”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

”De här bostäderna saknar motstycke i hela Skåne”

En radhuslänga utöver det vanliga. FOJAB vann uppdraget att rita sju exklusiva bostäder åt CA Fastigheter intill en nyanlagd kanal i Lomma.
– Vi har gjort en modern och optimerad tolkning av den gamla stora villan, säger Mikael Pettersson, ansvarig arkitekt på FOJAB
.

Försäljningen har startat för Trident Row – sex radhus och ett friliggande hus som byggs i utkanten av Lomma hamn. Det är en plats rik på kontraster mellan bebyggelse och natur, land och vatten, nytt och gammalt. Husen har formgivits för att maximera platsens kvaliteter, fint förankrade i Lommas historia.

– FOJABs förslag i de parallella uppdragen golvade oss verkligen! Projektet är extremt välritat och genomtänkt utifrån platsens förutsättningar. Jag vågar påstå att de här sju bostäderna saknar motstycke i hela Skåne, säger Remus Cismas, regionansvarig för CA Fastigheter i Skåne.

Upplevelsen av rymd har varit vägledande för utformningen. Bostäderna uppfattas inte som radhus, utan som fristående hus med ljus från alla väderstreck, långa siktlinjer mot omgivningarna och fri passage från gatan till trädgården och ner till den egna båtbryggan vid kanalen som ansluter till Höje å.

– Vi har arbetat med volymernas placering och fasadöppningar så att man kan röra sig i och runt huset och få villakänslans rymlighet och avskildhet. Och bästa möjliga ljusförhållanden från morgon till kväll, både inomhus och utomhus, säger arkitekt Mikael Pettersson.

Materialval och detaljering hämtar inspiration från platsens äldre historia och Lomma som tegelbruksort, snarare än från den nyare bebyggelsen i den närliggande hamnen. De vackert hantverksmässigt murade tegelfasaderna i olika gula nyanser relaterar till gatuhusen inne i centrum. Spröjsade fönster för tankarna till gamla fabriksbyggnader.

– Trident Row är exklusivt i skala och volymhantering, men samtidigt lågmält och äkta med en koppling till det gamla. Det kommer att bli en värdig representant för kommunen, säger Mikael Pettersson.

Byggnationen förväntas påbörjas mot slutet av året, och det förväntas ta cirka 18 månader att färdigställa villorna och den tillhörande kanalen.

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

FOJAB växlar upp inom hållbarhet och digitalisering med nya chefer

Från den 1 mars är Anders Eriksson Modin hållbarhetschef på FOJAB. Petra Jenning, tidigare innovationsledare med starkt fokus på digitalisering, tar över rollen som utvecklingschef.  

– När vi ser på framtiden är det två trender som vi med säkerhet vet kommer att påverka oss mycket. Hållbarhet får en allt större tyngd, inte minst genom nya regelverk. Och digitalisering, där den snabba AI-utvecklingen är något vi alla måste förhålla oss till. FOJAB har en stark position både inom hållbarhet och digitalisering, men vi slår oss inte till ro med det – med de här utnämningarna kan vi bli ännu mer offensiva, säger vd Daniel Nord.

Anders Eriksson Modin är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2007. Han har levt med hållbarhetsfrågorna i olika projekt, samarbeten och nätverk under en lång tid. Han är väl insatt i kundernas utmaningar och arbetar innovativt för att förflytta hela branschen. Bland annat leder Anders arbetsgruppen om hållbara material inom LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) och sitter i styrelsen för Solar Region Skåne. Han har arbetat mycket med frågan om hur mobilitet kan bli en del av den hållbara utvecklingen, och hur arkitekturen kan fungera som ett effektivt verktyg i klimatomställningen.

– Just nu är det stort fokus på ekologisk hållbarhet utifrån klimatavtryck och biologisk mångfald. Vi märker det överallt i debatten, politiska direktiv, nya regler och lagar och hur det påverkar hela byggbranschen. Det är bra och viktigt, men vi får inte glömma bort den sociala hållbarheten, för utan den aspekten blir resultatet inte bra. Det är inte lätt att mäta mjuka värden som identitet, inkludering, gemenskap och jämställdhet, men vi vet hur viktigt det är för att skapa långsiktigt hållbara platser. Och självklart behöver vi ha med oss den ekonomiska hållbarheten, för utan den aspekten blir projekten inte av, säger Anders Eriksson Modin.

På FOJAB är hållbarhetsfrågan nära knuten till utvecklings- och innovationsarbetet, där digitalisering löper som en röd tråd. Förändringarna som nu görs är också ett led i att stärka arbetet med att skapa synergier mellan arkitektur, hållbarhet och innovation – en ambition som återfinns i den nya affärsplanen.

Den nya utvecklingschefen Petra Jenning är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2012. De senaste åren har hon haft rollen som innovationsledare med ett starkt fokus på den digitala utvecklingen. Petra är flitigt anlitad i expertpaneler och samtal, inte minst kring AI. Petra sitter också i Svensk Byggplåts advisory board och är ledare för temaområdet ”Innovationer och nya tillämpningar” inom Smart Built Environment.

– Jag ser stora möjligheter för arkitekturen med den digitala utvecklingen, men också utmaningar som vi behöver hänga med i. Här ska FOJAB vara med och påverka vart vi är på väg, säger Petra Jenning. Vi har också ett stort engagemang i forskning- och utvecklingsprojekt som vi vill stärka ytterligare. För att möta vår tids utmaningar och skapa framtidens hållbara och inkluderande samhällen behöver vi bygga djup kompetens, men även skapa nya samarbeten mellan olika aktörer och professioner.

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Lunds stadsbyggnadspris till flerbostadhus vid Kulturen

Pontus Tebäck på FOJAB vinner Lunds stadsbyggnadspris 2023 för ett flerbostadshus i centrala Lund. Femvåningshuset är en modern tolkning av klassiska ideal som på ett förebildligt sätt fyller en lucka i staden, menar juryn. Det är nionde gången priset delas ut för en FOJAB-byggnad.

Det prisade huset ligger mitt i de kulturhistoriska kvarteren med Kulturens museiområde på andra sidan gatan. Sedan 1950-talet har tomten varit obebyggd och använts som parkeringsplats.

Det nya huset ansluter i material och färg till sin omgivning – ett jugendhus från förra sekelskiftet på ena sidan och ett tvåvåningshus från 1860-talet på den andra – men har sin alldeles egna karaktär. Fasaden är i ljus slätputs med inslag av granit, sandsten och koppar, samt ek i entrépartierna. Mot gatan vetter balkonger med strama smidesräcken.

Juryn skriver i sin motivering:

”Lunds stadskärna har berikats med ännu ett vackert hus när en tidigare lucktomt på Stora Algatan fyllts med nytt och nyttigt innehåll.

Det nya bostadshuset har med sin fina gestaltning, genomarbetade detaljer och vackra materialval inordnats i ett kvarter med mycket höga kulturvärden och byggnaden har med självklarhet landat på platsen.  

Gatufasadens harmoniska proportioner och anpassade skala möter på ett fint sätt intilliggande byggnaders olika volymer. Klassiska ideal har tolkats i modern tappning med genomgående hög arkitektonisk kvalitet, från sockel till nock.

På mycket begränsad yta har nya centralt belägna bostäder tillskapats och ett sår i stadsväven har läkts. Byggnaden är förebildlig för hur en lucka i staden kan omvandlas och fyllas med liv.”

Pontus Tebäck tog emot priset i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 29 februari.

– Det är en stor ynnest att få bidra med ett nytt lager i en stadsväv med tusenåriga anor. Byggnaden är resultatet av ett flerårigt grupparbete där ett stort antal människor bidragit: en lång rad fantastiska kollegor på FOJAB, en ovanligt engagerad byggherregrupp öppen för oortodoxa lösningar och ett stadsbyggnadskontor som i varje steg hade vår gemensamma stadsmiljös bästa för ögonen, säger Pontus Tebäck.

Det är nionde gången som Lunds stadsbyggnadspris delas ut för en FOJAB-ritad byggnad.

– Huset på Stora Algatan är ett elegant exempel på hur man på ett lyhört men samtidigt egensinnigt vis kan förhålla sig till de klassiska idealen. Vi är glada att Lunds kommun lyfter fram det och vi är så stolta över utmärkelsen! Lund är en stad som ligger oss varmt om hjärtat eftersom det var här FOJAB startade för 52 år sedan och det gör förstås att priset känns extra speciellt, säger FOJABs vd Daniel Nord.

Fakta
Projekt: Kv Sankt Mikael 16, Lund
Ansvarig arkitekt: Pontus Tebäck, FOJAB
Beställare: RO Properties och Hexiron
Omfattning: Ca 3000 m²
Färdigställt: 2021

Lunds stadsbyggnadspris
Syftet med priset är att premiera arkitekter eller andra byggaktörer, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun. Härvid ska särskilt beaktas arkitektoniska insatser som förenar utveckling av stadsbilden, skönhetsvärden, väl gestaltad livsmiljö och god funktion.

 

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

FOJABs förslag vinnare vid utveckling av trädgårdsstad

Det blir FOJAB:s förslag som kommer att ligga till grund för utvecklingen av Berga trädgårdsstad, en ny stadsdel i Eslöv. Tre arkitektkontor bjöds in att parallellt ta fram förslag för den första etappen av Östra Eslöv.

Uppgiften var att med utgångspunkt i Eslövs identitet ta fram en struktur för den nya stadsdelen i form av en trädgårdsstad med fokus på hållbarhet. Området är totalt 37 hektar och den aktuella etappen omfattar 45 000 kvadratmeter.

Trädgårdsstaden utvecklades i Storbritannien under början av 1900-talet som en reaktion mot trångboddhet och ohälsa. Idén var att kombinera det bästa av stadslivet och landsbygden i ett planerat och välkomnande område. Bland de mest kända exemplen i Sverige är Gamla Enskede i Stockholm och Änggården i Göteborg.

Det vinnande förslaget för Berga trädgårdsstad präglas av hållbarhet, social gemenskap och god arkitektur. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, beskriver de bärande idéerna:

– Vårt förslag tar sin utgångspunkt trädgårdsstadens stadsmässiga småskalighet med en mångfald av gröna rum och mötesplatser. Här är det lätt att leva ett hållbart vardagsliv med generösa odlingsmöjligheter, bekväma cykelstråk och närhet till vardagsfunktioner som förskola, rekreation och service. Vi vill bygga vidare på de lokala handelsfunktionerna och skapa ett litet stadsdelcentrum som blir en ny tydlig entré till Berga trädgårdsstad.

