Foajén vinnare av Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad

Foajén vinnare av Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad

Kontorshuset Foajén i Malmö, som vi har gestaltat åt Jernhusen vinner prestigefulla Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad 

Juryns motivering:

“Med ett centralt läge i Malmö var fastighetsägarens ambition att skapa ett grönt och inbjudande kvarter med många mötesplatser där människor tycker om att arbeta, bo och leva. Utmärkande för Foajén har varit ett engagerat samarbete mellan byggherre och entreprenör, med ett stort fokus på att tillsammans bygga en organisation som stöder genomförande och uppföljning av certifieringen.”

Priset delas ut årligen av Sweden Green Building Council (SGBC) för att premiera och uppmärksamma projekt och personer som på bästa sätt bidragit till ett hållbart samhällsbyggande.

– Vi är verkligen glada över vinsten och det är ett erkännande på att vi tillsammans med alla duktiga aktörer kan bidra till hållbart samhällsbyggande och förändring i branschen, säger Charlotte Kristensson.

Läs mer om projektet Foajén här

Residenset i Kristianstad vinnare av Årets Fasad 2020

Residenset i Kristianstad vinnare av Årets Fasad 2020

Residenset i Kristianstad är vinnare av Årets Fasad i kategorin Renovering/restaurering! Priset delades ut på Fasadforum den 12 november. Årets Fasad är byggbranschens stora pris för Sveriges bästa husfasad. Tävlingen syftar till att uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.

Mattias Hedberg Ek på FOJAB är utnämnd husarkitekt åt Kristianstad residens. På uppdrag av Statens fastighetsverk har Residenset de senaste åren renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. En omfattande fasadrenovering har genomförts i samarbete med Blasberg Andréasson Arkitekter i Lund, ett arkitektkontor specialiserat på ombyggnader och nybyggnader i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, och fasadentreprenör Folkes bygg & byggnadsvård. Drachmann arkitekter har också medverkat.

Juryns motivering:
Kulturhistoria väl värd att bevara. Det präglar samtliga slutnominerade bidrag till renoveringspriset av Årets Fasad. Sverige har en fantastisk byggnadshistoria. Landet är fyllt av stadsmiljöer och enskilda byggnader som skänker oss alla en känsla av samhörighet både i nutid och dåtid. Att bevara och i många fall återställa byggnader så att de kan fortsätta berika vårt land är ovärderligt. Årets vinnare visar hur avgörande det blir med ansvarsfulla, engagerade och kompetenta projektteam för att nå ett slutresultat av yttersta klass. Detaljarbete, utförandenivå och känsla för en byggnads ursprung har lagt grunden för framgången.

Läs mer om Residenset i Kristianstad här

FOJAB och Peab vinner prestigefylld markanvisningstävling i Jönköping

FOJAB och Peab vinner prestigefylld markanvisningstävling i Jönköping

Tillsammans med Peab har FOJAB utvecklat det vinnande förslaget för markansvisningstävlingen om ett nytt kvarter i Jönköping. Förslaget är ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet, publika verksamheter och inbjuder till boende för hela livet.

I april 2020 bjöd Jönköpings kommun in till en markanvisningstävling för att utveckla kvarteret Öljetten i nya stadsdelen Skeppsbron i Jönköping. För markanvisningen fanns ett klart och tydligt mål; en stark och tydlig idé om socialt hållbar stadsutveckling och hur man skulle låta det prägla kvarteret.

Det vinnande förslaget, Den hemliga trädgården, blir ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet. Ambitionen i projektet har varit att skapa ett kvarter som inbjuder till boende för hela livet. Förslaget innefattar olika typer av bostäder som är anpassningsbara efter livssituationen. Särskilt fokus har lagts på att möta ungas behov av eget boende, trygghet och sociala möten. Bland annat får kvarteret en högre andel små lägenheter än ett konventionellt bostadsprojekt, cirka 45% av bostäderna är 1 rok. Det möjliggör för unga att få ett eget boende till en rimlig kostnad.

– Vi är jätteglada över att vara med och skapa kvarteret Öljetten tillsammans med FOJAB. Det är glädjande att Jönköpings kommun har en så hög ambitionsnivå vad gäller social hållbarhet.  Vår ambition är att skapa ett tryggt, socialt hållbart och spännande kvarter som inbjuder till boende i alla åldrar. Det skall bli ett kvarter att mötas och umgås i. Vi har en utmaning i vår bransch att hitta lägenhetslösningar som är mer flexibla med hänsyn till livets olika skeden än de traditionella 1:orna, 2:orna och 3:orna. Det hoppas vi kunna ge prov på här, säger Annike Thorén, distriktschef på Peab.

Kvarteret Öljetten är ett klassiskt stadskvarter som bygger på enkla volymer i en robust stomme. Kvarteret ges olika karaktärer vilket ger förutsättningar för bottenvåningar som spiller ut på gatan och olika sociala funktioner som tillförs stadslivet. Hälsa, rörelse och gemensamma platser för aktivitet har varit viktiga aspekter i gestaltningsförslaget. Kvarteret får många publika verksamheter och sociala funktioner såsom gästlägenhet, tvätt lounge, coworking och cykelverkstad. Utöver detta finns ”Den hemliga trädgården”, fickparken, som är en lummig, grön oas dit Jönköpingsborna bjuds in. Det privata gårdslivet lyfts upp på taket där möjlighet ges till odling, fysisk aktivitet och vardagsrörelse.

Juryns motivering:
“Den hemliga trädgården är ett väldigt genomarbetat och fint förslag som har många grundkvaliteter i struktur, gestaltning och bostäder och som passar väl in i idén om vad Skeppsbron ska vara i framtiden. Vinnarförslagets styrka i frågan om social hållbarhet handlar framförallt om fokus på ungas boende och viljan att engagera unga i utformningen av kvarterets gemensamma miljöer. Det finns också ett spännande fokus på hälsa och rörelse i förslaget, även detta en central fråga i en tid av ökat stillasittande bland just unga.”

 

Caroline Hjalmarsson om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Caroline Hjalmarsson om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Medvetenheten ökar om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande samtidigt som vi går igenom vår tids största pandemi, där behovet av rekreativa områden, parker och torg ökat och känns än mer angeläget i stadsplaneringen. Vi passade på att ställa några frågor till Landskapsarkitekt Caroline Hjalmarsson. Det blev ett samtal om att låta naturen ha sin gång, bevara grönområden i staden, jobba med livet mellan husen och gestaltade platser, samt att anpassa planeringen efter människors nya behov och trycket från klimatförändringarna.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!
Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer natur-lika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och “skogspartier” i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna “naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?
Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Det senaste halvåret, i effekten av Corona, har vi sett vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och använts för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk – möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering har vi hittat andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

Flerbostadshus byggs högre och tätare, samtidigt som bostadsgårdarna minskar, vilket gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om t.ex. skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna om vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbete med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.
Caroline Hjalmarsson är Landskapsarkitekt på FOJAB och brinner för att skapa miljöer som berikar människors liv och som skapar mervärde i vardagen. Det gäller alla miljöer, från den lilla skalan nära hemmet till de större torgen och parkerna mitt i staden. Hon arbetar alltid med människan i centrum, där sociala aktiviteter, vistelsevärden och trygghet är självklara fokus. Med utgångspunkt i platsens förutsättningar eftersträvas alltid en långsiktig och hållbar lösning med en tydlig identitet och form.

Daniel Nord ny styrelseledamot i Innovationsföretagen

Daniel Nord ny styrelseledamot i Innovationsföretagen

Daniel Nord, VD på FOJAB, blir ny styrelseledamot i Innovationsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen som representerar innovativa företag i arkitekt- och ingenjörsbranschen.

Vid den extra stämma som hölls den 15 oktober valdes Daniel Nord in i Innovationsföretagens styrelse. Daniel är delägare och VD på FOJAB och har arbetat i företaget sedan 1998, både som arkitekt och sedan 2010 som VD. Daniel har lång erfarenhet som uppdragsansvarig för stora arkitektuppdrag, strategiska ledningsfrågor och affärsutveckling. Han har de senaste åren drivit frågor inom hållbarhet, digitalisering och kompetensutveckling. FOJAB är södra Sveriges största arkitektkontor med kontor i Malmö, Stockholm och Helsingborg. Företaget är ägarlett.

