“Svårare än så behöver det inte vara”

Samtal med Mats Molén, arkitekt på FOJAB arkitekter, aktuell med Klagshamns ridhus och expert på hästanläggningar.

Mats, du har ägnat större delen av din yrkesverksamhet åt lantbrukets byggnader och hästanläggningar i synnerhet. Hur kom du att intressera dig för just detta?

Jag började min bana på Lantbruksuniversitetet, som byggnadsingenjör på Lantbrukets byggnadsteknik. Vi jobbade med försöksanläggningar för lantbruket och utveckling av självbyggeriteknik. På landet är man ofta hänvisad till vad man själv kan åstadkomma och vi gav hjälp till självhjälp.

Men intresset började nog tidigare än så. Mina föräldrar hade växthus ute på landet med lantbruk runt omkring. Man skilde inte på arbete och fritid – hem och jobb var på samma plats, och jag lekte och byggde i växthusen under uppväxten.

Uppmuntrad av kollegor utbildade jag mig vidare till arkitekt. Det ledde djupare in i forskning och utveckling och jag blev lektor i Lantbrukets byggnader på Alnarp. Efter några år flyttade jag till Stockholm för att jobba på ett ”vanligt” arkitektkontor. Men bland alla bostads- och kontorsprojekt dök det upp travbanor och hästkliniker och jag insåg att förhållningssättet egentligen var detsamma; Bra arkitektur har en tydlighet. Du ser och förstår vad det är – hur det fungerar.

Klagshamns ridhus bär på många intressanta och tydliga ställningstaganden. Men det handlar inte bara om pragmatism, man upplever en medveten estetik i arkitekturen. Du har ritat bostäder i Västra hamnen i Malmö och flera andra hästanläggningar – allt präglat av samma förhållningssätt.

Ja, så är det. Men man behöver lära sig se platsen – landskap, ljus, utblickar, siktlinjer och byggnadsmaterial som finns nära och lättillgängligt. Tillämpar man sedan en okonstlad byggnadsteknik så kan resultatet bli en både vacker och inte så dyr byggnad.

Jag uppfattar en ängslighet i detta att ”designa fasader”. Hus ska stå beständigt och man kan hämta inspiration från naturen, som är i balans med sina inbyggda växlingar. När arkitekturen blir ett svar på naturlagarna blir den balanserad och självklar.

När du fick Falu Rödfärgspriset för Biobränsleanläggningen på Trolleholms Gods för några år sedan skrev juryn ”Med grafisk skärpa och påfallande lätthet fångar ett rostande stålnät mellan rytmiskt placerade stålpelare in såväl den svarta slamfärgsmålade förbränningsdelens processbyggnad som den öppet exponerade råvaran under sitt skyddande skal, och bildar en arkitektonisk helhet av något som annars hade blivit en låda med skorsten bredvid en hög med flis. Svårare än så behöver det inte vara.”

Ibland behövs det inte så mycket mer än en grafiskt tydlig ordning för att åstadkomma skönhet hos sådant som annars hade varit trivialt. Här kommer ju skalan in också, som leder till helt olika uttryck. Hästens skala till exempel som skiljer sig från människans. Eller, som i det här fallet, ett enkelt hus för en enorm hög med flis.