Kulturhistorisk institution görs om till bostäder

Kulturhistorisk institution görs om till bostäder

Från 1800-talslaboratorium till bostäder för 2000-talet – en av Lunds äldsta institutionsbyggnader har respektfullt ritats om av FOJAB. Nu startar försäljningen av lägenheterna, där extremt höga krav har ställts på omvandlingen.

Mitt i Kulturkvadranten i Lund, ett stenkast från Domkyrkan, ligger det anrika kvarteret Maria Magle. På 1200-talet fanns här en kyrka, i flera hundra år efter att kyrkan rivits var det en kyrkogård på tomten och 1863 byggdes kemiska institutionen. 1959 överläts huset till historiska institutionen men sedan 2014 har det stått tomt.

Hållbar resursanvändning
– Det finns inte mycket nyproduktion i centrala Lund, så det här är en fantastisk möjlighet. Ett projekt som tar tillvara byggnadens potential både i form av historik och läge. Inte minst är det ett hållbart nyttjande av resurser, säger Stefan Andersson, projektutvecklare på Midroc, beställare och byggherre.

– Vi valde att samarbeta med FOJAB eftersom de har erfarenhet av liknande projekt. Det har också varit värdefullt för projektet att ha samma arkitekt hela vägen, från tidigt detaljplaneskede till kommande bygghandlingar.

Huset upptar hela kvarteret och är byggt kring en grön innergård. Med sin gula tegelfasad från Lomma Tegelbruk och sockel i sandsten från Hardeberga stenbrott är byggnaden arkitekturhistoriskt representativ för 1800-talet. Det handslagna teglet, den regelbundna fönstersättningen, och det skivtäckta plåttaket finns kvar, liksom de ovanligt många skorstenarna som minner om en verksamhet där ventilation var extra viktig.

Gått försiktigt fram
För att huset ska kunna stå sig i hundra år till har en grundlig översyn av murverket gjorts, fönster har varsamt öppnas upp till fönsterdörrar och tidstypiska attribut återskapas med hänsyn till det som huset och Kulturkvadranten representerar. Andreas Blomberg, ansvarig arkitekt på FOJAB, berättar om arbetet:

– Huset har en avskalad och enkel gestaltning, därför har den också hållit så väl över tid. Vi har gått försiktigt fram och arbetat med huset på dess villkor. Stommen är intakt och den befintliga höga nivån på materialitet matchas eller förhöjs.

– Av kulturhistoriska skäl rör vi inte det som inte behöver röras. Patinan på tegelstenarna får vara kvar, den oxiderade ytan är både fin att se på och skyddar stenen. Vi kompletterar skadade fogar med samma åsfog som ursprungligt. Fönster bevaras och vi kompletterar med nya portar och dörrar, och glasdörrar i samma kvalitet och uttryck.

Elegant smide
Det största arkitektoniska tillskottet exteriört är nya utvändiga balkonger, entrétrappor, räcken och loftgång som utförs i elegant svartmålat smide.

För att förhöja den visuella och taktila upplevelsen även invändigt kompletteras interiören med vackra ursprungliga detaljer samtidigt som nya moderna material och detaljer av hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet tillförs.

Komponenter från kulturlager
Ansvarig för utemiljön är Josephine Philipsen, landskapsarkitekt på FOJAB:

– Vi har plockat upp komponenter från olika kulturlager på platsen, som återkommer i ny tappning. Det fanns exempelvis tidigare en brunn på gården, den plockas upp och återgestaltas i form av en vattenspegel. Spåren av en kyrkomur kommer att synas som en grövre linje i markbeläggningen. Gatstenarna återanvänds i en ny stensättning som inspirerats av motiv på golvbeläggningen i kyrkan, solkors, som påträffades vid en tidigare arkeologisk undersökning. Solkorset återkommer också i planteringarna.

 

Projekt: Kv Maria Magle, Lund.
Status: Beräknad inflyttning vintern 2022.
Beställare: Midroc
Arkitekt: FOJAB
Projektgrupp FOJAB: Andreas Blomberg, Nina Torstensson, Mirelle Landerberg, Josephine Philipsen.

Maxad lärmiljö när FOJAB bygger skola

Maxad lärmiljö när FOJAB bygger skola

FOJAB har utvecklat ett nytt koncept för att rita kunskapsmiljöer. Den första grundskolan som byggs helt enligt arbetssättet är Mörrums nya skola med spännande arkitektur i barnens skala och lärandemiljöer bokstavligen in i minsta hörn.

Kompetensområde Kunskapsmiljöer på FOJAB arbetar med skolor och lärmiljöer för barn, unga och vuxna. Charlotte Kristensson ansvarar för ett team med både bredd och spets som har möjlighet att ta sig an projekten från den allra första fasen ända fram till färdig projektering.

Delaktighet och förankring
Att finnas med tidigt i processen är en av framgångsfaktorerna för att kunna bygga en riktigt bra skola, menar Charlotte Kristensson. När det gäller Mörrum var hon själv med redan på det allra första idéstadiet. Hon utredde Karlshamns kommuns lokalbehov i ett längre perspektiv, och kunde då konstatera att det behövdes en helt ny skola i Mörrum som var bättre anpassad efter verksamheten, istället för de många små som fanns vid tillfället.

FOJAB fick uppdraget och redan från start arbetade teamet nära politiker, tjänstemän, pedagoger och eleverna själva – också det en nyckelfaktor. Att bygga skolor är en komplex process med många berörda och FOJABs skolteam arbetar med olika processverktyg för idéutveckling, delaktighet och förankring.

– Vi lägger mycket kraft på att ta fram en projektvision som alla står bakom. När vi sedan presenterar förslaget är alla med på tåget, förklarar Charlotte.

Inga korridorer
FOJAB förankrar gestaltningen i forskning om inlärning och utveckling. I Mörrum hölls workshops med lärarna, där bland annat kunskapen om trygga hörn fångades upp. Det handlar om att hörn ofta är uppskattade ytor i skolan, de känns trygga, men om de störs av dörrar där folk springer ut och in fungerar de sämre som lärmiljö.

– Arkitektur spelar roll. Den fysiskt byggda miljön är pedagogiska verktyg och en katalysator för lärande och utveckling.

FOJABs team strävar efter att maxa det Charlotte kallar lärmiljöfaktorn, att utnyttja kvadratmetrarna på bästa sätt. Att bygga hus är dyrt, så det gäller att minimera varje utrymme som går åt till oväsentligheter.

– Mörrums nya skola är den första skola vi byggt helt utan korridorer! Här finns en minimum av kommunikationsytor, i det närmaste allt är lärmiljö.

Anpassa ytan efter verksamheten
Det där med yta är inte okomplicerat. En skola ska tillfredsställa många behov och inte sällan har verksamheten en lång önskelista på vad den nya byggnaden bör innehålla. Det är inte alltid lätt att dra gränsen, att säga vad som är nödvändigt och inte. Men då kan FOJABs arkitekter hjälpa till. FOJAB har utvecklat ett verktyg för att beräkna lokalbehovet utefter verksamhetsbehovet.

– Det är ett sätt att optimera utrymmet utifrån läroplanen och beräkningen brukar tas emot med tacksamhet från beställarens sida.

Trygga hemvister och rumslig variation
Mörrums nya skola är en grundskola för årskurs F-6, med plats för 550 elever. En utmaning var att skolan inte skulle kännas för stor. Lösningen blev att bryta upp den stora huskroppen i sex mindre byggnadsvolymer med flera entréer och hemvister. Från hemvisterna tar man sig vidare till de gemensamma utrymmena – i strumplästen eftersom allt hänger ihop.

– Skolor idag byggs ofta med en enda stor huvudentré. Då är det lång väg för eleverna att ta sig till sina hemvister, och man ska ut och in flera gånger om dagen. Vår slogan var ”När du öppnar dörren är du framme”. Det ger en omedelbar närhet mellan ute och inne, och en betydligt tryggare miljö.

I den traditionella skolan är alla rum lika stora, men i Mörrum finns en bred variation som bättre möter dagens pedagogiska behov.

Flexibel användning av lokaler är alltid en viktig parameter för FOJAB och en betydelsefull hållbarhetsaspekt. En lokal som kan användas av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter är både ekonomiskt och klimatmässigt smart. I Mörrum är de gemensamma lokalerna, såsom verkstäder, kökslab och matsal, placerade så att de enkelt ska kunna hyras ut exempelvis till föreningar och annan kommunal verksamhet i Mörrum.

– Kunskapsmiljöer är viktiga mötesplatser som också bidrar till att öka den sociala hållbarheten i samhället.

Rörelseglädje utgångspunkten
FOJAB ritar inte bara skolbyggnaden i Mörrum utan ansvarar även för inredning och utemiljö. Barnen har tecknat, byggt modeller och spelat in filmer som varit underlag för landskapsarkitekternas arbete med skolgården. Rörelseglädje är utgångspunkten och bygger på forskning som visar att inlärning stöds av rörelse. Rörelsefaktorn, ett verktyg som FOJAB utvecklat tillsammans med Riksidrottsförbundet, används i utformningen.