FOJABs förslag kommer att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av strukturplanen för Berga trädgårdsstad. Strukturplanen ska bland annat ge en bild av hur hela områdets ska utvecklas och ligga till grund för kommande detaljplaner i området.

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Smakfull interiör speglar maten på Daniel Berlins Vyn

Elegant och smakfullt. Lokalt förankrat med en internationell touch. Tidlöst, äkta och personligt. Lisa Mannheimer, inredningsarkitekt på FOJAB, beskriver visionen för Daniel Berlins restaurang Vyn.

Efter en arkitekttävling utsågs FOJAB att ta fram ett designkoncept för en restaurang med tillhörande hotell och matbar på en ombyggd gård på Österlen åt krögaren Daniel Berlin. FOJAB har därefter haft i uppdrag att arbeta vidare med den invändiga gestaltningen genom inredningsarkitekt Lisa Mannheimer i ett nära samarbete med Daniel Berlin.

– Daniels vision är att skapa en plats för en helhetsupplevelse, där förstås restaurang, mat och service är i fokus, men där interiören blir en viktig del av totalupplevelsen, säger Lisa Mannheimer.

Hotellet har 15 rum, varav två sviter. I restaurangen finns plats för 30 gäster. Därutöver finns en matbar och en separat matsal för privata sällskap. Materialpaletten består av vackra, robusta naturmaterial som ek, kalksten, linne och ull, valda för att stämma med platsen och byggnadernas karaktär. Interiören ska hålla länge, både estetiskt och funktionellt, hållbarhet är en självklarhet.

Väggarna är vitputsade, golvet av breda tiljor i ek ger en exklusiv, vänlig känsla. Trägolvet är också positivt ur akustisk synpunkt, då det dämpar ljudet på ett naturligt sätt. I taket på den tidigare ladan, som nu är restaurangens lounge, syns det gamla spåntaket som på sina ställen blivit omlagt med nya spån.

Interiören känns varm, trivsam och personlig. Konst har en framträdande roll, där bland andra konstnären Ellen Ekhs verk syns i flera av rummen. Hantverksskickligheten går som en röd tråd genom hela Vyn, där mathantverket i köket speglas i inredningens snickerier och detaljer. Möblerna för restaurangen är speciellt framtagna för Vyn av formgivaren Anton Björsing, och tillverkade i Gärsnäs möbelfabrik ett stenkast från Vyn.

Studenternas är Årets idrottsarena

Studenternas är Årets idrottsarena

Studenternas är Årets idrottsarena

Nya Studenternas som invigdes 2021 har snabbt blivit en omtyckt mötesplats för Uppsalaborna. Nu får den FOJAB-ritade fotbollsstadion priset Årets idrottsarena 2023.

Arenan är en del i utvecklingen av Södra Åstråket längs Fyrisån i centrala Uppsala. FOJAB har bistått det kommunala bolaget Sportfastigheter i arbetet med att skapa ett mer välbesökt och tryggare arenaområde samtidigt som arenan får tillgång till mer service – en aktiv och attraktiv mötesplats som aldrig stänger.

Utöver fotbollsarenan har FOJAB ritat nya delar av bandyarenan och två nya torg. Här finns också kafé och restaurang, gym, butiker, hälsovård, konferensverksamhet och kontorslokaler. Grönskan och parkstråket har förstärkts och platserna mellan byggnaderna gestaltats för olika aktiviteter.

Studenternas har plats för upp till 10 500 åskådare vid allsvenska matcher. Arenarummet med sina läktare i limträ är tätt och omslutande, så att publiken upplever närheten till plan och får en stark fotbollsupplevelse.

FOJAB har lång erfarenhet av att rita såväl idrottshallar för skol- och fritidsidrott som storskaliga sportarenor  med hög komplexitet av publikflöden, matlogistik, säkerhet och teknik. Ett exempel på det senare är Malmö FF:s hemmaarena Eleda stadion.

– Hallar, arenor och utemiljöer för fysisk aktivitet är viktiga nav i staden med stor potential att bidra till stadslivet både till vardags och vid evenemang. Vi är så glada för priset och att Uppsalaborna uppskattar sin hemmaarena. Då har vi lyckats, säger Daniel Nord, vd på FOJAB.

Priset Årets idrottsarena delas ut av Sport & Affärer. Juryns motivering för 2023 års pristagare lyder:

”Intresset är större än någonsin för Sirius fotboll vilket till stor del tillskrivs den nya arenan, Nya Studenternas. Arenan som stod klar under pandemin 2020 och invigdes året senare, har snabbt blivit en viktig mötesplats för Uppsalaborna. Publiksnittet slogs återigen den gångna säsongen och landade på över 6 000 åskådare per match med ökande biljettintäkter för klubben. Att läktare är byggda i limträ istället för i betong är hållbart både ekonomiskt och miljömässigt, samtidigt som det skapar en välkomnande atmosfär för publiken.”

 

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Fasad av spillmaterial flyttar gränserna för återbruk

Nu är det klart, mobilitetshuset Hyllieäng i Malmö med sin fasad av kasserat och bortsorterat material – trots många oförutsedda händelser längs vägen. Att gestalta för ett stort mått av osäkerhet är den största lärdomen, menar Petra Jenning, arkitekt och innovationsledare på FOJAB.

I Malmöstadsdelen Hyllie står ett hus med en fasad bestående av begagnade glasskivor, överblivna plåtar från värmeväxlare och skärskelett från tillverkningsindustrin, alltså det som blir kvar när man stansat ut former ur plåt. FOJAB har gestaltat mobilitetshuset på uppdrag av Parkering Malmö.

– Det var tidigt vår gemensamma ambition att gå utanför byggsektorn när vi letade material, berättar Petra Jenning. Vi ville utforska och flytta gränserna för vad som är möjligt att göra inom återbruk.

Demonterbart
Och när mobilitetshuset har tjänat ut ska den 2400 kvadratmeter stora fasaden gå att demontera och materialet användas ännu en gång. Därför hålls alla material så rena och råa som möjligt. Också infästningssystemet går enkelt att plocka ner igen.

Är det svårare att skapa vackra byggnader och miljöer med återbruk och med kravet på sig att allt ska vara återbrukbart?

– Jag tycker inte det, det finns ingen motsättning mellan återbruk och vackra, älskbara miljöer. Fasaden på Hyllieäng berättar en historia som ger en extra dimension åt byggnaden. Men på samma sätt som för all arkitektur som ska hålla länge krävs det att gestaltningen är omsorgsfullt genomarbetad, säger Petra Jenning.

– Men visst, fortsätter hon, vi behöver bredda vår syn på vad som är vackert, funktionellt och önskvärt. Måste alla köksluckor vara nya, eller är det okej att lacka om? På vårt Malmökontor har vi låtit det hundraåriga fabriksgolvet vara kvar med alla sina skavanker synliga. Vi älskar det, men det skulle nog inte tolereras överallt. Vi måste vara mer öppna för vad som kan fungera – och det ligger på oss alla att hjälpas åt.

Olika tidsperspektiv
Att gestalta en fasad med sådant som normalt inte räknas som byggmaterial har varit speciellt på många sätt. Inte minst har det varit en kunskapsmässig resa för de inblandade aktörerna att förstå varandras förutsättningar.

– Företaget som skulle förse projektet med skärskelett jobbar i vecko- eller månadscykler medan arkitekter ritar hus där materialet behövs först om två-tre år. Det gjorde det svårt för oss att veta vad som skulle finnas tillgängligt den dag vi behövde det. Ingen vill ju lagerhålla material i flera år.

Att arbeta med befintliga material kräver därför att arkitekten har ett mer flexibelt förhållningssätt. Hyllieäng blev en övning i att hantera osäkra leveranser och material som plötsligt bytte format. Och även om slutresultatet ändå blev ganska likt ursprungsskisserna är en viktig lärdom att ha större beredskap för oförutsedda händelser.

– När vi jobbar med återbruk är det ännu viktigare att vi jobbar smart med designsystem och digitala modeller för att klara av snabba och oförutsedda ändringar, säger Petra.

Annat regelverk krävs
Ökad cirkuläritet ställer också andra krav på regelverket. Dagens bygglovsprocess är inte gjord för situationer där materialen till viss del är okända långt in i processen. I fallet Hyllieäng kunde stadsbyggnadskontoret i Malmö utvärdera en prototyp som gav en uppfattning om karaktären på byggnaden, även om vissa detaljer som mönstret på skärplåten inte var helt klara.

Men när värmeväxlarplåtarna bytte format, så att de inte längre såg ut som det man fått bygglov för – då blev det till att tänka om, göra en ny prototyp och hålla tät dialog med stadsbyggnadskontoret.

– Malmös stadsbyggnadskontor var väldigt tillmötesgående och även de är intresserade av att ställa om till mer cirkulärt byggande, men de är förstås bundna av lagen. Och det är inte säkert att de hade kunnat tillåta ett lika stort mått av osäkerhet om det gällt en centralt belägen byggnad. Ska vi lyckas med återbruk i större skala behövs en förändring av regelverket på samhällsnivå, menar Petra.

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

FOJAB hjälper skolelever få inflytande över sin närmiljö

Så kan en dark och dry idrottshall bli mer pepp. Och två döda gathörn skulle kunna förvandlas till en strulhörna och en chillhörna. På FOJABs kontor står ett gäng högstadieelever och presenterar sina förslag för Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalrådet Stefana Hoti på hur deras närmiljö kan bli bättre.

När FOJAB för två år sedan flyttade sitt huvudkontor i Malmö till stadsdelen Möllevången, var det viktigt för arkitektföretaget att också bli en aktiv del av området.

– Mycket är kul med Möllan, men det finns en annan sida också med sociala utmaningar och segregation som vi inte ville blunda för, säger Haydar Alward, arkitekt på FOJAB, som tillsammans med kollegan Kristina Kember funderade på hur FOJAB kan vara en positiv kraft på Möllevången.

Öppna dörren till arkitektyrket
De landade i samarbetsprojektet FOJAB + Möllevångsskolan = sant. Det handlar om att få unga att upptäcka vad man kan åstadkomma i en stad med arkitekturens hjälp och underlätta för barnen att påverka. Och om att öppna dörren till arkitektyrket.

– Alla barn i Malmö har inte samma förutsättningar att förverkliga sina drömmar. Om man inte är privilegierad nog att ha kontakter, då kan drömmarna kännas väldigt avlägsna. Alla behöver inte bli arkitekter, men alla ska känna att det är möjligt, säger Haydar Alward, som har jobbat med de här frågorna i flera skolor och stadsdelar i Malmö, både privat och på uppdrag av Malmös stadsbyggnadskontor.

