jag till exempel i den nya skolan i Mörrum, som FOJAB ritat. Ett par månader efter invigningen träffade vi eleverna för att höra deras tankar om sin nya miljö. Vi ville få deras syn på vad som fungerar och inte fungerar, om de hade förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. Under två dagar träffade vi elever från årskurs 1, 3 och 6. Vi gjorde olika övningar och pratade om allt från form och funktion, ljus och akustik till materialval, upplevelse och känsla.

Vad fick ni veta?

– Vi mötte en stor entusiasm hos barnen att berätta om sina olika upplevelser och blev verkligen imponerade av hur insiktsfullt de analyserade sin omgivning. Den direkta återkopplingen från barnen kommer att hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt, men också att förstå vad vi kan göra annorlunda – saker som vi inte tänkt på utan elevernas hjälp. Ett annat mål var att öka barnens nyfikenhet för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Vad har du mer på gång?

– Förutom mitt engagemang i Arkitektur- och Barnrådet inom Sveriges Arkitekter har vi på FOJAB precis påbörjat ett samarbete med Möllevångsskolan, en av våra närmaste grannar här på Malmökontoret. I höst ska vi få träffa elever på högstadiet, där arkitekter och elever ska guida varandra och där vi ska jobba med olika platser i vår gemensamma närmiljö. Förhoppningen är att elevernas idéer ska leda fram till förbättringsförslag och faktiska förändringar.

Att se träd från fönstret är bra för hälsan – men hur kan vi försäkra oss om att nybyggda bostäder får tillräckligt grön utsikt och nya stadsdelar nog med grönska? FOJAB utvecklar ett verktyg som just nu testas på den nya Malmöstadsdelen Jägersro.

Grönska är bra för människors välbefinnande och har en rad påvisade positiva hälsoeffekter. Grönska är dessutom viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, reducerar dagvattenmängderna vid skyfall, minskar buller och förbättrar luftkvaliteten.

Många städer har både parker, stadsnära natur och bostadsnära grönska, men grönytorna tenderar att minska när bebyggelsen förtätas. 3-30-300-regeln är ett mått på grönska som fått spridning både nationellt och internationellt i planeringen av hälsosamma städer. Den handlar om att alla ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Men hur går man till väga rent praktiskt för att uppnå målen?

FOJAB har utvecklat ett verktyg som utgår från 3-30-300-regeln vid gestaltningen av nya kvarter eller stadsdelar. Med hjälp av FOJABs verktyg kan man redan på planeringsstadiet se avståndet till grönområden, den prognosticerade krontäckningsgraden i ett område och få en uppfattning om mängden grönska från fönstren i de tilltänkta bostadshusen – och anpassa gestaltningen därefter. Utsikten graderas från 0 till 5, där 5 innebär att hela synfältet täcks av träd och 0 som inte har utsikt mot något träd alls.

– I tidiga skeden handlar det inte om några exakta sanningar, men får man 0 på ena sidan av ett hus och 5 på den andra är det en indikation på att huset kanske bör ha genomgående lägenheter. Eller att sidan utan trädutsikt ska innehålla andra slags verksamheter än bostäder, förklarar Simon Kallioinen, arkitekt på FOJAB som utvecklat verktyget.

FOJABs 3-30-300-verktyg testas nu för första gången på Jägersro, en stadsdel i Malmö som ska utvecklas med drygt 4000 nya bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och förskolor. Fastighetsägaren SMT Malmö Exploatering har ambitionen att Jägersro ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, bland annat med stort fokus på de gröna miljöerna. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, berättar om några insikter som gjorts:

– Kronträckningsgraden är svårast att nå och 30 procent är väldigt högt satt. Det är också en utmaning att definiera storleken på trädens kronor i en stadsdel under utveckling, där träden ännu inte är planterade. Ska man mäta kronan på ett träd som är nyplanterat, tio år eller trettio år gammalt? Det påverkar naturligtvis resultatet.

– Men oavsett definition ger verktyget en tidig och bra indikation på vilka delar som fungerar bra och vilka delar man behöver fokusera lite extra på. Behöver vi bygga större kvarter för att få in fler träd på gårdarna? Eller bygga mobilitetshus istället för parkeringsgarage för att möjliggöra stora trädvolymer på gårdarna? Kanske ska man sänka bebyggelsen i någon del av kvarteret för utsiktens skull.