– Jag är glad över förtroendet och ser fram emot att som styrelseledamot vara med att driva och utveckla våra förutsättningar. Jag är väldigt intresserad av villkor, värderingar och förändringar i branschen. Vi har många framtida utmaningar inom digitalisering och hållbarhet men även strukturella förändringar inom branschen där jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och det regionala perspektivet, säger Daniel Nord.

Innovationsföretagen företräder drygt 720 medlemsföretag med nära 40 000 medarbetare inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Förbundet arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en världsledande arkitekt- och ingenjörsbransch.

Fotbollsarenan Studenternas i Uppsala är färdigställd

Fotbollsarenan Studenternas i Uppsala är färdigställd

Studenternas i Uppsala är en mytomspunnen plats, historiskt hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Området ligger fantastiskt fint längs Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Här har FOJAB ritat fotbollsarenan, nya delar av bandyarenan, två nya torg – tillsammans har det blivit en helt ny mötesplats i centrala Uppsala.

Studenternas ingår i arbetet med att utveckla det södra åstråket. Målet är att skapa ett attraktivare, mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service. Studenternas centrala läge gör att det är viktigt att integrera området i staden och få karaktären av en mötesplats året om.

Idén har varit att bejaka de öppna värdena i den omgivande parken och därmed bli en naturlig del av Uppsala. Målet är ett aktivt arenaområde som aldrig är stängt. Ett arenaområde med stark attraktionskraft som kan användas i vardagen och bara stängs av delvis under matchdag. Här finns förutom matcharenan med plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher även café/restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Konstgräsplanen gör det möjligt att använda arenan mer frekvent, detta utnyttjas och idag används arenan som hemmaarena för tre elitlag (Sirius, IK Uppsala och Dalkurd) både för match och träning.

Fotbollsarenan kopplas till en kontorsbyggnad som gör anläggningen flexibel. Huvudläktaren integreras i den högre kontorsvolymen som är placerad längs Sjukhusvägen på arenans västra sida. Denna sammankoppling ger en naturlig uppdelning mellan fotbollens varma och kalla publika ytor. Fotbollens VIP-lokaler är placerade i huvudläktarens varma ytor med egen terrass på övre läktaren och med utsikt över innerplanen. Lokaler som ligger i bottenvåningen mot entrétorget vid Sjukhusvägen och arenatorget mot parken, är utåtriktade för att skapa attraktiva miljöer runt arenan.

Arenarummet är tätt och omslutande för att uppnå närheten till innerplan för en bättre fotbollsupplevelse från läktarna. Foajéerna på norra och västra sidan är placerade så att publiken aldrig missar kontakten med fotbollen på innerplan. De har placerats i nivå med entrétorget mot Sjukhusvägen för att foajéytan även ska kunna fungera som en mötesplats i vardagen.

På den östra sidan mot ån hålls byggnadshöjderna lägre för en mänskligare skala mot parkstråket. Arenatorget är en öppen samlingsplats som fungerar för stora folkmängder vid match och för olika aktiviteter till vardags. Arenatorget utgör länken till Stadsträdgården och blir en del av parken och platserna längs åstråket. Arenan är mer stadsmässig i sitt materialval mot Sjukhusvägen där fasader, markbehandling och huvudläktare är byggda i bearbetad betong med glasfasader. De lägre läktarna med tak som ligger mer i parkmiljö är byggda i trä som passar bättre i denna lugnare miljö. Kiosker, toaletter och restaurangfasader har fått en högtryckslaminatskiva i träkulör som fasadmaterial, dessa volymer blir synliga och håller ihop anläggningens identitet.

Det har varit viktigt att bevara och förstärka parkkvaliteten i anslutning till den nya fotbollsarenan. Genom att låta parken och dess karaktär spilla över på den lite mer urbana miljön vid fotbollsarenan breddas parkstråket och ger en mer generös grönskande miljö runt arenan. Platserna mellan byggnaderna förstärks också genom att gestaltas för olika aktiviteter så att dessa kan ingå i parkstråket på ett naturligt sätt.

Ny hållbarhetssatsning med metoden FOJABgreen

Ny hållbarhetssatsning med metoden FOJABgreen

På FOJAB får vi störst genomslag när vi i vår roll som arkitekter kan bidra med vår kompetens och påverka alla de projekt vi genomför i en mer hållbar riktning. Vi vill dra nytta av all den kunskap som finns hos våra medarbetare. Därför bedriver vi ett strukturerat hållbarhetsarbete i form av FOJABgreen. Vi passade på att ställa några frågor till arkitekt Anders Eriksson Modin som ansvarar för FOJABgreen.

Vad är FOJABgreen?
FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Metoden är en katalysator där vi, gärna i nära samarbete med våra uppdragsgivare, undersöker hur vi kan nå bästa möjliga resultat utifrån samtliga aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir.

Hur går metoden till?
För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken.

Hur stort är intresset från kunderna vad gäller hållbarhet och FOJABgreen?
Vi ser att det finns ett jättestort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Genom FOJABgreen kan vi göra det på ett strukturerat sätt.

Om vårt hållbarhetsarbete

Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är färdigställt

Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är färdigställt

På ett strategiskt läge mitt emellan Stortorget och den nya stadsparken har FOJAB utformat Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum. Argus blir en symbolbyggnad och ny publik mötesplats i staden som skapar förutsättningar för kreativitet och nyfikenhet. Stor vikt har lagts på att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär som är välkomnande och tillgänglig.

2015 vann FOJAB den utlysta tävlingen om ett nytt kunskaps- och kulturcentrum och har därefter arbetat med program, system- och bygghandlingen i nära samarbete med kommunens verksamheter. Argus kommer att samutnyttjas av bland annat gymnasieskola, bibliotek, kulturskola och ungdomsverksamhet och vara en levande mötesplats.

– Argus har en stark karaktär och tydlig profil som tar tillvara kvalitéerna hos den befintliga bebyggelsen och tillför staden en ny och inspirerande dimension. Det är en symbolbyggnad som bidrar till stadens mångfald och den sociala hållbarheten, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I Argus välkomnande huvudentré mot Stortorget finns barnbibliotekets skyltfönster, ett café med uteservering och en scen. Innanför entrédörrarna möter en foajé i två plan med reception och infocenter, utställningsytor, aula och mindre ensemblesalar som kan användas för föreläsning och konferens. Direkt innanför foajén sträcker sig biblioteket över två våningar runt en stor och öppen ljusgård. Även biblioteket har ett stort glasparti som blir en tavla med årstidernas växlingar. Tillsammans med Folkets Hus och Stadsteatern bildar Argus ett starkt kulturkluster som kopplar samman den befintliga stadskärnan med staden norrut.

– Argus är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus med ett antal befintliga skolhus. Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det ska finnas goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

– Vi på kommunen är stolta över Argus, som är en byggnad som sticker ut. Verksamheterna är mycket nöjda och trivs i de nya fina lokalerna. Vi får många kommentarer från besökare som uttrycker att de verkligen gillar sitt nya bibliotek, säger Andy Femling, T.f. Chef bygg och projekt på Kultur-, Fritids- och Teknikförvaltningen i Falkenbergs kommun.

FOJAB har gestaltat såväl byggnad som utemiljön runt det nya kunskaps- och kulturcentrumet. Utemiljön inspireras av det varierande och dramatiska landskapet kring Falkenberg och skapar en stark karaktär och ett nytt och inbjudande inslag i stadsbilden, samtidigt som det förstärker byggnaden.

 

Läs mer om Argus

Kontorshuset Foajén nominerat till Malmö stads pris Gröna Lansen

Kontorshuset Foajén nominerat till Malmö stads pris Gröna Lansen

Varje år delar Malmö stad ut priset Gröna Lansen för hållbart byggande. Foajén är ett av tre nominerade projekt och FOJAB står bakom både gestaltning och projektering.