Rätt att bli lyssnade på
Kristina Kember är arkitekt och arkitekturpedagog, med ett särskilt intresse för hur barn bättre ska kunna komma till tals i stadsbyggnadsprocesserna.

– Barn har rätt enligt lag att bli lyssnade på i frågor som rör dem, det gäller också de fysiska miljöerna där barn vistas, säger hon. Men för att det ska ske i praktiken behöver barnen bjudas in och få verktyg att vara med och skapa sina livsmiljöer.

Barnperspektivet behöver finnas med hela vägen från planering till genomförande av projekt, poängterar Kristina:

– Den som deltar i utformandet av en plats vill använda och ta hand om den, det skapas en stolthet och identitet knutet till platsen. Barn har en massa smarta, kreativa idéer som vi vuxna inte kommer på, så platserna blir också mer unika och funkar för fler.

Se omgivningen på ett nytt sätt
Elisabet Niskakari, bibliotekarie på Möllevångsskolan, nappade direkt på samarbetet. Idén sammanfaller med skolans kompensatoriska uppdrag och hennes pedagogiska uppdrag som bibliotekarie att öka elevernas motivation. Vid sex tillfällen har tio elever från årskurs 9 träffat de båda FOJAB-arkitekterna för att, som Elisabet Nisikari uttrycker det, aktivera sina ögon.

– Vi pratade om vilka platser vi gillar i Malmö och varför, formade höga, låga, olikstora rum på innergården, pratade om material och deras olika egenskaper, berättar Haydar.

Det tog inte lång tid innan ungdomarna började se på sin omgivning på ett nytt sätt.

– Jag hade aldrig tänkt på att man kan förändra samhället genom arkitektur, säger Bianca Keza Memari, en av skoleleverna. Att man med färg kan dra blickarna till en viss plats, så att fler ser den, och på så sätt göra den tryggare.

Eleverna fick parvis välja ut egna platser att titta närmare på. De har funderat över vad som är bra respektive dåligt med platsen, vad som funkar och inte, vem som nyttjar den, hur det känns att vistas där – och hur man kan göra platsen bättre. De har fått vägledning i att skissa fram sina idéer och hitta referensbilder. Med hjälp av FOJABs modellbyggare Magnus Nilsson har de byggt modeller som de sedan utvecklat på olika sätt.

Feedback från beslutshavare
I projektet har dialogen genomgående varit väldigt viktig, och att eleverna skulle få möjlighet att få feedback från och diskutera vidare med dem som fattar besluten.

Projektet avslutas därför med att eleverna, inför Malmös stadsarkitekt Finn Williams och stadsbyggnadskommunalråd Stefana Hoti, presenterar sina förslag: Hur entréerna längs gatan närmast skolan kan kännas tryggare och bli mindre av ett tillhåll för kriminell verksamhet. Hur två tråkiga hörn som idag inte direkt används av någon kan bli sköna platser att hänga på för högstadieeleverna, något som idag saknas på skolgården. Hur man med arkitektoniska medel kan göra elever mer motiverade till idrottslektionerna. I det sista förslaget har eleverna velat ge musiksalen mer en känsla av musikstudio.

Med QR-koder bjuds åhörarna in att se sig om i modellerna. Stadsarkitekten och stadsbyggnadsbyggnadskommunalrådet är imponerade:

– Ni förmedlar en viktig insikt: att en plats fungerar olika för barn i olika åldrar. Det behöver vi arkitekter bli bättre att tänka på och inte bara säga ”barnperspektivet är hanterat, check på den”.

– Här skulle somliga säga att övervakningskameror är lösningen på otryggheten. Men ni presenterar helt andra åtgärder utifrån vad ni ser som använder platsen. Därför är det så viktigt att vi får med oss era perspektiv!

– Jag tycker om hur ni pratar om ”det lilla extra”. Som arkitekt hamnar man ofta i att behöva motivera varför det ska satsas extra på något. Ni förmedlar väldigt bra vad detaljerna gör för känslan av en plats.

Verktyg för att påverka
Finn Williams och Stefana Hoti är överens om att staden behöver bli bättre på att fånga upp barns perspektiv. Många barn – eller vuxna för den delen – vet inte om att de har möjlighet att påverka. Här är arbetet som FOJAB gjort viktigt, menar Stefana Hoti, genom att ge eleverna på Möllevångsskolan verktygen att lyfta och föra en dialog kring den här typen av frågor.

Hon lovar att försöka koppla ihop eleverna på Möllevångsskolan med dem som har mandat och möjlighet att genomföra idéerna som hon nyss fått presenterat för sig. För det är sällan en enskild aktör, får barnen veta. Det kan handla om privata fastighetsägare, stadsfastigheter, fastighets- och gatukontoret, kulturförvaltningen …

– Även om inte alla era idéer går att genomföra här och nu, kan de kanske bli verklighet när vi bygger andra skolor, säger Stefana Hoti.

Eleverna är luttrade, men inte omöjliga:

– Jag tror jag talar för oss allihop när jag säger att det viktiga är inte att detta görs på just vår skola, säger Angelina Vargas. Men det bästa ni kan göra för oss är att visa att våra åsikter är viktiga, inte bara säga det.

Allt att vinna
Fördelarna är många när man involverar barn i stadsplaneringen, menar Kristina Kember. Det ger självförtroende att känna att ens åsikt är viktig och barnen blir mer medvetna om sina rättigheter som medborgare.

– Men även det byggda resultatet blir bättre. Staden får fler platsspecifika platser att mötas och röra sig på, den blir mer lekfull, grön, trygg och omhändertagen. Vi har allt att vinna!

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

FOJAB restaurerar helt kvarter i centrala Helsingborg

Intresset för att bygga nytt i ”gammal stil” ökar bland politiker och beslutsfattare. Kanske är det dags att bredda perspektivet och se vad som kan göras för att faktiskt bevara de äldre byggnader som redan finns? I Helsingborg väljer bostadsrättsföreningen Mariatorget att tillsammans med FOJAB restaurera ett helt kvarter med anor från sent 1700-tal.

I kvarteret som vetter mot en av Helsingborgs centrala gågator syns spår från fem av stadens årsringar: Stadsstrukturen är från medeltiden. En korsvirkeslänga från sent 1700-tal representerar den gamla hantverkarstaden. Det finns putsade tvåvåningshus från tidigt 1800-tal. Industrialiseringen manifesteras av flera pampiga sekelskifteshus i tegel, och 1980-talet av postmoderna bostadshus.

– Den äldre bebyggelsen är en viktig del av vårt kollektiva minne. Den ger oss en länk bakåt i tiden och en stark platsförankring. I en stad som Helsingborg, där många äldre hus revs från 1960-talet och framåt, är det extra betydelsefullt att bevara det som faktiskt finns kvar, säger Karl Johan Kember, arkitekt på FOJAB, ansvarig för området byggnadsvård och expert på kulturhistoriska byggnader.

En ekonomisk vinst
Ett projekt av det här slaget kräver noggrant förarbete och omfattande kompetens kring de olika tidsepokernas byggnadstekniker. Å andra sidan är vinsterna med renovering stora, såväl kulturhistoriskt som hållbarhetsmässigt, och den vanliga föreställningen att det är mest lönsamt att bygga nytt utmanas. De äldre byggnadsmaterialen är valda för att hålla länge. Här finns fönster som suttit i 120 år – jämför med dagens plastfönster som har en beräknad livslängd på cirka 40 år.

Även ur investeringssynpunkt är det en god affär att restaurera tidsenligt – äldre fastigheter som bevarat sin karaktär betingar höga priser. Genom att bibehålla byggnadernas tidstypiska särart och det levande, färgstarka stadsrum de bidrar med i form av butiker, kaféer och restauranger på gatuplan ökar dessutom stadens attraktionskraft för både invånare och besökare.

Tätt samarbete
Restaureringen av Brf Mariatorget kommer påbörjas under våren. Projekteringen har föregåtts av ett tätt samarbete mellan fastighetsägaren, HSB, stadsarkitekten och stadsantikvarien i Helsingborgs stad samt FOJAB.

– Samarbetet har gett projektet en bra förankring i staden redan från början och intresset bland dem som bor och är verksamma i husen är stort. Att få möjlighet att arbeta med ett helt kvarter – och i det här fallet en av stadens mest älskade gågator – är en verklig ynnest. Det blir tydligt vad vi arkitekter faktiskt kan erbjuda när det gäller att bevara och utveckla befintlig bebyggelse, och hur vi kan lyfta fram dess värden och kvaliteter, säger Karl Johan Kember.

Behålla så mycket som möjligt
Projektet började med att FOJAB tog fram ett kulturmiljöunderlag med råd och rekommendationer inför renoveringen. Här beskrivs allt från fastigheternas historia och utveckling till deras nuvarande tekniska status. Målet är att utgå från de aktuella byggnadernas särart och behålla så mycket som möjligt av det gamla materialet. Fönster och fönsterpartier kommer att renoveras, tegeltak ska läggas om, balkongplattor och naturstensocklar ska repareras och kompletteras och allt smide ska ses över. Karaktärsdrag som förvanskats genom åren, till exempel ytterdörrar, takavvattning och plåtarbeten, ersätts med tidstypiska lösningar av hög kvalitet.

Tidsenlig färgpalett
När det gäller restaurering av äldre hus vill man oftast återställa ursprungskulörerna, men i Brf Mariatorget hade all originalputs rivits och färgskrapningen gav bara kunskap om de senaste decenniernas färgsättning.

– Husen kommer att putsas om med kalkbruk och eftersom vi har förmånen att arbeta med hela gatupartiet har vi kunnat välja färger som både passar de enskilda husen och fungerar bra tillsammans. Färgvariationen kommer att bevaras, men istället för dagens starka fasadkulörer kommer vi att arbeta med ljusare toner i bland annat rosa, gult och grågrönt. Snickerierna kommer däremot att målas i starka färger: järnoxidrött, kromoxidgrönt och ockragult, säger Karl Johan Kember.

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

Läs vår hållbarhetsrapport för 2022–2023!

På FOJAB arbetar vi för en långsiktigt hållbar utveckling och är övertygade om att arkitektur kan bidra till att lösa samhällsutmaningar och skapa mervärden för alla.

Vi är stolta över den utveckling vi bidrar till, men vi är också medvetna om att mycket mer återstår att göra. Vi vill berätta om våra ambitioner samtidigt som vi är öppna med de områden där vi och övriga aktörer i branschen ännu inte når ända fram. I vår hållbarhetsrapport berättar vi om hur vi tar oss an vår tids stora utmaning i projekt och samarbeten. Läs och inspireras!