– Vi får inte heller glömma att man kanske inte bara vill ha skugga. En del vill också få in lite sol, säger Anders Hall, vd på SMT Malmö Exploatering AB. Nästa steg är att även koppla koldioxidberäkning till verktyget. Kan man snabbt beräkna ett överslag hur mycket kol träden binder och tydligt se de positiva klimateffekter vi bygger in i stadsdelen så skulle det verkligen hjälpa oss att nå visionen om den mest hållbara stadsdelen i Öresundsregionen.

Göteborgs stad är föregångare när det gäller vattenfrågor för att minska risken för översvämning, och en av FOJABs partners i Vinnovaprojektet WiCiD. Lisa Ekström på stadsbyggnadsförvaltningen berättar om hur man kan arbeta med vattnet som en resurs istället för att se det som ett problem.

Hur kommer det sig att Göteborgs stad är så långt framme när det gäller vattenfrågor?

– Bakgrunden är att Göteborg ligger i ett riskutsatt läge med regnvatten som rinner ner i centrum från omkringliggande höjder, periodvis höga flöden i Göta älv och den pågående havshöjningen. Med de förväntade klimatförändringarna har vi insett att vi behöver hantera vattenfrågan mer som vi hanterar exempelvis infrastruktur för trafik. Vägnätet består av stora leder, mellanstora vägar och mindre gator, och ändrar man på ett ställe påverkar det trafiken på flera andra håll. Det är samma sak med vatten, det är ett komplext system som hänger ihop och som dessutom inte bryr sig om kommungränser och som är av stor betydelse även för växt- och djurlivet.

Hur har ni gått till väga?

– Vi började med att analysera hur staden skulle drabbas vid ett så kallat hundraårsregn och tog fram strukturplaner för skyfall. Kretslopp- och vattenförvaltningen fick ett samordningsansvar för skyfallsfrågor i staden. Vattnet har fått ta plats både i våra interna processer och konkret i staden. I den nya översiktsplanen behandlas vattenfrågor på ett mer strukturerat sätt. När det planeras och byggs nytt ställs numera krav på vattenhantering, ungefär som vi ställer krav på grönytor.

Vilken är den stora utmaningen med att få till ett sådant arbetssätt? 

– Kommunen har inte har rådighet över all mark, så det gäller det att skapa acceptans hos de berörda fastighetsägarna där vattnet finns. Det gäller att trycka på mervärden – vilket kan vara svårt när vattnet eller åtgärderna inte nödvändigtvis skapar mervärden för alla fastighetsägare. Frågan är ganska ny för många, vi måste bli bättre på att skapa förståelse för vad vattnet kan åstadkomma i den täta staden i synnerhet. Det gäller inte bara externa fastighetsägare utan även tjänstemän och politiker. Vi behöver kunna visa vad olika beslut och åtgärder leder till.

– Här kommer verktyget som DHI utvecklar inom forskningsprojektet WiCiD att bli till stor hjälp. Det är ett visuellt scenarioverktyg som gör att man på sittande möte kan testa olika alternativ och direkt se konsekvenserna. Vart tar regnvattnet vägen om man bygger på olika platser i stan? Vad blir det för skillnad för avrinningen om man hårdgör yta respektive anlägger en gräsmatta eller öppna dagvattensystem?

– Vi ser ett stort behov av att bättre kunna kommunicera och tydligare visualisera vad olika val ger för konsekvenser. Här tror vi att visuella digitala verktyg kan vara en viktig pusselbit, det är också därför vi är med i WiCiD.

Vad har man som kommun att vinna på att arbeta mer strukturerat med vattenfrågor?

– Primärt handlar det om att samhället ska påverkas så lite som möjligt. Fastigheter och infrastruktur ska inte skadas vid skyfall. Ambulans och räddningstjänst ska kunna göra sitt jobb, människors hälsa och säkerhet ska klaras. Det är också en ekonomisk fråga. Här ska man ha i åtanke att den ackumulerade skadeeffekten och därmed kostnaderna blir större när skyfallen kommer tätare. Man får inte heller glömma de indirekta kostnaderna som produktionsbortfall och påverkan på människors välmående.

– Men det handlar också om det som WiCiD trycker på, att se vatten inte bara som ett problem utan som en resurs i stadsmiljön. I den täta staden är det hårt tryck på ytorna. Här kan vattnet fungera som ett argument för att bevara de gröna luckorna i staden och skapa vackra och samtidigt funktionella platser för både människor och djur. En nedsänkt gräsyta i en park kan bli en vattenspegel. Träd suger upp regnvatten och minskar risken för översvämningar – och ger dessutom skugga vid värmeböljor, är hem åt pollinerande insekter och skapar trivsel.

