FOJAB stöttar Jernhusen i klimatarbetet

FOJAB stöttar Jernhusen i klimatarbetet

Jernhusen har utsett tjugo aktörer med hållbarhetskompetens som ska bistå i företagets klimatarbete. FOJAB är en av dem som nu tecknar ramavtal med det statliga fastighetsbolaget.

Jernhusen ska halvera användningen av köpt energi på sina fastigheter från 2008 till 2030, och bli helt klimatneutrala 2045. För att nå sina mål behöver fastighetsbeståndet kontinuerligt utvecklas. Det kan handla om utredningar i tidiga skeden, detaljplanearbete, ombyggnation samt till- och nybyggnation.

FOJAB är ett av tjugo aktörer som har utsetts att stötta och utveckla Jernhusen i detta arbete.

FOJAB har lång erfarenhet av att utveckla stationsmiljöer och ett gediget hållbarhetskunnande. Med sina drygt 140 medarbetare och kontor i Malmö, Helsingborg och Stockholm kan FOJAB erbjuda en bred palett av olika kompetenser – en fördel i komplexa projekt och multidisciplinära samarbeten.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Jernhusen och att kunna bistå med vår kompetens. På FOJAB arbetar vi gärna nära våra beställare, för vi vet att förtroende och förståelse för varandra är avgörande om man vill nå långt i klimatarbetet. Vi går in i samarbetet med förhoppningen om spännande projekt där vi tillsammans kan ta hållbarhetsarbetet till en ny nivå, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Fabriken – när ett plus ett blir mer än två

Fabriken – när ett plus ett blir mer än två

Klimatet, klimatet, klimatet. Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av de totala klimatutsläppen, ett faktum vi alla är väl medvetna om och brottas med. Det innebär också stora möjligheter att påverka för den som är öppen för nya idéer och kreativa innovationer.

Så hur gör man? Hur går vi från ord till handling?

Vi menar att vägen fram är ett nära samarbete mellan arkitekt, byggherre och beställare. Utmaningarna vi står inför är så komplexa att vi behöver varandra. Det är så vi når längre. Summan är mer än delarna. Och det är så vi jobbar på FOJAB.

För oss är goda relationer grunden. Förtroende för varandra och varandras kompetenser är något som byggs upp över tid. Vi har gjort en film som visar vi hur vi tillsammans med våra samarbetspartners Otto Magnusson och HUB Park tar oss an hållbarhetsutmaningarna i Fabriken, ett kombinerat kontors- och mobilitetshus i Hyllie.

Se filmen och bli inspirerad!

FOJAB tävlar med Cobe om stationsbyggnad i Göteborg

FOJAB tävlar med Cobe om stationsbyggnad i Göteborg

Hur den nya stationsbyggnaden Mittuppgången på Göteborg Central ska se ut avgörs i en prestigefylld arkitekttävling. FOJAB har i team med Cobe, WSP och Crowd Dynamics utsetts att deltaga i ett parallellt uppdrag.

Den nya Mittuppgången blir stationsområdets port mot norr, med ett strategiskt läge vid foten av Nya Hisingsbron. Stationsbyggnaden blir huvudentré till Västlänken och en länk mellan regiontåg, centralstationen och stadens kollektivtrafik. Byggnaden ska även inrymma publika lokaler och kontor.

Jernhusen och Göteborgs stad anordnar parallella uppdrag för utformningen. 28 team deltog i prekvalificeringen och fyra team har nu utsetts att deltaga i den fortsatta tävlingen. Bidragen ska redovisas i december och det vinnande förslaget presenteras i januari.

Teamet där FOJAB ingår leds av Köpenhamnsbaserade arkitektkontoret Cobe och i teamet deltar även konsultföretagen WSP och Crowd Dynamics. De andra arkitektkontoren som kvalificerat sig är Dorte Mandrup A/S, Erséus Arkitekter och Reiulf Ramstad Arkitekter AS.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att bli prekvalificerad för den här typen av nyckelprojekt med stor betydelse för Göteborgs utveckling, och en bra möjlighet för oss som kontor att etablera oss på Göteborgsmarknaden. Vi på FOJAB har goda erfarenheter av att jobba med Göteborgs stad, då vi tog fram stadsutvecklingsprogrammet för just stationsområdet. Gestaltningen av Mittuppgången, som en av de viktigaste noderna, blir en naturlig fortsättning på det arbetet, säger Daniel Nord, vd för FOJAB.

FOJAB ritar för en bättre cancervård i Kalmar

FOJAB ritar för en bättre cancervård i Kalmar

Nu påbörjas projekteringen av den nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB ritar ny-, om- och tillbyggnaden som ska bidra till en bättre och mer sammanhållen cancervård och mer tillgänglig strålbehandling. Även utemiljön gestaltas av FOJAB.

Region Kalmar har sagt ja till en ny-, om- och tillbyggnad för onkologi och strålbehandling som omfattar totalt 6300 kvm. Investeringen uppgår till cirka 423 miljoner kronor. Den nya femvåningsbyggnaden innehåller två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. FOJAB har gjort systemhandlingarna och påbörjar nu projekteringen.

Tekniktung verksamhet
Den tekniktunga verksamheten ställer speciella krav på lokalerna. Strålkanoner kräver metertjocka väggar och PET-CT-rummet där radioaktiva ämnen hanteras måste separeras från övriga rum.

– Viktigast är att logistiken fungerar, både horisontellt och vertikalt. Rummen med all sin utrustning ska vara väldisponerade – inte bara enskilt utan också i förhållande till varandra, säger Anna Hjort, projektansvarig arkitekt på FOJAB med lång erfarenhet av att arbeta med vårdbyggnader.

Välkomnade rum
Förutom att vara patientsäker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Rikligt med dagsljus och generösa utblickar ska skapa lugn och ge möjlighet att följa dygnets rytm och årstidernas växlingar. Även kulörer och material väljs med stor omsorg.

– Det ska både vara en bra upplevelse för patienten och en bra miljö för personalen. Funktionellt och vackert, säger Anna Hjort.

Mustig grönska
I FOJABs team arbetar även landskapsarkitekter med området kring onkologibyggnaderna. Malin Ingemarsdotter berättar om gestaltningsidéerna:

– Vi har arbetat med John Bauer som inspiration, lite mystiskt och mustigt med intensiv skogsliknande grönska och porlande vatten. De tre innergårdarna ska upplevas framför allt inifrån och kvälls- och nattetid kan man få fina effekter genom belysning på väggar och i träd.

Den nya onkologikliniken ska vara färdigprojekterad våren 2022 och stå färdig 2026.

FOJAB växer i Stockholm – ny strategisk tjänst inrättas

FOJAB växer i Stockholm – ny strategisk tjänst inrättas

FOJAB tar allt större plats på Stockholmsmarknaden. För att bättre kunna möta efterfrågan och växa ytterligare inrättas en ny strategisk tjänst i kontorsledningen. Jens Larsson lämnar posten som kontorschef för att bli marknadsområdeschef. Samtidigt inleds rekryteringen av en ny kontorschef.

Med sina drygt 100 medarbetare i Malmö och knappt 20 i Helsingborg är FOJAB ett av Skånes största arkitektkontor. Sedan Stockholmskontoret bildades 2013 har det stadigt vuxit.

FOJAB i Stockholm sysselsätter idag cirka 25 medarbetare och den breda kompetensen tillåter uppdrag i alla skalor, från stadsutveckling till inredning, från tidiga skeden till bygghandling. FOJAB är idag delaktigt i flera av huvudstadsregionens stora utvecklingsprojekt, såsom Årstafältet, Barkarbystaden och Norra Djurgårdsstaden.

För att möta den ökade efterfrågan anställs under hösten flera nya arkitekter och för att kunna utveckla kontoret ytterligare utökas även kontorsledningen. Nuvarande kontorschef Jens Larsson får ett nyinrättat uppdrag som marknadsområdeschef i Stockholm. Hans uppgift blir att leda och utveckla marknadsarbetet på Stockholmskontoret, utveckla nya affärsmöjligheter och arbeta långsiktigt med att identifiera nya projekt och kunder.

– Jens känner Stockholmsmarknaden väl och har en utomordentlig förmåga att se möjligheter och hitta utvecklingsområden. Med den nya ledningsstrukturen kan vi kraftsamla både internt och externt för att höja ribban ytterligare och bli ännu synligare på en oerhört intressant marknad, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

– Det har varit en spännande resa att under sex år som kontorschef fått möjligheten att, tillsammans med alla duktiga medarbetare, driva Stockholmskontorets utveckling till där vi är idag, säger Jens Larsson. Nu är det dags att växla upp och ta kontoret till nästa nivå. En utökning av kontorsledningen kan ge precis det momentum vi behöver för att kunna ta nästa steg. I min nya roll ser jag fram emot att kunna fokusera ännu mer på tillväxt och projektskapande samt att tillsammans med våra kunder utveckla fantastisk arkitektur.

Rekryteringen av en ny kontorschef har inletts. Processen leds av FOJABs operativa chef Karin Fagerberg, som även går in som tf kontorschef i Stockholm till dess att den nya kontorschefen är på plats.

