När arkitekturen stärker naturen – om att jobba med biologisk mångfald på Island

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Vad måste man tänka på när man jobbar med stadsutveckling på Island? Vi ställde frågan till Nora Juhlin, landskapsarkitekt på FOJAB.

– Vanligtvis när vi pratar om biologisk mångfald är inhemska arter och artvariation två viktiga utgångspunkter. På Island finns färre inhemska trädarter än fingrarna på min ena hand. Det är ett talande exempel på att vi jobbar med andra förutsättningar, och som kan vara en utmaning när man vill skapa robusta ekosystem.

– Just nu undersöker jag vilken vegetation som man vågar komplettera den inhemska floran med, som inte riskerar att bli invasiv och stjälper mer än den hjälper. Det handlar också om att inte bara tänka variation mellan arter utan också inom arter. Den genetiska variationen är en viktig pusselbit för att stärka den biologiska mångfalden på Island.

Varför är träd så viktiga?

– Bara 2 procent av Islands yta är trädbevuxen idag men så har det inte alltid sett ut. Innan vikingarna anlände och högg ner björkskogarna täcktes mer än en fjärdedel av landytan av skog. Nu försöker man få tillbaka skogen genom storskalig återplantering. Det är viktigt av flera anledningar. Utöver betydelsen för biologisk mångfald behövs träden för att binda koldioxid och minska jorderosion. I stadsmiljön hjälper de till att hantera stora mängder regn och kan utgöra spridningskorridorer för olika arter, för att nämna några värden.

Hur går du till väga?

– Jag tittar på vad som funkat hittills – det är oftast bäst att utgå från vad som redan finns. Man behöver förstå platsen och den isländska artportföljen, och anpassa det vi kan och vet till en isländsk kontext. Det handlar såklart inte bara om att jobba med träd utan även busk- och fältskikt och utifrån det skapa en så variationsrik vegetation som möjligt. Man behöver också förstå att det som fungerar på Island idag kanske beter sig helt annorlunda i framtiden i takt med att klimatet förändras. Det kräver eftertanke på förhand, ett ödmjukt förhållningssätt.

Varför jobbar FOJAB med biologisk mångfald på Island?

– FOJAB har flera olika stadsbyggnadsprojekt på Island, bland annat tar vi fram gestaltningskonceptet för en av sträckorna utmed den nya snabbusslinjen Borgarlína i Reykjavik med omnejd. Jag arbetar med den blågröna infrastrukturen, med utformningen av naturbaserade lösningar i gaturummet och ser till att de får tillräckligt med plats. Med hjälp av regnbäddar och svackdiken kan vi bland annat omhänderta och rena dagvatten och förbättra luftkvaliteten samtidigt som vi skapar trivsamma livsmiljöer för både människan och andra djurarter.