– Sådant som inte tydligt går att mäta kan vara svåra att hantera och värdera i en planprocess. Vad är det fulla värdet av att plantera ett träd till exempel? Inom WiCiD tas det nu fram en metodik som synliggör de mjuka värdena av vatten, som gör det lättare att få en helhetsbild och därmed att prioritera när vi utvecklar staden.

Läs mer om WiCiD – Water in City Design, solutions for wicked planning problem

Åstaden ska bli en ny stadsdel i skånska Kävlinge som rymmer både kulturhistorisk industrimiljö och ett naturstråk intill Kävlingeån. FOJAB har tillsammans med Lantmännen, Hemsö och Kävlinge kommun tagit fram planprogrammet. Nu börjar arbetet med den första detaljplanen.

Åstaden ligger strategiskt mellan Kävlinge och Furulund i västra Skåne, fyra minuters cykelväg från respektive tågstation. Här ska en småstadsmiljö växa fram med 1900 nya bostäder av olika typer och upplåtelseformer, handel och samhällsservice i form av skola, förskola, boende för äldre och vårdcentral.

Åstaden delas in i fyra olika delområden, alla med olika karaktärer baserade på sina respektive förutsättningar: Trädgårdsstaden, Åkvarteren, Bethyllan och Sockerbruket. Den senare rymmer det gamla sockerbruket med fabriksbyggnader från sent 1800-tal och tillhörande tjänstemannabostäder och kontor i en lummig parkmiljö. Väsentliga delar av de industrihistoriska miljöerna ska bevaras och få nytt innehåll.

I Åstaden läggs lika mycket omsorg kopplat till boendekvaliteterna som till utevistelse, platserna mellan husen, möten och upplevelser. Kävlingeån blir en stor tillgång i stadsdelen som ger möjlighet till ekologiska korridorer och boendenära natur. Den idag svårtillgängliga och outnyttjade marken kring ån ska utvecklas med ett naturstråk. Åpromenaden föreslås i planen att bli ett 2,5 kilometer långt sammanhängande våtmarks- och rekreationsområde och stadsdelens gröna mötesplats.

– Vi har arbetat mycket med att hantera höga vattenflöden i och kring Kävlingeån, berättar Pia Månsson, ansvarig arkitekt på FOJAB. Med hjälp av breda gröna stråk och ytor som fördröjer vattnet skapar vi en attraktiv och samtidigt resilient miljö som ska förhindra översvämningar.

Utbyggnaden ska ske etappvis. Först ut att detaljplaneläggas är områdets norra delar kring det gamla sockerbruket. Det är Åstadens stora nav som ska rymma områdets nya torg, skola, service och bostäder i såväl flerbostadshus som radhus.

– Vi ser en unik möjlighet att skapa en naturnära stadsdel i samklang med landskapet och den kulturmiljö som finns på platsen. Ett område med en blandning av hustyper och boendeformer som ger människor i alla åldrar möjlighet att bo här, där närheten är stor till service och med en oslagbar regional tillgänglighet i västra Skåne, säger Masoud Taheri, utvecklingschef på Lantmännen Fastigheter AB.

Ett ståtligt stadskvarter som öppnar upp och bjuder in. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm har nu antagit detaljplanen för Hornsberg 10, en av de viktiga pusselbitarna i Västra Kungsholmens omvandling från industriområde till ett levande bostads- och kontorsområde. FOJAB utvecklar kvarteret i samarbete med Castellum. 

Attraktiva arbetsplatser, publika ytor och en öppen bottenvåning med plats för såväl kaféer och restauranger som butiker – i kvarteret på Västra Kungsholmen skapas förutsättningar för en rejäl förändring. Nya, moderna kontorsmiljöer och inbjudande platser kommer att ge stadsdelen nytt liv.

– Vår ambition är att skapa en naturlig målpunkt, en plats som lockar till besök. Idag är Hornsberg 10 ett ganska brokigt kvarter som präglas av omfattande om-, på- och tillbyggnader. Bottenvåningen är dessutom helt sluten. Den nya byggnaden kommer att läka ihop stadsdelen och skapa ett sammanhängande stadskvarter med blandade funktioner och en publik bottenvåning – en ny helhet, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I gestaltningen av den nya kontorsbyggnaden har FOJABs arkitekter hämtat inspiration från äldre tiders industriarkitektur och den tegeltradition som finns i området. Bottenvåningen öppnas upp med generösa glaspartier och mot Lindhagensgatan planeras en pampig huvudentré.