Foajén är beläget i Södra Nyhamnen, ett område som genomgår en spännande utveckling. På uppdrag av Jernhusen har FOJAB ritat kontorshuset med takpark som blir arbetsplats för 700 personer. Miljö och hållbarhet, flexibla kontorsytor och människors välbefinnande i arbetslivet har varit i fokus vid gestaltningen.

Hållbarhetsmålen för projektet har varit höga och Foajén är ett miljösmart hus där välbefinnande för både människor och miljö står i fokus. På taket finns till exempel en promenadslinga kantad av 26 sorters växter och 200 kvadratmeter solceller. Utöver en miljöcertifiering enligt BREEAM kommer byggnaden också certifieras enligt systemet The WELL Building Standard® (WELL), en ny internationell byggstandard med fokus på människors välbefinnande i arbetslivet med sju olika fokusområden; luft, vatten, kost, ljus, motion, välbefinnande och sinne.

– Vi har skapat ett nytt kontor och mötesplats som ger fantastiska förutsättningar att leva hållbart och att må bra under hela arbetsdagen. Nu gläds vi tillsammans över uppmärksamheten och nomineringen till Gröna Lansen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Juryns motivering:
”Foajén är designad för alla sinnen och inbjuder till både arbete och vila – från entrén, upp genom trapphuset till takterrassen. Detta flexibla kontorshus har på ett föredömligt sätt ett helhetstänk kring utformning, miljö och hälsa. Smart teknik för energi, ventilation och akustik kompletteras med konst- och ljudinstallationer, växtlighet och grönska. Takterrassen, med utsikt över hamnområdet och city, ängar och slingrande träspänger, är en hemlig oas med plats för samvaro och återhämtning. I Foajén står omtanken om människan och hennes välmående på arbetsplatsen i centrum på riktigt.”

Om Malmö stads pris Gröna Lansen
Gröna Lansen har delats ut sedan 2001 och belönar ett miljömässigt hållbart byggande, som bidrar till en beständig stadsmiljö och klimatsmart livsstil. Vid bedömning tittar juryn på projektets möjligheter för en klimatsmart livsstil, nytänkande, process samt påverkan och betydelse för staden. Årets pris delas ut på Stadsbyggandets dag den 2 september.

Lunds skolgårdar blir mer jämställda och inkluderande i höst

Lunds skolgårdar blir mer jämställda och inkluderande i höst

Cirkuspallar, ping-out och ett ”oseriöst utegym” – det är några av de nya aktiviteterna som elever i Lund får prova på när de kommer tillbaka efter sommarlovet. De nya aktiviteterna ingår i forskningsprojektet Equalizer som drivits som ett samarbetsprojekt mellan FOJAB, Nyréns, Lunds kommun, Lunds universitet och Malmö universitet. Målet är att locka till mer fysisk aktivitet och rörelseglädje på skolgårdarna.

Forskning visar att andelen ungdomar som är fysiskt aktiva minskar. Allra minst rör sig tjejer på gymnasiet men skillnader mellan könen kan ses ännu längre ner i åldrarna enligt idrottsforskaren och kulturgeografen Karin Book från Malmö universitet, som ingår i Equalizer. Med i projektet är också etnologen och platsforskaren Elisabeth Högdahl från Lunds universitet, som lyfter fram hur olika normer skapar osynliga regler som talar om vem som har rätt till platsen och hur den ska användas.

– Med detta som bakgrund vill vi tillsammans med barn och ungdomar undersöka hur vi kan vända denna negativa rörelsetrend genom att ifrågasätta normer. Det handlar om att skapa en ökad delaktighet, bättre folkhälsa och en jämlik tillgång till rummen i staden, säger Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB och en av initiativtagarna till Equalizer.

För två år sedan avslutades det första steget i det Vinnovafinansierade projektet Equalizer. Då låg fokus på att göra Malmös aktivitetsytor mer jämställda och inkluderande. Just nu pågår steg två i Lund där fokus istället ligger på skolgårdar. Tillsammans med elever och lärare från Östratornskolan och Fäladsgården i Lund har vi under året arbetat fram nya typer av aktiviteter som utmanar normer om hur skolgårdar ska användas och av vem. Därmed skapas också ökad delaktighet och jämlikhet.

– Det är välkänt bland pedagoger att inlärning påverkas positivt av att barn rör sig. Det här projektet bidrar även till att elever med olika fysiska förutsättningar stimuleras till att leka och röra sig, säger Mia Honeth (L), ordförande i Barn och Skolnämnden i Lunds kommun.

Genom metoder som normstörningar och workshops har Equalizer tillsammans med eleverna identifierat hinder, hittat kreativa lösningar i form av aktiviteter och diskuterat ämnen som normer, gemenskap och utanförskap,

– Vi har utvecklat en Equalizer-modell med tre steg där vi identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och att normalisera ett nytt synsätt, säger Emma Pihl, planeringsarkitekt på FOJAB och projektledare för Equalizer.

Några av aktiviteterna invigs nu och testas i full skala med prototyper på skolgårdarna. Det kan handla om redskap som twistar till en vanlig aktivitet för att locka nya användare, aktiviteter som utmanar och premierar nya sätt att röra sig, eller på-vägen-aktiviteter när rasterna känns korta. Prototyperna kommer senare i höst att flyttas till Brunnshög i norra Lund och ingå i en aktivitetsyta öppen för alla lundabor.

– Lunds kommun arbetar kontinuerligt med hur man kan jobba med mer inkluderande och jämställda ytor. Vi vill skapa inspirerade och trygga platser som inbjuder till rörelse och möten mellan människor. Genom det här projektet kan vi lära oss hur vi kan göra både skolgårdar och andra aktivitetsplatser så bra som möjligt, inte minst när en ny stadsdel ska byggas, säger Eva Dalman, projektchef på Brunnshög i Lund.

Om Equalizer
Equalizer är ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt inom utlysningen normkritisk innovation. Det är ett samarbetsprojekt mellan arkitektkontoren FOJAB och Nyréns, Lunds kommun, Lunds universitet och Malmö universitet där teori har kombinerats med metodutveckling och praktisk tillämpning i full skala. Equalizer steg 1 genomfördes i samarbete med Malmö stad. Målet med projektet är att störa platsbundna normer för att skapa jämställda och inkluderande miljöer och ytor som stödjer fysisk aktivitet. Vi har utvecklat en Equalizer-modell med tre steg där vi identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och att normalisera ett nytt synsätt kring hur och av vem platser kan användas. Delaktighet och medskapande är centralt i Equalizer. Målet med projektet är att skapa enkla och lättanvända verktyg för att störa platsbundna normer och att utifrån detta skapa fysiska förändringar för att underlätta för fler grupper och individer att ta plats och aktivera sig i det offentliga rummet. Dessa verktyg ska sedan kunna användas på andra platser av dem som vill bidra till att skapa inkludering när platser byggs och förändras. Metoden är inte bara intressant utifrån ett praktiskt perspektiv utan har också rönt intresse inom forskarvärlden.

 

FOJAB vinner ramavtal med Newsec

FOJAB vinner ramavtal med Newsec

Newsec tecknar ramavtal med FOJAB avseende arkitekttjänster och kvalificerad rådgivning på flera orter i Sverige.

FOJAB är ett av de utvalda arkitektkontoren som nu får ramavtal för att utveckla Newsecs fastigheter. Avtalet avser arkitekttjänster och omfattar följande orter; Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Västerås, Uppsala, Jönköping och Växjö.

FOJAB har sedan tidigare ett långvarigt samarbete och en god relation med Newsec och har arbetat med projekt i Helsingborg, Malmö och Stockholm, bland annat med hyresgästanpassningar, inredningsuppdrag och ombyggnader.

– Vi är jätteglada för fortsatt förtroende. Vi delar flera av Newsecs värderingar inom hållbarhet och kvalitet och ser fram emot att fortsätta att utveckla fastigheter tillsammans på fler orter i Sverige, säger Magdalena Hedman, Marknadschef på FOJAB.

FOJAB & IVL utvecklar verktyg för en klimatsmart byggbransch

FOJAB & IVL utvecklar verktyg för en klimatsmart byggbransch

Tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet har FOJAB tilldelats finansiering från Energimyndigheten för projektet LCA-driven design av byggnader. Projektets målsättning är att utveckla en metod för att synliggöra byggnadens klimatavtryck redan i tidiga gestaltnings-skeden. På så vis kan byggnader utformas med hänsyn till dess klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv.

