Equalizer

Equalizer

Equalizer är ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt inom utlysningen normkritisk innovation. Det är ett samarbetsprojekt där teori kombineras med metodutveckling och praktisk tillämpning i full skala för att skapa jämställda och inkluderande miljöer som stödjer fysisk aktivitet och lockar till rörelseglädje. I projektet har arkitekter, forskare, kommuner och barn och ungdomar deltagit tillsammans. Delaktighet och medskapande är centralt i Equalizer. Målet är att skapa verktyg för att störa platsbundna normer och att utifrån detta skapa fysiska förändringar för att underlätta för fler grupper och individer att ta plats och aktivera sig i det offentliga rummet.

Forskning visar att fysisk aktivitet minskar, särskilt bland ungdomar och allra mest bland flickor i tonåren. Många av de platser som planeras för fysisk aktivitet i det offentliga rummet används av begränsade målgrupper. Inom projektet Equalizer undersöker vi tillsammans med barn och ungdomar hur vi kan vända denna negativa rörelsetrend genom att undersöka och ifrågasätta normer. Det handlar om att skapa en ökad delaktighet, bättre folkhälsa och en jämlik och jämställd tillgång till rummen i staden.

Equalizer steg 1 genomfördes 2016-2018 i samarbete med Malmö stad. Målet med projektet var att undersöka offentliga platser för spontanidrott och hur de kan omformas för att ge upphov till ett mer jämställt och inkluderande användande. Mot bakgrund av detta utvecklades metoder och verktyg för att analysera och omvandla platser för fysisk aktivitet.

Equalizer steg 2 genomfördes 2018-2020 i samarbete med Lunds kommun där metoder och verktyg vidareutvecklades och testades i ett nytt sammanhang: på en ny geografisk plats och i skolgårdsmiljö. Tillsammans med elever på två skolor i Lund har vi identifierat hinder, hittat kreativa lösningar i form av aktiviteter och diskuterat ämnen som normer, gemenskap och utanförskap. Aktiviteterna testas nu i full skala med prototyper på skolgårdarna. Det kan handla om redskap som twistar till en vanlig aktivitet för att locka nya användare, aktiviteter som utmanar och premierar nya sätt att röra sig, eller på vägen-aktiviteter när rasterna känns korta. Aktiviteter som utmanar normer om hur skolgårdar och platser för fysisk aktivitet ska användas och av vem.

Inom projektet har en Equalizer-modell utvecklats där vi stegvis identifierar hinder, hittar kreativa lösningar och testar prototyper. Målet är att genom tillägg och stödjande åtgärder förändra beteenden och normalisera ett nytt synsätt kring hur och av vem platser kan användas.

Projektet har resulterat i

  • Metoder för att kritiskt undersöka vilka normer eller föreställningar som styr hur och av vem platser används
  • Konkreta slutsatser om viktiga aspekter för att skapa inkluderande platser
  • Omvandling av platser med hjälp av prototyper som exemplifierar hur befintliga platser med enkla men verkningsfulla medel kan omvandlas så de blir mer inkluderande och de som är underrepresenterade idag känner sig mer bekväma att ta plats.

Kunskaps- och Kulturcentrum Argus

Kunskaps- och Kulturcentrum Argus

Falkenbergs nya kunskaps- och kulturcentrum är strategiskt placerat mitt emellan Stortorget och den nya Stadsparken och skapar en naturlig mötesplats. Tillsammans med Folkets Hus och Stadsteatern bildar Kunskaps- och Kulturcentrum ett starkt kulturkluster som kopplar samman den befintliga stadskärnan med staden norrut. Närområdets attraktivitet ökar och byggnaden blir startskottet för den fortsatta utvecklingen av kvarteret Krispeln.