 

För mer info kontakta gärna
Jens Larsson, marknadsområdeschef Stockholm
jens.larsson@fojab.se,  +46 761 – 65 61 63

För frågor om tjänsten som kontorschef i Stockholm
Karin Fagerberg, operativ chef och tf kontorschef
karin.fagerberg@fojab.se, +46 705 27 46 15

Från mentalsjukhus till attraktiv stadsmiljö

Från mentalsjukhus till attraktiv stadsmiljö

Hur bevarar man en gammal institutionsmiljö samtidigt som man gör den relevant för dagens behov? I S:t Larsparken i Lund har FOJAB hjälpt fastighetsägaren Hemsö att hitta utvecklingsmöjligheter. I höst sätts spaden i marken för en ny idrottshall.

 

– Det finns mycket som är värt att bevara i parken, men samtidigt vill vi utveckla den så att det inte känns som ett museum, förklarar arkitekt Elise Lindahl. Vi har arbetat mycket med mellanrummen mellan byggnaderna, så att vi tillför kvaliteter utan att inkräkta på den på många sätt unika miljön.

– FOJAB har bidragit jättemycket i visions- och strategiarbetet och gett oss en bra grund att stå på. Att vi har kunnat jobba långsiktigt under tio års tid gör att det blir bra, säger Robert Cardell, projektutvecklare på Hemsö.

Mer liv och rörelse

Mentalsjukhusområdet anlades på 1870-talet och växte med nya byggnader nästan varje årtionde. Var och en är de avtryck av sin tid, men gestaltningsmässigt sammanbundna av det karaktäristiska röda teglet. Sedan sjukhuset avvecklades i samband med psykiatrireformen på 1990-talet har byggnaderna successivt fått nytt innehåll. Idag huserar många friskolor här, från förskola till gymnasium.

– I strategiarbetet identifierade vi vad S:t Lars är och ska vara, och vilka hål vi måste fylla. Ett sådant var att det behövs liv och rörelse i parken även kvällstid, berättar Robert Cardell.

Det resulterade i två detaljplaner, som FOJAB bistått Hemsö med att ta fram, som utvecklar dagens – och morgondagens – verksamheter.

Bostäder och publika verksamheter

Den ena detaljplanen möjliggör för cirka 8900 kvadratmeter bostäder samt cirka 2600 kvadratmeter lokaler för verksamhet, kontor och/eller utbildning. Platsen intill Höje å har varit något av en baksida, men utvecklas i planen till en attraktiv boende- och arbetsmiljö i hjärtat av parken.

Den andra detaljplanen rymmer en idrottsanläggning, Växthuset, som börjar byggas i höst. Den kommer att fyllas av skolelever dagtid, men blir med sitt stora gym och två padelbanor även ett dragplåster kvällstid för närområdets invånare.

Idrottshallen kommer att fungera som som en entrébyggnad till parken, upplyst som en lykta. Den blir också en hämta-och-lämna-plats för skolbarn som körs med bil till och från de många skolorna i området – en logistisk utmaning idag. Gestaltningsmässigt anknyter byggnaden till omgivningen med sitt röda tegel, men får sitt eget kontemporära uttryck.

– Den blinkar till parkens övriga byggnader, men tar steget vidare, säger Elise Lindahl.

Växthusets idrottsanläggning beräknas stå klar vid årsskiftet 2022/23.

Malmösamarbete ger eko i Europa

Malmösamarbete ger eko i Europa

– Vi skapar något unikt i Malmö, som kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan även i Europa.

Det säger Anders Eriksson Modin, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, i ett samtal om samarbete som arbetsmetod för att lösa klimatutmaningar i byggbranschen.

­ – Säger du samverkan går jag härifrån.

Anders Eriksson Modin inleder vårt samtal med att berätta ett minne från Almedalen, ett år då detta ord florerade ymnigt i seminarierna, föredragen och paneldebatterna. Till slut fick en av åhörarna nog.

– Och visst, samverkan ses ofta som lösningen på allt. Men när det gäller ett så stort problem som klimatpåverkan i byggskedet, som omfattar en hel bransch – då behöver också hela branschen vara med och lösa det, säger han.

Blandningen en styrka

Lokal Färdplan Malmö 2030, LFM30, är ett initiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö med över 160 anslutna aktörer. Målet är klimatneutralitet till år 2030. Till 2035 är målet satt ännu högre: då ska Malmös byggsektor vara klimatpositiv.

Anders Eriksson Modin driver en av de sju arbetsgrupperna, klimatneutrala byggmaterial, tillsammans med Pauline Strandberg de Bruijn, materialforskare på LTH. I gruppen finns också byggherrar, entreprenörer, konstruktörer, miljökonsulter, producenter och leverantörer.

– Blandningen är en av styrkorna. Det är ovanligt att hela värdekedjan sitter vid samma bord på det här sättet. Ju fler perspektiv desto bättre och desto mer oväntade svar får man. Och inte minst ger det upphov till spännande samarbeten, säger Anders.

Kunskapsspridning ett huvudsyfte

Alla är ju experter på sin del. Men tillsammans hittar man nya sätt att arbeta med olika kombinationer av material för att få ut mesta möjliga klimatnytta för pengarna.

– Ta en beställare som vill bygga ett miljöhus. Vi kan undersöka om exempelvis trä samarbetar med hampaisolering för att åstadkomma en minskad klimatpåverkan. Kanske söker vi innovationsstöd för att testa och prototypa i liten skala, räkna på och verifiera klimatnyttan. Utan LFM30 är sannolikheten stor att byggherren hade gjort som den brukar.

Det huvudsakliga arbetet i gruppen handlar om att sprida kunskap om EPD-data, miljövarudeklaration, och hur man gör smarta materialval. Ny kunskap sprids genom seminarier, rundabordssamtal eller genom PM som skickas ut till de anslutna medlemsföretagen. Somligt är öppet även för utomstående att ta del av.

Klimatbudget

Hållbarhetsarbetet inom byggsektorn har länge haft fokus på minskat klimatutsläpp i driftskedet. Där har man kommit ganska långt. Men i byggskedet har klimatutsläppen tvärtom ökat. Förklaringen ligger bland annat i en globaliserad industri och handel.

– Vi använder stål som utvinns i Sverige, valsas i Tyskland och bockas i Kina, säger Anders och fortsätter:

– Jag skulle vilja att alla projekt hade en klimatbudget på samma sätt som man idag sätter upp en ekonomisk budget. Hur får man ut så mycket klimatnytta som möjligt? Precis som man resonerar med affärsnyttan.

Högt tempo i gruppen

Intresset för klimatberäkningar ökar i byggbranschen och många är nyfikna på det som sker i Malmö. LFM30 har tagit fram en metod för att räkna på en byggnads klimatbelastning. Alla medlemmar har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ett starkt engagemang och driv hos alla.

– Vi vet var vi är och vart vi ska och det är högt tempo på vägen. I Malmö kommer det att genomföras fyrtio klimatpositiva projekt inom ett par år bara. Det kommer att uppmärksammas inte bara i Sverige utan i hela Europa. Och det är tack vare LFM30. En viktig nyckel till framgång har varit att få alla aktörer i värdekedjan att prata med varandra.

Jägerspark – historisk stadsdel i modern tappning

Jägerspark – historisk stadsdel i modern tappning

På Jägersro i Malmö ska en ny stadsdel byggas med plats för 5000 bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och förskolor. Nu presenterar FOJAB sitt förslag på hur en hälsosam, urban stadsdel med historiska inslag i modern tappning kan se ut. 

FOJAB är ett av tre arkitektkontor som har fått i uppdrag att ta fram en övergripande struktur för hur det framtida Jägersro ska utformas.

Stadsbyggnadsidén i FOJABs förslag bygger på en lättorienterad struktur med tre stråk som knyts ihop med den omkringliggande staden och möts i stor central park. Stadsdelen karaktäriseras av generösa inslag av grönska och vatten, bland annat en eko-pool som det går att bada i – en attraktion som kan locka Malmöbor från andra delar av staden.

Det urbana stråket blir stadsdelens kommersiella tyngdpunkt med entrétorg för handel, service, bazaarer och loppisar. De offentliga platserna är genomarbetade och välkomnande.

Historiska strukturer

Jägersro är en stadsdel som många Malmöbor har en koppling till och minnen från. I FOJABs förslag tillvaratas flera av de historiska strukturerna, men de ges ett nytt intressant innehåll och är på så vis med och formar den nya stadsdelens identitet och historia.

Exempelvis kan den ikoniska läktarbyggnaden bevaras och omvandlas till stadsdelens Gröna terrass. Den så kallade Aktivitetsloopen minner om den tidigare travbanan, men har utvecklats till ett rörelsestråk med fokus på folkhälsa och med generösa ytor för träning i olika former. Domartornet i områdets mitt omvandlas till tehus.

Urbana byar

– Vi vill skapa en skön hemmakänsla med plats för många möten i stadsdelen. Det gör vi genom grannskapsenheter, urbana byar, med stora möjligheter för en lokal gemenskap, förklarar Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Den urbana byn karaktäriseras av en sammanhållen byggnadstypologi, en samlande urban gröning och en rik, inre miljö av myllrande gränder och grönska. I den urbana byn är det tydliga gränser mellan offentliga och privata mellanrum.