– Kvarteret kommer att bli levande och tillgängligt på ett helt nytt sätt. Med fler arbetsplatser får vi en ökad puls även dagtid, säger Jens Larsson.

FAKTA HORNSBERG 10
Omfattning: 19 000 m² BTA nybyggnad
Status: Detaljplan antagen
Ansvarig arkitekt: Jens Larsson, FOJAB
Beställare: Castellum

Kvarteret Gränden, som FOJAB gestaltat åt Lunds Kommunala Fastighetsbolag, har utsetts till Allmännyttans bästa nybyggnadsprojekt 2023. ”Överraskande och skicklig förvandling av ödslig parkeringsgata till vacker stadsmiljö”, skriver juryn i motiveringen.

FOJAB har utvecklat miljonprogramsområdet Offerkällan i norra Lund åt LKF med åtta nya huskroppar som fått namnet Gränden. ”Husen är omsorgsfullt anpassade till platsen och den befintliga bebyggelsen men tillför också en harmonisk variation i höjd och materialval”, skriver juryn i sin motivering till förstapriset.

– Gränden ligger mig varmt om hjärtat, så roligt att det uppmärksammas! Viktigt för oss var att ta vara på de fina kvaliteterna i området och samtidigt förbättra det som inte funkar lika bra. Med välavvägd placering, stark form och hög kvalitet i material och detaljering har de nya husen blivit ett lyft för hela området. Det här är resultatet av ett riktigt bra samarbete med LKF och projektledare Anna Medin, säger Joachim Lundquist, ansvarig arkitekt på FOJAB.

När miljonprogrammet Offerkällan byggdes på 1960-talet sänktes bilvägen på dåtidens manér ner i ett dike. Trafiken hölls separerad från de boende, men det innebar samtidigt att området delades i två. För att läka samman de båda delarna har sex av de nya husen placerats längs den tidigare nedsänkta vägen. Det som tidigare var ett ödsligt asfaltdike med garageinfarter för bilar har med hjälp av fler och olika slags entréer, fönster och portiker blivit en trygg och trevlig stadsgata för fotgängare och flera olika trafikslag.

Den nya bebyggelsen är högre än den befintliga, men knyter an till de lägre husen genom en tvåvåningsarm i ena änden av gatan. Radhus i bottenplan ger fina mikromiljöer och en ökad variation av boendekvaliteter. Portiker tvärs genom husen skapar nya siktlinjer, ökar genomsiktligheten och öppnar upp området.

– Husen är byggda i gedigna genuina material som kommer att åldras vackert och hålla länge. Detaljeringen är genomgående hög med en kvalitet som både syns och känns – det här är hus som tål att gå nära, säger Joachim Lundquist på FOJAB.

Tio nyproduktionsprojekt nominerades till årets upplaga av tävlingen Allmännyttans bästa nybyggnadsprojekt. De nominerade projekten granskades utifrån kriterier om bland annat hållbarhet, nytänkande, arkitektonisk gestaltning, anpassning till platsen och lägenheternas funktionalitet.

Motiveringen:
”Överraskande och skicklig förvandling av ödslig parkeringsgata till vacker stadsmiljö. Husen är omsorgsfullt anpassade till platsen och den befintliga bebyggelsen men tillför också en harmonisk variation i höjd och materialval. Husen har hög kvalitet med fina detaljer och det syns att allt är välgjort. Stor omsorg har även lagts på utemiljöer och gröna tak. Här finns även solceller på taken och elbilspooler för att göra det lättare att leva hållbart. Hög ambition för framtidens förvaltning av området där fastigheten finns som digital tvilling. Kommunikation till hyresgäster sker digitalt.”

Juryn bestod av:
Anna Heide, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon
Johanna Bocian Östberg, studiochef på Okidoki Arkitekter
Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef på forskningsinstitutet Rise
Pia Lundgren, projektområdeschef på SISAB (Skolfastigheter i Stockholm)
Örjan Wikforss, arkitekt, professor och teknologie doktor

Efter renoveringen av en hundraårig trikåfabrik i Malmö tar Stena Fastigheter och FOJAB utvecklingen av kvarteret vidare med en ny byggnad för kreativa verksamheter. Hållbarhetsambitionerna är fortsatt höga med fokus på livslängd, framtidssäkring och minimerat klimatavtryck.