– Vi tänker alltid på den kompletta lärmiljön. Mörrums skola är ett fint exempel på hur slutresultatet blir när vi kan arbeta enligt processens alla steg. Med samarbete och delaktighet från start till mål, med samverkanslösningar för ökad hållbarhet och en upplevelserik arkitektur som bidrar till barnens lärande. Det blir juvelen i kronan, säger Charlotte Kristensson.

FOJAB sätter Mellbystrand på kartan

FOJAB sätter Mellbystrand på kartan

Med höga arkitektoniska kvaliteter och starka hållbarhetsinslag som bidrar till samhällsutvecklingen tog FOJAB hem markanvisningstävlingen för Mellbystrands centrum. Förslaget knyter an till ortens historia och andas glädje och lekfullhet i både volymer och färgsättning.
– Vi vill få fram sommarkänslan året runt, säger arkitekt Anders Lundin.

Halländska Mellbystrand var en gång en blomstrande badort. Samhället är uppbyggd kring fritidshus från förra sekelskiftet, med Strandhotellet från 1927 som social mittpunkt. Men Mellbystrand har på senare tid tappat servicefunktioner och besökare till grannorterna och centrum är till stor del idag obebyggt.

Laholms kommun utlyste 2020 en markanvisningstävling med fokus på att höja den långsiktiga attraktiviteten och skapa miljöer som ger ett mervärde till samhället. Förslaget från FOJAB arkitekter och Hamiltone Fastigheter AB fick högst poäng både för hållbarhet och gestaltning.

­– Det här har varit efterfrågat under lång tid och kommer att lyfta Mellbystrand tillbaka till hur det en gång var, i termer av attraktivitet och rykte. Nya typer av bostäder gör det möjligt för fler att bosätta sig i fina Mellbystrand, det är väldigt positivt, säger Mikael Lennung, mark- och exploateringsstrateg i Laholms kommun.

– Man säger lite för ofta att något är unikt, men det är väldigt ovanligt att få vara med och forma en helt ny centrumstruktur. Det har varit inspirerande att arbeta tillsammans med FOJAB för att identifiera det som en gång varit tongivande för platsen och vad som kan bli det nya Mellbystrand, säger Elijah Hamilton, beställare och entreprenör.

FOJABs förslag Strandparken utgår från Mellbystrands identitet som badort med småskalig friliggande bebyggelse. Kvarteret är väl sammanhållet men har en uppbruten struktur med förskjutningar mot huvudgatan som ger utrymme för uteserveringar och mötesplatser. Huskropparna varierar i olika höjder, volymer och kulörer – en lekfull träarkitektur i en färgskala som associerar både till historien och till sommar, sol och hav.

– Vi har inspirerats av kustsamhällen i Danmark och på västkusten för att få fram det livliga, glada och brokiga, berättar Anders Lundin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Mellanrum mellan husen skapar visuella och fysiska kopplingar till parken nedanför och ger en känsla av gränder som i äldre små kuststäder. Ett intilliggande torg blir en viktig del i sammankopplingen mellan stranden, det gamla strandhotellet och parken.

Hållbarhetstanken är genomgående i Strandparken. Materialen som föreslås – träfasader och ekobetongstomme – är tåliga och slitstarka, miljömärkta och gärna lokalt producerade. Taken förses med solceller. Både bostäder och verksamhetslokaler är flexibla för förändrade framtida behov. Den sociala hållbarheten stärks genom bostäder i olika skalor och utföranden som attraherar boende i olika åldrar och med olika ekonomiska förutsättningar.

I små gemensamma bodar, som härmar formspråket på strandens badhytter, finns plats för exempelvis verkstäder, växthus eller cykelförråd, vilket skapar möjligheter för samvaro, samutnyttjande, delningsekonomi och återbruk. Ett stråk med våtmark för dagvattenhantering gör kvarteret motståndskraftigt mot eventuella översvämningar.

Nu väntar markanvisningsavtal och detaljplanearbete. Byggnation är planerad under 2023–2024, med inflyttning under 2024.

Boende intar ett av Lunds mest spännande kvarter

Boende intar ett av Lunds mest spännande kvarter

84 lägenheter och knappt någon är den andra lik. Nu är det inflyttning i de sista lägenheterna i Aromalund, ett nytt bostadskvarter i centrala Lund som ritats av FOJAB. Arkitekturchef Joachim Lundquist berättar om ett av de mest spännande bostadskvarteren i Lund just nu:

– Det här är ett bostadsprojekt där FOJABs arkitekturfilosofi – Platsen, Människan, Formen ­– har fått göra stort avtryck. I Aromalund har prestigelöshet, laganda och en stor kreativ frihet varit framgångsfaktorer. Och en gemensam lust att skapa något utöver det vanliga. Och de boende har funnits med i tanken hela vägen från detaljplan till färdig bostad.

Bostadsområdet ligger intill Kung Oscars bro, just där stenstaden i centrum möter de gröna villakvarteren i väster och där det en gång låg en äppelodling. 67 av de 84 lägenheterna är helt unika i sin gestaltning. 22 är i etage och flera har ett loft. Alla (utom en etta) har minst en balkong eller uteplats. Bostädernas utformning utgår från fyra olika karaktärer, som bygger på fyra olika idéer om boende:

  • Familjär funktion innehåller funktionella stadslägenheter med stora ljusa entréer.
  • Stilfull samvaro med stora, eleganta sällskapsytor.
  • Klassisk komposition utgår från sekelskiftets paradvåning.
  • Kreativt koncept är innovativa lägenheter med stadsradhuskänsla.

Respektive karaktär har applicerats på var och en av de fem olika huskropparna, och avspeglar sig i allt från planlösningar och trapphus till uteplatser och gatumiljö. Kvarteret blir varierat, men hålls ihop av att husen går ton i ton, i färgsättning och material.

– Att jobba med en stark form är jätteviktigt för oss för att lyckas skapa en tydlig identitet. Formen ska också spegla innehållet och vara grundad i en tydlig tanke. Det ser vi inte minst på Aromalund där exteriör och interiör samspelar naturligt och där både material och känsla följer som en röd tråd utifrån och in, säger Joachim Lundquist.

Malmö får ett nytt centrum

Malmö får ett nytt centrum

Grönskande bostadskvarter som en utpost mot åkrarna. En park med stora naturvärden. Och ett nytt centrum för hela Malmöstadsdelen Bunkeflostrand. Nu är detaljplanen antagen för Gottorp, den sista länken i ett stråk som knyter samman staden både genom bebyggelse och natur.

FOJAB har varit med från början, från tidiga workshops med Malmö stad och Skanska, där målen sattes för områdets utveckling och gestaltning, via planprogram till den färdiga detaljplanen.

Variation och kontraster
Området kring Gottorps gård ligger i Bunkeflostrand i södra Malmö, på gränsen mellan tätort och åkermark, och planen rymmer cirka 550 bostäder.

– Vår idé för stadsutvecklingen i området är att det ska vara tryggt och bekvämt med närhet till både vardagsservice och rekreation. Bebyggelsen ska vara blandad, med både flerbostadshus och småhus, och tilltala en bred grupp av människor med olika behov och förutsättningar. Området blir rikt på variation och kontraster med platser som uppmuntrar lek och rörelse. Det fina läget intill Ekostråket tas tillvara och hela Gottorpsområdet präglas av ett hållbarhetstänk, säger Magdalena Hedman, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Efterlängtat centrum
Ett nytt centrum byggs i kvarter kring ett stadsdelstorg, som blir en naturlig mötesplats inte bara för de boende i området utan för hela Bunkeflostrand. Här finns plats för både lek och uteservering. Planen möjliggör exempelvis mataffär, bibliotek, vårdcentral, apotek, gym, kafé.

– Idag tar många bilen till närliggande Hyllie för att göra sina ärenden. Nu får de 10 000 invånarna i Bunkeflostrand service och mötesplatser på gång- eller cykelavstånd. Det blir lättare att bo och leva hållbart även i den här delen av Malmö, säger Magdalena Hedman.

Ett konstverk som lockar till lek och interaktion föreslås på torget, gärna med vatten i någon form. Många av idéerna för platsens innehåll och utformning kommer från ett dialogarbete med boende i Bunkeflostrand.

Småstadskaraktär
Kvarteren kring centrum byggs i tegel och med sadeltak och har en tydlig småstadskaraktär. Kvarteren längre ut från centrum hämtar i sin tur inspiration från trädgårdsstaden med tydliga entrésidor och grönska, gärna med häckar i tomtgränserna för ett lummigt intryck.

Ett finmaskigt gatunät med bra koppling till grönskan i och kring området håller samman bebyggelsen och knyter an till omgivningarna. Stråken bidrar till att befolka och aktivera området.

Del av Ekostråket
Söder om bostadskvarteren anläggs en park som angränsar till Ekostråket, grönområdet som sträcker sig från Pildammsparken i centrum till Bunkeflo strandängar vid Öresund. Själva Ekostråket bildar i Gottorp ett cirka 14 hektar stort natur- och rekreationsområde, där öppna gräsmarker växlar med trädbevuxna skogsmiljöer.

Lunds nya ridhus en hållbar satsning på unga

Lunds nya ridhus en hållbar satsning på unga

Två sammanbyggda ridhus, där fyra lektioner kan hållas samtidigt och med gott om plats för tävlingar, och ett stall för femtio hästar med direkt koppling till hagarna utanför. Det är FOJABs plan för Lunds nya ridhus. Nu är bygglovshandlingarna inlämnade.