Hållbart

Det blågröna Jägerspark är i FOJABs förslag en klimatnetural stadsdel som byggs för att klara av både hundraårsregn och en medeltemperaturökning. Grönska direkt utanför dörren uppmuntrar till hållbara val. Delning av lådcyklar gör det lätt att låta bilen stå och ta med sig varor från leveranspoolen till sig själv och grannen. Växthuset kan kombineras med en plugg- och jobbhub där det är lätt att studera eller arbeta hemifrån och nätverka över generationsgränser. Skolorna i stadsdelen ligger i anslutning till parken eller naturområdet i öster vilket ger attraktiva, tysta och trygga miljöer.

De tre förslagen granskas nu av en utvärderingsgrupp bestående av beställaren SMT Malmö Expoatering AB, Malmö stad och sakkunniga. Sveriges Arkitekter leder utvärderingsprocessen. Vid årsskiftet ska en färdig idé presenteras.

FOJAB ritar signaturkvarter i Barkarbystaden

FOJAB ritar signaturkvarter i Barkarbystaden

I hjärtat av Barkarbystaden kommer ett formstarkt stadskvarter att uppföras, med pampig fasad och detaljer som hämtat inspiration från områdets gamla flyghangarer. FOJAB har ritat det vinnande förslaget åt Wallenstam efter parallella uppdrag.

Barkarbystaden växer fram som en ny regional stadskärna i huvudstadsområdet. Bostadskvarteret med lokaler i bottenplan som FOJAB har ritat åt Wallenstam är ett av de mest centrala. Det blir det första som möter resenärer från tunnelbanan.

– Det ska kännas som när man kommer upp ur metron i Paris eller U-bahn i Berlin. Man ska mötas av en stad, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den känslan har fått sätta tonen för kvarterets ena halva, den som vetter ut mot torget. Här karaktäriseras byggnaden av en stadsmässighet, med representativa fasader och indragna balkonger som ger en behaglig rytm och som bidrar till torgets liv och rörelse.

I den höga sockelvåningen finns butikslokaler och kring bostadsentréerna märks influenserna från Barkarbys flygplats i form av hangarformade valv. Formen återkommer i krönet, men då upp-och-ner-vänd.

– I FOJABs förslag kommer sockel, kropp och krön fram väldigt fint, vilket också var ett önskemål från kommunen. De tre upphöjda huskropparna gör sig bra i kvarteret och anpassar sig fint till platsen, säger Julia Jakobsson, projektutvecklare på Wallenstam.

Kvarterets andra halva präglas av småskalighet med enklare fasader i putsade varma kulörer. De båda olika gestaltningskaraktärerna hålls ihop av en sammanhållen form som accentueras i två av hörnen och mitt på torgsidan.

Lägenheterna, både hyres- och bostadsrätter, är effektivt planerade med möblerbarhet, utblickar och stora balkonger som ledord.

– En bra kombination av fin gestaltning och praktisk genomförbarhet, säger Julia Jakobsson på Wallenstam.

Byggstart är planerad till hösten 2022.

FOJAB utvecklar kulturarv i Blekinge skärgård

FOJAB utvecklar kulturarv i Blekinge skärgård

Statens fastighetsverk har utsett Mattias Hedberg Ek, arkitekt på FOJAB, till husarkitekt för Karlskronas skärgårdsöar. Det nyinrättade uppdraget handlar till stor del om att göra skärgårdsbyggnaderna mer tillgängliga för allmänheten.

Öarna med sina byggnader är landmärken och symboler för Karlskrona och berättar om hur örlogsstaden och dess viktiga hamn skyddats. Flera av anläggningarna är statliga byggnadsminnen. Tidigare har husarkitektuppdraget för öarna ingått i ett samlat uppdrag för hela Karlskrona, som Statens fastighetsverk nu väljer att dela upp på tre.

Bred kompetens
– Vi märker att intresset för Blekinges skärgård bara växer och vi sitter på en oslipad diamant i dessa öar. Vi hade flera kvalificerade sökande till uppdraget, där Mattias Hedberg Ek var den som ansågs mest lämplig och med en bra konsultgrupp i ryggen, säger Maria Nordh, fastighetschef SFV Syd.

Mattias Hedberg Ek är arkitekt på FOJAB och har sedan tidigare uppdrag för Statens fastighetsverk som slottsarkitekt på Bäckaskog slott i nordöstra Skåne och husarkitekt för Residenset i Kristianstad. Han kommer att leda en generalkonsultgrupp från FOJAB som består av landskapsarkitekt Caroline Hjalmarsson, inredningsarkitekt Ewa Jeppsson, sakkunnig inom tillgänglighet Maria Listrup, ansvarig för Bas-P Lars Nilsson samt underkonsulter.

Tillgängliggöra för besökare
Uppdraget i Karlskrona skärgård handlar mycket om att öppna upp de unika miljöerna för besökare. Exempelvis att det ska finnas en brygga där båtar kan förtöja, att behovet av utrymningsvägar är tillgodosett, eller större insatser som installation av solceller på Utklippan för att säkra elförsörjningen.

– Fler ska kunna uppleva de fantastiska miljöerna i Karlskronas skärgård. Många av byggnaderna på öarna är inte speciellt enkla att uppleva idag och vi kommer att arbeta för att utveckla dem för besökare. Vi kommer att tillföra nya värden till de gamla kulturbyggnaderna, säger Mattias Hedberg Ek.

Ansvar för helheten
  – Statens fastighetsverk är en viktig kund för oss, vi vill självfallet vara med och bidra till vårt gemensamma kulturarv. FOJAB har under lång tid varit engagerat i olika uppdrag för SFV, men sedan 2000-talets början har det vuxit fram en tydlig vilja hos oss att ta ett större ansvar för projektens helhet, som har lett till fler och större generalkonsultuppdrag. Vi har en ambition att bredda oss ytterligare inom kulturmiljövård och det här är ett steg i den riktningen, säger FOJABs vd Daniel Nord.

Uppdraget varar i tre år, med möjlighet till förlängning i ytterligare sex år.

Kulturhistorisk institution görs om till bostäder

Kulturhistorisk institution görs om till bostäder

Från 1800-talslaboratorium till bostäder för 2000-talet – en av Lunds äldsta institutionsbyggnader har respektfullt ritats om av FOJAB. Nu startar försäljningen av lägenheterna, där extremt höga krav har ställts på omvandlingen.

Mitt i Kulturkvadranten i Lund, ett stenkast från Domkyrkan, ligger det anrika kvarteret Maria Magle. På 1200-talet fanns här en kyrka, i flera hundra år efter att kyrkan rivits var det en kyrkogård på tomten och 1863 byggdes kemiska institutionen. 1959 överläts huset till historiska institutionen men sedan 2014 har det stått tomt.

Hållbar resursanvändning
– Det finns inte mycket nyproduktion i centrala Lund, så det här är en fantastisk möjlighet. Ett projekt som tar tillvara byggnadens potential både i form av historik och läge. Inte minst är det ett hållbart nyttjande av resurser, säger Stefan Andersson, projektutvecklare på Midroc, beställare och byggherre.

– Vi valde att samarbeta med FOJAB eftersom de har erfarenhet av liknande projekt. Det har också varit värdefullt för projektet att ha samma arkitekt hela vägen, från tidigt detaljplaneskede till kommande bygghandlingar.

Huset upptar hela kvarteret och är byggt kring en grön innergård. Med sin gula tegelfasad från Lomma Tegelbruk och sockel i sandsten från Hardeberga stenbrott är byggnaden arkitekturhistoriskt representativ för 1800-talet. Det handslagna teglet, den regelbundna fönstersättningen, och det skivtäckta plåttaket finns kvar, liksom de ovanligt många skorstenarna som minner om en verksamhet där ventilation var extra viktig.

Gått försiktigt fram
För att huset ska kunna stå sig i hundra år till har en grundlig översyn av murverket gjorts, fönster har varsamt öppnas upp till fönsterdörrar och tidstypiska attribut återskapas med hänsyn till det som huset och Kulturkvadranten representerar. Andreas Blomberg, ansvarig arkitekt på FOJAB, berättar om arbetet:

– Huset har en avskalad och enkel gestaltning, därför har den också hållit så väl över tid. Vi har gått försiktigt fram och arbetat med huset på dess villkor. Stommen är intakt och den befintliga höga nivån på materialitet matchas eller förhöjs.

– Av kulturhistoriska skäl rör vi inte det som inte behöver röras. Patinan på tegelstenarna får vara kvar, den oxiderade ytan är både fin att se på och skyddar stenen. Vi kompletterar skadade fogar med samma åsfog som ursprungligt. Fönster bevaras och vi kompletterar med nya portar och dörrar, och glasdörrar i samma kvalitet och uttryck.

Elegant smide
Det största arkitektoniska tillskottet exteriört är nya utvändiga balkonger, entrétrappor, räcken och loftgång som utförs i elegant svartmålat smide.

För att förhöja den visuella och taktila upplevelsen även invändigt kompletteras interiören med vackra ursprungliga detaljer samtidigt som nya moderna material och detaljer av hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet tillförs.

Komponenter från kulturlager
Ansvarig för utemiljön är Josephine Philipsen, landskapsarkitekt på FOJAB:

– Vi har plockat upp komponenter från olika kulturlager på platsen, som återkommer i ny tappning. Det fanns exempelvis tidigare en brunn på gården, den plockas upp och återgestaltas i form av en vattenspegel. Spåren av en kyrkomur kommer att synas som en grövre linje i markbeläggningen. Gatstenarna återanvänds i en ny stensättning som inspirerats av motiv på golvbeläggningen i kyrkan, solkors, som påträffades vid en tidigare arkeologisk undersökning. Solkorset återkommer också i planteringarna.