Här kan du läsa och ladda ner rapporten:

Utskriftsvänlig pdf

 

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Omsättningsrekord när FOJAB Stockholm fyller 10 år

Från nischat arkitektkontor till fullservicebyrå med projekt i närapå Stockholms alla utbyggnadsområden. FOJABs Stockholmskontor fyller tio år och sätter omsättningsrekord.

FOJAB har funnits i Skåne i drygt 50 år medan representationen i huvudstaden är av kortare datum. Stockholmskontorets första decennium har präglats av stark utveckling och kröns nu med omsättningsrekord trots lågkonjunktur och bistra tider i byggbranschen. Omsättningen för Stockholmskontoret är drygt 44 miljoner kronor, en ökning från föregående år med 45 procent tack vare nya och pågående projekt inom framför allt affärsområdena bostad, stadsutveckling och samhällsfastigheter såsom kunskapsmiljöer.

– Vi har varit förskonade från den dystra utvecklingen i branschen, men vi påverkas såklart ändå när våra kunder och kollegor har det tufft. Vi försöker hjälpa och stötta genom att vara proaktiva och kreativa, säger Ylva Åborg, kontorschef på FOJAB i Stockholm.

FOJABs Stockholmskontor har förändrats en hel del sedan starten för tio år sedan. Antalet medarbetare har vuxit från ett tiotal de första åren till 35. Första tiden låg fokus i huvudsak på stadsbyggnad, bostäder och landskap. Erbjudandet har vuxit till att numera även omfatta kontor, kommersiella lokaler, samhällsfastigheter, kunskapsmiljöer, fastighetsutveckling och inredning.

– Det var en medveten satsning som gjorde att vi nu är ett fullservicekontor, säger Jens Larsson, som var kontorschef 2015–2021 och numera marknadsområdeschef.

Men bredden vore ingenting om den inte parades med spets. FOJAB förknippas med arkitektur med hög verkshöjd, forskningsnära samarbeten och innovation som driver hållbarhetsarbetet i branschen framåt.

– Vi har knutit till oss väldigt duktiga medarbetare och det finns en oerhörd samlad kompetens inom FOJAB. Våra kunder ska kunna lita på att de kan komma till oss med precis vad som helst och alltid få tillgång till den främsta expertisen. Vi är spretiga men ändå sammanhållna – och levererar alltid arkitektur på en hög nivå, säger Jens Larsson.

FOJAB finns numera representerat i projekt i merparten av Stockholmsregionens utbyggnadsområden, som exempelvis Lövholmen, Marievik, Årstafältet, Hornsberg, Ulvsunda, Riksby, Barkarby och Slakthusområdet.

– Vi har fantastiska kunder som gett oss möjlighet att jobba med väldigt fina projekt, som bidrar till att bygga staden, säger Ylva Åborg.

FOJAB finns utöver Stockholm och Malmö även i Helsingborg och Göteborg.

Byggstart för ny onkologimottagning

Byggstart för ny onkologimottagning

Byggstart för ny onkologimottagning

En trygg, behaglig och funktionell miljö för patienter och personal. Ett första spadtag har tagits för nya onkologikliniken på Länssjukhuset i Kalmar. FOJAB har gestaltat den nya byggnaden och utemiljön tillsammans med byggherren Region Kalmar.

Den nya kliniken för onkologi och strålbehandling ska bidra till en bättre cancervård och mer tillgänglig strålbehandling i Region Kalmar län. FOJAB har ansvarat för projekteringen av byggnader och utemiljö och bygghandlingarna är nu klara.

Rivningsarbeten och förberedelser för projektet har redan gjorts och grundläggningen påbörjats med Byggdialog som entreprenör.

Projektet omfattar cirka 6 900 kvm. En helt ny byggnad om sex våningar innehåller bland annat två nya strålningsbunkrar, rum för PET-CT, administrativa lokaler och behandlingsenhet för cytostatikabehandling. En ny mer synlig och attraktiv entré till onkologikliniken förbättrar tillgängligheten, tryggheten och besöksupplevelsen.

– Det är ett ovanligt komplext uppdrag, berättar arkitekt Henrik Laurino. Vi har en tekniktung verksamhet som ställer speciella krav på lokalerna, och tekniskt avancerad apparatur som påverkar både stomme och installationer. Dessutom är det trångt på tomten där den nya byggnaden ska passas in och anslutas till andra byggnader i olika höjder. Långtgående samordning behövs mellan många parter, inklusive internationellt. Men vi har ett starkt vårdteam på FOJAB, både på byggnads-, landskaps- och inredningssidan, med stor vana av komplexa program och stora projekt.

Förutom att vara säker och funktionell ska inomhusmiljön upplevas behaglig och välkomnande. Genom sjukhuset löper ett huvudstråk med utsikt mot en serie gröna rum. Stråket förstärks nu med nya vackra utemiljöer, då ytterligare tre gårdar förses med grönska.

Malin Ingemarsdotter är landskapsarkitekt med stor erfarenhet av vårdprojekt och ansvarig för gestaltningen av innergårdarna:

– Alla känner till och är överens om att grönska spelar roll för patienters välmående och tillfrisknande. Vi har här kunnat göra något vackert av de små gårdarna som ger en visuell koppling till verksamheten. Vi har arbetat nära byggnadsarkitekterna och med en beställare som inser värdet av grönska.

Kliniken beräknas stå klar 2026.

Spadtag för ny domstolsbyggnad

Spadtag för ny domstolsbyggnad

Spadtag för ny domstolsbyggnad

Den 5 december tas ett första spadtag för den nya tingsrätten i Vänersborg. Rättsbyggnaden blir en skarpskuren volym som signalerar pondus och värdighet men också ödmjukhet och öppenhet.

Byggnaden på 6 850 kvadratmeter kommer att ge plats åt både tingsrätten och mark- och miljödomstolen. Den inrymmer cirka 130 arbetsplatser, 11 förhandlingssalar varav två säkerhetssalar, reception med säkerhetskontroll, allmänhetens ytor, personalens kanslilokaler samt intransport och rum för frihetsberövade.

Stort fokus ligger på säkerhet och integritet, med separata entréer in till samtliga salar och separerade flöden i hela byggnaden, där även utrymningsvägarna hålls åtskilda. Byggnaden är också förberedd för en eventuell framtida utbyggnad på ett sådant sätt att säkerhetszoner och flöden säkerställs.

FOJAB är arkitekterna bakom den nya rättsbyggnaden, Hemsö är fastighetsägare och byggherre, Domstolsverket hyresgäst och Serneke entreprenör.

– Det är väldigt positivt för både processen och slutresultatet att Hemsö och Serneke ser värdet i att behålla all kompetensen genom hela projektet. Vi som arkitekter formulerar den bärande idén och ansvarar för utformningen, men det är genom alla inblandade parters engagemang och samarbete som vi tillsammans säkerställer kvaliteten på slutresultatet, säger Kjell Adamsson, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Tingsrätten ligger vid södra infarten till Vänersborg, just där stadskärnans kvartersstruktur möter den lummiga parkmiljön. Den nya byggnaden kommer att ingå i ett sammanhang med äldre institutionsbyggnader och bidra till övergången mellan stenstaden och parken.

Formspråket är i grunden enkelt med några få karaktärsskapande grepp. Fasadens koppargröna keramiska paneler är svagt krökta, vilket ger effektfulla skuggor – lite som vattnets krusning på Vänern. Stora glasytor exponerar byggnadens inre och alterneras med täta partier, väl avvägt för att hantera utsikt, insyn, dagsljus och de höga miljöambitionerna. Planen är att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad Silver.

Den nya domstolsbyggnaden ska stå klar under 2026.

Klimatkompetens välkommen när industribyggnader framtidssäkras

Klimatkompetens välkommen när industribyggnader framtidssäkras

Klimatkompetens välkommen när industribyggnader framtidssäkras

Ökad internethandel, billigare robotisering, post-pandemi, krig, klimatkris – just nu måste många företag anpassa sina verksamheter och anläggningar till förändrade förhållanden. Det säger Anders Lundin, arkitekt och ansvarig för kompetensområde Industri på FOJAB.

Arkitekter är problemlösare, att hantera komplexa samband hör till vardagen. För den som ritar och utvecklar industribyggnader är detta tydligt. Stort fokus ligger på yteffektivitet, logistik och säkerhet – men i allt större utsträckning också på att skapa attraktiva och klimatvänliga arbets- och utemiljöer.

Målet är rationella och robusta byggnader som kan leva länge och förändras när verksamheten så kräver.

Bena ut gamla försyndelser
På vägen kan man behöva reda upp gamla knutar.

– Ofta har industribyggnader byggts om och till allt eftersom nya behov uppstått och utan någon strategi annat än det som är bäst i stunden. Till slut har man byggt in sig så mycket att man har svårt att komma vidare. Verksamheten kan inte utvecklas mer utan att man tar ett helhetsgrepp på fastigheten, säger Anders Lundin.

Här kommer arkitekten in med sin expertis och skicklighet, benar ut gamla försyndelser och ser nya utvecklingsmöjligheter.

– Vi analyserar verksamheten och fastighetens potential och begränsningar. Vi säkerställer dagens behov, men också framtida. Vi gör en plan för hur en successiv utbyggnad kan göras, som företaget kan hålla i handen när nya behov uppstår. Och vi tittar förstås samtidigt på drift och underhåll av befintliga byggnader, när tak behöver läggas om exempelvis, och föreslår på vilket sätt det kan göras utan att produktionen störs.

– Säkerhet har seglat upp som en viktig fråga det senaste året efter avslöjanden om industrispionage och vi arbetar förebyggande med skalskydd, slussar och skyddszoner.

Kontoret ett dragplåster
FOJAB kan bistå i alla skeden såsom underlag för nya detaljplaner, projektering vid om-, till- eller nybyggnad, landskap och inredning. Det sista – kontorsinredning – är något man pratar allt mer om även inom industrin, märker Anders.

– Alla företag vill attrahera och behålla rätt kompetens, och man har fått upp ögonen för att kontoret kan vara ett dragplåster i kampen om arbetskraften. Här tar vi hjälp av FOJABs inredningsarkitekter som arbetar mycket med att skapa högfungerande och attraktiva kontor.

Också utomhusmiljön har länge varit förbisedd i industrisammanhang. Det försöker Anders ändra på.

– Av slentrian har man asfalterat överallt. Vi vill minimera de hårdgjorda ytorna så pass att verksamheten fungerar, men hålla så mycket som möjligt grönt för dagvattnet och den biologiska mångfaldens skull.

Perfekt för grönska
Taken är en given plats för solceller, menar Anders. Och nu börjar äntligen regelverken komma i kapp, som gör det lönsamt att producera mer el än för den egna förbrukningen. Tidigare har det varit svårt att få sålt överskottselen.