– Det är en anläggning som har miljö och hälsa i fokus, både elevernas, personalens och hästarnas, säger arkitekt Mats Molén. Och det är en väldigt bra tävlingsarena.

I det öppna slättlandskapet norr om Lund kommer den nya ridanläggningen att lysa. Väggarna är transparenta och ljuset flödar ut på kvällarna. Ridanläggningen har kommit ett steg närmare förverkligande, när bygglovshandlingarna nu har lämnats in till kommunen för granskning och beslut.

Frigående hästar
På det 12 hektar stora området ryms enligt förslaget ett hästskoformat stall, två ridhus med bland annat omklädningsrum och kafé, en utomhusbana och rasthagar. Runt hela området är planerat en cirka 1,5 km lång ridväg. I stallet finns plats för femtio hästar och utsläppet till hagarna sker direkt från hästboxen.

 Ofta är hagarna en bit bort, men här ligger stallet mitt i. Varje box har sin egen dörr i ytterväggen rakt ut i hagen, säger Mats Molén som har ritat flera ridanläggningar.

Plats för träning och tävling
I ridhuset ­– som egentligen är två sammanbyggda separata ridhus ­– kan fyra lektioner hållas samtidigt. Eller träning i det ena och tävling i det andra, då det ena ridhuset försetts med läktare och domartorn.

 Det finns en ambition från kommunens sida att satsa på flickdominerade aktiviteter och här får vi en modern anläggning som fyller våra behov och som främjar en bra verksamhet. Och det går enkelt att ta sig dit till med cykel eller buss, säger Johan Rygge Zellbi, projektledare på Lundafastigheter.

Trä som inger trygghet
Ridhusflyglarna ligger i vinkel mot en gårdsplan med en utomhusbana. Här märks kopplingen till de skånska gårdarna och fälten utanför. Byggnaderna är okonstlade i synliga, uttrycksfulla konstruktioner och material som är lätta att förstå och som ska förmedla en känsla av trygghet.

 Det är en bruksarkitektur med kända former och enkla material som man ska känna igen sig i. Trä ger en känsla av vänlighet och trygghet, en förnimmelse av barndomens snickrande, säger Mats Molén.

Lundafastigheter beräknar att ridhuset är klart att tas i bruk i början av 2023.

Klartecken för Nya stationsstaden i Karlshamn

Klartecken för Nya stationsstaden i Karlshamn

Vid stationen i Karlshamn ska en helt ny stadsdel ta form. Nya stationsstaden kommer att rymma runt 500 bostäder och FOJAB har gjort ett stadsutvecklingsprogram för hela området. Nu har kommunstyrelsen gett klartecken till detaljplanering av etapp 1.

Med Pengaberget i ryggen och i soligt sydvästläge alldeles intill järnvägsstationen ska den nya stadsdelen växa fram. I gestaltningsarbetet har vi hämtat inspiration från den äldre bebyggelsen i stadens centrum.

Karlshamn är till stora delar en välbevarad rutnätsstad med fina miljöer. Den fysiska stadsbilden är uppbyggd av raka, parallella gator som bildar kvarter med tydliga in- och utsidor och härligt grönskande innergårdar. I arbetet med nya stationsstaden har vi utgått från gaturummets bestämda hierarki och varit noga med att ansluta till den befintliga bebyggelsen på ett respektfullt sätt.

500 bostäder och service
När godshanteringen vid järnvägsstationen flyttar finns det plats för en helt ny stadsdel. Söder om dagens järnvägsspår ska nya kvarter med bostäder, arbetsplatser och service växa fram, från Stationsvägen i söder till Regeringsgatan i norr.

Platsen ligger centralt men känns idag ganska avsides. Den nya stadsdelen kommer att binda ihop staden på ett tydligare sätt. Omkring 500 bostäder planeras, allt från radhus till olika typer av flerbostadshus. Det blir en stadsdel som kan attrahera människor med olika behov och önskemål kring sitt boende.

I området kommer också att finnas publika verksamheter som ska bidra till att vitalisera stadsdelen alla tider på dygnet. En förhoppning är att det leder till att området bli en tryggare plats, när fler människor rör sig i området både dagtid och kvällstid.

Hållbart, trivsamt och förankrat i staden
I nära samarbete med  Karlshamns kommun, Trafikverket och Blekingetrafiken har en ny trafiklösning tagits fram och stort fokus har legat på att skapa en bra bytespunkt för kollektivtrafik och hållbara trafikslag. Det ska vara lätt för alla resenärer att byta mellan tåg och buss, och en pendlarparkering med enkel access till stationen planeras.

Karlshamn har en hög ambition för stadsdelen. Nya stationsstaden kommer inte bara att bli en hållbar och trivsam stadsdel, utan även en plats som har sin tydliga förankring i Karlshamns unika karaktär och identitet. Här balanseras olika intressen och det är precis det som bra stadsplanering ska handla om. Målsättningen är tydlig: Nya stationsstaden ska vara en stadsdel där både där både befintliga och nya Karlshamnsbor kan trivas.

Detaljplanearbetet påbörjas våren 2021 och väntas ta två år. Nya stationsstaden kommer att byggas ut successivt inom en tidsperiod från 5–15 år från byggstart.

 

Fler bilder från Nya stationsstaden

Sveriges snyggaste kontor ligger i Lund

Sveriges snyggaste kontor ligger i Lund

Stil, arbetsmiljö och nytänkande står i fokus när lokalnytt.se utser Sveriges Snyggaste Kontor. I år gick priset till Axis nya huvudkontor i Lund, en kontorsbyggnad skapad med tanke på trivsel och en uppskattad arbetsplats för 1 300 personer. Bakom projektet står FOJAB, Landén Krantz och Light Bureau.

24 mars korades Sveriges Snyggaste Kontor och Axis stod som stolt vinnare. Tillsammans med FOJAB, Landén Krantz och Light Bureau har Axis delat en tydlig vision, vilket märks på slutresultatet.

– Det känns härligt. På en svår, urban plats har vi lyckats skapa ett landmärke med fantastiska värden, både utanpå och inuti. Med Axis Grenden har vi lyckats få materialitet i både hus och inredning att tala samma språk och belysningen förstärker de valda gestaltningsgreppen, säger Andreas Jentsch, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Axis nya huvudkontor ligger på Ideon-området i Lund, en forskningsby i utkanten av staden som just nu genomgår en spännande utveckling. Med ljus Ölandskalksten, träribbor i ask, ett rundat, mjukt formspråk och många naturliga utblickspunkter ger byggnaden en ombonad och välkomnande känsla.

– Tanken är att kontoret ska upplevas lite som ett hem på jobbet, med gott om ytor för de anställda att mötas, träna tillsammans och umgås med varandra. Vi ville skapa en byggnad som uppmuntrar till upplevelser, rörelse och arbetsglädje, säger Andreas.

Utsikt, gym och uppvärmt cykelgarage
Husets huvudentré är placerad i kvarterets hörn och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet. För att locka de anställda att ta trappan istället för hissen finns generösa glaspartier på varje våning som hela tiden belönar dig med en ny vy över staden och slätten. Varje anställd får dessutom en egen Axis-cykel som kan cyklas rakt ner i ett uppvärmt garage med dusch- och omklädningsrum, och alldeles intill ligger ett luftigt gym med glastak.

– Trivsel har varit ett ledord i arbetet och huset bjuder på enastående kvaliteter, tack vare Axis höga ambitionsnivå. Som arbetsgivare har Axis dessutom vågat sticka ut hakan. I en tid då de flesta väljer aktivitetsbaserade kontorslösningar satsar Axis på välutrustade cellkontor med öppningsbara fönster. De anställda får möjlighet att stänga sina dörrar och jobba ostört, vilket många uppskattar, säger Andreas.

En levande fasad
Husfasaden består av en tung naturstensklädd bas som övergår i lätta glasfasader inramade av vita, vinklade plåtlameller. När du rör dig längs byggnaden förändras intrycket – lamellernas vinkling skapar en illusion av rörelse: fasaden stängs, öppnas upp och stängs igen i takt med att perspektivet ändras.

– Fasaden är väldigt high-tech och kan uppskattas av alla, inte bara av de som jobbar i huset. Den urbana utsidan kontrasterar fint mot den sinnliga insidan. Det är är helt enkelt ett fantastiskt hus och vi är ett stort och stolt team som står bakom projektet, säger Andreas.

Tävlingen Sveriges Snyggaste Kontor
I samband med Stora Kontorsdagen koras varje år vinnaren i Sveriges Snyggaste Kontor. Tävlingen arrangeras av lokalnytt.se – Sveriges ledande marknadsplats för lediga lokaler.

Läs mer om Axis Grenden

Byggstart för nya domstolen i Jönköping

Byggstart för nya domstolen i Jönköping

Nyligen togs första spadtaget till den nya domstolsbyggnaden i Jönköping där Göta hovrätt och Kammarrätten ska husera. FOJAB har efter en tävlingsvinst vidareutvecklat gestaltningen.