 

Projekt: Kv Maria Magle, Lund.
Status: Beräknad inflyttning vintern 2022.
Beställare: Midroc
Arkitekt: FOJAB
Projektgrupp FOJAB: Andreas Blomberg, Nina Torstensson, Mirelle Landerberg, Josephine Philipsen.

Maxad lärmiljö när FOJAB bygger skola

Maxad lärmiljö när FOJAB bygger skola

FOJAB har utvecklat ett nytt koncept för att rita kunskapsmiljöer. Den första grundskolan som byggs helt enligt arbetssättet är Mörrums nya skola med spännande arkitektur i barnens skala och lärandemiljöer bokstavligen in i minsta hörn.

Kompetensområde Kunskapsmiljöer på FOJAB arbetar med skolor och lärmiljöer för barn, unga och vuxna. Charlotte Kristensson ansvarar för ett team med både bredd och spets som har möjlighet att ta sig an projekten från den allra första fasen ända fram till färdig projektering.

Delaktighet och förankring
Att finnas med tidigt i processen är en av framgångsfaktorerna för att kunna bygga en riktigt bra skola, menar Charlotte Kristensson. När det gäller Mörrum var hon själv med redan på det allra första idéstadiet. Hon utredde Karlshamns kommuns lokalbehov i ett längre perspektiv, och kunde då konstatera att det behövdes en helt ny skola i Mörrum som var bättre anpassad efter verksamheten, istället för de många små som fanns vid tillfället.

FOJAB fick uppdraget och redan från start arbetade teamet nära politiker, tjänstemän, pedagoger och eleverna själva – också det en nyckelfaktor. Att bygga skolor är en komplex process med många berörda och FOJABs skolteam arbetar med olika processverktyg för idéutveckling, delaktighet och förankring.

– Vi lägger mycket kraft på att ta fram en projektvision som alla står bakom. När vi sedan presenterar förslaget är alla med på tåget, förklarar Charlotte.

Inga korridorer
FOJAB förankrar gestaltningen i forskning om inlärning och utveckling. I Mörrum hölls workshops med lärarna, där bland annat kunskapen om trygga hörn fångades upp. Det handlar om att hörn ofta är uppskattade ytor i skolan, de känns trygga, men om de störs av dörrar där folk springer ut och in fungerar de sämre som lärmiljö.

– Arkitektur spelar roll. Den fysiskt byggda miljön är pedagogiska verktyg och en katalysator för lärande och utveckling.

FOJABs team strävar efter att maxa det Charlotte kallar lärmiljöfaktorn, att utnyttja kvadratmetrarna på bästa sätt. Att bygga hus är dyrt, så det gäller att minimera varje utrymme som går åt till oväsentligheter.

– Mörrums nya skola är den första skola vi byggt helt utan korridorer! Här finns en minimum av kommunikationsytor, i det närmaste allt är lärmiljö.

Anpassa ytan efter verksamheten
Det där med yta är inte okomplicerat. En skola ska tillfredsställa många behov och inte sällan har verksamheten en lång önskelista på vad den nya byggnaden bör innehålla. Det är inte alltid lätt att dra gränsen, att säga vad som är nödvändigt och inte. Men då kan FOJABs arkitekter hjälpa till. FOJAB har utvecklat ett verktyg för att beräkna lokalbehovet utefter verksamhetsbehovet.

– Det är ett sätt att optimera utrymmet utifrån läroplanen och beräkningen brukar tas emot med tacksamhet från beställarens sida.

Trygga hemvister och rumslig variation
Mörrums nya skola är en grundskola för årskurs F-6, med plats för 550 elever. En utmaning var att skolan inte skulle kännas för stor. Lösningen blev att bryta upp den stora huskroppen i sex mindre byggnadsvolymer med flera entréer och hemvister. Från hemvisterna tar man sig vidare till de gemensamma utrymmena – i strumplästen eftersom allt hänger ihop.

– Skolor idag byggs ofta med en enda stor huvudentré. Då är det lång väg för eleverna att ta sig till sina hemvister, och man ska ut och in flera gånger om dagen. Vår slogan var ”När du öppnar dörren är du framme”. Det ger en omedelbar närhet mellan ute och inne, och en betydligt tryggare miljö.

I den traditionella skolan är alla rum lika stora, men i Mörrum finns en bred variation som bättre möter dagens pedagogiska behov.

Flexibel användning av lokaler är alltid en viktig parameter för FOJAB och en betydelsefull hållbarhetsaspekt. En lokal som kan användas av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter är både ekonomiskt och klimatmässigt smart. I Mörrum är de gemensamma lokalerna, såsom verkstäder, kökslab och matsal, placerade så att de enkelt ska kunna hyras ut exempelvis till föreningar och annan kommunal verksamhet i Mörrum.

– Kunskapsmiljöer är viktiga mötesplatser som också bidrar till att öka den sociala hållbarheten i samhället.

Rörelseglädje utgångspunkten
FOJAB ritar inte bara skolbyggnaden i Mörrum utan ansvarar även för inredning och utemiljö. Barnen har tecknat, byggt modeller och spelat in filmer som varit underlag för landskapsarkitekternas arbete med skolgården. Rörelseglädje är utgångspunkten och bygger på forskning som visar att inlärning stöds av rörelse. Rörelsefaktorn, ett verktyg som FOJAB utvecklat tillsammans med Riksidrottsförbundet, används i utformningen.

– Vi tänker alltid på den kompletta lärmiljön. Mörrums skola är ett fint exempel på hur slutresultatet blir när vi kan arbeta enligt processens alla steg. Med samarbete och delaktighet från start till mål, med samverkanslösningar för ökad hållbarhet och en upplevelserik arkitektur som bidrar till barnens lärande. Det blir juvelen i kronan, säger Charlotte Kristensson.

FOJAB sätter Mellbystrand på kartan

FOJAB sätter Mellbystrand på kartan

Med höga arkitektoniska kvaliteter och starka hållbarhetsinslag som bidrar till samhällsutvecklingen tog FOJAB hem markanvisningstävlingen för Mellbystrands centrum. Förslaget knyter an till ortens historia och andas glädje och lekfullhet i både volymer och färgsättning.
– Vi vill få fram sommarkänslan året runt, säger arkitekt Anders Lundin.

Halländska Mellbystrand var en gång en blomstrande badort. Samhället är uppbyggd kring fritidshus från förra sekelskiftet, med Strandhotellet från 1927 som social mittpunkt. Men Mellbystrand har på senare tid tappat servicefunktioner och besökare till grannorterna och centrum är till stor del idag obebyggt.

Laholms kommun utlyste 2020 en markanvisningstävling med fokus på att höja den långsiktiga attraktiviteten och skapa miljöer som ger ett mervärde till samhället. Förslaget från FOJAB arkitekter och Hamiltone Fastigheter AB fick högst poäng både för hållbarhet och gestaltning.

­– Det här har varit efterfrågat under lång tid och kommer att lyfta Mellbystrand tillbaka till hur det en gång var, i termer av attraktivitet och rykte. Nya typer av bostäder gör det möjligt för fler att bosätta sig i fina Mellbystrand, det är väldigt positivt, säger Mikael Lennung, mark- och exploateringsstrateg i Laholms kommun.

– Man säger lite för ofta att något är unikt, men det är väldigt ovanligt att få vara med och forma en helt ny centrumstruktur. Det har varit inspirerande att arbeta tillsammans med FOJAB för att identifiera det som en gång varit tongivande för platsen och vad som kan bli det nya Mellbystrand, säger Elijah Hamilton, beställare och entreprenör.

FOJABs förslag Strandparken utgår från Mellbystrands identitet som badort med småskalig friliggande bebyggelse. Kvarteret är väl sammanhållet men har en uppbruten struktur med förskjutningar mot huvudgatan som ger utrymme för uteserveringar och mötesplatser. Huskropparna varierar i olika höjder, volymer och kulörer – en lekfull träarkitektur i en färgskala som associerar både till historien och till sommar, sol och hav.

– Vi har inspirerats av kustsamhällen i Danmark och på västkusten för att få fram det livliga, glada och brokiga, berättar Anders Lundin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Mellanrum mellan husen skapar visuella och fysiska kopplingar till parken nedanför och ger en känsla av gränder som i äldre små kuststäder. Ett intilliggande torg blir en viktig del i sammankopplingen mellan stranden, det gamla strandhotellet och parken.

Hållbarhetstanken är genomgående i Strandparken. Materialen som föreslås – träfasader och ekobetongstomme – är tåliga och slitstarka, miljömärkta och gärna lokalt producerade. Taken förses med solceller. Både bostäder och verksamhetslokaler är flexibla för förändrade framtida behov. Den sociala hållbarheten stärks genom bostäder i olika skalor och utföranden som attraherar boende i olika åldrar och med olika ekonomiska förutsättningar.

I små gemensamma bodar, som härmar formspråket på strandens badhytter, finns plats för exempelvis verkstäder, växthus eller cykelförråd, vilket skapar möjligheter för samvaro, samutnyttjande, delningsekonomi och återbruk. Ett stråk med våtmark för dagvattenhantering gör kvarteret motståndskraftigt mot eventuella översvämningar.

Nu väntar markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Byggnation är planerad under 2023–2024, med inflyttning under 2024.

