FOJABs arkitekturpedagog höjer barnens röster

För tre år sedan blev FNs barnkonvention svensk lag. I sin roll som arkitekt och arkitekturpedagog på FOJAB omsätter Kristina Kember orden i handling och ger barn möjlighet att påverka sin närmiljö:
– Det handlar både om att öka intresset för arkitektur hos barn och unga och att ge dem verktyg att använda sitt inflytande.

Vad är en arkitekturpedagog?

– En arkitekturpedagog är en arkitekt med kunskap i att arbeta med barn och unga, som kan fungera som en länk mellan skolor och förskolor respektive de som planerar och utformar. Man kan jobba med barndialog på många olika sätt, exempelvis genom analys och reflektion, kreativt skapande, undersökande med alla sina sinnen och demokratiska processer. Målet är att barnen ska få verktyg att uttrycka sina åsikter och få vara med och påverka sin livsmiljö.

Varför behövs arkitekturpedagoger?

– Sedan FN:s barnkonvention blev svensk lag 2020 har barnens rättsliga inflytande över närmiljön stärkts, men för att barnperspektivet och barnets perspektiv verkligen ska få genomslag behöver vi vuxna prioritera och jobba aktivt med de här frågorna. I dialogarbetet behöver vi hitta ett gemensamt språk så att vuxna och barn tillsammans kan prata om och undersöka hur man till exempel upplever ett rum eller en plats i staden.

– På FOJAB har vi utvecklat metoder för att involvera brukare tidigt i processen och har god erfarenhet av dialog med skolans verksamhet. Att få jobba direkt med barn och unga är angeläget men också väldigt roligt och vi lär oss mycket på kuppen.

Varför är barns perspektiv viktiga när man planerar och bygger?

– Det är såklart extra viktigt att måna om en grupp som själv inte kan göra sin röst hörd. När städer förtätas knappas det in på grönytor och offentliga platser i exploateringen. Barn som kanske inte har så mycket plats hemma drabbas extra hårt av bristen på sociala ytor. Vi måste också vara vaksamma på att inte skolgårdar och förskolegårdar bantas ner och fundera över hur vi skapar miljöer som är trygga, som inspirerar till rörelseglädje och ger plats att leka fritt på.

Vad gör man mer konkret som arkitekturpedagog?

– Rollen som arkitekturpedagog hade jag till exempel i den nya skolan i Mörrum, som FOJAB ritat. Ett par månader efter invigningen träffade vi eleverna för att höra deras tankar om sin nya miljö. Vi ville få deras syn på vad som fungerar och inte fungerar, om de hade förslag på förbättringar, hur de upplever och använder olika delar av sin skola. Under två dagar träffade vi elever från årskurs 1, 3 och 6. Vi gjorde olika övningar och pratade om allt från form och funktion, ljus och akustik till materialval, upplevelse och känsla.

Vad fick ni veta?

– Vi mötte en stor entusiasm hos barnen att berätta om sina olika upplevelser och blev verkligen imponerade av hur insiktsfullt de analyserade sin omgivning. Den direkta återkopplingen från barnen kommer att hjälpa oss att säkerställa vad vi har gjort rätt, men också att förstå vad vi kan göra annorlunda – saker som vi inte tänkt på utan elevernas hjälp. Ett annat mål var att öka barnens nyfikenhet för arkitektur och skapa positiva känslor kring hur man kan använda sitt inflytande.

Vad har du mer på gång?

– Förutom mitt engagemang i Arkitektur- och Barnrådet inom Sveriges Arkitekter har vi på FOJAB precis påbörjat ett samarbete med Möllevångsskolan, en av våra närmaste grannar här på Malmökontoret. I höst ska vi få träffa elever på högstadiet, där arkitekter och elever ska guida varandra och där vi ska jobba med olika platser i vår gemensamma närmiljö. Förhoppningen är att elevernas idéer ska leda fram till förbättringsförslag och faktiska förändringar.