– Ett prestigeuppdrag vi är väldigt stolta över. Utifrån en stark idé har vi gestaltat en byggnad med tydlig karaktär och arkitektonisk verkshöjd, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Den nya domstolsbyggnaden, som byggs vid Slottskajen, kommer att rymma tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser. Byggnadsvolymen är uppbyggd i olika skalor och kommer att binda samman bebyggelsen längs Munksjöns västra strand där bland annat tingsrätten, förvaltningsrätten och polishuset blir närmaste grannar.

– Den nya domstolen kommer att kommunicera respekt och värdighet, värden som även kännetecknar den befintliga domstolsbyggnaden från 1600-talet. Genom omsorgsfull gestaltning, volymbearbetning och materialval förankras byggnaden i sin lokala miljö, säger Kjell Adamsson.

Byggd för att hålla över tid
Fasaden är utformad med ljust sandfärgade, keramiska element. Fasadens djup och tydliga vertikalitet skapar en intressant skuggverkan och bidrar till byggnadens solskydd, och de vertikala elementen reglerar även graden av insyn och sekretess. Projektet har höga ambitioner när det gäller hållbarhet – tanken är att domstolsbyggnaden ska fungera i minst 400 år, precis som den förra.

– Med få, ädla och hållbara material som åldras vackert över tid ger vi byggnaden en långsiktighet och en materialitet som är värdig den viktiga samhällsfunktion som domstolarna utgör, säger Jonas Ruthblad, handläggande arkitekt på FOJAB.

En publik plats med utrymme för integritet
Med utgångspunkt i platsens förutsättningar och höga krav på säkerhet, funktion, miljö och kvalitet får byggnaden en modern gestaltning som väl knyter an till den långa historiken av dömande verksamhet i Jönköping.

– Det finns en utmanande kontrast i verksamhetens önskan att å ena sidan vara en publik funktion i staden och å andra sidan tillgodose människors behov av integritet. Målsättningen har varit att skapa en trygg och rogivande miljö för människor som befinner sig i en situation som kan upplevas svår och stressande. En modern domstol som representant för ett sunt väsende kräver att gestaltningen balanserar respekt och värdighet med öppenhet och ödmjukhet, avslutar Kjell Adamsson.

Läs mer om Göta Hovrätt och kammarrätten

FOJAB lanserar rörelseverktyg tillsammans med Riksidrottsförbundet

FOJAB lanserar rörelseverktyg tillsammans med Riksidrottsförbundet

Idag lanseras den första versionen av Rörelsefaktor – ett verktyg som ska göra det enklare att integrera idrott och rörelse i stadsmiljön och samhällsplaneringen. Rörelsefaktor är skapat av FOJAB och Riksidrottsförbundet, och verktyget kommer redan från start att användas i flera pilotprojekt.

Forskning och undersökningar visar att den fysiska aktiviteten bland befolkningen minskar både bland vuxna och barn. Ytor för idrott och rörelse är av stor vikt för att fler ska ha möjlighet att aktivera sig, och är en viktig faktor för förbättrad folkhälsa. Målet med arbetet har varit att bättre integrera fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.

– Med hjälp av verktyget kan vi tydliggöra vilka faktorer i den byggda miljön som påverkar fysisk aktivitet och ge en helhetsbild för alla olika typer av rörelse. Ett sådant här gemensamt ramverk underlättar också för samverkan mellan olika roller och aktörer, vilket är centralt för att uppnå ett bra resultat, säger Emma Pihl, initiativtagare till Rörelsefaktorn och arkitekt på FOJAB.

Rörelsefaktorn kan användas i olika skalor i planering och byggande, från det översiktliga till det detaljerade. För många andra frågor inom samhällsplaneringen finns det regler eller riktlinjer att förhålla sig till men för rörelse finns det inte något liknande. Genom att nu presentera Rörelsefaktorn kan idrott och rörelse få en starkare och tydligare roll i utvecklingen av städer och samhällen.

– Med rätt placering, innehåll och utformning bidrar dessa ytor och funktioner till en bättre folkhälsa och till det sociala livet och gemenskapen i städerna. Det finns stor potential i att låta idrott och rörelse spela en viktigare roll i städernas utformning, säger Åsa Samuelsson, som även hon är initiativtagare till Rörelsefaktorn och arkitekt på FOJAB.

Kommuner från hela landet, Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Regioner, byggbolag och många fler aktörer har under processen bidragit med expertkunskap.

– Vi är glada att så många har varit med och bidragit med sina erfarenheter till Rörelsefaktorn och att så många har varit positiva. Det visar att det finns ett behov av att arbeta med idrott och rörelse i stadsplanering och att det hittills saknats ett verktyg, säger Jonnie Nordensky, Riksidrottsförbundet.

Rörelsefaktor finns nu att ladda ner på Riksidrottsförbundets hemsida samtidigt som verktyget kommer börja användas i skarpt läge. Riksidrottsförbundet och FOJAB kommer tillsammans med Karlshamn som är först ut att testa verktyget för att synliggöra frågor om fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.

Här hittar du och kan ladda ner verktyget Rörelsefaktorn

FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris – för åttonde gången!

FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris – för åttonde gången!

”En ny, mäktig byggnad har tagit plats i Lund” konstaterar juryn och belönar Axis huvudkontor med Lunds stadsbyggnadspris för år 2020.
– Det känns fantastiskt att få jobba med kollegor som kan skapa sådan karaktärsfull och vacker arkitektur, och jag vill även passa på att tacka Axis som gav oss förtroendet, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

En kontorsbyggnad skapad med trivsel i fokus, en arbetsplats för 1 300 personer och ett nytt landmärke i Lund. Axis nya huvudkontor är en profilbyggnad med tydlig identitet och stark karaktär, utformad för att skapa mervärde för såväl medarbetare och besökare som betraktare. Huset är byggt på Ideon-området i Lund, en forskningsby i utkanten av staden som just nu genomgår en spännande utveckling.

– När vi förtätar städerna ställs vi inför nya utmaningar. De platser som finns kvar att bygga på är de som tidigare valts bort av en anledning. Att få möjlighet att skapa ett landmärke med fantastiska värden, både utanpå och inuti, i en svår urban miljö alldeles intill en motorväg är inspirerande. Och att dessutom belönas med stadsbyggnadspris för det är helt fantastiskt, säger Andreas Jentsch, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Lunds stadsbyggnadspris ska ”premiera arkitekter eller andra byggaktörer, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun” och det här är åttonde gången som FOJAB vinner.

– FOJAB startade för 50 år sen i Lund och vi har engagerat oss i många projekt i staden som jag är stolt över – det här är ett av dem. Jag är otroligt glad över att stadsbyggnadspriset går till Axis huvudkontor, säger Daniel Nord.

En byggnad att trivas i
Axis huvudkontor är designat för att främja verksamheten och öka välbefinnandet. Ljus Ölandskalksten, träribbor i ask och ett rundat, mjuk formspråk ger en ombonad och välkomnande känsla. Målet har varit att skapa ett hus där människor kan trivas, mötas och umgås, en byggnad som uppmuntrar till upplevelser, rörelse och arbetsglädje.

Husets huvudentré är placerad i kvarterets hörn och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns, som kronan på verket, en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet.

– Utblickarna är viktiga för upplevelsen. Redan vid entrén anar du inner- och ljusgårdarna längre in i byggnaden. Ett av våra mål har varit att uppmuntra folk att ta trappan istället för hissen – därför finns generösa glaspartier på varje våningsplan som hela tiden belönar dig med en ny vy över staden och slätten, och från takterrassen ser du hela vägen till Köpenhamn, säger Andreas.

En levande fasad
Husfasaden består av en tung naturstensklädd bas som övergår i lätta glasfasader inramade av vita, vinklade plåtlameller. När du rör dig längs byggnaden förändras intrycket – lamellernas vinkling skapar en illusion av rörelse: fasaden stängs, öppnas upp och stängs igen i takt med att perspektivet ändras.

– Fasaden är väldigt high-tech och kan uppskattas av alla, inte bara av de som jobbar i huset. Genom att skapa upplevelser i arkitekturen ger vi liv till de viktiga mellanrummen i staden, säger Andreas.

Läs mer om Axis Grenden

Från travbana till Öresundsregionens mest hållbara stadsdel

Från travbana till Öresundsregionens mest hållbara stadsdel

Jägersro trav- och galoppbana ska omvandlas till en hållbar och integrerad stadsdel, en plats för människor som värdesätter granngemenskap och närheten till såväl storstadsliv som natur. FOJAB är ett av tre arkitektteam som fått i uppdrag att ta fram utvecklingsförslagen.

– Vi ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla framtidens Malmö, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

1907 invigdes Sveriges första trav- och galoppbana på Jägersro i MaImö. I takt med att tiden gått har behoven förändrats och 2018 beslutade Skånska travsällskapet sig för att bygga en helt ny anläggning öster om den nuvarande. Marken såldes till SMT Malmö Exploatering AB, vars vision är att utveckla Öresundsregionens mest hållbara stadsdel på området.

I början av året bjöd SMT in ett antal arkitektbyråer för att analysera vilken struktur området bör ha, och av dessa har tre valts ut. FOJAB, Mandaworks och Kanozi kommer att arbeta parallellt med att fördjupa sina förslag.