Boende intar ett av Lunds mest spännande kvarter

Boende intar ett av Lunds mest spännande kvarter

84 lägenheter och knappt någon är den andra lik. Nu är det inflyttning i de sista lägenheterna i Aromalund, ett nytt bostadskvarter i centrala Lund som ritats av FOJAB. Arkitekturchef Joachim Lundquist berättar om ett av de mest spännande bostadskvarteren i Lund just nu:

– Det här är ett bostadsprojekt där FOJABs arkitekturfilosofi – Platsen, Människan, Formen ­– har fått göra stort avtryck. I Aromalund har prestigelöshet, laganda och en stor kreativ frihet varit framgångsfaktorer. Och en gemensam lust att skapa något utöver det vanliga. Och de boende har funnits med i tanken hela vägen från detaljplan till färdig bostad.

Bostadsområdet ligger intill Kung Oscars bro, just där stenstaden i centrum möter de gröna villakvarteren i väster och där det en gång låg en äppelodling. 67 av de 84 lägenheterna är helt unika i sin gestaltning. 22 är i etage och flera har ett loft. Alla (utom en etta) har minst en balkong eller uteplats. Bostädernas utformning utgår från fyra olika karaktärer, som bygger på fyra olika idéer om boende:

  • Familjär funktion innehåller funktionella stadslägenheter med stora ljusa entréer.
  • Stilfull samvaro med stora, eleganta sällskapsytor.
  • Klassisk komposition utgår från sekelskiftets paradvåning.
  • Kreativt koncept är innovativa lägenheter med stadsradhuskänsla.

Respektive karaktär har applicerats på var och en av de fem olika huskropparna, och avspeglar sig i allt från planlösningar och trapphus till uteplatser och gatumiljö. Kvarteret blir varierat, men hålls ihop av att husen går ton i ton, i färgsättning och material.

– Att jobba med en stark form är jätteviktigt för oss för att lyckas skapa en tydlig identitet. Formen ska också spegla innehållet och vara grundad i en tydlig tanke. Det ser vi inte minst på Aromalund där exteriör och interiör samspelar naturligt och där både material och känsla följer som en röd tråd utifrån och in, säger Joachim Lundquist.

Malmö får ett nytt centrum

Malmö får ett nytt centrum

Grönskande bostadskvarter som en utpost mot åkrarna. En park med stora naturvärden. Och ett nytt centrum för hela Malmöstadsdelen Bunkeflostrand. Nu är detaljplanen antagen för Gottorp, den sista länken i ett stråk som knyter samman staden både genom bebyggelse och natur.

FOJAB har varit med från början, från tidiga workshops med Malmö stad och Skanska, där målen sattes för områdets utveckling och gestaltning, via planprogram till den färdiga detaljplanen.

Variation och kontraster
Området kring Gottorps gård ligger i Bunkeflostrand i södra Malmö, på gränsen mellan tätort och åkermark, och planen rymmer cirka 550 bostäder.

– Vår idé för stadsutvecklingen i området är att det ska vara tryggt och bekvämt med närhet till både vardagsservice och rekreation. Bebyggelsen ska vara blandad, med både flerbostadshus och småhus, och tilltala en bred grupp av människor med olika behov och förutsättningar. Området blir rikt på variation och kontraster med platser som uppmuntrar lek och rörelse. Det fina läget intill Ekostråket tas tillvara och hela Gottorpsområdet präglas av ett hållbarhetstänk, säger Magdalena Hedman, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Efterlängtat centrum
Ett nytt centrum byggs i kvarter kring ett stadsdelstorg, som blir en naturlig mötesplats inte bara för de boende i området utan för hela Bunkeflostrand. Här finns plats för både lek och uteservering. Planen möjliggör exempelvis mataffär, bibliotek, vårdcentral, apotek, gym, kafé.

– Idag tar många bilen till närliggande Hyllie för att göra sina ärenden. Nu får de 10 000 invånarna i Bunkeflostrand service och mötesplatser på gång- eller cykelavstånd. Det blir lättare att bo och leva hållbart även i den här delen av Malmö, säger Magdalena Hedman.

Ett konstverk som lockar till lek och interaktion föreslås på torget, gärna med vatten i någon form. Många av idéerna för platsens innehåll och utformning kommer från ett dialogarbete med boende i Bunkeflostrand.

Småstadskaraktär
Kvarteren kring centrum byggs i tegel och med sadeltak och har en tydlig småstadskaraktär. Kvarteren längre ut från centrum hämtar i sin tur inspiration från trädgårdsstaden med tydliga entrésidor och grönska, gärna med häckar i tomtgränserna för ett lummigt intryck.

Ett finmaskigt gatunät med bra koppling till grönskan i och kring området håller samman bebyggelsen och knyter an till omgivningarna. Stråken bidrar till att befolka och aktivera området.

Del av Ekostråket
Söder om bostadskvarteren anläggs en park som angränsar till Ekostråket, grönområdet som sträcker sig från Pildammsparken i centrum till Bunkeflo strandängar vid Öresund. Själva Ekostråket bildar i Gottorp ett cirka 14 hektar stort natur- och rekreationsområde, där öppna gräsmarker växlar med trädbevuxna skogsmiljöer.

Lunds nya ridhus en hållbar satsning på unga

Lunds nya ridhus en hållbar satsning på unga

Två sammanbyggda ridhus, där fyra lektioner kan hållas samtidigt och med gott om plats för tävlingar, och ett stall för femtio hästar med direkt koppling till hagarna utanför. Det är FOJABs plan för Lunds nya ridhus. Nu är bygglovshandlingarna inlämnade.

– Det är en anläggning som har miljö och hälsa i fokus, både elevernas, personalens och hästarnas, säger arkitekt Mats Molén. Och det är en väldigt bra tävlingsarena.

I det öppna slättlandskapet norr om Lund kommer den nya ridanläggningen att lysa. Väggarna är transparenta och ljuset flödar ut på kvällarna. Ridanläggningen har kommit ett steg närmare förverkligande, när bygglovshandlingarna nu har lämnats in till kommunen för granskning och beslut.

Frigående hästar
På det 12 hektar stora området ryms enligt förslaget ett hästskoformat stall, två ridhus med bland annat omklädningsrum och kafé, en utomhusbana och rasthagar. Runt hela området är planerat en cirka 1,5 km lång ridväg. I stallet finns plats för femtio hästar och utsläppet till hagarna sker direkt från hästboxen.

 Ofta är hagarna en bit bort, men här ligger stallet mitt i. Varje box har sin egen dörr i ytterväggen rakt ut i hagen, säger Mats Molén som har ritat flera ridanläggningar.

Plats för träning och tävling
I ridhuset ­– som egentligen är två sammanbyggda separata ridhus ­– kan fyra lektioner hållas samtidigt. Eller träning i det ena och tävling i det andra, då det ena ridhuset försetts med läktare och domartorn.

 Det finns en ambition från kommunens sida att satsa på flickdominerade aktiviteter och här får vi en modern anläggning som fyller våra behov och som främjar en bra verksamhet. Och det går enkelt att ta sig dit till med cykel eller buss, säger Johan Rygge Zellbi, projektledare på Lundafastigheter.

Trä som inger trygghet
Ridhusflyglarna ligger i vinkel mot en gårdsplan med en utomhusbana. Här märks kopplingen till de skånska gårdarna och fälten utanför. Byggnaderna är okonstlade i synliga, uttrycksfulla konstruktioner och material som är lätta att förstå och som ska förmedla en känsla av trygghet.

 Det är en bruksarkitektur med kända former och enkla material som man ska känna igen sig i. Trä ger en känsla av vänlighet och trygghet, en förnimmelse av barndomens snickrande, säger Mats Molén.

Lundafastigheter beräknar att ridhuset är klart att tas i bruk i början av 2023.

Klartecken för Nya stationsstaden i Karlshamn

Klartecken för Nya stationsstaden i Karlshamn

Vid stationen i Karlshamn ska en helt ny stadsdel ta form. Nya stationsstaden kommer att rymma runt 500 bostäder och FOJAB har gjort ett stadsutvecklingsprogram för hela området. Nu har kommunstyrelsen gett klartecken till detaljplanering av etapp 1.

Med Pengaberget i ryggen och i soligt sydvästläge alldeles intill järnvägsstationen ska den nya stadsdelen växa fram. I gestaltningsarbetet har vi hämtat inspiration från den äldre bebyggelsen i stadens centrum.

Karlshamn är till stora delar en välbevarad rutnätsstad med fina miljöer. Den fysiska stadsbilden är uppbyggd av raka, parallella gator som bildar kvarter med tydliga in- och utsidor och härligt grönskande innergårdar. I arbetet med nya stationsstaden har vi utgått från gaturummets bestämda hierarki och varit noga med att ansluta till den befintliga bebyggelsen på ett respektfullt sätt.

500 bostäder och service
När godshanteringen vid järnvägsstationen flyttar finns det plats för en helt ny stadsdel. Söder om dagens järnvägsspår ska nya kvarter med bostäder, arbetsplatser och service växa fram, från Stationsvägen i söder till Regeringsgatan i norr.

Platsen ligger centralt men känns idag ganska avsides. Den nya stadsdelen kommer att binda ihop staden på ett tydligare sätt. Omkring 500 bostäder planeras, allt från radhus till olika typer av flerbostadshus. Det blir en stadsdel som kan attrahera människor med olika behov och önskemål kring sitt boende.