Det anrika kvarteret Bilden på Möllevången i Malmö kompletteras med en ny byggnad. Nytillskottet hämtar inspiration från omgivningen men får ett eget uttryck präglat av vår tid. Volymmässigt anpassas den till de kringliggande byggnaderna. Gestaltningen präglas av få, enkla, ädla material och stor omsorg om materialmöten och detaljer. Den nya byggnaden uppförs på vad som idag är en parkeringsplats.

Transformationen av den drygt hundraåriga Trikåfabriken till moderna kontor har rönt stor uppmärksamhet, bland annat i form av en finalplats i den prestigefulla tävlingen Årets bygge som har fokus på hållbart byggande. Även i det nya huset är hållbarhet a och o och det uppförs enligt LFM30-metodiken för att nå klimatneutralitet.

Alla material är hållbarhetsoptimerade utifrån livslängd, funktion och klimatpåverkan. Återbruk, återvinning och demonterbarhet är ledord. Byggnaden kommer att utföras med återbrukat stål i stommen och återbrukade material i fasader, golv och väggar. Exempelvis används tegel från en mur som idag finns på platsen och kalkstensgolv från den rivna svävarterminalen i Malmö.

– Vi har använt oss av erfarenheterna från den äldre trikåfabriken i arbetet med den nya. Stora ljusinsläpp, högt i tak och en rationell struktur ger en flexibilitet för förändringar över lång tid. Det som är kontorslandskap idag kan vara cellkontor, bostäder eller en fabrik om femtio år, säger ansvarig arkitekt Jonas Ruthblad.

Den nya byggnaden tillför nya kvaliteter till området där det idag finns bostäder, skola, viss service och olika slags kreativa verksamheter. Tillskottet av lokaler för fler verksamheter kommer att göra kvarteret levande större delen av dygnet. En restaurang i bottenplan bidrar till gatans liv. En stor öppen portgång bjuder in allmänheten till gården, där dagens parkering får ge plats för aktiviteter, häng och möten mellan människor. Även taken görs till mötesplatser med soliga terrasser.

–  Vi vill skapa en levande bottenvåning som berikar hela kvarteret och fungerar som en energifull samlingspunkt. Själva huset utformas för att bidra till att stimulera delning av tjänster och samutnyttjande av ytor mellan gamla och nya hyresgäster, säger Sofia Lagerblad, chef affärsutveckling på Stena Fastigheter Malmö.

Byggstarten är planerad att ske under 2024 med Thage som entreprenör. Beräknad inflyttning preliminärt under 2025.

En byggnads klimatavtryck avgörs till stor del av dess form och stomme. FOJAB har därför utvecklat verktyget Leaf Cutter Ant för CO2-beräkningar i tidiga gestaltningsskeden. Men en branschstandard skulle behövas, menar Simon Kallioinen, arkitekt och lab director på FOJAB.

FOJAB har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, Tyréns och Warm in the Winter utvecklat Leaf Cutter Ant, ett verktyg som visar sambanden mellan en byggnads geometri, stomlösning och klimatavtryck. Verktyget ger bygg- och fastighetsbranschens aktörer kunskap att utvärdera olika lösningar för att fatta kloka klimatbeslut i tidiga skeden, som detaljplan, förstudie och volymskiss.

Återkoppling i realtid
Leaf Cutter Ant är kopplat till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) med generiska klimatdata för olika byggelement. Leaf Cutter Ant ger en realtidsåterkoppling på byggnadens klimatpåverkan utifrån volym och material, så att arkitekten snabbt och enkelt kan jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck.

För att ytterligare förenkla arbetsprocessen finns förinställda mallar med sammansättningar av olika byggdelar. Leaf Cutter Ant ger även indikationer på pris och gör en överslagsmässig dimensionering för att få fram trovärdiga mängder. Och för att man inte ska stirra sig blind på klimatutsläppen i byggskedet presenteras ett energinyckeltal med en indikation på den valda lösningens energiprestanda.

– Den funktionen är viktig för att få koll på det totala klimatavtrycket. Ett bra LCA-värde i byggskedet kan nämligen ge ett sämre energivärde och därmed högre CO2-utsläpp i driftskedet. Det gäller att inte skjuta problemen framför sig, säger Simon Kallioinen.