Livscykelanalyser (LCA) i ett tidigt designskede har goda möjligheter att kraftigt minska byggnaders klimatpåverkan genom att den övergripande utformningen kan förstås ur ett klimatperspektiv. Genom att integrera digitala designverktyg med beräkningsverktyg möjliggörs en helhetsoptimering av byggnadens utformning i tidigt beslutsskede, där de stora åtgärderna kan göras.

Projektet syftar till att utveckla en branschgemensam metod och process för att kunna arbeta aktivt med livscykelanalyser i tidiga skeden, baserat på kopplingen mellan digitala designverktyg och Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Metoden ska stödja en informerad process med goda beslutsunderlag för beställare, arkitekt, konstruktör, projektör och entreprenör.

– Det känns superkul att få möjlighet att tillsammans med IVL sätta igång med detta projekt. Nu kan vi få med oss förståelsen för hur designbesluten påverkar klimatavtrycket från första skiss. På FOJAB har vi sedan tidigare utvecklat ett starkt analyspaket som informerar om prestandan i det vi ritar i realtid. Vi ser detta som en naturlig fortsättning och fördjupning av det arbetet. Med hjälp av smarta digitala verktyg kan arkitekter och projektörer vässa sina sinnen och se mer än vad ögat kan fånga upp. Nu kan vi påverka byggnationen att bli klimatsmart på riktigt, säger Petra Jenning, ansvarig för FOJABcode.

Förutom FOJAB och IVL är även Byggnadsfirman Otto Magnusson, MKB och Warm in the Winter med i projektet som finansieras inom programmet E2B2.

FOJAB ritar nytt bostadshus åt Peab i södra Brunnshög, Lund

FOJAB ritar nytt bostadshus åt Peab i södra Brunnshög, Lund

På ett attraktivt läge intill Gryningsparken i södra Brunnshög har FOJAB ritat bostadskvarteret Gryningen 3 åt Peab. Kvarteret får en varierad arkitektur och rymmer 80 Svanenmärkta bostadsrätter i olika storlekar med fokus på hållbarhet och gemenskap. Gryningen 3 kommer även att bli testprojekt för att undersöka utmaningar och möjligheter med byggrobotik inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet ACon 4.0.

Gryningen 3 består av ca 80 lägenheter fördelat på fyra småskaliga bostadshus med varierade uttryck. Idén är att skapa en ”familj” där en variation av utvalda karaktärer knyts ihop till en helhet och ramar in en gemensam gård. De olika karaktärerna speglar helheten, från fasadgestaltning till planlösning och storlek.

– Lunds kommun har en hög ambitionsnivå för området och det är jätteroligt att få arbeta med detta projekt tillsammans med Peab. Vi har presenterat ett starkt förslag med en variation i gestaltningen samtidigt som kvarteret får en lugn helhet med hög materialitet och sammanhållen färgskala. Bostädernas olika storlekar och karaktär gör att det finns bostäder som passar många olika målgrupper, vi fokuserar framför allt på effektiva lägenheter åt barnfamiljer, och par/ensamboende som vill bo nära MaxLab, ESS och Sony, säger Ida Stavenow, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Kvarteret kommer ha flera olika funktioner med fokus på hållbarhet och gemenskap. Bland annat planeras för verkstadsutrymme i bottenplan, gemensamma utrymmen där ätbara växter kan odlas, och attraktiv cykelparkering istället för bilgarage. Ett av husen får en takterrass som de boende kan nyttja, och andra förses med solpaneler. Ambitionen är även att det högsta huset får en unik muralmålning som tas fram i samarbete med en lokal konstnär och blir ett blickfång för alla som besöker Gryningsparken.

Inom ramen för detta projekt kommer FOJABcode att undersöka utmaningar och möjligheter med att robotisera murningsprocessen. De kommer att belysa hur byggande robotar kan bidra till arkitektoniska mervärden, såväl som att öka jämställdheten och förbättra arbetsmiljön för byggarbetarna. Projektet genomförs inom ramen för Vinnovaprojektet ACON 4.0 som handlar om utveckling av byggrobotik och görs i samarbete med LTH Robotlab, Peab, Cognibotics, Cementa och Achoice.

Wrangelska parken i Landskrona – tillgänglig, trygg och inbjudande

Wrangelska parken i Landskrona – tillgänglig, trygg och inbjudande

Wrangelska parken är en uppskattad park och mötesplats i centrala Landskrona, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1800-talet. De senaste åren har parken och gatorna intill varit eftersatta och är nu i behov av upprustning.  FOJAB har fått i uppdrag av kommunen att komma med ett skissförslag på hur vi kan förbättra parken och aktivera liv i och runt parken. Kommunens vision är att parken ska bli mer tillgänglig, trygg och kunna komma fler till gagn. Även gatorna intill parken ska bli mer inbjudande.

I skissförslaget tar vi fasta på kommunens vision och tiden när parken anlades på 1800-talet. Växter och material har valts för att knyta an till historiken. Målsättningen är att man ska kunna överblicka parken när man rör sig i den.

– Vi har valt att skapa olika rum i parken och tillgängliggör den befintliga dammen genom att skapa en gångbro över dammen samt gångstråk med sittplatser. För att skapa trygghet och tydliga utblickar tas befintligt buskage bort. Vi har även skapat fler platser och aktiviteter för ungdomar. Intill parken ska det finnas en pump track och en studsmatta. Den befintliga lekplatsen rustas upp och vår målsättning är att den också ska andas 1800-tal i form av materialval och utformning, säger Caroline Hjalmarsson, ansvarig landskapsarkitekt på FOJAB.

Den befintliga rosenträdgården kommer att finnas kvar. Vi skapar en lummig mötesplats, ramar in den, underlättar skötsel och skapar tydliga gångstråk och entréer. I parken finns även ett fågelreservat som öppnas upp och görs tillgängligt, med träsprång som svävar över marken så att man ska kunna röra sig igenom den täta vegetationen. Det blir ett lekfullt inslag för barnen.

”Miljöer som tål både ögats och handens slitage – det är hållbar inredning”

”Miljöer som tål både ögats och handens slitage – det är hållbar inredning”

Lisa Mannheimer är arkitekt och ansvarig för kompetensområdet Inredning på FOJAB. Hon brinner för att skapa invändiga miljöer som håller över tiden men som innehåller något extra och som visar på omsorg om människor och miljö. Vi passade på att ställa några frågor till Lisa.

Vilka tankar och frågor upptar din tid just nu?
Vi befinner oss mitt i en global kris och en mycket speciell tid, där förutsättningarna ändras varje dag. En tid för eftertanke och reflektion och en tid som kräver särskild hänsyn till hållbara och bestående värden. Att skapa omsorgsfulla rum för kroppen och sinnet där ljus, material och proportioner är i balans. I tider av social distansering och när många av oss spenderar mycket tid hemma påminns jag om vikten av det sinnliga och hållbara. Vilka kvaliteter vill vi ha? Är det den sköna stolen i trä eller de vackra utblickarna? Vi som inredningsarkitekter måste alltid se till helheten när vi planerar våra invändiga miljöer, och det känns extra angeläget just nu. Eftertanke som skapar kvalitet över tid. Jag tror att Coronakrisen kommer att medföra en förändring och förskjutning i värderingar och det kommer bli ännu viktigare att skapa vackra och funktionella vardagsmiljöer!

Vad är en bra inredning för dig?
En bra inredning skall innehålla något för ögat, handen och för själen. Genomarbetade invändiga miljöer spelar en viktig roll för utvecklingen av verksamheter och varumärken. I dagens komplexa bygg- och förändringsprocesser glöms ofta de mjuka värdena bort. Resultatet blir då ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och det omtänksamma saknas.