I området kommer också att finnas publika verksamheter som ska bidra till att vitalisera stadsdelen alla tider på dygnet. En förhoppning är att det leder till att området bli en tryggare plats, när fler människor rör sig i området både dagtid och kvällstid.

Hållbart, trivsamt och förankrat i staden
I nära samarbete med  Karlshamns kommun, Trafikverket och Blekingetrafiken har en ny trafiklösning tagits fram och stort fokus har legat på att skapa en bra bytespunkt för kollektivtrafik och hållbara trafikslag. Det ska vara lätt för alla resenärer att byta mellan tåg och buss, och en pendlarparkering med enkel access till stationen planeras.

Karlshamn har en hög ambition för stadsdelen. Nya stationsstaden kommer inte bara att bli en hållbar och trivsam stadsdel, utan även en plats som har sin tydliga förankring i Karlshamns unika karaktär och identitet. Här balanseras olika intressen och det är precis det som bra stadsplanering ska handla om. Målsättningen är tydlig: Nya stationsstaden ska vara en stadsdel där både där både befintliga och nya Karlshamnsbor kan trivas.

Detaljplanearbetet påbörjas våren 2021 och väntas ta två år. Nya stationsstaden kommer att byggas ut successivt inom en tidsperiod från 5–15 år från byggstart.

 

Fler bilder från Nya stationsstaden

Sveriges snyggaste kontor ligger i Lund

Sveriges snyggaste kontor ligger i Lund

Stil, arbetsmiljö och nytänkande står i fokus när lokalnytt.se utser Sveriges Snyggaste Kontor. I år gick priset till Axis nya huvudkontor i Lund, en kontorsbyggnad skapad med tanke på trivsel och en uppskattad arbetsplats för 1 300 personer. Bakom projektet står FOJAB, Landén Krantz och Light Bureau.

24 mars korades Sveriges Snyggaste Kontor och Axis stod som stolt vinnare. Tillsammans med FOJAB, Landén Krantz och Light Bureau har Axis delat en tydlig vision, vilket märks på slutresultatet.

– Det känns härligt. På en svår, urban plats har vi lyckats skapa ett landmärke med fantastiska värden, både utanpå och inuti. Med Axis Grenden har vi lyckats få materialitet i både hus och inredning att tala samma språk och belysningen förstärker de valda gestaltningsgreppen, säger Andreas Jentsch, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Axis nya huvudkontor ligger på Ideon-området i Lund, en forskningsby i utkanten av staden som just nu genomgår en spännande utveckling. Med ljus Ölandskalksten, träribbor i ask, ett rundat, mjukt formspråk och många naturliga utblickspunkter ger byggnaden en ombonad och välkomnande känsla.

– Tanken är att kontoret ska upplevas lite som ett hem på jobbet, med gott om ytor för de anställda att mötas, träna tillsammans och umgås med varandra. Vi ville skapa en byggnad som uppmuntrar till upplevelser, rörelse och arbetsglädje, säger Andreas.

Utsikt, gym och uppvärmt cykelgarage
Husets huvudentré är placerad i kvarterets hörn och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet. För att locka de anställda att ta trappan istället för hissen finns generösa glaspartier på varje våning som hela tiden belönar dig med en ny vy över staden och slätten. Varje anställd får dessutom en egen Axis-cykel som kan cyklas rakt ner i ett uppvärmt garage med dusch- och omklädningsrum, och alldeles intill ligger ett luftigt gym med glastak.

– Trivsel har varit ett ledord i arbetet och huset bjuder på enastående kvaliteter, tack vare Axis höga ambitionsnivå. Som arbetsgivare har Axis dessutom vågat sticka ut hakan. I en tid då de flesta väljer aktivitetsbaserade kontorslösningar satsar Axis på välutrustade cellkontor med öppningsbara fönster. De anställda får möjlighet att stänga sina dörrar och jobba ostört, vilket många uppskattar, säger Andreas.

En levande fasad
Husfasaden består av en tung naturstensklädd bas som övergår i lätta glasfasader inramade av vita, vinklade plåtlameller. När du rör dig längs byggnaden förändras intrycket – lamellernas vinkling skapar en illusion av rörelse: fasaden stängs, öppnas upp och stängs igen i takt med att perspektivet ändras.

– Fasaden är väldigt high-tech och kan uppskattas av alla, inte bara av de som jobbar i huset. Den urbana utsidan kontrasterar fint mot den sinnliga insidan. Det är är helt enkelt ett fantastiskt hus och vi är ett stort och stolt team som står bakom projektet, säger Andreas.

Tävlingen Sveriges Snyggaste Kontor
I samband med Stora Kontorsdagen koras varje år vinnaren i Sveriges Snyggaste Kontor. Tävlingen arrangeras av lokalnytt.se – Sveriges ledande marknadsplats för lediga lokaler.

Läs mer om Axis Grenden

Byggstart för nya domstolen i Jönköping

Byggstart för nya domstolen i Jönköping

Nyligen togs första spadtaget till den nya domstolsbyggnaden i Jönköping där Göta hovrätt och Kammarrätten ska husera. FOJAB har efter en tävlingsvinst vidareutvecklat gestaltningen.

– Ett prestigeuppdrag vi är väldigt stolta över. Utifrån en stark idé har vi gestaltat en byggnad med tydlig karaktär och arkitektonisk verkshöjd, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya domstolsbyggnaden, som byggs vid Slottskajen, kommer att rymma tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser. Byggnadsvolymen är uppbyggd i olika skalor och kommer att binda samman bebyggelsen längs Munksjöns västra strand där bland annat tingsrätten, förvaltningsrätten och polishuset blir närmaste grannar.

– Den nya domstolen kommer att kommunicera respekt och värdighet, värden som även kännetecknar den befintliga domstolsbyggnaden från 1600-talet. Genom omsorgsfull gestaltning, volymbearbetning och materialval förankras byggnaden i sin lokala miljö, säger Kjell Adamsson.

Byggd för att hålla över tid
Fasaden är utformad med ljust sandfärgade, keramiska element. Fasadens djup och tydliga vertikalitet skapar en intressant skuggverkan och bidrar till byggnadens solskydd, och de vertikala elementen reglerar även graden av insyn och sekretess. Projektet har höga ambitioner när det gäller hållbarhet – tanken är att domstolsbyggnaden ska fungera i minst 400 år, precis som den förra.

– Med få, ädla och hållbara material som åldras vackert över tid ger vi byggnaden en långsiktighet och en materialitet som är värdig den viktiga samhällsfunktion som domstolarna utgör, säger Jonas Ruthblad, handläggande arkitekt på FOJAB.

En publik plats med utrymme för integritet
Med utgångspunkt i platsens förutsättningar och höga krav på säkerhet, funktion, miljö och kvalitet får byggnaden en modern gestaltning som väl knyter an till den långa historiken av dömande verksamhet i Jönköping.

– Det finns en utmanande kontrast i verksamhetens önskan att å ena sidan vara en publik funktion i staden och å andra sidan tillgodose människors behov av integritet. Målsättningen har varit att skapa en trygg och rogivande miljö för människor som befinner sig i en situation som kan upplevas svår och stressande. En modern domstol som representant för ett sunt väsende kräver att gestaltningen balanserar respekt och värdighet med öppenhet och ödmjukhet, avslutar Kjell Adamsson.

Läs mer om Göta Hovrätt och kammarrätten

FOJAB lanserar rörelseverktyg tillsammans med Riksidrottsförbundet

FOJAB lanserar rörelseverktyg tillsammans med Riksidrottsförbundet

Idag lanseras den första versionen av Rörelsefaktor – ett verktyg som ska göra det enklare att integrera idrott och rörelse i stadsmiljön och samhällsplaneringen. Rörelsefaktor är skapat av FOJAB och Riksidrottsförbundet, och verktyget kommer redan från start att användas i flera pilotprojekt.

Forskning och undersökningar visar att den fysiska aktiviteten bland befolkningen minskar både bland vuxna och barn. Ytor för idrott och rörelse är av stor vikt för att fler ska ha möjlighet att aktivera sig, och är en viktig faktor för förbättrad folkhälsa. Målet med arbetet har varit att bättre integrera fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.

– Med hjälp av verktyget kan vi tydliggöra vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar fysisk aktivitet och ge en helhetsbild för alla olika typer av rörelse. Ett sådant här gemensamt ramverk underlättar också för samverkan mellan olika roller och aktörer, vilket är centralt för att uppnå ett bra resultat, säger Emma Pihl, initiativtagare till Rörelsefaktorn och arkitekt på FOJAB.

Rörelsefaktorn kan användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga till det detaljerade. För många andra frågor inom samhällsplaneringen finns det regler eller riktlinjer att förhålla sig till men för rörelse finns det inte något liknande. Genom att nu presentera Rörelsefaktorn kan idrott och rörelse få en starkare och tydligare roll i utvecklingen av städer och samhällen.

– Med rätt placering, innehåll och utformning bidrar dessa ytor och funktioner till en bättre folkhälsa och till det sociala livet och gemenskapen i städerna. Det finns stor potential i att låta idrott och rörelse spela en viktigare roll i städernas utformning, säger Åsa Samuelsson, som även hon är initiativtagare till Rörelsefaktorn och arkitekt på FOJAB.

Kommuner från hela landet, Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Regioner, byggbolag och många fler aktörer har under processen bidragit med expertkunskap.