De stora ofta fönsterlösa fasaderna är perfekta för klättrande grönska som dämpar solvärmen på sommaren och isolerar på vintern. Dessutom skapar grönskan bättre luft plus att det ser trevligt ut.

Att arkitekterna bistår med sin klimatkompetens är ofta välkommet.

– Många företag har idag klimatkrav på sig inte bara för produktionen utan även för byggnaderna. Här kan vi hjälpa till att få ner klimatavtrycket med klimatvänliga material och smartare energiförbrukning, exempelvis hur man kan återanvända spillvärme från produktionen.

Stora förändringar som påverkar
Inte bara klimatkrisen innebär stora förändringar som kan behöva mötas med om-, till- och nybyggnation. Flera andra faktorer i omvärlden har fått många företag att se om sin verksamhet just nu. Ökad internethandel skapar ökade behov av lagerbyggnader och omlastningscentraler. Försämrade leveranskedjor under pandemin och osäkerheten kring kriget i Ukraina gör att industrier flyttar hem sin produktion. I synnerhet amerikanska företag har lämnat Kina. Detta möjliggörs av billigare och mer tillgänglig automatisering och robotisering.

Anders kan se tre kategorier av verksamheter som tar hjälp av FOJAB. Dels offentliga bolag som arbetar med stora infrastruktursatsningar för vatten, el och avlopp. Dels produktionsföretag som måste förhålla sig till nya konsumtionsmönster och geopolitiska villkor i världen. Och så fastighetsutveckling; att anpassa befintliga byggnader till nya hyresgäster. Här är det främst småindustrin som av olika anledningar behöver nya lokaler.

– Vi är en partner som tar helhetsgreppet som säkerställer driften, underhållet och de framtida utvecklingsmöjligheterna.

Nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt invigd

Nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt invigd

Nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt invigd

Nu är den klar, den nya domstolsbyggnaden för Göta hovrätt och kammarrätten i Jönköping. Stark karaktär och hög funktionalitet borgar för en lång livslängd. 400 år, minst, är planen. FOJAB står bakom gestaltningen.

Efter 373 år i domstolsbyggnaden vid Hovrättstorget i Jönköping var det dags för Göta hovrätt att flytta till mer ändamålsenliga lokaler, som uppfyller dagens krav på säkerhet och teknik.

FOJAB, som har stor erfarenhet av att arbeta med rättsbyggnader, har gestaltat den nya byggnaden för hovrätten och kammarrätten vid Munksjöns strand. Den ska fungera minst lika länge som den gamla, en ambition som märks i materialvalet och den omsorgsfulla gestaltningen.

Målsättningen har varit att skapa en modern och vacker byggnad där respekt och värdighet balanseras med ödmjukhet och öppenhet.

– En domstolsbyggnad måste klara av att hantera två motstridiga mål. Dels ska verksamheten vara publik – öppenheten är ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Samtidigt måste enskilda individers önskan om integritet respekteras. Vi har velat skapa en trygg och rofylld miljö för människor som kan befinna sig i en svår och stressig situation, säger ansvarig arkitekt Kjell Adamsson på FOJAB.

Domstolsbyggnaden binder ihop bebyggelsen längs Munksjöns västra strand och entréerna öppnar upp mot Bastionsparken och Hamngatan. Runt byggnaden finns utrymme att vistas och röra sig, vilket skapar liv och rörelse på platsen, samtidigt som fasadens utformning begränsar insynen så att behovet av sekretess tillgodoses. Fasaden består av ljust sandfärgade, keramiska element som ger en intressant skuggverkan och även bidrar till byggnadens solskydd.

På de sju våningarna ryms tio förhandlingssalar och cirka 180 arbetsplatser samt ytor för besökare. De interiöra materialen – sten och trä – för associationerna till den småländska skogen. Två genomgående atrier med glasväggar ger dagsljus långt in i byggnaden och skapar en harmonisk miljö.

Hållbarhetsambitionerna märks även i byggnadens energilagringssystem, där kallt vatten kyler huset på sommaren och det uppvärmda returvattnet värmer det på vintern. På så vis kan energiförbrukningen sänkas med 15 till 20 procent.

Domstolsbyggnaden certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Guld.

 

Tidiga energiberäkningar avgörande för hållbart byggande

Tidiga energiberäkningar avgörande för hållbart byggande

Tidiga energiberäkningar avgörande för hållbart byggande

När allt större fokus riktas mot energi- och klimatfrågor ökar intresset för hur man på bästa sätt kan bygga mer energisnåla hus och även klimatanpassa befintlig bebyggelse.
– Energifrågan påverkar alla delar av bygget och ju tidigare i processen frågan lyfts, desto större möjlighet har vi att nå riktigt bra resultat, säger Helena Bülow-Hübe, miljö- och energichef på FOJAB.

FOJAB har erbjudit specialistkompetens inom energiberäkningar sedan 2011 och idag är efterfrågan större än någonsin.

­­– När Boverket ändrade sitt regelverk 2006/2007 fick branschen på allvar upp ögonen för energifrågorna. Sedan dess har nya kravställningar inom energi- och miljöcertifierade byggnader drivit på såväl kunskap som handlingsvilja. Idag vill många beställare bygga mer energisnålt än vad byggnormen kräver – en utveckling som är väldigt positiv. Den senaste tidens energipriser har förstås också satt ökat fokus på ämnet, säger Helena.

Ljusinsläpp kontra inneklimat
Med Helena Bülow-Hübe i spetsen erbjuder FOJAB en rad olika tjänster – från energisamordning, energiberäkningar och rådgivning till specialiserade beräkningar av till exempel dagsljus, inneklimat och köldbryggor.

­– Arkitektens 3D-modell av byggnaden är ett viktigt underlag för vårt arbete. Med hjälp av den kan vi utvärdera en mängd olika saker, till exempel hur mycket dagsljus som släpps in och hur solvärmen kommer att höja temperaturen i olika rum, men också byggnadens totala energianvändning och klimatpåverkan utifrån olika materialval, säger Helena.

Idag har många önskemål om generösa ljusinsläpp, något som kan stå i konflikt med byggnadens energiprestanda och ett behagligt inneklimat. Lite förenklat kan man säga att ett fönster släpper ut tio gånger mer värme per kvadratmeter än en väggyta. Men de släpper förstås också in solvärme, vilket innebär att stora fönsterpartier kan skapa värmeproblem och ohälsosamma inomhustemperaturer sommartid.

Klimatanpassningar mot värmebölja
– Det är ett problem som kommer att accentueras med ett varmare klimat. Det blev tydligt inte minst den varma sommaren 2018 då en överdödlighet kunde konstateras, säger Helena.

Hon märker ett markant ökat intresse för klimatanpassning av bostäder i det befintliga beståndet. Tillsammans med fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad har Helena Bülow-Hübe undersökt möjligheterna att förbättra inomhusklimatet på äldreboenden och LSS-boenden, så att dessa ska vara bättre rustade för nya värmeböljor. Både befintlig solavskärmning och möjligheten att införa kyla i befintliga byggnader har setts över.

– Vi kyler normalt inte våra bostäder idag, men det börjar diskuteras allt mer och på sikt kanske det kommer. Det är känsligt förstås, eftersom vi har tydliga energikrav. Komfortkyla kommer att öka energibehovet, vilket kanske måste kompenseras på något sätt. Just i vårdboenden har en del aktörer redan infört kyld tilluft medan det inte är så vanligt i vanliga flerbostadshus. En del av vårt uppdrag både kring nybyggnation och klimatanpassning handlar om att ge råd kring fönster, glas och solavskärmning för att lösa den problematiken, och olika krav som står emot varandra.

Kostnadseffektivt med tidiga beslut
Energisamordning handlar om att styra och leda energiarbetet så att byggnaden verkligen når de energimål som beställaren satt upp. Under projekteringen måste en mängd olika beslut fattas och många av dem har en direkt koppling till byggnadens framtida energiprestanda. Det kan gälla allt från isolering av kalla ute- och avluftskanaler som löper i schakt genom huset till hur fönster ska fästas in eller hur mycket isolering som placeras utanför bjälklagskanten. Detaljer som skapar större eller mindre köldbryggor beroende på hur de utformas.

– Till synes små detaljer har stor betydelse för slutresultatet, något som projektörer och projektledare inte alltid tänker på. Därför är det så viktigt att vi kommer med tidigt i processen. Med vår expertis undviker byggbolagen dyra omtag längre fram och när besluten tas i rätt tid behöver de inte alltid öka produktionskostnaden, säger Helena.

Intresset för nischad kunskap växer
Helena Bülow-Hübe är i grunden civilingenjör och har disputerat vid Lunds Universitet inom ämnet fönster och energibalans. Utöver uppdragen för FOJABs kunder är hon även en flitigt anlitad föreläsare hos Svensk Energiutbildning.

– Här ser man verkligen hur intresset för dessa frågor ökar. År 2021 bestämde vi oss för att hålla en kurs om ”Köldbryggor i energiberäkning och projektering”, men eftersom ämnet är så nischat trodde vi att det skulle locka ganska få deltagare. I år håller vi kursen för åttonde gången och alla tillfällen har varit fullbokade.

– Jag tänker att det beror på en ökad medvetenhet inom branschen och en stor vilja till framförhållning. Folk vet att nya krav kommer – inte minst i samband med EU:s gröna taxonomi – och då vill man vara förberedd och öka sin kunskap om hållbarhet och energiplanering på olika sätt, säger Helena Bülow-Hübe.

Klartecken för Södertäljes nya landmärke och vardagsrum

Klartecken för Södertäljes nya landmärke och vardagsrum

Klartecken för Södertäljes nya landmärke och vardagsrum

Nu är bygglovet klubbat för Södertäljes nya landmärke, ritat av FOJAB. Hotellet invid sjön Maren är en viktig pusselbit i utvecklingen av centrum och ska kännas som Södertäljebornas nya vardagsrum.

Marenplan är en favoritplats för många Södertäljebor men har under många år inte utnyttjats till sin fulla potential. Staden har därför pekat ut området kring Maren som prioriterat utvecklingsområde. FOJAB har bistått i arbetet med en ny detaljplan för Marenplan och gestaltningen av ett nytt hotell med utåtriktat innehåll på uppdrag av Stadsrum Fastigheter.

Vid Marenplan är förändringarna redan igång. Pålningen är avslutad och arbetet med att gjuta bottenplattan till hotellet har inletts. Och nu är också det sista bygglovet beviljat för gestaltningen av byggnaden som ska göra Marenplan till en attraktiv mötesplats för Södertäljebor och besökare. Hotellet är strategiskt beläget vid slutet av shoppingstråket Storgatan och blir en naturlig förbindelse mellan staden, Marenplan och vattnet.