Satsning på kvalitet och miljömärkning i möbler och materialval lönar sig alltid när man tänker mera långsiktigt. Min erfarenhet är också att en genomtänkt, långsiktigt utformad invändig miljö dessutom ger en bra ekonomi, det glöms ofta bort när man letar kortsiktiga besparingar. Vi har en framtid och generation framför oss som inte kommer att acceptera att man slänger och byter ut. När vi kan skapa en miljö som tål både ögats och handens slitage över en lång tid – det är hållbar inredning.

Kan inredning göra världen lite bättre?
Ja, absolut. Vår viktigaste utgångspunkt vid all gestaltning är människans behov och upplevelser. Vi analyserar, strukturerar och skapar vackra, funktionella och hållbara miljöer som också visar omsorg om detaljer. Rum där människor vill vara, trivs och mår bra. Vi arbetar alltid i nära dialog med uppdragsgivaren och ser till varje uppdrags speciella behov. Varje uppdragsgivare är unik och vårt uppdrag är att lyfta de värden som förstärker deras verksamhet. Vi har som målsättning att arbeta med långsiktiga lösningar och hållbara material.

Vad är det viktigaste i ditt jobb som inredningsarkitekt?
Vi ser det som vår främsta uppgift att ställa frågor, lyssna, titta och vara nyfikna. Vi ser till helheten. Uppdragen innebär att man måste titta på projekten utifrån många synvinklar, men alltid med människorna som skall använda miljöerna i fokus.

Mörrums nya skola – en pedagogisk, inspirerande och trygg lärmiljö i barnens skala

Mörrums nya skola – en pedagogisk, inspirerande och trygg lärmiljö i barnens skala

I Mörrum, I Karlshamns kommun, har FOJAB utformat en ny grundskola för 550 elever i årskurs F‑6. Här har stor vikt lagts vid att skapa en upplevelserik och hållbar arkitektur för barn. En byggnad som kopplar samman den invändiga och utvändiga lärmiljön och skapar en pedagogisk, trygg och inspirerande plats i barnens skala.

Mörrums nya skola är en del i ett större projekt att förnya och samla skolorna i Karlshamns kommun. Den nya skolan rymmer hemvister, speciallokaler och andra gemensamma lokaler såsom bibliotek, verkstäder, skolrestaurang och idrottshall. FOJAB har arbetat med projektet från första start, och har bland annat tagit fram en Strategisk lokalutredning för samtliga skolor i Karlshamn. Fokus har varit delaktighet och ett stort antal workshops har genomförts med ansvariga inom kommunen samt pedagoger och elever.

Gestaltningsidén för Mörrums Nya Skola är baserat på en projektvision, ett lokalprogram och en tomtanalys. Skolbyggnaden delas upp i sex mindre tvåvåningsvolymer som smälter fint in i Mörrums omgivande bostadsbebyggelse och anpassar sig till barnens skala. Inne i byggnaden organiseras verksamheten i mindre hemmazoner med 75 barn i varje, där varje hemmazon utformas som en komplett lärmiljö med en palett av olika sorters och olika stora rum. Rummen kan användas på ett flexibelt sätt för olika typer av undervisning och alla kommunikationsytor har minimerats, något som är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. I skolan finns också en större idrottshall som kan användas av föreningsidrotten på kvällar och helger.

– Målet har varit att skapa en upplevelserik skolmiljö som inspirerar till lärande. En miljö där materialval, överblickbarhet, goda ljus- och ljudförhållanden samverkar. Arkitekturen är designad för barn och skapar möjligheter till ett flexibelt användande under hela skoldagen. Vi har arbetat utifrån ledorden ”När du öppnar dörren är du framme” för att skapa en sömlös relation mellan ute och inne med många entréer för en känsla av närhet och tillgänglighet, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Eleverna på Mörrums skola är delaktiga i gestaltningen av utemiljön. Just nu håller alla 350 elever på att ta fram sina tankar och idéer under temat ”Min drömskolgård”. Teckningarna och modellerna ska ligga till grund för skolgårdens utformning.

– Det känns jätteroligt att vi kan få in barnens drömmar i gestaltningen. Det har varit vår utgångspunkt från start – att skapa en skolmiljö utifrån barnens perspektiv, avslutar Charlotte.

Mörrums nya skola har förutom en hållbar arkitektur, solceller på taket och kommer värmas upp med spill/ fjärrvärme. Målsättningen är en certifiering Miljöbyggnad silver, vilket är den näst högsta graden av certifiering för miljöbyggnad i Sverige. Byggnationen av skolan kommer påbörjas sommaren 2020 och beräknas stå klart för inflyttning hösten 2022.

FOJAB ritar ombyggnadsprojekt för Akademiska Hus kontor i Lund

FOJAB ritar ombyggnadsprojekt för Akademiska Hus kontor i Lund

FOJAB har fått förtroendet att utforma Akademiska Hus förvaltningskontor ”Handsken” i Lund. Kontoret som ligger i en kulturhistorisk byggnad från 1918 är i behov av en ombyggnad och anpassning efter verksamhetens behov. Uppdraget innefattar ombyggnad och inredning av främst kontor och möteslokaler.

Byggnaden som är en före detta handskfabrik genomgick en omfattande om- och nybyggnad under tidigt 90-tal som FOJAB gestaltade. Nu behöver verksamheten nya lokaler.

Ombyggnaden av Akademiska Hus kontor syftar till att skapa bättre flöden i byggnaden, rusta upp byggnaden och anpassa planlösning till utvecklade arbetssätt i linje med Akademiska hus arbetsplatskoncept. Det ombyggda kontoret kommer att vara ett aktivitetsbaserat kontor och innehålla ytor som stödjer identifierade behov och skapar en miljö med olika typer av arbetsplatser.

– Det känns jättekul att få möjlighet att återigen rita ombyggnaden av Akademiska Hus förvaltningskontor i Lund. En kulturhistorisk värdefull byggnad med mycket historia och kvaliteter som behöver anpassas efter dagens moderna verksamhet och behov. Akademiska Hus har även högt uppsatta klimatmål och där vill vi bidra med vårt hållbarhetstänk, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag som bygger och förvaltar kunskapsmiljöer för universitet och högskolor.

Johanna Raflund Tobisson om framtidens vårdmiljöer

Johanna Raflund Tobisson om framtidens vårdmiljöer

Johanna Raflund Tobisson har nyligen anställts som arkitekt och kompetensansvarig för Vård hos FOJAB och ska leda arbetat med att utveckla framtidens vårdmiljöer. Johanna kommer senast från White arkitekter där hon har arbetat med alla typer av vårdens lokaler och var även gruppchef. Hon har bland annat arbetat med fastighetsutvecklingsplanen för Malmö sjukhusområde och de senare åren med gestaltningen av NSM, Nya sjukhuset i Malmö. Vi passade på att ställa några frågor till Johanna.

Du brinner lite extra för vårdpersonalens arbetsmiljöer, på vilket sätt är det viktigt och vad tror du det får för betydelse i framtiden?
Idag arbetar vi arkitekter efter begreppet, den goda omvårdnaden, så kallat den personcentrerade vårdens behov, allt för att understödja det arbetssätt där patienten går först och ses som en person med unika behov. Patienten ska känna sig delaktig och trygg i vårdsituationen.

För att patienten ska få den goda vården, behöver personalen också ha en god arbetsmiljö där arkitektoniskt vackra, ändamålsenliga och funktionella miljöer är en självklarhet. Coronapandemin och den speciella tid vi befinner oss i, gör denna fråga extra angelägen och visar tydligt hur viktigt det är att personalen får alla tänkbara förutsättningar för att ge bra vård. Genom att skapa just detta ökar vårdens möjlighet att behålla viktig kompetens men även rekrytera de bästa medarbetarna. Att vistas i vackra och genomtänkta miljöer, växer känslan av stolthet för sin arbetsplats och “vi”-känsla skapas. Många av de komponenter som vi arkitekter försöker implementera för att göra personalens miljöer bättre är just dagsljus, grönska, möjlighet till möten och kunskapsåterföring men framförallt att skapa en välkomnande atmosfär där personalen känner sig prioriterade! De här komponenterna kommer bli otroligt viktiga i utformningen av framtidens hållbara vårdmiljöer.