– Vi är glada att så många har varit med och bidragit med sina erfarenheter till Rörelsefaktorn och att så många har varit positiva. Det visar att det finns ett behov av att arbeta med idrott och rörelse i stadsplanering och att det hittills saknats ett verktyg, säger Jonnie Nordensky, Riksidrottsförbundet.

Rörelsefaktor finns nu att ladda ner på Riksidrottsförbundets hemsida samtidigt som verktyget kommer börja användas i skarpt läge. Riksidrottsförbundet och FOJAB kommer tillsammans med Karlshamn som är först ut att testa verktyget för att synliggöra frågor om fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.

Här hittar du och kan ladda ner verktyget Rörelsefaktorn

FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris – för åttonde gången!

FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris – för åttonde gången!

”En ny, mäktig byggnad har tagit plats i Lund” konstaterar juryn och belönar Axis huvudkontor med Lunds stadsbyggnadspris för år 2020.
– Det känns fantastiskt att få jobba med kollegor som kan skapa sådan karaktärsfull och vacker arkitektur, och jag vill även passa på att tacka Axis som gav oss förtroendet, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

En kontorsbyggnad skapad med trivsel i fokus, en arbetsplats för 1 300 personer och ett nytt landmärke i Lund. Axis nya huvudkontor är en profilbyggnad med tydlig identitet och stark karaktär, utformad för att skapa mervärde för såväl medarbetare och besökare som betraktare. Huset är byggt på Ideon-området i Lund, en forskningsby i utkanten av staden som just nu genomgår en spännande utveckling.

– När vi förtätar städerna ställs vi inför nya utmaningar. De platser som finns kvar att bygga på är de som tidigare valts bort av en anledning. Att få möjlighet att skapa ett landmärke med fantastiska värden, både utanpå och inuti, i en svår urban miljö alldeles intill en motorväg är inspirerande. Och att dessutom belönas med stadsbyggnadspris för det är helt fantastiskt, säger Andreas Jentsch, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Lunds stadsbyggnadspris ska ”premiera arkitekter eller andra byggaktörer, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun” och det här är åttonde gången som FOJAB vinner.

– FOJAB startade för 50 år sen i Lund och vi har engagerat oss i många projekt i staden som jag är stolt över – det här är ett av dem. Jag är otroligt glad över att stadsbyggnadspriset går till Axis huvudkontor, säger Daniel Nord.

En byggnad att trivas i
Axis huvudkontor är designat för att främja verksamheten och öka välbefinnandet. Ljus Ölandskalksten, träribbor i ask och ett rundat, mjuk formspråk ger en ombonad och välkomnande känsla. Målet har varit att skapa ett hus där människor kan trivas, mötas och umgås, en byggnad som uppmuntrar till upplevelser, rörelse och arbetsglädje.

Husets huvudentré är placerad i kvarterets hörn och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns, som kronan på verket, en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet.

– Utblickarna är viktiga för upplevelsen. Redan vid entrén anar du inner- och ljusgårdarna längre in i byggnaden. Ett av våra mål har varit att uppmuntra folk att ta trappan istället för hissen – därför finns generösa glaspartier på varje våningsplan som hela tiden belönar dig med en ny vy över staden och slätten, och från takterrassen ser du hela vägen till Köpenhamn, säger Andreas.

En levande fasad
Husfasaden består av en tung naturstensklädd bas som övergår i lätta glasfasader inramade av vita, vinklade plåtlameller. När du rör dig längs byggnaden förändras intrycket – lamellernas vinkling skapar en illusion av rörelse: fasaden stängs, öppnas upp och stängs igen i takt med att perspektivet ändras.

– Fasaden är väldigt high-tech och kan uppskattas av alla, inte bara av de som jobbar i huset. Genom att skapa upplevelser i arkitekturen ger vi liv till de viktiga mellanrummen i staden, säger Andreas.

Läs mer om Axis Grenden

Från travbana till Öresundsregionens mest hållbara stadsdel

Från travbana till Öresundsregionens mest hållbara stadsdel

Jägersro trav- och galoppbana ska omvandlas till en hållbar och integrerad stadsdel, en plats för människor som värdesätter granngemenskap och närheten till såväl storstadsliv som natur. FOJAB är ett av tre arkitektteam som fått i uppdrag att ta fram utvecklingsförslagen.

– Vi ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla framtidens Malmö, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

1907 invigdes Sveriges första trav- och galoppbana på Jägersro i MaImö. I takt med att tiden gått har behoven förändrats och 2018 beslutade Skånska travsällskapet sig för att bygga en helt ny anläggning öster om den nuvarande. Marken såldes till SMT Malmö Exploatering AB, vars vision är att utveckla Öresundsregionens mest hållbara stadsdel på området.

I början av året bjöd SMT in ett antal arkitektbyråer för att analysera vilken struktur området bör ha, och av dessa har tre valts ut. FOJAB, Mandaworks och Kanozi kommer att arbeta parallellt med att fördjupa sina förslag.

– Projektet är en unik chans att väva samma sydöstra Malmö genom nya integrerande strukturer som trygga stråk och platser, attraktiv bebyggelse och hållbara gröna och blå strukturer, säger Magdalena.

Uppdraget ska redovisas i mitten av maj, och förslagen kommer att utvärderas av representanter för SMT och Malmö stad samt sakkunniga experter.

– Vi har satt samman ett enormt kompetent team med specialister inom stadsbyggnad, trafik, klimat och gröna frågor, ett team som är i framkant vad gäller hållbarhet och stadsbyggnad. Vi kommer att arbeta kreativt, idébaserat och med stort framtidsfokus för att tillsammans skapa den mest hållbara stadsdelen i Öresund, säger Magdalena.

 

FAKTA PROJEKT JÄGERSRO

Plats: Jägersro travbana samt parkeringen utanför
Yta: 40 hektar
Byggstart: 2024/2025
Färdigbyggt: 2040–2050
Innehåll: 4 000–5 000 bostäder + lokaler för kommersiell och offentlig service

FOJAB går till final i PLÅTPRISET 2021

FOJAB går till final i PLÅTPRISET 2021

En böljande plåtfasad som för tanken till en frusen, krusad vattenyta och en levande bottenvåning med café och gym. P-huset Dockan i Västerås utmanar schablonbilden av vad ett parkeringshus är och ska vara, och har gett FOJAB en finalplats i PLÅTPRISET 2021.

– Det är verkligen jättekul, men också lite oväntat. Av tradition förknippas nog inte parkeringshus med god arkitektur och de ses inte så ofta som inbjudande och välkomnande. Vi har arbetat aktivt med att skapa en levande bottenvåning och en härlig fasad – kanske kan Dockan bli kvarterets naturliga mötesplats, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Innovativ teknik, framtagen i FOJABlab
PLÅTPRISET 2021 delas ut till en arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad där plåtfasadens möjligheter tillvaratagits och maximerats utifrån form, funktion, innovation och miljö. Fasaden till p-huset Dockan består av bockade plåtkassetter i ett böljande mönster. Tekniken att bocka längs en böjd kurva är en ny teknik, framtagen i FOJABlab.

– Idén uppstod under en intern workshop där vi testade att bocka papper längs med kurvor. I nära samarbete med en plåtfirma har FOJAB utvecklat tekniken och samtidigt en digital simulering av bockningsprocessen. Resultatet blir en tredimensionell, varierad och intressant yta. Fasadplåten i Dockan är dessutom olackad, vilket ger en fantastisk reflektionsförmåga. Dagsljuset får fasaden att skifta från blått och vitt, för att vid solnedgång anta en djupt mörkröd ton, säger Petra Jenning, arkitekt på FOJAB med gestaltningsansvar för plåtfasaden.

Plåt som bockats på plats
Hållbarhet har varit ett av ledorden för projektet. Förutom att parkeringshuset kan erbjuda laddning med grön el och uppmuntra de boende in området att dela bilar i en samlad bilpool, har även byggprocessen varit inriktad på hållbara lösningar. Plåtarna levererades till exempel i platta paket och bockades till sin nuvarande form på plats, något som sparat mängder av transportmil.

– Vårt mål var att skapa en hållbar byggnad som åldras vackert och tål slitage. En levande byggnad som ger något tillbaka till staden, säger Anders.

Läs mer om P-huset Dockan i Västerås

FOJAB vinner Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020!

FOJAB vinner Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020!

”Falkenberg har fått ett nytt landmärke som andas stadsmässighet och välstuderade entrérum”, konstaterar juryn och tilldelar Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum, Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020. Vi är förstås både stolta och glada över utmärkelsen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig Kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det finns goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi tog ett helhetsgrepp på hela det gigantiska kvarteret för att etablera kontakt med den centrala stadskärnan och skapa den stadspark som Falkenbergsborna hittills saknat, säger Kjell Adamsson, vice vd på FOJAB som har varit uppdragsansvarig arkitekt.

Hållbart, särpräglat och tidlöst
I gestaltningen har FOJAB lagt stor vikt vid att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär, en byggnad som är både särpräglad och tidlös. Hållbarhetsaspekten framhävs även i jurymotiveringen: ”Husets material både exteriört och interiört upplevs gedigna och tåliga och kommer att stå sig över lång tid. Argus är en välkomnande mötesplats för alla åldrar som manifesterar kunskapens och kulturens plats i Falkenberg.”