Svårt att jämföra
Leaf Cutter Ant kommer att vara fritt att ta del av för alla med licens till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. På marknaden finns emellertid flera olika verktyg för gestaltning och löpande utvärdering av klimatpåverkan. Och även om det är bra att många jobbar samtidigt med att sänka byggbranschens klimatavtryck finns det ett problem med att kalkylerna inte är jämförbara, menar Simon Kallioinen.

– Olika LCA-beräkningsverktyg utgår från olika databaser – som kan ge helt olika besked. Man räknar också till viss del på olika saker: någon tar med innerväggar exempelvis, andra inte. Det funkar bra att jämföra olika lösningar inom ett projekt. Men att ställa projekt mot varandra som LCA-beräknats med olika verktyg är inte lika lätt. En verktygsoberoende standardisering skulle behövas, säger han.

Redovisningar krävs
För behovet av både uträkningar och jämförelser kommer att öka. Idag måste klimatdeklarationer lämnas för alla nya projekt innan kommunen ger slutbesked, och senast 2027 kommer Boverket att presentera sina gränsvärden. EU-taxonomin, ett regelverk som tvingar nya investeringar att hålla sig inom Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning, kommer också att öka intresset för klimatkalkyler i tidiga skeden, när de mest avgörande besluten fattas som påverkar klimatbudgeten.

– Redan idag ska man visa en schematisk redovisning av CO2-utsläppen i vissa tävlingar och markanvisningar, och det kommer sannolikt bara att bli vanligare. Då är det viktigt att resultaten är jämförbara även om man arbetar i olika verktyg, säger Simon.

Gemensam metodik
Samtal pågår mellan de stora arkitektkontoren för att försöka enas om en gemensam metodik. Klimatnätverket LFM30 som samlar bygg- och anläggningsbranschen i Malmö har också bjudit in till en träff om klimatberäkning med förhoppning om möjliga samarbeten.

– Om vi är tillräckligt många som kan enas om en metodik kan den förhoppningsvis bli branschstandard. Det skulle alla tjäna på, säger Simon Kallioinen.

Här hittar du mer om vårt klimatberäkningsverktyg för tidiga skeden Leaf Cutter Ant. 

Nu börjar Maglehill ta form, Höörs största utvecklingsområde som också blir en ny entré till tätorten. FOJAB har utformat stadsdelen och ritat den nya skolan, förskolan, en idrottshall och ett särskilt boende.

Maglehill ligger en kilometer från tågstationen i Höör och ett viktigt fokus vid utvecklingen av den nya stadsdelen har varit att utnyttja marken effektivt. Stadsstrukturen är tät med grönska som ett bärande inslag. Bostäderna ska fungera för livets alla skeden, med såväl villor och radhus som flerbostadshus och olika typer av äldreboenden.

Stadsdelen är formad kring en rundad huvudgata där områdets samhällsfunktioner samlas: skola, förskola, särskilt boende och idrottshall. Fasaderna bildar en välkomnande annonsering och fond på väg in till Höör. Alla huvudentréerna vetter ut mot huvudgatan och vid ett antal större och mindre platser, som löper som ett pärlband längs gatan, kan man tryggt hämta och lämna barn och elever. Åt andra hållet vetter husen mot en stor, böljande, södervänd gårdssida. Trädgården för det särskilda boendet, förskolans utegård och skolans skolgård placeras med vackra utblickar mot kulturlandskapet.

Maglehill byggs i två etapper av entreprenören MVB på uppdrag av Höörs Fastighets AB. Den första etappen som nu har inletts omfattar det särskilda boendet med 56 lägenheter och 60 platser. Beräknad inflyttning är under 2023 och 2024. FOJAB har ritat boendet fram till bygglovsskedet.

I den andra etappen uppförs F–6-skolan för 600 elever, förskolan för åtta avdelningar och en uteavdelning samt idrottshallen som också ska användas till föreningsverksamhet. Samtliga är ritade av FOJAB. Inflyttning för etapp två är beräknad till terminsstarten augusti 2024.

– Skolan är robust utformad med hållbara och beständiga lösningar där vi har effektiviserat ytorna utan att för den skull ge avkall på verksamhetsbehov och ändamålsenlighet, berättar ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson.

Skolan är uppbyggd kring hemvister i stället för korridorer, vilket skapar trygghet och är en pedagogisk viktig kvalitet. Hela skolan är också utformad för att kunna vara skofri, så att barnen kan ta av sig skorna i entrén. Det ger en skön inomhusmiljö som i sin tur kan ge positiva inlärningseffekter.