Stort fokus har lagts vid att skapa öppenhet, rörelse och trygghet. Hotellets tre nedre våningsplan är publika och en terrass som är öppen för allmänheten löper runt huset. Bottenplan rymmer tre restauranger med uteserveringar i söderläge ut mot vattnet. På våningsplanet ovan finns en större restaurang med plats för hotellets konferensgäster, och det tredje våningsplanet är tänkt att användas som restaurang och eventlokal med terrasser som har utsikt över Maren. Fantastisk utsikt är det också från skybaren.

– Hotellet blir ett nytt landmärke på en av Södertäljes mest populära platser. Vi har arbetat mycket med byggnadens utformning och gestaltning i förhållande till närliggande fastigheter och samspelet med den offentliga miljön. Hotellet ska både representera sin tid och ta hänsyn till den befintliga stadsmiljön, säger Per Aage Nilsson, ansvarig arkitekt på FOJAB.

Hotellet vid Marenplan beräknas vara klart under 2025.

FOJAB ritar kulturskola i Karlskrona

FOJAB ritar kulturskola i Karlskrona

FOJAB ritar kulturskola i Karlskrona

Tretton arkitektbyråer lämnade anbud för att få designa den nya kulturskolan i Karlskrona. FOJAB – arkitekterna bakom det prisade kulturhuset Argus i Falkenberg – vann upphandlingen tillsammans med akustikkonsulterna Brekke & Strand.

Den nya kulturskolan i Karlskrona ska bland annat rymma salar för körsång, orkester, dans och teater, inspelningsstudio, lektionssalar, ensemblerum, personalutrymmen och uppehållsrum. Nybyggnationen i närheten av Handelshamnen ska ersätta dagens lokaler som inte är ändamålsenliga.

FOJAB har god erfarenhet av att rita kulturhus och andra samhällsbyggnader med komplext innehåll. På meritlistan finns exempelvis det prisade Kunskaps- och kulturcentrum Argus i Falkenberg och medborgarhuset i Kävlinge, som precis färdigställts.

– Vi ser fram emot att påbörja samarbetet med kommunen, säger ansvarig arkitekt Stefan Johansson på FOJAB. Vi har gjort flera projekt i Karlskrona och Blekinge, bland annat World Trade Center på Trossö och den uppmärksammade nya skolan i Mörrum. Just nu pågår arbetet med ett nytt kvarter på Pottholmen i Karlskrona, med bostäder, omsorgsboende och mobilitetshus. Det händer mycket spännande i Karlskrona, det är en rolig stad att verka i.

Förhoppningen är att den nya kulturskolan ska stå klar under 2026.

Stationsnära kommunhus klart för inflytt

Stationsnära kommunhus klart för inflytt

Stationsnära kommunhus klart för inflytt

Nu är Kävlinge kommunhus klart och redo att ta emot medborgare, tjänstepersoner och politiker. Alla ska känna sig välkomna, det har varit ett motto i arbetet med byggnaden. FOJAB ansvarar för såväl arkitektur som inredning.

Kävlinges nya kommunhus är en viktig pusselbit i utvecklingen av den nya stadsdelen Stationsstaden, och ligger strategiskt precis intill järnvägsstationen. Huset ska vara en inbjudande mötesplats för hela staden och rymmer stadsbibliotek, de flesta förvaltningarna, kommunfullmäktigesal, vigselrum och mötesrum i olika storlekar.

Inspirationen till den exteriöra gestaltningen är hämtad från Kävlinges historia och långa tradition av bruks- och symbolbyggnader.

– Det nya kommunhuset är en robust, stadig fyravåningars tegelvolym med väl genomarbetade detaljer. På långsidorna är fasaden veckad, vilket ger ett intressant skuggspel för förbipasserande samtidigt som dagsljuset når längre in i byggnaden och skapar en behaglig arbetsmiljö, säger ansvarig arkitekt Charlotte Kristensson på FOJAB.

Öppenhet gentemot medborgarna och möjligheter till samverkan mellan olika kommunala funktioner har varit ledord i arbetet med kommunhuset. Läget och tillgängligheten har maxats genom placeringen av de olika verksamheterna och genom flexibel lokalanvändning. På entréplan ligger biblioteket med stora glaspartier som ger fin kontakt med handelsgatan utanför, med fönsternischer stora nog att sitta i. Fullmäktigesalen på tredje våningen har också stora fönster som annonserar huset även mot den andra sidan, mot tågen och det omkringliggande landskapet.

Den stora fullmäktigesalen kan både delas av för mindre nämndsmöten och öppnas upp för ett stort antal deltagare och besökare. På plan tre finns även ett generöst tilltaget lunchrum i anslutning till anpassningsbara arbets- och mötesytor, och på taket en terrass med storslagen utsikt.

Plan ett och två består av arbetsplatser för kommunens anställda. Utgångspunkten har varit att utformningen ska möta ett framtida arbetssätt med effektiva och attraktiva kontorsytor.

Interiört används genomgående en sober materialpalett bestående av sten, trä och textil. Den invändiga färgsättningen är hämtad från naturens kulörer runt Kävlinge – havet, Kävlingeån, det öppna landskapet – och skapar en lugn stämning.

– Ett kommunhus ska fungera över en riktigt lång tid och vi har varit angelägna att använda material som håller och möbler som tål att användas, kläs om och kompletteras, säger Lisa Mannheimer, ansvarig inredningsarkitekt på FOJAB.

Kävlinges nya kommunhus kommer att certifieras med Miljöbyggnad Guld, den högsta miljöcertifieringen.

FOJAB wins international open competition: Designing a neighborhood in Iceland

FOJAB wins international open competition: Designing a neighborhood in Iceland

FOJAB wins international open competition: Designing a neighborhood in Iceland

The City of Reykjavik aims to set a completely new standard in urban development with the Keldur district. The Swedish architectural firm FOJAB with the consultant Ramböll won the open international stratetic development competition with their proposal Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite.

The task in the international competition was to create a development strategy for the Keldur district in eastern Reykjavik. Currently, the area is primarily rural, but it has been identified as a development zone and will be serviced in a few years by a high-quality bus rapid transit system connecting it to the city centerand other hot spots in the Reykjavik capital Area. According to the City of Reykjavik, the new neighborhood should be characterized by walkability, energy transition, healthy mobility, circular thinking, green buildings and infrastructure, and carbon sequestration.

Out of around forty submissions in stage 1, five teams were selected to further develop their ideas in stage 2. FOJAB and Ramböll secured victory with a proposal based on social diversity within a dense and flexible urban structure with proximity to nature, the university, and the city center.

– Starting with climate neutrality and climate considerations places special demands on urban planning. The kind of dense mixed-use development we arrived at is quite uncommon in Iceland. The architecture in our proposal adheres to a human scale – three to five stories – but is dense and connected enough to create a vibrant and dynamic city, said Magdalena Hedman, partner and teamleader at FOJAB.

The jury was particularly impressed by the fact that FOJAB’s proposal is firmly rooted in the local context and takes advantage of the landscape’s greenery and water features. The efficient use of land, innovative mobility ideas, and a flexible neighborhood structure were also appealing. The strategies for achieving a social mix were considered compelling as well.

– The winning entry in the competition is a very good answer to our needs and requirements in a new urban quarter in Reykjavik. An urban district, close to nature, with three Bus Rapid Transit (Borgarlína) stations as the backbone of sustainable urban transport. We look forward to the further development and deeper design of an excellent proposal in the planning process ahead, said Thorsteinn R. Hermannsson, Director of Development at TfCA, Transport for the Capital Area.

The next step will be to further develop the winning proposal into a development plan and physical plans.

Vinst i internationell öppen tävling: FOJAB utformar stadsdel på Island

Vinst i internationell öppen tävling: FOJAB utformar stadsdel på Island

Vinst i internationell öppen tävling: FOJAB utformar stadsdel på Island

Reykjavik stad vill med stadsdelen Keldur sätta en helt ny standard inom stadsutveckling. FOJAB och Ramböll tog hem segern i den öppna internationella tävlingen med sitt förslag Crafting Keldur – Where Art, Science & Recreation Unite.

Tävlingsuppdraget handlade om att ta fram en utvecklingsstrategi för stadsdelen Keldur i östra Reykjavik. Platsen är idag i huvudsak landsbygd, men har pekats ut som ett utvecklingsområde. Inom några år kommer Keldur att trafikeras av ett högkvalitativt busstransportsystem som förbinder stadsdelen med Reykjavik centrum och andra viktiga platser i huvudstadsområdet. Den nya stadsdelen ska enligt staden utmärkas av bland annat hållbar mobilitet, cirkularitet, energiomställning och klimatneutralt byggande.

Bland ett fyrtiotal inkommande förslag i steg 1 utsågs fem team som fick utveckla sina idéer vidare i ett steg 2. FOJAB och Ramböll tog hem segern med ett förslag som bygger på social mix i en tät och flexibel stadsstruktur med närhet till naturen, universitetet och city.

– Att utgå från klimatneutralitet och klimathänsyn ställer speciella krav på stadsplaneringen och den sortens täta blandstad som vi landade i är ovanlig på Island. Bebyggelsen i vårt förslag håller sig till en mänsklig skala – tre till fem våningar – men är tillräckligt tät och sammanhållen för att skapa en levande och dynamisk stad, säger Magdalena Hedman, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Juryn tilltalas särskilt av att FOJABs förslag är tydligt förankrat på platsen och att landskapets förutsättningar med grönska och vatten har tagits tillvara, att marken nyttjas effektivt, av bra idéer kring mobilitet och en flexibel kvartersstruktur. Också strategierna för att få till en social mix anses övertygande.

– Det vinnande förslaget svarar mycket bra på våra behov och krav för de nya urbana kvarteren i Reykjavik. En urban stadsdel nära naturen, där snabbussen Borgarlínas tre stopp blir ryggraden för hållbara stadsnära transporter. Vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen och djupare utformningen av ett utmärkt förslag i den kommande planeringsprocessen, säger Thorsteinn R. Hermannsson, utvecklingschef på TfCA, Transport för Huvudstadsområdet.

Nästa steg är att det vinnande förslaget utvecklas vidare i en utvecklingsplan och fysiska planer.

Spadtag för bostadstorn i Nyhamnen

Spadtag för bostadstorn i Nyhamnen

Spadtag för bostadstorn i Nyhamnen

Nu tas det första spadtaget för Godsfinkan 3 i Malmös stadsomvandlingsprojekt Södra Nyhamnen. FOJAB har ritat bostadskvarteret som blir det första mötet med staden för den som kommer med tåget norrifrån: två torn om nitton respektive sexton våningar.