Läs mer om Argus

FOJAB rekryterar arkitekt Cage Copher till Stockholmskontoret

FOJAB rekryterar arkitekt Cage Copher till Stockholmskontoret

FOJAB fortsätter sin satsning på kunskapsmiljöer och stärker nu upp med arkitekt Cage Copher. Cage, som har lång och gedigen erfarenhet, står bland annat bakom Skapaskolan i Huddinge som nominerades till Årets Bygge 2019 och Huddinge kommuns byggnadspris 2020.

– På FOJAB finns det så mycket kompentens och kunskap att jag inte kunde tacka nej. För varje intervju blev jag mer och mer engagerad, imponerad och inspirerad. Begränsningarna jag upplevde som egenföretagare har försvunnit, och med så många skickliga arkitekter i teamet känns det som allt är möjligt, säger Cage Copher.

Cage, som ursprungligen kommer från Kalifornien och även har arbetat som scenograf, drev under många år arkitektfirman Street Monkey Architects i Stockholm. Bland de tidigare projekten finns allt från hotell och bostäder till skolor och äldreboende, och SMA var framgångsrika i flera olika tävlingssammanhang.

– Vi är mycket glada för att Cage valt att komma till oss. Han är en synnerligen duktig arkitekt, en fantastisk person med stor erfarenhet av skolprojekt där hållbarhet stått i fokus. Tillsammans skall vi bygga vidare på kompensområdet i Stockholm och skapa nya fina projekt, säger Jens Larsson, kontorschef på FOJAB.

Hornsberg 10 förnyar stadsbilden på Västra Kungsholmen

Hornsberg 10 förnyar stadsbilden på Västra Kungsholmen

Ett nytt, modernt och ståtligt stadskvarter som öppnar upp och bjuder in. Den 25 januari gick samrådstiden ut för Hornsberg 10. I Castellums kvarter på västra Kungsholmen planeras en rejäl omvandling med attraktiva arbetsplatser, publika ytor och en öppen bottenvåning med plats för såväl caféer och restauranger som butiker.

– Vår ambition är att skapa en naturlig målpunkt, en plats som lockar till besök. Idag är Hornsberg ett ganska brokigt kvarter som präglas av omfattande om-, på- och tillbyggnader. Bottenvåningen är dessutom helt sluten. Den nya byggnaden kommer att läka ihop stadsdelen och skapa ett sammanhängande stadskvarter med blandade funktioner och en publik bottenvåning – en ny helhet, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Attraktiva arbetsplatser och takterrass för ”workout”
Enligt förslaget kommer två byggnader på fastigheten att ersättas med en ny kontorsvolym som i skala ansluter till övriga kvarter på västra Kungsholmen. Här kommer attraktiva, moderna kontorsmiljöer att samsas med ett generöst serviceutbud på bottenvåningen. De publika ytorna kommer att skapa mervärde både för de boende i området och de som jobbar i fastigheten. På takterrassen planeras utearbetsplatser med storslagen utsikt.

– I gestaltningen har vi hämtat inspiration från äldre tiders industriarkitektur som funnits på platsen och vi arbetar vidare med den tegeltradition som finns i området, till exempel i Hornbergs bryggeri. Vi återskapar också en pampig huvudentré mot Lindhagensgatan och öppnar upp bottenvåningen med generösa glaspartier vilket tillgängliggör kvarteret på ett helt nytt sätt, säger Jens. 

Läs mer om Hornsberg 10

Flexibilitet och nytänkande präglar Kävlinges nya medborgarhus

Flexibilitet och nytänkande präglar Kävlinges nya medborgarhus

Torsdagen 21 januari togs det första spadtaget. Kävlinge kommuns nya ansikte utåt blir en platsunik byggnad som generöst öppnar upp och bjuder in. Här ska alla känna sig välkomna, i enlighet med kommunens slogan, och FOJAB ansvarar för såväl arkitektur som inredning.

En mötesplats för alla
Kävlinges nya medborgarhus kommer att ligga strategiskt placerat, alldeles intill järnvägsstationen i den nya stadsdelen Stationsstaden. Här samlas alla kommunens förvaltningar under ett och samma tak och på bottenplan kommer Kävlinges bibliotek, KKB:s Bo-butik och kommunens kundtjänst att välkomna invånarna. Medborgarhuset ska vara en inbjudande mötesplats för alla, vilket avspeglas i arkitekturen.

– Vår ambition har varit att skapa en innovativ mötesplats, en byggnad som sticker ut. När du rullar in med tåget i Kävlinge kommer du att mötas av medborgarhusets upplysta glaspartier, en vacker ljuslykta som hälsar alla besökare välkomna till staden, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Inbyggd flexibilitet och högsta miljöklass
På bottenplan ligger det ljusa och öppna biblioteket med ytor för såväl barn och unga som vuxna. Här finns allt från sagogrotta och forskarrum till tidningshörn, och det stora glaspartiet ger besökarna fin kontakt med handelsgatan utanför. På plan fyra finns generöst tilltagna fika- och mötesytor, och en rymlig takterrass där du kan njuta av en storslagen utsikt. Här är också kommunens stora fullmäktigesal placerad – en generös och luftig sal med inbyggd flexibilitet för både små och stora möten. Lokalen kan delas i två eller öppnas helt och skapa plats för ett stort antal deltagare.

Plan två och tre består av aktivitetsbaserade arbetsplatser för kommunens anställda. Den inbjudande miljön är utformad med en gemensam lounge, och det finns många olika slags arbetsplatser och mötesrum i varierande storlek att välja mellan.

Kävlinges nya medborgarhus kommer att certifieras med Miljöbyggnad Guld, den högsta miljöcertifieringen.

Rött tegel och robust formspråk
I byggnadens gestaltning har FOJAB hämtat inspiration från Kävlinges långa tradition av bruks- och symbolbyggnader. Robusta, stadiga tegelvolymer med väl genomarbetade detaljer. Medborgarhusets fasad består av rött tegel, zinkplåt och generösa glaspartier. På byggnadens långsidor är fasaden veckad, vilket ger ett intressant skuggspel, och mot handelsgatan är den uppskuren med ett lägre parti som skalar ner och släpper in ljuset.

– Det nya medborgarhuset är platsunikt och ritat för att ligga just här, i Kävlinge. Läget ger oss dessutom möjlighet att koppla samman det nya med det gamla, säger Charlotte Kristensson.

 

FAKTA KÄVLINGE MEDBORGARHUS

Projektstart: 2015
Första spadtaget: 22 januari 2021
Planerad invigning: Våren 2023
Miljöklass: Miljöbyggnad Guld
Ansvarig arkitekt: Charlotte Kristensson, FOJAB
Ansvarig inredningsarkitekt: Lisa Mannheimer, FOJAB

FOJAB skapar sitt nya kontor i Malmö tillsammans med Stena Fastigheter

FOJAB skapar sitt nya kontor i Malmö tillsammans med Stena Fastigheter

FOJAB har tecknat ett avtal med Stena Fastigheter om att hyra kontorslokaler i den befintliga fastigheten Trikåfabriken på Möllevången i Malmö. En inspirerande och kreativ miljö med möjlighet att skapa hållbar arkitektur med stark karaktär och identitet har varit vägledande i valet av de nya lokalerna. Fastigheten kommer att genomgå en omfattande renovering och ombyggnad.

Det har under en längre tid pågått en lokalprocess där FOJAB sökt ny lokal för Malmökontoret med syfte att ta företaget vidare till nästa steg i utvecklingen av arkitektur och varumärke.

─ Vi är jätteglada över möjligheten att skapa vårt framtida kontor i Stenas fastighet. Våra nya lokaler utformas med fokus på att skapa en inspirerande och kreativ miljö där vi kommer utveckla vårt arbetssätt och skapa en plats där medarbetare, beställare och samarbetspartners trivs. Vi ser fram emot att i kommande uppdrag fortsätta leverera arkitektur som tar utgångspunkt i starka idéer med målet att stärka våra beställares affär, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Trikåfabriken är en byggnad med spännande arkitektur som vi kommer att bevara och förädla i så hög utsträckning som möjligt. FOJAB kommer ansvara för utformning och gestaltning i samband med utveckling och ombyggnad av hela fastigheten. Området runt Bergsgatan/Friisgatan är i en spännande utveckling med många kreativa näringar. Vi på FOJAB kommer tillsammans med Stena vara med och driva den utvecklingen.

─ Att flytta till den här delen av Malmö känns helt rätt. Det finns en framåtanda och innovationskraft i hela stadsdelen och jag är övertygad om att lokalerna kommer att bidra till fortsatta framgångar. Platsen erbjuder också mycket bra kommunikationer samt närhet till service och kultur. Vi ser det som viktiga delar i ett hållbart arbetsliv, fortsätter Carl Kylberg, kontorschef på FOJAB i Malmö och Helsingborg.

– Vi ser fram emot ett långsiktigt samarbete och är väldigt glada över att FOJAB valt vår fastighet för sitt nya kontor i Malmö. Byggnaden har en spännande historia på ett attraktivt läge och jag är övertygad om att FOJAB tillsammans med oss kommer att skapa ett hållbart kontor, som många kan ta del av, säger Unni Sollbe, VD på Stena Fastigheter.

FOJABs nuvarande kontor ligger i Dockan i Malmö. Inflyttning i de nya lokalerna beräknas ske i årsskiftet 2021/2022.