– Projektet är en unik chans att väva samma sydöstra Malmö genom nya integrerande strukturer som trygga stråk och platser, attraktiv bebyggelse och hållbara gröna och blå strukturer, säger Magdalena.

Uppdraget ska redovisas i mitten av maj, och förslagen kommer att utvärderas av representanter för SMT och Malmö stad samt sakkunniga experter.

– Vi har satt samman ett enormt kompetent team med specialister inom stadsbyggnad, trafik, klimat och gröna frågor, ett team som är i framkant vad gäller hållbarhet och stadsbyggnad. Vi kommer att arbeta kreativt, idébaserat och med stort framtidsfokus för att tillsammans skapa den mest hållbara stadsdelen i Öresund, säger Magdalena.

 

FAKTA PROJEKT JÄGERSRO

Plats: Jägersro travbana samt parkeringen utanför
Yta: 40 hektar
Byggstart: 2024/2025
Färdigbyggt: 2040–2050
Innehåll: 4 000–5 000 bostäder + lokaler för kommersiell och offentlig service

FOJAB går till final i PLÅTPRISET 2021

FOJAB går till final i PLÅTPRISET 2021

En böljande plåtfasad som för tanken till en frusen, krusad vattenyta och en levande bottenvåning med café och gym. P-huset Dockan i Västerås utmanar schablonbilden av vad ett parkeringshus är och ska vara, och har gett FOJAB en finalplats i PLÅTPRISET 2021.

– Det är verkligen jättekul, men också lite oväntat. Av tradition förknippas nog inte parkeringshus med god arkitektur och de ses inte så ofta som inbjudande och välkomnande. Vi har arbetat aktivt med att skapa en levande bottenvåning och en härlig fasad – kanske kan Dockan bli kvarterets naturliga mötesplats, säger Anders Eriksson Modin, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Innovativ teknik, framtagen i FOJABlab
PLÅTPRISET 2021 delas ut till en arkitektbyrå som under 2020 färdigställt en byggnad där plåtfasadens möjligheter tillvaratagits och maximerats utifrån form, funktion, innovation och miljö. Fasaden till p-huset Dockan består av bockade plåtkassetter i ett böljande mönster. Tekniken att bocka längs en böjd kurva är en ny teknik, framtagen i FOJABlab.

– Idén uppstod under en intern workshop där vi testade att bocka papper längs med kurvor. I nära samarbete med en plåtfirma har FOJAB utvecklat tekniken och samtidigt en digital simulering av bockningsprocessen. Resultatet blir en tredimensionell, varierad och intressant yta. Fasadplåten i Dockan är dessutom olackad, vilket ger en fantastisk reflektionsförmåga. Dagsljuset får fasaden att skifta från blått och vitt, för att vid solnedgång anta en djupt mörkröd ton, säger Petra Jenning, arkitekt på FOJAB med gestaltningsansvar för plåtfasaden.

Plåt som bockats på plats
Hållbarhet har varit ett av ledorden för projektet. Förutom att parkeringshuset kan erbjuda laddning med grön el och uppmuntra de boende in området att dela bilar i en samlad bilpool, har även byggprocessen varit inriktad på hållbara lösningar. Plåtarna levererades till exempel i platta paket och bockades till sin nuvarande form på plats, något som sparat mängder av transportmil.

– Vårt mål var att skapa en hållbar byggnad som åldras vackert och tål slitage. En levande byggnad som ger något tillbaka till staden, säger Anders.

Läs mer om P-huset Dockan i Västerås

FOJAB vinner Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020!

FOJAB vinner Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020!

”Falkenberg har fått ett nytt landmärke som andas stadsmässighet och välstuderade entrérum”, konstaterar juryn och tilldelar Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum, Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020. Vi är förstås både stolta och glada över utmärkelsen, säger Charlotte Kristensson, ansvarig Kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det finns goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

–Vi tog ett helhetsgrepp på hela det gigantiska kvarteret för att etablera kontakt med den centrala stadskärnan och skapa den stadspark som Falkenbergsborna hittills saknat, säger Kjell Adamsson, vice vd på FOJAB som har varit uppdragsansvarig arkitekt.

Hållbart, särpräglat och tidlöst
I gestaltningen har FOJAB lagt stor vikt vid att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär, en byggnad som är både särpräglad och tidlös. Hållbarhetsaspekten framhävs även i jurymotiveringen: ”Husets material både exteriört och interiört upplevs gedigna och tåliga och kommer att stå sig över lång tid. Argus är en välkomnande mötesplats för alla åldrar som manifesterar kunskapens och kulturens plats i Falkenberg.”

Läs mer om Argus

FOJAB rekryterar arkitekt Cage Copher till Stockholmskontoret

FOJAB rekryterar arkitekt Cage Copher till Stockholmskontoret

FOJAB fortsätter sin satsning på kunskapsmiljöer och stärker nu upp med arkitekt Cage Copher. Cage, som har lång och gedigen erfarenhet, står bland annat bakom Skapaskolan i Huddinge som nominerades till Årets Bygge 2019 och Huddinge kommuns byggnadspris 2020.

– På FOJAB finns det så mycket kompentens och kunskap att jag inte kunde tacka nej. För varje intervju blev jag mer och mer engagerad, imponerad och inspirerad. Begränsningarna jag upplevde som egenföretagare har försvunnit, och med så många skickliga arkitekter i teamet känns det som allt är möjligt, säger Cage Copher.

Cage, som ursprungligen kommer från Kalifornien och även har arbetat som scenograf, drev under många år arkitektfirman Street Monkey Architects i Stockholm. Bland de tidigare projekten finns allt från hotell och bostäder till skolor och äldreboende, och SMA var framgångsrika i flera olika tävlingssammanhang.

– Vi är mycket glada för att Cage valt att komma till oss. Han är en synnerligen duktig arkitekt, en fantastisk person med stor erfarenhet av skolprojekt där hållbarhet stått i fokus. Tillsammans skall vi bygga vidare på kompensområdet i Stockholm och skapa nya fina projekt, säger Jens Larsson, kontorschef på FOJAB.

Hornsberg 10 förnyar stadsbilden på Västra Kungsholmen

Hornsberg 10 förnyar stadsbilden på Västra Kungsholmen

Ett nytt, modernt och ståtligt stadskvarter som öppnar upp och bjuder in. Den 25 januari gick samrådstiden ut för Hornsberg 10. I Castellums kvarter på västra Kungsholmen planeras en rejäl omvandling med attraktiva arbetsplatser, publika ytor och en öppen bottenvåning med plats för såväl caféer och restauranger som butiker.

– Vår ambition är att skapa en naturlig målpunkt, en plats som lockar till besök. Idag är Hornsberg ett ganska brokigt kvarter som präglas av omfattande om-, på- och tillbyggnader. Bottenvåningen är dessutom helt sluten. Den nya byggnaden kommer att läka ihop stadsdelen och skapa ett sammanhängande stadskvarter med blandade funktioner och en publik bottenvåning – en ny helhet, säger Jens Larsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Attraktiva arbetsplatser och takterrass för ”workout”
Enligt förslaget kommer två byggnader på fastigheten att ersättas med en ny kontorsvolym som i skala ansluter till övriga kvarter på västra Kungsholmen. Här kommer attraktiva, moderna kontorsmiljöer att samsas med ett generöst serviceutbud på bottenvåningen. De publika ytorna kommer att skapa mervärde både för de boende i området och de som jobbar i fastigheten. På takterrassen planeras utearbetsplatser med storslagen utsikt.

– I gestaltningen har vi hämtat inspiration från äldre tiders industriarkitektur som funnits på platsen och vi arbetar vidare med den tegeltradition som finns i området, till exempel i Hornbergs bryggeri. Vi återskapar också en pampig huvudentré mot Lindhagensgatan och öppnar upp bottenvåningen med generösa glaspartier vilket tillgängliggör kvarteret på ett helt nytt sätt, säger Jens. 

Läs mer om Hornsberg 10

Flexibilitet och nytänkande präglar Kävlinges nya medborgarhus

Flexibilitet och nytänkande präglar Kävlinges nya medborgarhus

Torsdagen 21 januari togs det första spadtaget. Kävlinge kommuns nya ansikte utåt blir en platsunik byggnad som generöst öppnar upp och bjuder in. Här ska alla känna sig välkomna, i enlighet med kommunens slogan, och FOJAB ansvarar för såväl arkitektur som inredning.

En mötesplats för alla
Kävlinges nya medborgarhus kommer att ligga strategiskt placerat, alldeles intill järnvägsstationen i den nya stadsdelen Stationsstaden. Här samlas alla kommunens förvaltningar under ett och samma tak och på bottenplan kommer Kävlinges bibliotek, KKB:s Bo-butik och kommunens kundtjänst att välkomna invånarna. Medborgarhuset ska vara en inbjudande mötesplats för alla, vilket avspeglas i arkitekturen.