– Vi har velat ta vara på de unika kvaliteterna på platsen; närheten till både stad och hamn, Bangårdsterrassen och Carlsgatans boulevard och den fria utsikten över både Malmö och Öresund, säger Stefan Johansson, arkitekt på FOJAB.

Kvarteret, som FOJAB har ritat åt Malmös kommunala bostadsbolag MKB, är uppbyggt av tre huskroppar – nitton, sexton respektive sju våningar. Här ryms 192 hyreslägenheter, 7 lokaler, garage och utemiljöer. Byggnaden utförs i hållbara material med stor omsorg om detaljer och materialmöten för att skapa en långsiktigt vacker miljö.

Målsättningen har varit att skapa bostäder som kännetecknas av balans mellan funktion, skönhet och hemkänsla med yteffektiva lägenheter och låga drifts- och förvaltningskostnader.

Det ljust grå teglet, murat med reliefverkan kring muröppningar, i kombination med spröjsräcken ger byggnaden ett klassiskt välproportionerat uttryck. De tre huskropparna är utformade som en helhet men med individuell detaljering. Stor omsorg har lagts vid detaljer och materialmöten för att skapa en långsiktigt vacker miljö. Lägenheterna är välplanerade och utformade för att på bästa sätt ta vara på utsikten.

FOJAB strukturarkitekt för nya Lövholmen

FOJAB strukturarkitekt för nya Lövholmen

FOJAB strukturarkitekt för nya Lövholmen

Lövholmen i Stockholm ska omvandlas från ett i stora delar slutet industriområde till en levande stadsdel och naturlig fortsättning på innerstaden. I rollen som strukturarkitekt har FOJAB bidragit med att ta fram de idéer och principer som ligger till grund för detaljplanen, som nu går ut på samråd.

Lövholmen är en del av Liljeholmen i centrala Stockholm och pekas i översiktsplanen ut som ett av stadens utvecklingsområden. Här ska en ny stadsdel växa fram med cirka 1 800 bostäder, förskolor, kulturverksamheter, kontor, service, torg, en park och ett kajstråk.

På uppdrag av och i nära samarbete med stadsbyggnadskontoret har FOJAB tillsammans med staden och fastighetsägare tagit fram en strukturplan och de arkitektoniska principer som ska ligga till grund för gestaltningen.

Med sina äldre industrimiljöer är Lövholmen en plats med höga kulturvärden. De byggnader som bevaras blir områdets värdebärare som berättar om platsens historia, om hur industristaden Stockholm har vuxit fram.

– Den övergripande idén bakom strukturplanen är att framhäva de grupper av kulturhistoriskt intressanta byggnader som bevaras och skapa ramar kring dem i form av nya stadskvarter, förklarar Magnus Lundström, ansvarig arkitekt på FOJAB. Han fortsätter:

– De tillagda stadskvarteren tillsammans med de bevarade byggnaderna och de nya publika platserna bildar en helhet som ger Lövholmen en stark egen identitet. Men området ska också samspela med omgivande stadsdelar i skala och karaktär och bli ett välkomponerat inslag i stadens nya siluett.

Stockholm utmärks av sina stadsdelar med olika identiteter och karaktärer, och Lövholmen ska även i fortsättningen vara en egen enklav i den mosaik som tillsammans utgör Stockholm och som bär stadens identitet.

Lövholmen är idag till stora delar avstängd för allmänheten och ett övergripande mål är att tillgängliggöra denna centrala plats i Stockholm. Utformningen av platsbildningar och stråk har därför lika hög prioritet i planförslaget som bebyggelsen. Ett stråk löper genom stadsdelen med ett pärlband av attraktiva små och stora stadsrum. En större plats vid vattnet tillskapas med eftermiddags- och kvällssol, med badbrygga och plats för olika evenemang. En kajpromenad löper längs Liljeholmsviken som gör det möjligt att promenera längs Mälarstranden hela vägen från Danvik till Vårby.

Malmö in the making – Välkomna till FOJAB!

Malmö in the making – Välkomna till FOJAB!

Malmö in the making – Välkomna till FOJAB!

Brukardialog och samråd i all ära – hur säkerställer vi att de lokala perspektiven kommer fram i den traditionella stadsutvecklingsprocessen och kan påverka stadens utveckling? Vad vet vi, arkitekter och stadsplanerare, på djupet om hur de som bor, arbetar och vistas i en stadsdel upplever sin omgivning? Vilka emotionella värden som är kopplade till en viss plats och vad som formar dess identitet?

”Möllan Voices – Empowering the Local Perspectives” är vårt bidrag till Malmö in the Making, Malmö stads satsning för att utforska vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur vi tillsammans kan forma stadens utveckling.

Metodikutveckling – Testbädd Möllan
Vi har använt stadsdelen Möllevången som testbädd och undersökt alternativa metoder för att ge boende och verksamma på Möllan möjlighet att komma till tals och påverka stadsutvecklingen i sitt område.

Med hjälp av företagen Perspetivo och Maptionnaire har vi utvecklat en metodik för att samla in information, tankar och idéer som skiljer sig från den traditionella enkätundersökningen. Syftet är att skapa en bättre grund för arkitekter att ta in och förstå en hel stadsdel och de olika perspektiv som finns där.

Upplev tolkningarna
”Möllan Voices” handlar om att ta in nya krafter i stadsutvecklingsprocessen, så vi har även låtit olika kreatörer tolka svaren från undersökningen. Verken ställs ut för alla att ta del av under fyra fredagar i september på FOJABs kontor på Friisgatan 28 i Malmö kl 14–17:

1/9: AI-tolkning med hjälp av ChatGPT och Midjourney

8/9: Fotograferna Emil Bjerenius och Linus Åkesson

15/9: Konstnären Sara Almosaibi Jasas

22/9: Designern Li Odén

Välkommen på Arkitektursalong
Vi bjuder också in till en Arkitektursalong den 27/9 på vårt Malmökontor (Friisgatan 28) på temat kultur, kunskap och stadsutveckling, där vi diskuterar metoden, resultatet och kreatörernas verk. I panelen finns bland andra Anna Jonsson, docent och organisationsforskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och SIR, Stockholm School of Economics Institute for Research, vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mingel och utställning från kl 17, panelsamtalet startar kl 18. Alla är välkomna, anmäl dig här.

Pengar att spara med strategisk lokalplanering

Pengar att spara med strategisk lokalplanering

Pengar att spara med strategisk lokalplanering

Skenande elpriser och höjda räntor är ett gissel inte bara för privatpersoner, utan också för kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra fastighetsägare med stora fastighetsbestånd. I det läget är det extra viktigt att ytorna används effektivt och ändamålsenligt. Här finns mycket pengar att spara, säger FOJAB:s Charlotte Kristensson, arkitekten bakom tjänsten Strategisk Lokalplanering.

Många kommuner tampas idag med samma slags problem. Man sitter med byggnader från 1960- och 70-talen med stora underhållsbehov. Lokaler används fel eller för lite. Hyrda lokaler är inte anpassade efter verksamheterna. Skolor ligger på fel ställen i förhållande till elevunderlaget.

När ekonomin blivit tuffare är utrymmet litet för att bygga nytt. Också av klimatskäl är det viktigt att utnyttja det befintliga beståndet optimalt. Kommunerna måste prioritera stenhårt och många ser nu över sina behov. Vilka lokaler ska man använda sig av, vilka tillskott behövs och var, vilka blir över och vad kostar de? Det kan vara ett snårigt pussel att lägga.

Underlag för beslut
Med FOJABs strategiska lokalplanering får politikerna ett komplett och åskådligt underlag för långsiktiga beslut. Kunden lotsas fram till en helhetslösning och ett effektivt utnyttjande av sitt fastighetsbestånd. Charlotte och kollegorna på FOJAB har hjälpt åtskilliga kommuner genom åren, ofta handlar det om skolor, förskolor, kultur- och fritidslokaler.

Så hur går det till?

En viktig utgångspunkt är att skapa en gemensam bild av förutsättningarna, något som inte är helt självklart där många förvaltningar och personer är inblandade. En fastighetschef har sitt perspektiv, en utbildningschef eller en rektor har andra. Arkitektteamet kommer in som en neutral part och lotsar organisationen genom en effektiv process. Befintligt lokalutbud analyseras utifrån parametrar som ändamålsenlighet, drift, renoveringsbehov etcetera. Förutsättningar som elevunderlag och politiska beslut beaktas. Verksamheternas önskemål stäms av mot målen i läroplanen.

– FOJAB har utvecklat en unik metod där vi kan se hur stora ytor som behövs i olika ämnen för att målen i läroplanen ska uppnås, förklarar Charlotte Kristensson.

Maximera användandet
Exakta siffor gör det lättare att maximera användandet av varje skollokal. Med smart schemaläggning kan kanske fritids disponera hemkunskapssalen eller slöjdsalen vissa tider. Eller hyras ut till en extern part. Siffrorna är också en god hjälp för den som ska väga olika intressen mot varandra.

– Det kan vara svårt för en tjänsteman att stå emot rektorer och andra som trycker på och vill ha mer resurser till just sin skola. Kan man peka på reda siffror blir det enklare att uppnå en likvärdig skola för alla elever i kommunen. Det är en rättvisefråga.

Kunskap om långsiktiga effekter
Analysen utmynnar i ett antal handlingsalternativ. Efter kostnadsbedömningar är underlaget redo att presenteras för beslutsfattarna. Det kan handla om att bygga om, att riva och bygga nytt, att flytta verksamheter. Underlaget gör också att politikerna får mer kunskap om de långsiktiga effekterna av olika beslut. Charlotte ger ett exempel:

– I en kommun ville man att eleverna i högstadiet skulle ha hemklassrum liksom i de lägre stadierna, för att det skulle ge lugn och ro och bättre studieresultat. Med den prognosticerade elevökningen skulle ett sådant beslut innebära att man måste bygga ut skolan om ett antal år.

– Vi lägger oss inte i hur man väljer att göra, poängterar Charlotte. Det är en politisk fråga hur man prioriterar. Men vi synliggör och tydliggör behoven och förutsättningarna så att politikerna kan fatta medvetna beslut och slippa kostsamma omtag.

Många användningsområden
Att arkitektkontor erbjuder den här typen av utredningar är ovanligt, men för kunden innebär det ett mervärde, menar Charlotte. Som expert på kunskapsmiljöer kunde hon efter att ha analyserat Karlshamns kommuns lokalbehov ta arbetet vidare och rita den nya skolan i Mörrum, som man kommit fram till behövdes. För andra typer av lokaler har FOJAB experter på kontor, boende för äldre, idrottshallar etcetera som kan bistå med sin kunskap.