Har du några spaningar om framtidens sjukvård?
Framtidens patienter kommer i ännu större grad efterfråga snabbare och mer tillgänglig vård. Digitaliseringen spelar här en stor roll och som arkitekter måste vi fundera över hur vårdens lokaler kan understödja framtidens behov. Ökade krav på tillgänglighet, gör att vården i större utsträckning kommer att finnas där människor rör sig, till exempel i köpcentrum och stadskärnor.

Gruppen äldre kommer att vara betydligt större och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Detta gör att vård i hemmet kommer att bli en viktig fråga framöver, inte bara för kommunerna, landstingen och politikerna utan även för oss arkitekter. Hur ska vi kunna hjälpa till på bästa sätt att skapa ett boende som understödjer ett större behov av vård på grund av en succesiv försämring av hälsan genom åldrande och multisjukdom? Ju längre en patient kan vårdas i hemmet, desto mindre belastas sjukvården.

Att utforma vårdens lokaler flexibelt är ett måste, då verksamheter ökar eller minskar i omfattning eller ofta behöver flytta runt. Däremot tror jag att det finns en gräns för hur flexibelt och generellt man bör utforma vårdens lokaler, då det genererar stora extra kostnader, som vården i sin tur får bekosta genom höga hyror. Den tekniktunga vården, så som operationsavdelningar och steriltekniska enheter har så specifika krav och behov, vilket gör det svårt att inhysa en vårdavdelning eller en mottagning i samma lokaler. Rumsmåtten, rumshöjderna och tekniken är helt enkelt inte ändamålsenlig för den nya verksamheten.

FOJAB och Trianon vinner markanvisning för kvarteret Hanna i Burlöv

FOJAB och Trianon vinner markanvisning för kvarteret Hanna i Burlöv

Tillsammans med Trianon har FOJAB utvecklat det vinnande bidraget för markansvisningstävlingen om ett nytt kvarter i Burlöv. Förslaget är ett hybridkvarter som innefattar cirka 150 bostäder, kontor, sport, träning och mobilitet. Kvarteret blir en ny spännande mötesplats där ett hållbart stadsliv står i centrum.

I december 2019 bjöd Burlövs kommun in till en markanvisningstävling för att utveckla och bebygga kvarteret Hanna intill Burlöv Centralstation. Kvarteret är en viktig pusselbit i utvecklingen av stationsområdet och närliggande Kronetorpstaden, och är tänkt att bli ett landmärke och levande mötesplats för Burlöv.

Det vinnande förslaget, Stadsbruket, blir ett hybridkvarter som plockar småstadens och storstadens bästa egenskaper. Förslaget innefattar cirka 150 nya bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter men även kontor, sport, träning och mobilitet, vilket bidrar till rörelse och stadsliv i området. Kvarterets varierade funktioner, upplåtelseformer och stadsrum kommer tydligt till uttryck i välkomnande entréer och identitetsstarka volymer. Här skapas ett kvarter där tjänster, upplevelser och gemenskap blir viktiga beståndsdelar.

– Burlövs kommun har en hög ambitionsnivå för området och vi är glada över att få vara med och skapa denna hållbara stadsdel tillsammans med Trianon. Vi har presenterat ett starkt förslag med särpräglade volymer som skapar attraktiva stadsrum och berättar om stadsdelens historia och kvarterets läge. Kvarteret Hanna ger Burlöv en tydlig identitet i regionen, säger Joachim Lundquist, arkitekturchef och ansvarig arkitekt på FOJAB.

Kv. Vélo – ett hållbart kvarter i historisk varvsmiljö

Kv. Vélo – ett hållbart kvarter i historisk varvsmiljö

Kv. Vélo har ett framträdande läge i Dockan, Malmö. En plats där spåren från varvsindustrins tid möter en urban stadsdel under framväxt. Här har FOJAB ritat ett bostadskvarter med stort fokus på den urbana kontexten, hållbarhet, tillgänglighet och ökad cykelanvändning.

Projektet har tydligt hållbarhetsfokus, vilket avspeglar sig i en tidlös arkitektur med beständiga material och väl genomarbetade detaljer. Det gamla varvsområdet präglas av material som tegel, betong, stål och glas vilket tas upp i det nya kvarteret. Fasaderna i rött tegel och reliefmurning knyter an till industriarkitekturen ger ett skiftande skuggspel. Mot parken och innergården muras fasaderna i stället med ljust tegel som förstärker upplevelsen av ljus.

En annan viktig del av hållbarhetsaspekten har varit låg energiförbrukning och möjlighet till ett mer bilfritt boende. Huset har certifierats enligt miljömärkningen Svanen, vilket garanterar att arbetet bygger på en grön filosofi med fokus på etik, kvalitet och långsiktighet. Möjligheter till ett hållbart resande har också varit en viktig förutsättning. Med generösa och lättillgängliga ljusa cykelrum i markplan är det smidigt att parkera då utrymmena nås från både innergård och gata. De boende får även tillgång till elbilar, lådcyklar drivna av förnybar el samt en bilpool.

Kvarteret rymmer 144 välplanerade bostäder i olika storlekar vilka är orienterade kring fyra trapphus. Samtliga lägenheter har balkong eller uteplatser. De indragna terrassvåningarna högst upp skapar utrymme för stora uteplatser i flera väderstreck, vilket också ger plats för t.ex. odling. I entréplanet samlas gemensamma funktioner för de boende, som genomgående entréer och uppglasade cykelrum som skapar visuell kontakt med den grönskande innergården. Innergården ramas in av tre radhus i två plan, med egna uteplatser mot innergården och parken.

– Vår utgångspunkt för kvarterets gestaltning är den industriella karaktären, den urbana kontexten och aktiveringen av entréplanet som ger kvaliteter och liv även till närmiljön. Hållbarhetsaspekterna har varit tongivande genom hela projektet, säger Emma Carlbom, uppdragsansvarig på FOJAB.

Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat?

Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat?

Regeringen tillsatte Kommittén för modernare byggregler i februari 2017 för att genomföra en total översyn av Sveriges byggregler och dess kontrollsystem, med syfte att skapa ett mer tidsenligt regelverk. Målsättningen är att de föreslagna ändringarna ska främja konkurrens och bostadsbyggande samt att regelverket ska vara förutsägbart, flexibilitet och förenklat.

Under hösten 2019 har FOJAB på uppdrag av Kommittén testat och analyserat de planerade ändringarna av regelverket för att ge Kommittén beslutsunderlag.

Slutbetänkandet (SOU 2019:68) innehåller fem huvudförslag:

• Kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål i högre grad preciseras i PBF i stället för i BBR (politiskt ställningstagande).
• Omfattande reformering av kap 3:2 i BBR – flexiblare planlösningar, endast en gräns vid 35m2 – funktionskrav för att skapa flexibilitet – ta bort vaga formuleringar, detaljstyrande allmänna råd och standarder – tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga är ett grundläggande krav
• Begreppet ombyggnad utgår
• Byggkravsnämnd för enhetlig tillämpning av byggreglerna
• Kontrollprocessen förenklas och förtydligas

Slutbetänkandet som har lämnats till regeringen finns i sin helhet här

Alla är välkomna att lämna remissvar på betänkandet. Dessa ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 15 maj 2020.
Om man vill veta mer eller vill ha en genomgång av betänkandet via Skype, går det bra att kontakta Emma Carlbom på FOJAB som varit ansvarig för uppdraget mot kommittén för modernare byggregler. Hon har lång erfarenhet av bostadsutformning och gällande regelverk. Vi hjälper även gärna till att sätta ihop ett företagsanpassat remissvar utifrån era behov.

Emma Carlbom
Projektledare Arkitektur, Byggnadsingenjör
+46 734 74 74 25
emma.carlbom@fojab.se

Kvarteret Stadsporten, Karlskrona – World Trade Center

Kvarteret Stadsporten, Karlskrona – World Trade Center

Mitt emot Karlskrona centralstation pågår bygget av World Trade Center; ett energieffektivt och flexibelt kontorskvarter i hjärtat av en framväxande stadsdel.