– Vår ambition har varit att skapa en innovativ mötesplats, en byggnad som sticker ut. När du rullar in med tåget i Kävlinge kommer du att mötas av medborgarhusets upplysta glaspartier, en vacker ljuslykta som hälsar alla besökare välkomna till staden, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Inbyggd flexibilitet och högsta miljöklass
På bottenplan ligger det ljusa och öppna biblioteket med ytor för såväl barn och unga som vuxna. Här finns allt från sagogrotta och forskarrum till tidningshörn, och det stora glaspartiet ger besökarna fin kontakt med handelsgatan utanför. På plan fyra finns generöst tilltagna fika- och mötesytor, och en rymlig takterrass där du kan njuta av en storslagen utsikt. Här är också kommunens stora fullmäktigesal placerad – en generös och luftig sal med inbyggd flexibilitet för både små och stora möten. Lokalen kan delas i två eller öppnas helt och skapa plats för ett stort antal deltagare.

Plan två och tre består av aktivitetsbaserade arbetsplatser för kommunens anställda. Den inbjudande miljön är utformad med en gemensam lounge, och det finns många olika slags arbetsplatser och mötesrum i varierande storlek att välja mellan.

Kävlinges nya medborgarhus kommer att certifieras med Miljöbyggnad Guld, den högsta miljöcertifieringen.

Rött tegel och robust formspråk
I byggnadens gestaltning har FOJAB hämtat inspiration från Kävlinges långa tradition av bruks- och symbolbyggnader. Robusta, stadiga tegelvolymer med väl genomarbetade detaljer. Medborgarhusets fasad består av rött tegel, zinkplåt och generösa glaspartier. På byggnadens långsidor är fasaden veckad, vilket ger ett intressant skuggspel, och mot handelsgatan är den uppskuren med ett lägre parti som skalar ner och släpper in ljuset.

– Det nya medborgarhuset är platsunikt och ritat för att ligga just här, i Kävlinge. Läget ger oss dessutom möjlighet att koppla samman det nya med det gamla, säger Charlotte Kristensson.

 

FAKTA KÄVLINGE MEDBORGARHUS

Projektstart: 2015
Första spadtaget: 22 januari 2021
Planerad invigning: Våren 2023
Miljöklass: Miljöbyggnad Guld
Ansvarig arkitekt: Charlotte Kristensson, FOJAB
Ansvarig inredningsarkitekt: Lisa Mannheimer, FOJAB

FOJAB skapar sitt nya kontor i Malmö tillsammans med Stena Fastigheter

FOJAB skapar sitt nya kontor i Malmö tillsammans med Stena Fastigheter

FOJAB har tecknat ett avtal med Stena Fastigheter om att hyra kontorslokaler i den befintliga fastigheten Trikåfabriken på Möllevången i Malmö. En inspirerande och kreativ miljö med möjlighet att skapa hållbar arkitektur med stark karaktär och identitet har varit vägledande i valet av de nya lokalerna. Fastigheten kommer att genomgå en omfattande renovering och ombyggnad.

Det har under en längre tid pågått en lokalprocess där FOJAB sökt ny lokal för Malmökontoret med syfte att ta företaget vidare till nästa steg i utvecklingen av arkitektur och varumärke.

─ Vi är jätteglada över möjligheten att skapa vårt framtida kontor i Stenas fastighet. Våra nya lokaler utformas med fokus på att skapa en inspirerande och kreativ miljö där vi kommer utveckla vårt arbetssätt och skapa en plats där medarbetare, beställare och samarbetspartners trivs. Vi ser fram emot att i kommande uppdrag fortsätta leverera arkitektur som tar utgångspunkt i starka idéer med målet att stärka våra beställares affär, säger Daniel Nord, VD på FOJAB.

Trikåfabriken är en byggnad med spännande arkitektur som vi kommer att bevara och förädla i så hög utsträckning som möjligt. FOJAB kommer ansvara för utformning och gestaltning i samband med utveckling och ombyggnad av hela fastigheten. Området runt Bergsgatan/Friisgatan är i en spännande utveckling med många kreativa näringar. Vi på FOJAB kommer tillsammans med Stena vara med och driva den utvecklingen.

─ Att flytta till den här delen av Malmö känns helt rätt. Det finns en framåtanda och innovationskraft i hela stadsdelen och jag är övertygad om att lokalerna kommer att bidra till fortsatta framgångar. Platsen erbjuder också mycket bra kommunikationer samt närhet till service och kultur. Vi ser det som viktiga delar i ett hållbart arbetsliv, fortsätter Carl Kylberg, kontorschef på FOJAB i Malmö och Helsingborg.

– Vi ser fram emot ett långsiktigt samarbete och är väldigt glada över att FOJAB valt vår fastighet för sitt nya kontor i Malmö. Byggnaden har en spännande historia på ett attraktivt läge och jag är övertygad om att FOJAB tillsammans med oss kommer att skapa ett hållbart kontor, som många kan ta del av, säger Unni Sollbe, VD på Stena Fastigheter.

FOJABs nuvarande kontor ligger i Dockan i Malmö. Inflyttning i de nya lokalerna beräknas ske i årsskiftet 2021/2022.

FOJAB rekryterar inredningsarkitekt Märta Friman till kontoret i Stockholm

FOJAB rekryterar inredningsarkitekt Märta Friman till kontoret i Stockholm

FOJAB i Stockholm förstärker kompetens inom inredning och satsar på att bygga upp en inredningsgrupp. Märta Friman har rekryterats som uppdragsansvarig med ansvar för uppbyggnaden av kompetensområdet i Stockholm.

Märta Friman är inredningsarkitekt och har tidigare haft nyckelpositioner både på White Arkitekter och Studio Stockholm. Hon kommer senast från tjänsten som VD för HV-Textil.

– Vi är väldigt glada över att ha rekryterat Märta till denna roll. Hon har en bred förankring inom inredning och arkitektur och stor erfarenhet att bygga team. Vi gör denna satsning för att vi ser en ökad efterfrågan på inredningstjänster, säger Jens Larsson, kontorschef på FOJAB i Stockholm.

Märta är utbildad inredningsarkitekt och möbelformgivare vid Konstfack. 2007-2015 var Märta partner och ansvarig för White Stockholms inredningsavdelning. Under 2016 var hon Studiochef och uppdragsansvarig inredningsarkitekt på Studio Stockholm.

– Inredningsbranschen står inför många komplexa men spännande utmaningar framöver. Hur kommer vi att vilja och kunna arbeta, leva och röra oss med våra nya erfarenheter? Jag tror att inredningsarkitektens roll är viktig nu och jag ser mycket fram emot att utforska dessa frågor med mina nya kollegor på FOJAB, säger Märta Friman.

Märta tillträde den 1 december.

Axis nya kontor är färdigställt – ett nytt landmärke i Lund

Axis nya kontor är färdigställt – ett nytt landmärke i Lund

FOJAB har ritat Axis nya kontor i Lund som blir arbetsplats för 1300 personer. Byggnaden har en stark identitet och karaktär och är utformad efter företagets behov och önskemål. Kvarteret blir en ny spännande mötesplats där ett hållbart arbetsliv står i centrum.

Axis nya kontor i Lund blir företagets ansikte utåt och består av en sammanhängande byggnad som är uppdelad i flera byggnadskroppar i varierande höjd som samspelar med varandra. Huvudentrén är placerad i kvarterets hörn som vänder sig mot Ideonområdet och innanför öppnar sig ett stort, ljust gemensamt entrétorg med plats för utställningar, möten och mingel. En generös trappa leder till Axis restaurang och vidare upp till den gemensamma, gröna innergården. Högst upp finns, som kronan på verket, en skylounge och en väl tilltagen takterrass med 360 graders utsikt över det skånska landskapet.

Fasaden består av en tung naturstensklädd bas med lätta glasfasader med vita, vinklade lameller ovanpå. Väl inne i byggnaden möts besökare och anställda av ljuset, som är ett återkommande tema, samtidigt som naturliga material som kalksten och trä ger en varm och ombonad känsla. Kontorsytorna är skräddarsydda efter Axis behov med både traditionella cellkontor och öppna kontorslandskap med rejält ljusinsläpp. Kontoret är utformat med ett flertal olika rumsligheter för att passa olika sorters möten och skapa förutsättningar för kreativitet och innovation – viktiga kärnvärden i Axis företagskultur.

Kvarteret ingår i stadsbyggnadskontorets målsättning att omvandla forskningsbyn Ideon Science Park i Lund till en stad med tydliga kvarter och soliga mötesplatser för alla som arbetar, forskar eller besöker Ideon.

Arbetsmiljön är gestaltad med ett hållbart arbetsliv i fokus och möjligheter till ett hållbart resande har också varit en viktig förutsättning. Varje anställd får sin egen Axis-cykel, som kan cyklas rakt ner i ett garage med dusch- och omklädningsrum, samt ett gym med glastak som förbinder gymmet med de gemensamma ytorna ovanför.

– Tanken är att kontoret ska upplevas lite som ett hem på jobbet, med gott om ytor för de anställda att mötas, träna tillsammans och umgås med varandra, säger Andreas Jentsch, uppdragsansvarig arkitekt, FOJAB.

Läs mer om Axis Grenden

Foajén vinnare av Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad

Foajén vinnare av Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad

Kontorshuset Foajén i Malmö, som vi har gestaltat åt Jernhusen vinner prestigefulla Sweden Green Building Award för årets BREEAM-byggnad 

Juryns motivering:

“Med ett centralt läge i Malmö var fastighetsägarens ambition att skapa ett grönt och inbjudande kvarter med många mötesplatser där människor tycker om att arbeta, bo och leva. Utmärkande för Foajén har varit ett engagerat samarbete mellan byggherre och entreprenör, med ett stort fokus på att tillsammans bygga en organisation som stöder genomförande och uppföljning av certifieringen.”