Falkenbergs Kunskaps- och Kulturcentrum består av två byggnader, dels det nybyggda kulturhuset Argus och dels det om- och tillbyggda Falkenbergs gymnasieskola hus 3. Argus har en stark karaktär och tydlig profil som tar tillvara kvalitéerna hos den befintliga bebyggelsen och tillför staden en ny och inspirerande dimension. Det är en symbolbyggnad som bidrar till stadens mångfald och den sociala hållbarheten. Argus kommer också att certifieras för Miljöbyggnad Silver. Gymnasieskolan är en mer lågmäld och tillbakadragen byggnad, men utstrålar ändå elegans med små uttrycksmedel.
Mot staden och Stortorget är skalan lägre och bjuder in omgivande stadsbebyggelse.

Mot stadsparken är uttrycket mer storskaligt. Argus fasader i ljusgult tegel samspelar med den befintliga fasaden på Folkets Hus. Gymnasieskolans fasader av vit puts och terrazzo samspelar med både Argus och Falkhallen. Argus består av flera olika volymer och de enskilda volymerna får sin unika karaktär genom att använda olika murningstekniker, som ger ett vackert skuggspel över fasaderna. Gymnasieskolan har en svagt veckad fasad, som är vinklad mot stadens centrum och som tillsammans med större fönster ger bättre inblick och utsikt i byggnadens gemensamhetsutrymmen. Huvudentrén till Argus och byggnadens tre viktigaste utblickar markeras med stora mässingsomfattade fönsterpartier som blir byggnadens utropstecken.

I Argus välkomnande huvudentré mot Stortorget finns barnbibliotekets skyltfönster och ett café med uteservering. Innanför entrédörrarna möter en foajé i två plan med reception och infocenter, utställningsytor, aula och mindre ensemblesalar som kan användas för föreläsningar och föreställningar. Direkt innanför foajén sträcker sig biblioteket över två våningar runt en stor och öppen ljusgård med en stor interntrappa och sittgradäng för föreläsningar, samt en barnavdelning med en sagogrotta. Biblioteket har vita väggar, slipade betonggolv, träundertak och ett stort fönsterparti som blir en vacker tavla med årstidernas växlingar i Stadsparken.

Gymnasieskolan hus 3 är en del av ett campus och inrymmer både de teoretiska gymnasieprogrammen och vuxenutbildningen. Byggnadens två entréer från Holgersgatan respektive Stadsparken leder direkt in till elevcaféet och den tre våningar höga sociala mötesplatsen. På varje våningsplan finns två stora lärmiljöer på var sin sida av den centrala mötesplatsen. En lärmiljö innehåller ett helt gymnasieprogram och är komplett med flera klassrum, grupprum, öppna studieytor runt atrier och lärarrum. Om- och tillbyggnaden innebär att den gamla mörka korridorskolan nu istället blir en ljus, luftig och pedagogisk lärmiljö, samtidigt som elevantalet kan växa. En gångbro förbinder gymnasieskolan med Argus och medger passage in i Stadsparken även när husen är stängda.

Argus är gymnasieskolans gemensamma mötesplats och sammanhållande nav på campus med ett antal befintliga och ombyggda skolhus samt med goda förutsättningar för expansion.

Utmärkelse:
Sveriges Arkitekter Hallands Pris 2020

MAX IV

MAX IV

2010 valdes FOJAB arkitekter, efter parallella uppdrag, till att gestalta och projektera universitetets synkrotronljusanläggning MAX IV.

För MAX IV:s rumsliga organisation ligger fokus på forskarnas funktionella krav på anläggningen samt platsens och omgivningens egenskaper. Alla olika byggnadsdelar har således sina specifika utformningskrav med hänsyn till funktion, omfattning och livslängd. Några är skräddarsydda medan andra har generell gestaltning för att rymma ännu inte fullt definierade behov.

De underjordiska delarna byggs i kraftiga dimensioner av armerad betong och utgör en trög massa vilket begränsar fortplantningen av omgivningens vibrationer, ger temperaturstabilitet och skydd mot att oönskad strålning läcker ut till omgivningen.