För även om det hittills varit mest kommuner bland uppdragsgivarna finns det många andra som kan vara betjänta av strategisk lokalplanering. Charlotte tar universitet och högskolor som ett exempel. Tillströmningen av studenter är rekordstor samtidigt som kostnaderna för lokalerna stiger. FOJAB håller just nu på att utveckla en metod för att beräkna nyttjandegraden av universitetslokaler på motsvarande sätt som för skolor.

Sänka kostnaderna
– Genom att optimera användningen kan universiteten sänka sina kostnader för det befintliga beståndet. Det kan i sin tur ge ekonomiskt utrymme att utveckla nya typer av högkvalitativa undervisningsmiljöer som är bättre anpassade för dagens studenters behov, säger Charlotte och fortsätter:

– Alla organisationer som förfogar över många lokaler och som står inför större förändringar, antingen de växer eller krymper, har nytta av strategisk lokalplanering. Ta till exempel statliga myndigheter eller våra regioner där det finns verksamheter som expanderar kraftigt och flaggar för att lokalförsörjningen är ett stort problem. Där kan vi hjälpa till!

Ett steg närmare ny idrottshall i Bromma

Ett steg närmare ny idrottshall i Bromma

Ett steg närmare ny idrottshall i Bromma

FOJAB hjälper Hemsö att utveckla en ny idrottsanläggning i Bromma med fokus på tjejdominerade sporter. Ambitionen är en isbana för konståkning och en gymnastikarena för truppgymnastik.

Behovet av isbanor är stort i Stockholm och Hemsös ambition är att bygga en ishall för konståkning med foajé och läktare för cirka 400 personer, med en gymnastikarena för truppgymnastik ovanpå.

Idrottsanläggningen planeras bli cirka 16 000 kvadratmeter BTA och kommer att ligga precis intill Bromma flygplats. FOJAB har bistått Hemsö i arbetet i både tidigt skede, detaljplanearbete och gestaltning av byggnaden. Planförslaget har nu gått ut på granskning.

– Vi har arbetat nära Svenska Konståkningsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet för att förstå deras villkor. Lika viktigt som att byggnaden ska uppfylla deras idrottsliga krav och önskemål är att den ska vara socialt välfungerande, säger arkitekt Anna Belfrage.

Många av barnen och ungdomarna kommer direkt från skolan, tränar i långa pass och tillbringar mycket tid i idrottshallen. Att underlätta vardagen för dem och deras föräldrar har därför varit ett viktigt fokus. Det ska finnas plats att göra läxor på och äta mellanmål eller värma sin kvällsmat – lite som en fritidsgård. I direkt anslutning till idrottshallen ska också finnas angöringsplatser där föräldrar enkelt och säkert kan hämta upp sina barn efter träningen.

Idrottsanläggningen kommer att ligga precis intill en av landningsbanorna på Bromma flygplats, vilket tydligt har satt sin prägel på gestaltningen. Byggnadens höjd varierar från 11,5 meter på ena sidan till 25,5 meter på den andra – ett resultat av att den inte får hindra flygtrafiken.

– Höjdskillnaderna har vi utnyttjat för verksamheternas olika behov. Gym och omklädningsrum behöver exempelvis inte lika mycket takhöjd som övningssalar med trampetter, säger Anna Belfrage.

Stor vikt har också lagts vid att få den stora byggnaden att passa in i stadens urbana sammanhang. Baksidan får en veckad fasad för att inte störa ut flygledningens radiovågor, och veckningen följer med runt hela byggnaden i bottenplan för att skapa liv i gatunivån. På de två längsta gatufasaderna blir ett av vecken lite djupare och skär upp genom byggnaden, så att den stora volymen bryts upp. Hacken markerar också entréerna.

På ovanvåningen kläs fasaden med ett träraster för variation och rytm. Stora fönster ger utblick och inblick där förbipasserande plötsligt kan få se en gymnast göra en volt inne i hallen. En gymnastikhall ovanpå en ishall innebär speciella förutsättningar i form av stora spännvidder. FOJAB har arbetat ihop med Tyréns för att optimera konstruktionen och minimera mängden stål. Gymnastikvåningen hänger i våningshöga fackverk med hallar inskjutna emellan. Det är en lösning som ger avsevärt tunnare bjälklag och överlåter mycket rumsvolym åt verksamheterna.

FOJAB bakom Norrgavels nya utseende

FOJAB bakom Norrgavels nya utseende

FOJAB bakom Norrgavels nya utseende

Efter en stor ombyggnation slås nu dörrarna upp till Norrgavels butik i ett kulturmärkt hus på Birger Jarlsgatan i Stockholm. FOJABs arkitekter har i nära samarbete med Norrgavels grundare och formgivare Nirvan Richter mejslat fram lösningar som är på samma gång samtida och en återgång till originaluttrycket.

Byggnaden från 1911 är ritad av arkitekten Carl Bergsten, som också står bakom Liljevalchs konsthall. Formspråket är tungt nationalromantiskt men samtidigt med en viss lekfullhet och med flera okonventionella grepp. Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull och bevaransvärd.

Huset byggdes som en teater men med baktanken att det skulle kunna omvandlas till ett varuhus. Det dröjde emellertid. 1938 blev huset biograf och 1985 flyttade rockklubben Gino in. Under några år på 1990-talet huserade ett kontor här innan Norrgavel övertog lokalerna för tjugofem år sedan. Åtskilliga förändringar har gjorts både interiört och exteriört under årens lopp, men det är det först nu som byggnaden på riktigt anpassas för butiksverksamhet.

FOJAB har haft en central roll i transformationen, med uppdrag från två håll. Som arkitekt åt fastighetsägaren Humlegården har man bevakat fastighetens värden i ett långsiktigt perspektiv. Som arkitekt åt Norrgavel har man utifrån Nirvan Richters visioner utarbetat förslag på hur butikslokalen ska kunna användas effektivare och med sitt interiöra uttryck spegla Norrgavels varumärke.

– Samarbetet med FOJAB började redan med vår butik i Malmö. Det har varit oerhört befriande att ha en samtalspartner att bolla idéer med, säger Nirvan Richter som också är arkitekt. FOJABs arkitekter var mycket djärvare än jag och föreslog lösningar som jag själv aldrig hade vågat, både i Malmö och Stockholm. Det har varit väldigt lyckosamt!

Interiört har ytor frigjorts och tillgängligheten blivit bättre samtidigt som linjerna blivit renare. En ny bjälklagsöppning i lokalens atrium och en tidigare utomhustrappa har nu blivit en del av butiksvarvet. Lokalen känns samtida och modern men i samklang med Carl Bergstens intentioner.

– Att transformera äldre byggnader handlar mycket om att förstå och inspireras av originalarkitekten och originalverkets intention. Med kulturmiljön som klangbotten har vi optimerat flöden, stramat åt materialpaletten och skapat en ny butiksupplevelse, säger Ylva Åborg, uppdragsansvarig arkitekt på FOJAB.

Exteriört har byggnaden i samråd med byggnadsantikvarie fått tillbaka sin ursprungliga gestaltning i material och färgsättning. Fasadens stora fönster har återställts, entrén har flyttats och utsmyckningar har restaurerats.

– Detta är ett hus som sedan starten har bidragit till Stockholms gatuliv med livfullhet och mänskliga möten. Den karaktären har vi nu förstärkt med de stora glaspartierna och en bättre transparens mellan ute och inne. Jag hoppas att många vill komma förbi och titta, för det här är mer än en butiksupplevelse, det är också en arkitekturupplevelse, säger Robin Larsson, handläggande arkitekt på FOJAB.

Möllan Voices – Empowering the Local Perspectives

Möllan Voices – Empowering the Local Perspectives

Möllan Voices – Empowering the Local Perspectives

FOJAB har blivit utvalda att vara en del av ”Malmö in the Making”, Malmö stads satsning för att utforska vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur vi tillsammans kan forma stadens utveckling.

Under Malmö in the making vill vi bidra med en programpunkt, där vi tillsammans med verksamma, företagare och boende på Möllan utforskar olika perspektiv för vad det är som gör att Möllan är en bra plats att bo och verka på.

FOJABs programpunkt MÖLLAN VOICES – EMPOWERING THE LOCAL PERSPECTIVES vill utforska hur flera olika lokala perspektiv kan komma till tals i stadsutvecklingsprocessen och hur olika framtidsbilder kan se ut.

Varför gör vi det?
Syftet med vår programpunkt MÖLLAN VOICES – EMPOWERING THE LOCAL PERSPECTIVES är att:

  • Utforska varför boende och verksamma på möllan väljer att vara där, hur de använder det publika rummet i sin stadsdel och vad de har för drömmar och visioner för Möllans framtid.
  • Undersöka alternativa metoder för att ge boende och verksamma i en stadsdel möjlighet att påverka stadsutvecklingen i deras område.
  • Skapa en bättre grund för arkitekter att uppfylla sin uppgift att ta in och förstå en hel stadsdel och de olika perspektiv som finns där, för att hållbart kunna planera för framtidens Möllan och Malmö.
  • Involvera och arbeta tvärdisciplinärt och visa och stärka Malmös mångfald och olikheter.
  • Skapa en Möllanguide, för Möllan idag och för Möllans framtid, av och för Möllanbor, verksamma och företagare på Möllan.

Vad vill vi göra?
Den första delen av vår programpunkt är en undersökning av det lokala! Med hjälp av en enkät kommer vi att samla in information, tankar och idéer från boende, verksamma besökare och företagare på Möllan. Därefter kommer kreatörer (bildskapare, fotografer, musiker etc.) tolka och gestalta enkätsvaren. Vår idé är att kreativa personer får skapa sina egna verk och framtidsbilder av Möllan. Varje kreatör kommer att ställa ut sina verk i FOJABs lokaler under varsin vecka i september. Då bjuds också allmänheten in för att ta del av framtidsbilderna.

Den sista delen i vårt program kommer att bli en Arkitektursalong den 27e september på temat kultur, kunskap och stadsutveckling. Då diskuterar vi resultatet och visar alla framtidsbilder. I panelen deltar bla Anna Jonsson, docent och organisationsforskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och SIR, Stockholm School of Economics Institute for Research, vid Handelshögskolan i Stockholm. Anna har även skrivit ett debattinlägg om Malmö in the Making där hon påtalar hur viktigt det är att fundera över hur kunskapen och lärdomarna av en bredare dialog tillvaratas i projektet.

Mer om Malmö in the Making på malmo.se

Kontaktpersoner:
Magdalena Hedman
Nellie Stenvall