Priset delas ut årligen av Sweden Green Building Council (SGBC) för att premiera och uppmärksamma projekt och personer som på bästa sätt bidragit till ett hållbart samhällsbyggande.

– Vi är verkligen glada över vinsten och det är ett erkännande på att vi tillsammans med alla duktiga aktörer kan bidra till hållbart samhällsbyggande och förändring i branschen, säger Charlotte Kristensson.

Läs mer om Foajén

Residenset i Kristianstad vinnare av Årets Fasad 2020

Residenset i Kristianstad vinnare av Årets Fasad 2020

Residenset i Kristianstad är vinnare av Årets Fasad i kategorin Renovering / restaurering! Priset delades ut på Fasadforum den 12 november. Årets Fasad är byggbranschens stora pris för Sveriges bästa husfasad. Tävlingen syftar till att uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.

Mattias Hedberg Ek på FOJAB är utnämnd husarkitekt åt Kristianstad residens. På uppdrag av Statens fastighetsverk har Residenset de senaste åren renoverats och anpassats för nya funktioner och hyresgäster. En omfattande fasadrenovering har genomförts i samarbete med Blasberg Andréasson Arkitekter i Lund, ett arkitektkontor specialiserat på ombyggnader och nybyggnader i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, och fasadentreprenör Folkes bygg & byggnadsvård. Drachmann arkitekter har också medverkat.

Juryns motivering:
Kulturhistoria väl värd att bevara. Det präglar samtliga slutnominerade bidrag till renoveringspriset av Årets Fasad. Sverige har en fantastisk byggnadshistoria. Landet är fyllt av stadsmiljöer och enskilda byggnader som skänker oss alla en känsla av samhörighet både i nutid och dåtid. Att bevara och i många fall återställa byggnader så att de kan fortsätta berika vårt land är ovärderligt. Årets vinnare visar hur avgörande det blir med ansvarsfulla, engagerade och kompetenta projektteam för att nå ett slutresultat av yttersta klass. Detaljarbete, utförandenivå och känsla för en byggnads ursprung har lagt grunden för framgången.

Läs mer om Residenset i Kristianstad

FOJAB och Peab vinner prestigefylld markanvisningstävling i Jönköping

FOJAB och Peab vinner prestigefylld markanvisningstävling i Jönköping

Tillsammans med Peab har FOJAB utvecklat det vinnande förslaget för markansvisningstävlingen om ett nytt kvarter i Jönköping. Förslaget är ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet, publika verksamheter och inbjuder till boende för hela livet.

I april 2020 bjöd Jönköpings kommun in till en markanvisningstävling för att utveckla kvarteret Öljetten i nya stadsdelen Skeppsbron i Jönköping. För markanvisningen fanns ett klart och tydligt mål; en stark och tydlig idé om socialt hållbar stadsutveckling och hur man skulle låta det prägla kvarteret.

Det vinnande förslaget, Den hemliga trädgården, blir ett bostadskvarter med stort fokus på social hållbarhet. Ambitionen i projektet har varit att skapa ett kvarter som inbjuder till boende för hela livet. Förslaget innefattar olika typer av bostäder som är anpassningsbara efter livssituationen. Särskilt fokus har lagts på att möta ungas behov av eget boende, trygghet och sociala möten. Bland annat får kvarteret en högre andel små lägenheter än ett konventionellt bostadsprojekt, cirka 45% av bostäderna är 1 rok. Det möjliggör för unga att få ett eget boende till en rimlig kostnad.

– Vi är jätteglada över att vara med och skapa kvarteret Öljetten tillsammans med FOJAB. Det är glädjande att Jönköpings kommun har en så hög ambitionsnivå vad gäller social hållbarhet.  Vår ambition är att skapa ett tryggt, socialt hållbart och spännande kvarter som inbjuder till boende i alla åldrar. Det skall bli ett kvarter att mötas och umgås i. Vi har en utmaning i vår bransch att hitta lägenhetslösningar som är mer flexibla med hänsyn till livets olika skeden än de traditionella 1:orna, 2:orna och 3:orna. Det hoppas vi kunna ge prov på här, säger Annike Thorén, distriktschef på Peab.

Kvarteret Öljetten är ett klassiskt stadskvarter som bygger på enkla volymer i en robust stomme. Kvarteret ges olika karaktärer vilket ger förutsättningar för bottenvåningar som spiller ut på gatan och olika sociala funktioner som tillförs stadslivet. Hälsa, rörelse och gemensamma platser för aktivitet har varit viktiga aspekter i gestaltningsförslaget. Kvarteret får många publika verksamheter och sociala funktioner såsom gästlägenhet, tvätt lounge, coworking och cykelverkstad. Utöver detta finns ”Den hemliga trädgården”, fickparken, som är en lummig, grön oas dit Jönköpingsborna bjuds in. Det privata gårdslivet lyfts upp på taket där möjlighet ges till odling, fysisk aktivitet och vardagsrörelse.

Juryns motivering:
“Den hemliga trädgården är ett väldigt genomarbetat och fint förslag som har många grundkvaliteter i struktur, gestaltning och bostäder och som passar väl in i idén om vad Skeppsbron ska vara i framtiden. Vinnarförslagets styrka i frågan om social hållbarhet handlar framförallt om fokus på ungas boende och viljan att engagera unga i utformningen av kvarterets gemensamma miljöer. Det finns också ett spännande fokus på hälsa och rörelse i förslaget, även detta en central fråga i en tid av ökat stillasittande bland just unga.”

 

Caroline Hjalmarsson om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Caroline Hjalmarsson om gestaltning av framtidens gröna miljöer

Medvetenheten ökar om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande samtidigt som vi går igenom vår tids största pandemi, där behovet av rekreativa områden, parker och torg ökat och känns än mer angeläget i stadsplaneringen. Vi passade på att ställa några frågor till Landskapsarkitekt Caroline Hjalmarsson. Det blev ett samtal om att låta naturen ha sin gång, bevara grönområden i staden, jobba med livet mellan husen och gestaltade platser, samt att anpassa planeringen efter människors nya behov och trycket från klimatförändringarna.

Du brinner lite extra för naturliga grönområden i staden, berätta mer!
Allt ska inte vara tillrättalagt i staden! Det är viktigt att det även får finnas mer natur-lika grönområden. Områden som tål barnens kojbyggen och upptäckarlust. Som ger djurlivet ett naturligt skydd och underlättar för den biologiska mångfalden att bestå. Det är därför viktigt att bevara redan uppväxta dungar och “skogspartier” i nya stadsdelar. Nyanlagda parker och grönområden är självklart men kräver också mycket drift. Genom att bevara redan uppvuxna “naturliga” delar växer grönområdet, blir mer varierat och intressant samtidigt som driftkostnaden är lägre i de redan uppvuxna och vildare delarna. Låt naturen ha sin gång.

Hur ska ni som landskapsarkitekter tänka vid utformning av framtidens gröna miljöer?
Det är otroligt viktigt att vi i den fortsatta stadsplaneringen tar höjd för den ökade användningen av offentliga platser och gröna rum. Det senaste halvåret, i effekten av Corona, har vi sett vikten av allmänna parker och grönområden i staden. Parker där många kan vistas och ändå hålla avstånd. Det offentliga rummet har blivit en större del i människors vardagsliv och använts för sociala möten, födelsedagsfiranden, walk-and-talk – möten och även som kontorsplatser. I framtiden tror jag att detta är något som kommer att växa. I en tid av isolering har vi hittat andra vägar för sociala möten och detta är något jag tror att vi kommer fortsätta utnyttja. Medvetenheten om den gestaltade livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande har också ökat.

Flerbostadshus byggs högre och tätare, samtidigt som bostadsgårdarna minskar, vilket gör det viktigt att planera för sammanhängande grönområden i närområdet. Ju tätare stad desto högre krav ställs på utformningen av mellanrummen. Dels för människors välmående och stresshantering och dels med anledning av den allt mer hårdgjorda staden som har svårt att klara och hantera trycket från klimatförändringarna. I vissa nya stadsdelar i Malmö ser man hur man börjat använda gaturummet till större planteringar som bidrar till en mer gestaltad och intressant gatumiljö samtidigt som de tar höjd för klimatförändringar och biologisk mångfald.

Hur ser du på klimatförändringarnas inverkan på gestaltningen?
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och här kan vi som landskapsarkitekter verkligen göra skillnad. Det är viktigt att i stadsplaneringen få in ytor som kan ta hand om t.ex. skyfall och regn. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på och integrera ekosystemtjänster i den gestaltade miljön, till exempel att fördröja dagvatten genom planteringar i gatan. Vi måste värna om vår natur och vårt arv. Ur miljöhänsyn är det självklart viktigt att arbete med hållbara material och inte tänka kortsiktigt. Material ska hålla över lång tid och tåla ett hårt slitage från användarna. De flesta strävar efter en levande stad och då måste staden klara av livet.
Caroline Hjalmarsson är Landskapsarkitekt på FOJAB och brinner för att skapa miljöer som berikar människors liv och som skapar mervärde i vardagen. Det gäller alla miljöer, från den lilla skalan nära hemmet till de större torgen och parkerna mitt i staden. Hon arbetar alltid med människan i centrum, där sociala aktiviteter, vistelsevärden och trygghet är självklara fokus. Med utgångspunkt i platsens förutsättningar eftersträvas alltid en långsiktig och hållbar lösning med en tydlig identitet och form.