World Trade Center är ett kontorshus med formen av ett klassiskt stadskvarter – enkla volymer omkring en lummig gård. Fasadens komposition lånar från Karlskronas historiska gatubilder, samtidigt som ett underordnat band av låga fönster skapar ljusa och särpräglade inre rum. Ovanpå sockelvåningen som öppnar sig mot staden skapar fasadens veckade struktur ett skuggspel som påminner om stadskärnans läkter och pilastrar. Cortenstålets matta och varma toner knyter an till såväl Falu Rödfärg som lokal industrihistoria.

– Fasadmaterialet cortenstål är rustikt och robust och förankrar huset till platsen, en stadsdel som många förknippar med en historia av båtbyggande och varvsindustri. Byggnaden kommer att åldras med värdighet, säger ansvarig arkitekt Stefan Johansson.

Den nya stadsdelen Pottholmen är en länk mellan Pantarholmen och Trossö, och utgör en smal landstrimma mellan Borgmästarefjärden och Kofferdiredden. Pottholmen är i färd att transformeras från ett bangårdsområde med låg framkomlighet till ett nytt nav i Karlskrona, där World Trade Center blir en portalbyggnad. Kontorshuset planeras att stå färdigt i december 2020, och kommer då att välkomna besökare och stadsbor till en dynamisk ny stadsdel.

Sveriges största ungdomshem i Hässleholm är invigt

Sveriges största ungdomshem i Hässleholm är invigt

Människan i centrum, öppen- och slutenhet, överlappande funktioner och varierande säkerhetsklasser har varit i fokus när FOJAB har gestaltat ett nytt ungdomshem i Hässleholm. Byggnaden ansluter till den tidigare byggnadens arkitektur och materialitet i en ny tappning.

På uppdrag av Specialfastigheter och Statens Institutionsstyrelse har FOJAB gestaltat ett nytt ungdomshem i Hässleholm där Etapp 1 nu är färdigställt och invigt. Projektet har innefattat nybyggnation av fyra avdelningar samt personal – och utbildningslokaler. Det nya hemmet har plats för 40 ungdomar som behöver vård enligt LVU. Ungdomarna får här hjälp med utredning, samtal och behandling parallellt med skolundervisning.

Byggnaden rymmer en komplexitet där överlappande funktioner och varierande säkerhetsklasser med rum för både boende, skola och arbete samverkar.

– Vi har i tät dialog med både beställare och brukare arbetat fram en rumslig organisation med en varierad identitet för att skapa den bästa förutsättningen för samverkan av olika och överlappande funktioner. Hit kommer ungdomar i en särskilt utsatt situation och en omsorg om människan har varit centralt i gestaltningen. Arkitekten har ett socialt ansvar och vi arbetar alltid med människan i centrum, säger Sune Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya byggnaden är utformad med ljust tegel och träpanel – enkla och hållbara naturmaterial som är slitstarka och åldras vackert och smälter in i omgivningen. Fasaden speglar behov av öppen- och slutenhet, där den tunga tegelmuren bryts igenom av skolans trävolymer och där lameller skyddar mot insyn men låter ljuset komma in. Gårdarna med färg och grönska skapar den nödvändiga pausen.

– Vår strävan har varit att tolka den befintliga anläggningens arkitektur och materialitet i ny tappning och samtidigt respektera materialen som den tidigare anläg­gningen utgörs av. Genom detta skapas en tydligare anknytning och anpassning till platsen med den nya hu­vudbyggnadens funktionella arkitektur, säger Sune Nilsson ansvarig arkitekt på FOJAB.

Boendeavdelningar och administration bildar den yttre mur som omgärdar skolan med två kunskapsaxlar som på vissa ställen bryter igenom muren. Kunskapsaxlarna i trä är lättare och ljusare, och mer inbjudande och öppna för ungdomar­na att gå till. En både bildlig och bokstavlig väg ut.

Projektets miljömål har varit Miljöbyggnad Guld.

Mats Molén på FOJAB tilldelas Lunds stadsbyggnadspris 2019

Mats Molén på FOJAB tilldelas Lunds stadsbyggnadspris 2019

Mats Molén, arkitekt på FOJAB har tilldelats Lunds kommuns stadsbyggnadspris för gestaltningen av Grand Hotel i Lunds nya verandor och Bantorget. Priset delades ut på Lunds Stadsbyggnadsdag den 10 mars.

Arkitekt Mats Molén har ritat Grand Hotels tillbyggnad med två nya glasverandor, en uteservering och en bakficka i anslutning till Bantorget. De nya verandorna i glas, kopparplåt och granitsockel har getts en egen karaktär från huset och blir en naturlig del av det intilliggande torget. Bantorget har samtidigt byggts om för att vara en inbjudande entré till staden och bidra till en levande stadskärna.

– Jag är väldigt glad och stolt över priset. Det har varit ett hedersfullt och oerhört intressant uppdrag med ett tydligt mål, där samspelet mellan hotellets verksamhet och torgets utveckling har varit i fokus. Projektet är resultatet av ett givande samarbete med hotellets ledning och personal och kommunens förvaltningsenheter, säger arkitekt Mats Molén, och fortsätter:

– En viktig utgångspunkt i gestaltningen är att verandorna skall uppfattas som att de enkelt kan tas bort – ett tecken på respekt för huvudbyggnaden, en sorts click on – click off effekt.

Priset delades även ut till Tekniska förvaltningen i Lunds Kommun samt Grand Hotels VD Maria Paulsson Rickle.

Juryns motivering:
”Lunds stadsbyggnadspris 2019 tilldelas Grand Hotels verandor samt ombyggnaden av Bantorget!

En av Lunds ikoniska byggnader har tillförts nya verandor som synliggör liv och rörelse på Grands bottenvåning. Arkitekten har med varsam och säker hand adderat ett modernt tillskott till hotellet, med stor respekt för byggnadens kulturhistoriska värden och med tydligt mål att berika Bantorget.

Bantorgets omdaning stärker mötet med verksamheterna kring torget. Tydliga rörelsemönster har tillskapats och inbjudande vistelseytor har lagts till. Den nya möbleringen ger god funktion och skönhetsvärden som knyter an till platsens historiska arv och fontänen utgör ett vackert blickfång som kopplar ihop platsen med övriga stadskärnan.

Ett framgångsrikt stadsbyggnadsprojekt är beroende av lyhörda beställare. Grand Hotel har på ett ambitiöst sätt medverkat till en lyckad helhet. De nya verandorna, torgserveringen, sittplatser i sockelvåningen och öppna glaspartier gör att hotellets inre sätts i samspel med torgets publika funktion.

Juryn vill särskilt lyfta fram vikten av hur inblandade parter krokat arm med målsättning att finna en gemensam gestaltning som tillför stora mervärden till staden. Här kan man njuta av vacker arkitektur, myllrande folkliv, porlande vatten och pianomusik.

Kort sagt- Arkitektur för alla sinnen!”

Om Stadsbyggnadspriset
1990 delades Stadsbyggnadspriset ut för första gången. Priset har instiftats av LKF, som en gåva till 1000-års-jubilerande Lunds kommun. Syftet med priset är “att premiera arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun. Härvid skall särskilt beaktas arkitektoniska insatser som förenar utveckling av stadsbilden, god funktion för brukare och skönhetsvärden.”

 

Läs mer om Grand Hotel

Helsingborgs tingsrätt färdigställd

Helsingborgs tingsrätt färdigställd

Verksamhetens höga krav har varit i fokus när FOJAB förenar befintligt och nytt till en enhetligt gestaltad domstol. Tillbyggnaden möter stadens ambition att koppla ihop stadsdelen söder med stadskärnan. Byggnadens placering skapar en naturlig plats i anslutning till den nya stadsgatan där entréer berikar stadslivet och ökar tryggheten.

– Projektet är ett fint exempel på hur ett nytt tillägg kan integreras, där verksamhetens krav, stadens ambitioner och genomförbarhet, har balanserats med en väl gestaltad helhet som resultat, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Projektet är den första av två etapper att sluta kvarteret. Tegelfasader med omhändertagna detaljer ansluter till Helsingborgs tegeltradition. Sockelvåningens mönstermurning tillför en ytterligare kvalitet till upplevelsen.