Kontorsbyggnaden utformas i vita plåtkassetter med horisontellt skydd för fönster. Experimenthallen i taklanternin med borstad aluminiumyta och de övriga byggnaderna i vita betongfasader, vilket tillsammans med det böljande landskapet bidrar till att göra MAX IV-laboratoriet till ett karaktärsfullt landmärke vid Lunds norra infart.

Kontorsbyggnaden har certifierats enligt Miljöbyggnad Guld, Green Building samt den högsta nivån inom Breeam – Outstanding.

 

Skånes Arkitekturpris 2016 

Årets MiljöprisBetonggalan 2015

Vinnare MIPIM Awards Best Futura Project 2014

Läs mer om projektet här

Se filmen om MAX IV på Vimeo

Seminarierum 1345

Seminarierum 1345

FOJAB har ansvarat för seminarierum, mötesrum och iordningställande av takterrass på BMC, Biomedicinskt Center, i Lund. Resultatet har bland annat blivit en uppseendeväckande tillbyggnad samt en väl genomtänkt och avvägd inredning.

På taket till det gamla djursjukhuset balanserar elegant ett litet hus som glittrar av solens strålar. Tillbyggnaden förser BMC med centrala mötesplatser med hög standard. Stor omsorg har lagts på interiören för att tillgodose organisationens önskemål om en representativ men avslappnad miljö. Byggnadsvolymen och fasaden utformades för att tillföra innergården mer dynamik och ljus.

Till en början fanns en önskan att byggnaden skulle lysa som en lykta och en tanke var att integrera LED-belysning i fasaden. Till slut valdes istället en lösning med strukturglas och en galvad, lätt skimrande plåt bakom.

En utmaning var att få kontroll på ljudet mellan de olika rummen. Det resulterade i 5 cm tjocka specialdesignade ljudkassetter som gav 45 dB dämpning mellan mötes- och seminarierum.

Interiört har utbyggnaden karaktär av ett enda öppet rum, men med avdelade funktioner. Fasta möbler och skåp fungerar som rumsavdelare, med karmlösa glas som anslutningar mot vägg och tak. Intrycket är en sofistikerad akademisk miljö men med avslappnad atmosfär. Här finns brasa, sköna fåtöljer och terrass i soligt läge. Den trävarma interiören exponerar sig ut mot BMC:s innergård genom stora fönsteröppningar.

Lärarhögskolan Orkanen

Lärarhögskolan Orkanen

Malmö Högskola utlyste 1997 en internationell tävling om utformning av ett nytt högskoleområde, vid Beijerskajen och Hjälmarekajen i centrala Malmö.

Efter att den schweiziska arkitektbyrån Diener & Diener Architekten vunnit tävlingen utformades ett projektbolag tillsammans med FOJAB. Mellan september 2000 och mars 2003 utarbetade det gemensamma projektbolaget med namnet Diener & Diener FOJAB arkitekter programhandlingar, systemhandlingar och förfrågningsunderlag för totalentreprenad för Kv. Orkanen.

Därefter, mellan juni 2003 och oktober 2004, ansvarade FOJAB för bygghandlingarna, enskilt. Den nya lärarhögskolan invigdes i augusti 2005.

Orkanens fasad består av glas i en grön nyans som är dekorerad med ord och fraser på olika språk, med tanken att förbipasserande ska stanna upp för att betrakta och reflektera. Orden som smyckar fasaden är uppdelade i tre delar.

Den första delen är citat som är hämtade från en dikt av Hjalmar Gullberg, född i Malmö samt en sång av Timbuktu, också från Malmö. Den andra delen speglar skolans internationella anknytning, med orden ”kunskap” och ”frihet” på olika språk. Den tredje delen är ett flertal ord, till exempel ”lyssna tänka tala” och ”integritet självkänsla stolthet”.   Bokstäverna är gjorda i rostfritt stål, har placerats innanför glaset, och skiftar uttryck alltefter dygnets timmar, väder och egna rörelser.

Utmärkelse:
Malmö Stads stadsbyggnadspris 2006