Daniel Nord ny styrelseledamot i Innovationsföretagen

Daniel Nord ny styrelseledamot i Innovationsföretagen

Daniel Nord, VD på FOJAB, blir ny styrelseledamot i Innovationsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen som representerar innovativa företag i arkitekt- och ingenjörsbranschen.

Vid den extra stämma som hölls den 15 oktober valdes Daniel Nord in i Innovationsföretagens styrelse. Daniel är delägare och VD på FOJAB och har arbetat i företaget sedan 1998, både som arkitekt och sedan 2010 som VD. Daniel har lång erfarenhet som uppdragsansvarig för stora arkitektuppdrag, strategiska ledningsfrågor och affärsutveckling. Han har de senaste åren drivit frågor inom hållbarhet, digitalisering och kompetensutveckling. FOJAB är södra Sveriges största arkitektkontor med kontor i Malmö, Stockholm och Helsingborg. Företaget är ägarlett.

– Jag är glad över förtroendet och ser fram emot att som styrelseledamot vara med att driva och utveckla våra förutsättningar. Jag är väldigt intresserad av villkor, värderingar och förändringar i branschen. Vi har många framtida utmaningar inom digitalisering och hållbarhet men även strukturella förändringar inom branschen där jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och det regionala perspektivet, säger Daniel Nord.

Innovationsföretagen företräder drygt 720 medlemsföretag med nära 40 000 medarbetare inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Förbundet arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en världsledande arkitekt- och ingenjörsbransch.

Fotbollsarenan Studenternas i Uppsala är färdigställd

Fotbollsarenan Studenternas i Uppsala är färdigställd

Studenternas i Uppsala är en mytomspunnen plats, historiskt hemmaarena för Sirius och värd för SM-final i bandy. Området ligger fantastiskt fint längs Fyrisån och platsen är etablerad i staden. Här har FOJAB ritat fotbollsarenan, nya delar av bandyarenan, två nya torg – tillsammans har det blivit en helt ny mötesplats i centrala Uppsala.

Studenternas ingår i arbetet med att utveckla det södra åstråket. Målet är att skapa ett attraktivare, mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service. Studenternas centrala läge gör att det är viktigt att integrera området i staden och få karaktären av en mötesplats året om.

Idén har varit att bejaka de öppna värdena i den omgivande parken och därmed bli en naturlig del av Uppsala. Målet är ett aktivt arenaområde som aldrig är stängt. Ett arenaområde med stark attraktionskraft som kan användas i vardagen och bara stängs av delvis under matchdag. Här finns förutom matcharenan med plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher även café/restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Konstgräsplanen gör det möjligt att använda arenan mer frekvent, detta utnyttjas och idag används arenan som hemmaarena för tre elitlag (Sirius, IK Uppsala och Dalkurd) både för match och träning.

Fotbollsarenan kopplas till en kontorsbyggnad som gör anläggningen flexibel. Huvudläktaren integreras i den högre kontorsvolymen som är placerad längs Sjukhusvägen på arenans västra sida. Denna sammankoppling ger en naturlig uppdelning mellan fotbollens varma och kalla publika ytor. Fotbollens VIP-lokaler är placerade i huvudläktarens varma ytor med egen terrass på övre läktaren och med utsikt över innerplanen. Lokaler som ligger i bottenvåningen mot entrétorget vid Sjukhusvägen och arenatorget mot parken, är utåtriktade för att skapa attraktiva miljöer runt arenan.

Arenarummet är tätt och omslutande för att uppnå närheten till innerplan för en bättre fotbollsupplevelse från läktarna. Foajéerna på norra och västra sidan är placerade så att publiken aldrig missar kontakten med fotbollen på innerplan. De har placerats i nivå med entrétorget mot Sjukhusvägen för att foajéytan även ska kunna fungera som en mötesplats i vardagen.

På den östra sidan mot ån hålls byggnadshöjderna lägre för en mänskligare skala mot parkstråket. Arenatorget är en öppen samlingsplats som fungerar för stora folkmängder vid match och för olika aktiviteter till vardags. Arenatorget utgör länken till Stadsträdgården och blir en del av parken och platserna längs åstråket. Arenan är mer stadsmässig i sitt materialval mot Sjukhusvägen där fasader, markbehandling och huvudläktare är byggda i bearbetad betong med glasfasader. De lägre läktarna med tak som ligger mer i parkmiljö är byggda i trä som passar bättre i denna lugnare miljö. Kiosker, toaletter och restaurangfasader har fått en högtryckslaminatskiva i träkulör som fasadmaterial, dessa volymer blir synliga och håller ihop anläggningens identitet.

Det har varit viktigt att bevara och förstärka parkkvaliteten i anslutning till den nya fotbollsarenan. Genom att låta parken och dess karaktär spilla över på den lite mer urbana miljön vid fotbollsarenan breddas parkstråket och ger en mer generös grönskande miljö runt arenan. Platserna mellan byggnaderna förstärks också genom att gestaltas för olika aktiviteter så att dessa kan ingå i parkstråket på ett naturligt sätt.

Ny hållbarhetssatsning med metoden FOJABgreen

Ny hållbarhetssatsning med metoden FOJABgreen

På FOJAB får vi störst genomslag när vi i vår roll som arkitekter kan bidra med vår kompetens och påverka alla de projekt vi genomför i en mer hållbar riktning. Vi vill dra nytta av all den kunskap som finns hos våra medarbetare. Därför bedriver vi ett strukturerat hållbarhetsarbete i form av FOJABgreen. Vi passade på att ställa några frågor till arkitekt Anders Eriksson Modin som ansvarar för FOJABgreen.

Vad är FOJABgreen?
FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Metoden är en katalysator där vi, gärna i nära samarbete med våra uppdragsgivare, undersöker hur vi kan nå bästa möjliga resultat utifrån samtliga aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir.

Hur går metoden till?
För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken.

Hur stort är intresset från kunderna vad gäller hållbarhet och FOJABgreen?
Vi ser att det finns ett jättestort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Genom FOJABgreen kan vi göra det på ett strukturerat sätt.

Om vårt hållbarhetsarbete

Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är färdigställt

Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är färdigställt

På ett strategiskt läge mitt emellan Stortorget och den nya stadsparken har FOJAB utformat Argus, Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum. Argus blir en symbolbyggnad och ny publik mötesplats i staden som skapar förutsättningar för kreativitet och nyfikenhet. Stor vikt har lagts på att skapa en hållbar och arkitektoniskt stark karaktär som är välkomnande och tillgänglig.

2015 vann FOJAB den utlysta tävlingen om ett nytt kunskaps- och kulturcentrum och har därefter arbetat med program, system- och bygghandlingen i nära samarbete med kommunens verksamheter. Argus kommer att samutnyttjas av bland annat gymnasieskola, bibliotek, kulturskola och ungdomsverksamhet och vara en levande mötesplats.

– Argus har en stark karaktär och tydlig profil som tar tillvara kvalitéerna hos den befintliga bebyggelsen och tillför staden en ny och inspirerande dimension. Det är en symbolbyggnad som bidrar till stadens mångfald och den sociala hållbarheten, säger Kjell Adamsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

I Argus välkomnande huvudentré mot Stortorget finns barnbibliotekets skyltfönster, ett café med uteservering och en scen. Innanför entrédörrarna möter en foajé i två plan med reception och infocenter, utställningsytor, aula och mindre ensemblesalar som kan användas för föreläsning och konferens. Direkt innanför foajén sträcker sig biblioteket över två våningar runt en stor och öppen ljusgård. Även biblioteket har ett stort glasparti som blir en tavla med årstidernas växlingar. Tillsammans med Folkets Hus och Stadsteatern bildar Argus ett starkt kulturkluster som kopplar samman den befintliga stadskärnan med staden norrut.

– Argus är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus med ett antal befintliga skolhus. Vi har skapat en levande byggnad med plats för kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Byggnaderna är utformade på ett sätt så att det ska finnas goda förutsättningar för samverkan. Att bygga samhällsfastigheter är en omfattande investering men genom samverkan blir det lönsamt, säger Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt kunskapsmiljöer på FOJAB.

– Vi på kommunen är stolta över Argus, som är en byggnad som sticker ut. Verksamheterna är mycket nöjda och trivs i de nya fina lokalerna. Vi får många kommentarer från besökare som uttrycker att de verkligen gillar sitt nya bibliotek, säger Andy Femling, T.f. Chef bygg och projekt på Kultur-, Fritids- och Teknikförvaltningen i Falkenbergs kommun.

FOJAB har gestaltat såväl byggnad som utemiljön runt det nya kunskaps- och kulturcentrumet. Utemiljön inspireras av det varierande och dramatiska landskapet kring Falkenberg och skapar en stark karaktär och ett nytt och inbjudande inslag i stadsbilden, samtidigt som det förstärker byggnaden.

Läs mer om Argus