Nya förhandlingssalar och en utvecklad lösning av separerade flöden tillgodoser verksamhetens behov av ökad kapacitet och funktion. Befintliga salar har uppdaterats för att möta nya krav på logistik, teknik och säkerhet.

En ny huvudentré med säkerhetskontroll leder in till allmänhetens ytor och vidare till ett inre torg som sammanlänkar befintliga och nya lokaler. Tillbyggnaden tar utgångspunkt i den befintliga byggnadens struktur med utblickar över Öresund. Tillsammans med nya genomgående materialval säkerställs upplevelsen av en enhetlig domstol.

– På FOJAB har vi stor erfarenhet av att arbeta med domstolsbyggnader och de speciella krav som är kopplade till projekt med hög komplexitet, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

FOJAB nominerad till Årets Fastighetspartner

FOJAB nominerad till Årets Fastighetspartner

FOJAB är nominerad i kategorin Årets Fastighetspartner i tävlingen Real Estate Øresund Award. Juryns motivering lyfter särskilt fram vårt arbete med computational design, ’datordriven gestaltning’.

Priset premierar företag som genom kunskap, kompetens och mod bidrar till sin uppdragsgivares framgång och resultat, vilket för oss på FOJAB är centralt i alla våra kundrelationer.

– Det känns otroligt roligt att vårt arbete med computational design uppmärksammas i detta sammanhang och nomineringen ser vi som en bekräftelse på vår kompetens och höga ambitionsnivå, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Juryns motivering: ”FOJAB nomineras för att under åren byggt upp ett team kallat FOJABcode, med gedigen kunskap i gränslandet mellan matematik, programmering och arkitektur. Det har gett skärpta verktyg och ökad kompetens inom digital modellering, simulering och analys. Flera av de egenutvecklade verktygen visualiserar byggnaders och städers prestanda för att tydliggöra relationer och samband som tidigare var svåra att intuitivt förstå. I verktygslådan finns interaktiva analysverktyg som från tidiga volymskisser av byggnader uppskattar dess prestanda vad det gäller dagsljus, utsikt, energianvändning och flöden i realtid. Där finns även program för att simulera en hel stads utveckling, som ett interaktivt stöd för att välja vilka områden som bör utvecklas, bebyggas och förtätas – och i vilken takt. Till detta är FOJAB en kompetent och flitig samarbetspartner för en stor del av aktörerna i fastighetsbranschen och en framgångsrik tävlingspartner med många vinnande projekt. ”

Övriga nominerade är Datscha och Form/Design Center. Den 6:e februari koras vinnaren vid en gala på Quality Hotel View i Hyllie.

Läs gärna mer om vårt arbete inom FOJABcode här

FOJAB vinner tävling för nytt kvarter på Masthuggskajen i Göteborg

FOJAB vinner tävling för nytt kvarter på Masthuggskajen i Göteborg

FOJAB vinner arkitekttävlingen som Riksbyggen och Stena Fastigheter utlyst för 150 bostäder på Masthuggskajen i Göteborg. Förslagets fokus har varit att åstadkomma ett lekfullt och värdigt kvarter som skapar attraktiva stadsrum och tar tillvara det unika läget mellan älv och storstad.

Masthuggskajen, området mellan Järntorget, Långgatorna och Göta älv, är en del av Älvstaden och ett av Göteborgs största stadutvecklingsprojekt. Masthuggskajen ska bli en plats med kontraster och stark koppling till folklivet och kulturen kring Järntorget, Långgatorna och Linnéstaden. En plats som skapar möjligheter för människor i olika åldrar att mötas, umgås och samverka.

– Vi är oerhört stolta och glada över att få vara med och utveckla denna expansiva del av Göteborg med sex karaktärsfulla byggnader som bidrar till levande och attraktiva stadsrum, säger Joachim Lundquist, arkitekturchef och ansvarig arkitekt på FOJAB.

Det vinnande förslaget, Masthuggsskäret, blir ett lekfullt och värdigt kvarter som iscensätter mötet mellan höghusen och de publika terrasserna i Göta älv. Förslaget innefattar drygt 150 nya bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter men även butikslokaler och restauranger, vilket bidrar till rörelse och stadsliv i området. Gestaltningen är baserad på sex distinkta byggnader med trappande form, som tillsammans bildar två familjer. Kvarterets terrassering och öppningar ger fantastiska utblickar mot älven. Kvarteret har även flera olika små torg med restauranger och caféer, både mot vattnet och staden.

Innergården hämtar inspiration från skärgården och blir grön och levande. En arkad omsluter gården och bildar lugna och skyddade rum där de boende kan mötas, samtidigt som passager och portiker gör att besökare lätt kan röra sig genom kvarteret.

Fasaderna utformas med tegel och inslag av stål och smide som berättar om stadsdelens historia och kvarterets läge. Terrasser och passager får detaljer i trä som tillför värme i gestaltningen. Kompositionen blir sammantaget kärv, lekfull och varierad men kanske främst av allt robust – en långsiktigt hållbar arkitektur.

– Utifrån en stark idé har vi arbetat fram ett projekt med hög arkitektonisk kvalitet. Kvarteret har en karaktär och värdighet som tar tillvara det unika läget mellan älv och storstad. Gestaltningen berättar en tydlig historia, och förmedlar det känsliga mötet mellan höghus, kaj och bryggor, säger Stefan Johansson, arkitekt och kreativ ledare på FOJAB.

 

Läs mer om Masthuggskajen

FOJAB introducerar Rörelsefaktorn som ett nytt verktyg i stadsplaneringen

FOJAB introducerar Rörelsefaktorn som ett nytt verktyg i stadsplaneringen

FOJAB och Riksidrottsförbundet har tillsammans påbörjat arbetet med att utveckla Rörelsefaktorn – ett verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen. I samarbete med Tankesmedjan Movium och Riksidrottsförbundet kommer FOJAB att arrangera en workshop som blir startskottet för arbetet.

Forskning och undersökningar visar att den fysiska aktiviteten bland befolkningen minskar både bland vuxna och barn. Ytor för idrott och rörelse i vidare bemärkelse är av stor vikt för att fler ska ha möjlighet att aktivera sig, och är en viktig faktor för förbättrad folkhälsa. Med rätt placering, innehåll och utformning kan dessa ytor och funktioner även bidra till det sociala livet i städerna. Det finns en stor potential i att låta idrott och rörelse spela en viktigare roll i städernas fysiska miljö.

– Den kunskap som finns inom området fysisk aktivitet, idrott och samhällsplanering fokuserar främst på antingen fysisk aktivitet i vardagen eller idrottens yt- och anläggningsbehov. Hur idrottens behov tillgodoses i planeringen och hur olika typer av fysisk aktivitet kan samspela och förstärka varandra är inte särskilt uppmärksammat. Det finns därför ett behov av ett verktyg där samtliga aspekter inkluderas, säger Emma Pihl, initiativtagare och arkitekt på FOJAB.

I samarbete med Movium och Riksidrottsförbundet kommer FOJAB att arrangera en workshop den 5 februari i Malmö där representanter från olika kommunala förvaltningar, statliga verk, idrottsrörelsen, privata aktörer samt forskare samlas för att gemensamt arbeta med frågan.

– Det är spännande att ha inlett detta arbete tillsammans med FOJAB. Ytor för olika typer av rörelse och idrott är en viktig fråga inom samhällsplanering och stadsbyggnad men idrottsrörelsen och kommunerna behöver hitta bättre former för samarbete och verktyg för att praktiskt arbeta med frågan. Med hjälp av Rörelsefaktorn kan vi få med olika typer av ytor för rörelse och idrott tidigt i planeringsfasen och hela vägen till genomförandet, säger Jonnie Nordensky på Riksidrottsförbundet.

– Rörelsefaktorn ska kunna användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga till det detaljerade. För andra frågor inom samhällsplaneringen finns det regler eller riktlinjer att förhålla sig till, ex grönytefaktor, p-norm, buller- och ljusförhållanden etc. Genom att formulera och introducera en Rörelsefaktor kan vi bättre bevaka att fysisk aktivitet får en starkare och tydligare roll i utvecklingen av städer och samhällen, säger Åsa Samuelsson, initiativtagare och arkitekt på FOJAB.